Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin

Transkript

1 Rapport från myndighetssamverkan kring Nationella geodatastrategin Geodata för krisberedskap och blåljus Arbetet lett av MSB under

2 samhällsskydd och beredskap 1 (14) Datum Diarienr Utgåva 1.0 Utvecklad geodataförsörjning för krisberedskap och blåljus Fördjupning av den Nationella geodatastrategin inom området krisberedskap och blåljus Aktivitet 6, del 1 i Geodatarådets handlingsplan 2017

3 samhällsskydd och beredskap 2 (14) Datum Diarienr Utgåva 1.0 Innehållsförteckning 1.Sammanfattning Inledning Avgränsning och inriktning Bakgrund Problemställning Mål och direktiv Syfte Relaterade projekt och samarbeten Förutsättningar Genomförande Grundläggande förutsättningar Finansiering Styrmedel Förvaltning Positionering och navigering Resultat Mål och åtgärder Bilagor Rapport sekretess och säkerhet Sammanfattning seminarium Förslag fortsatt arbete.....

4 samhällsskydd och beredskap 3 (14) Datum Diarienr Utgåva Sammanfattning Denna rapport presenterar resultatet av ett uppdrag i handlingsplanen 2017 för den Nationella geodatastrategin. Uppdraget är en strategifördjupning gällande krisberedskap och blåljus med fokus på en utvecklad geodataförsörjning. Målet är att säkra tillgången till enhetliga, uppdaterade och lättillgängliga geodata för användare inom krisberedskap och blåljus. Med säkrad tillgång avses att geodata är kända, åtkomliga och lättanvända, i enlighet med den Nationella geodatastrategins intentioner. Rapporten presenterar sju åtgärder med mål och aktiviteter på kort och lång sikt. För att åtgärderna ska ge full effekt behöver nedanstående förutsättningar vara på plats. Arbetet med förutsättningarna kräver beslut och genomförande på andra nivåer och ingår därmed inte i detta arbete. Förutsättningar 1. Offentliga geodata ska vara kostnadsfritt tillgängliga för blåljusaktörer och för alla aktörer inom krisberedskapsområdet före, under och efter en kris eller händelse. 2. Alla blåljusaktörer använder samma bakgrundskarta oavsett vilket användarsystem som används. 3. Geodata för blåljus och kris förvaltas och tillhandahålls via en etablerad förvaltningsorganisation och via ändamålsenliga tjänster. 4. Geodatatjänster som tillhandahåller offentliga data ska även möjliggöra positionering av händelser och navigering. Åtgärder 1. a) Utveckla en gemensam nationell bakgrundskarta. b) Identifiera verksamhetsspecifika geodata för blåljusaktörer och prioritera dessa utifrån när de ska vara tillgängliga i kombination med bakgrundskartan. 2. Säkerställ tillgången på enhetlig geodata för blåljusaktörer; a) Utveckla och förvalta en teknisk plattform för försörjning av den nationella bakgrundskartan och verksamhetsspecifika data. b Genomföra informations- och kommunikationsinsatser mot blåljusaktörerna. 3. Etablera ett samverkansforum för geodata till blåljusaktörer. 4. Säkerställ att blåljusaktörer använder kompatibla referens- och koordinatsystem, samt att data möjliggör positionering, navigering. 5. Tillgängliggör symbolbibliotek samt skapa funktionalitet i karttjänsten för enkel användning av tilläggssymboler. 6. Identifiera förmågor för förstärkningsresurs från olika myndigheter samt hur dessa gemensamt skulle kunna skapa en nationell förstärkningsresurs med bred kompetens inom geodataområdet. 7. Utveckla förutsättningarna för gränsöverskridande geodataåtkomst och standardiserade kartsymboler mellan framförallt de nordiska länderna.

5 samhällsskydd och beredskap 4 (14) Datum Diarienr Utgåva Inledning Den Nationella geodatastrategin för perioden beskriver hur vi gemensamt kan skapa en väl fungerande infrastruktur för geodata i Sverige. För genomförandet av strategin har Lantmäteriet och Geodatarådet tagit fram en gemensam handlingsplan på årlig basis. Punkt 6 i handlingsplanen för 2017 innehåller uppdraget att skapa en fördjupad strategi för geodataförsörjningen inom krisberedskap och blåljusverksamhet samt initiera ett löpande strategiskt samarbete inom området. Denna rapport presenterar resultatet av handlingsplanens uppdrag gällande strategifördjupning av krisberedskap och blåljus med fokus på en utvecklad geodataförsörjning. En arbetsgrupp bestående av MSB tillsammans med Försvarsmakten, Lantmäteriet, Räddningstjänsten (Karlstad), Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikverket, Polisen och Sjöfartsverket (JRCC) har under perioden maj till september 2017 arbetat fram grunden till denna rapport. En mindre arbetsgrupp bestående av MSB och Lantmäteriet har sedan tagit fram ett rapportutkast som förankrats i arbetsgruppen samt presenterats för och diskuterats med Lantmäteriets användargrupp för blåljus (se avsnitt 3.1). 2.1 Avgränsning och inriktning Rapporten fokuserar på målgruppen blåljusaktörer. Med blåljusaktörer åsyftas här SOS Alarm, organisationer för statlig och kommunal räddningstjänst, ambulanssjukvård, polis och eventuellt andra relevanta aktörer. En förhoppning är att arbetet även kan nyttjas av en bredare målgrupp där även krisberedskapsorganisationer och andra intressenter ingår. Arbetsgruppen har prioriterat karthantering i operativt läge. Användning av kartdata i planerings- och uppföljningsskedet bör beaktas i ett fortsatt arbete men i många fall så sammanfaller dessa när det gäller relevanta geodata för blåljusaktörer. Åtgärderna fokuserar på befintliga offentliga datamängder, dvs. effektivare användning av tillgängliga offentliga data. Rapporten tar sin utgångspunkt i resultat och erfarenheter från tidigare genomförda arbeten och projekt. Data med personuppgifter samt sektorsspecifika data ingår inte i arbetet på grund av att få till ett snabbare resultat gällande geodataförsörjningen. I ett långsiktigt arbete så är sektorsspecifika data viktiga för målgruppen och bör ingå. Fokus för arbetet är generell datadistribution snarare än på användarspecifik systemutveckling. Arbetet innehåller ingen fördjupning gällande säkerhet vid spridning av data. SGSI-nätet har nämnts som alternativ men inte följts upp då i dagsläget endast 30 aktörer är anknutna samt att det förknippas med en kostnad vilket exkluderar användning. Det finns dock starka önskemål om att SGSI-nätet ska kunna användas i större utsträckning för utbyte av geodata, men det kräver ett förändringsarbete, framförallt för att tillgängliggöra nätet för de aktörer som inte är statliga. 2.2 Bakgrund Geodata är en viktig del i arbetet med att effektivt hantera och förebygga olyckor och kriser. I en krissituation är det ofta helt avgörande att kartor och annan geodata är tillgängliga och användbara både gällande gemensam lägesuppfattning, grund för beslutsunderlag och för att lokalisera och hitta rätt

6 samhällsskydd och beredskap 5 (14) Datum Diarienr Utgåva 1.0 plats i rätt tid. För att effektivt kunna agera behöver tillgången till aktuella och kvalitetssäkrade geodata för krisberedskap och blåljus säkras och försörjas. Det handlar bland annat om geodata som krävs för en snabb och säker lokalisering av en olycka eller händelse. Det handlar också om geodata som säkerställer överblick av geografiska, hydrologiska, geologiska, och demografiska förhållanden samt den tekniska infrastrukturen. Vid större olyckor eller kriser där många aktörer behöver samarbeta ställer det krav på enhetliga geodata som är användbara för alla inblandade aktörer, oavsett del av landet. 2.3 Problemställning För blåljusaktörer och de som arbetar inom krisberedskapsområdet har digitaliseringen av samhället medfört förändringar. Man har gått från tryckta kartor till en flora av digitala kartor och system. Det finns många olika system på marknaden både när det gäller användarsystem, mobila system för operativt arbete och övriga lite mer allmänna system såsom gratis karttjänster med ruttplanering och gatuvyer. Till de olika systemen används en mängd olika geodata. Vissa system innehåller data som följer med programvaran och som i vissa fall är svåra att uppdatera medan andra system tillåter användaren att anpassa data helt utifrån de egna behoven. Detta medför att det finns en mängd olika kartor med olika referenssystem ute bland blåljusaktörerna vilket försvårar samarbete. Aktuella och uppdaterade geodata är en viktig förutsättning för att blåljusaktörerna ska kunna hitta till rätt plats i rätt tid samt att kunna fatta korrekta beslut. Avgiftsfinansieringen hos ett antal större offentliga geodataproducenter är idag ett hinder för tillgången till geodata. Våra blåljusaktörer har därmed varierande förutsättningar att använda geodata då dessutom kompetens och tillgång till sakkunniga inom området varierar stort. Bristen på aktuella och uppdaterade geodata kan få stora konsekvenser vid händelser där flera aktörer behöver samarbeta. Ett exempel på detta är räddningsinsatsen under skogsbranden i Västmanland 2014 där SOS Alarm och de kommunala organisationernas räddningstjänster använde olika kartunderlag. Räddningstjänstfordonet körde fel eftersom deras navigeringssystem saknade uppdaterad geodata om skogsvägar i området. Olika aktörer använde olika referens- och koordinatsystem vilket ledde till svårigheter i kommunikation och samarbete samt fördröjningar i arbetet. 2.4 Mål och direktiv Målet är att säkra tillgången till enhetliga, uppdaterade och lättillgängliga geodata för användare inom krisberedskap och blåljus. Målet ska ge nytta till användare inom krisberedskap och blåljus på såväl nationell, regional som lokal nivå. Geodatarådet har tagit fram direktiv för arbetet: - Enhetliga geodata t.ex. referenssystem, dataformat, data för positionering och navigering samt kartografi och gemensamma tjänster, typ gemensam blåljuskarta - Konsumtionssätt av geodata t.ex. off-line, on-line, synkning mellan dessa, samt analoga kartor - Verksamhetsspecifik tilläggsinformation - Verksamhetsspecifika kartsymboler - Utbildning och övning av blåljusaktörer - Insamling/distribution av dynamiska geodata - SGSI-nätet, nyttor och möjligheter samt hinder för en ökad användning av nätet

7 samhällsskydd och beredskap 6 (14) Datum Diarienr Utgåva Syfte Syftet med arbetet är att ta fram förslag på åtgärder för det fortsatta arbetet med att säkra tillgången till aktuella och lättillgängliga geodata för användare inom krisberedskap och blåljus på nationell, regional och lokal nivå. Med säkrad tillgång avses att geodata är kända, åtkomliga och lättanvända, i enlighet med den Nationella geodatastrategins intentioner.

8 samhällsskydd och beredskap 7 (14) Datum Diarienr Utgåva Relaterade projekt och samarbeten Ett antal projekt och samarbeten som berört området geodata och blåljus har genomförts under de senaste 5 åren. Dessa har varit samarbeten mellan berörda myndigheter, kommuner, blåljusaktörer men även privata organisationer har deltagit. Det finns ett stort behov av fortsatt samarbete inom området. Erfarenheter och slutsatser från de arbeten som genomförts har varit en viktig del att ta med i arbetet och har legat till grund för delar av åtgärdsförslagen i denna rapport. Gemensamt specificerade geodata Ett 2:4 projekt som genomfördes Syftet var att förbättra förutsättningarna för gemensamma geodata med hög kvalitet och aktualitet för blåljusaktörer. Projektet fokuserade på utryckning och att förbättra i processen för insamlingen av data till de nationella registren, Lantmäteriets belägenhetsadresser och Trafikverkets vägdata, NVDB. Målet var att identifiera vilka data blåljusaktörerna behöver och hur insamlingen bättre kan svara upp mot kraven. Resultatet av projektarbetet är dels de råd vid datainsamling som tagits fram och dels en beskrivning av vilket kartstöd för blåljusaktörer som projektet rekommenderar. Gemensam blåljuskarta, ett 2:4-projekt som genomfördes av Lantmäteriet under med deltagare från blåljusaktörer, kommuner, Lantmäteriet, MSB och Trafikverket. Syftet var att förbättra blåljusaktörernas tillgång till gemensamma och aktuella geodata av god kvalitet för att säkerställa ett fungerande utbyte av information vid olika typer av insatser samt ett kartstöd för att hitta rätt. Målet var att ta fram en produkt - Blåljuskartan - en kombination av dataset och leveransformer som underlättar införande, användning och uppdatering. Produkten ska omfatta en bakgrundskarta och information om bland annat adresser, vägdata och platsnamn i en form som kan göras sökbara. Den ska tillhandahållas via en gemensam ingång där också uppdatering och rapportering av upptäckta brister ska ske på ett enkelt sätt. Det beskrivna målet har inte uppnåtts fullständigt under projekttiden Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering är ett 2:4- projekt som genomfördes av Lantmäteriet under 2013 med deltagare från Försvarsmakten, Lantmäteriet och MSB. Syfte med projektet var att skapa förutsättningar för att förbättra räddningsinsatser genom att aktörerna i större utsträckning använder samma manér- och symbolsättningar i det kartunderlag som används. Resultatet av projektet finns i form av en rapport: Riktlinjer för webbkartografi inom krishantering och finns tillgängligt på msb.se Manér- och symbolsättning för webbkartor inom krisberedskapsområde är ett 2:4-projekt som slutfördes 2016.

9 samhällsskydd och beredskap 8 (14) Datum Diarienr Utgåva 1.0 Syftet var att skapa förutsättningar för att förbättra räddningsinsatser genom att aktörerna i större utsträckning använder samma manér- och symbolsättningar i det kartunderlag som används. Projektet har resulterat i en uppsättning symboler finns tillgängliga på msb.se. tjanster/karttjanster/riktlinjer-for-kartor-pa-webben/ En kartläggning av användningen av geodata inom Sveriges räddningstjänster är en studie som genomförts av Sweco på uppdrag av MSB under Syftet med studien var att undersöka hur räddningstjänsten använder geodata i både förebyggande och operativt arbete. Studien visar att räddningstjänsten upplever flera hinder kopplat till geodata. Hindren är bl. a brist på kunskap om geodata och kartverktyg i den egna organisationen, brist på tid samt höga kostnader för geodata och verktyg. Publika tjänster som t ex Eniro, Google och Hitta.se används när alternativen är för kostsamma eller upplevs som komplicerade att använda. Ansvar, samverkan, handling, åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (Ju2015/1400/SSK), framtagen på uppdrag av regeringen. Syftet var att skapa förutsättningar för att stärka samhällets krisberedskap genom erfarenhetsåterföring. I rapporten har man identifierat fyra behovsområden inom geodataområdet vars förutsättningar föreslås utredas. - Öppna geodata för att förebygga och hantera olyckor och kriser. - Tillgång till privata geodata. - Gemensamt kartstöd för blåljusaktörer - Gemensamt referens- och koordinatsystem vid olyckor och kriser Koordinat 16 En övning finansierad av MSB genom 2:4 medel och genomförd av Lantmäteriet. Fokus för övningen var att genomlysa statliga aktörers möjlighet att dela ut och ta emot geografisk information. Slutsatsen var vikten av korrekt metadata samt att juridik och sekretess i vissa fall kan vara begränsande. Lantmateriet/Samverkan-med-andra/samverkansovning-medgeodata/ Tryggt och Säkert är 2:4 projekt som genomförts under tre år och avslutades i december Projektets syfte har varit att utveckla Norroch Västerbottens kommuners förmåga att kommunicera geodata för samverkan vid kriser - en del av den digitala agendan utredningen Regeringen beslutade den 12 november 2015 kommittédirektiv om en samordnad alarmeringstjänst. Enligt de direktiven ska utredaren analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion ska kunna inrättas för att samhällets alarmeringstjänst ska kunna samordnas på ett bättre sätt. Utredaren ges vidare i ett tilläggsuppdrag att analysera och föreslå hur den nationella alarmeringsfunktionen och hjälporganen genom ett gemensamt system på ett mer enhetligt sätt ska kunna använda geografiska data (geodata) för att säkerställa snabba och effektiva hjälpinsatser. Uppdraget redovisas senast den 31 mars 2018.

10 samhällsskydd och beredskap 9 (14) Datum Diarienr Utgåva Förutsättningar 3.1 Genomförande Arbetsgruppen som genomfört arbetet består av deltagare från följande organisationer; MSB, Lantmäteriet, Polisen, SKL, Försvarsmakten, Trafikverket, Sjöfartsverket (JRCC) och Räddningstjänsten Karlstadsregionen. Arbetsgruppen har haft möten både fysiskt och via videolänk, där man diskuterat de olika problemområdena utifrån projektdirektivet. Arbetsgruppens fokus har varit att ta fram en tidsprioriterad åtgärdslista som beskriver vad som krävs för att underlätta användningen av geodata för blåljusaktörer. Arbetsgruppen har träffats 3 gånger och utifrån resultaten från dessa möten har en mindre arbetsgrupp bestående av representanter från MSB och Lantmäteriet arbetat vidare med detaljerna för åtgärdsförslagen samt förslag på tidplan för det fortsatta arbetet. Arbetet har presenterats för och diskuterats med Lantmäteriets användargrupp för Blåljus, en samverkansgrupp med representanter från olika blåljusaktörer som samverkar specifikt kring geodatafrågor inom blåljusverksamhet. 3.2 Grundläggande förutsättningar För att uppnå full effekt av de föreslagna åtgärderna och för att kunna skapa en utökad geodataförsörjning krävs det att vissa förutsättningar är på plats. Förutsättningarna är generella för geodataområdet och kräver beslut och genomförande på andra nivåer och ingår därmed inte i detta arbete. Det är av stor vikt att förutsättningar finns på plats för det fortsatta arbetet med geodata inom krisberedskap och blåljus då de berör frågor som avgiftsfinansierade data, styrmedel för användning av geodata samt förvaltning av framtagna produkter. Arbetet med åtgärdsförslagen bör dock genomföras enligt föreslagen tidplan oavsett om alla förutsättningar är uppfyllda eller inte Finansiering För att olika aktörer inom krisberedskap och blåljus ska kunna agera effektivt behöver de tillgång till aktuella och kvalitetssäkrade geodata. En grundläggande förutsättning för att alla aktörer ska få tillgång till aktuella och kvalitetssäkrade geodata är att undanröja hinder, så som kostnader för geodata. Avgiftsfria geodata är en grundläggande förutsättning för att alla aktörer inom krisberedskap och blåljus ska ha tillgång till gemensamma geodata. Tillgång till gemensamma geodata skapar förutsättningar för ett effektivare arbete med att rädda liv, egendom och miljö. Vid kontakter med olika blåljusaktörer framkommer det tydligt att avgifterna utgör ett hinder för användningen av aktuella och tillförlitliga data från myndigheter. Alternativet blir att man ofta förlitar sig på de gratisdata som finns att tillgå från andra aktörer. Dessa alternativa datas fullständighet och aktualitet är ofta okänd och brister som inte är kända kan förorsaka stora konsekvenser. Förutsättning: Offentliga geodata ska vara kostnadsfritt tillgängliga för blåljusaktörer och för alla aktörer inom krisberedskapsområdet före, under och efter en kris eller händelse.

11 samhällsskydd och beredskap 10 (14) Datum Diarienr Utgåva Styrmedel Det har i många sammanhang påpekats att en av de avgörande faktorerna för att skapa en god kommunikation och lägesbild vid en kris eller olyckshändelse är att alla aktörer har tillgång till samma kartmaterial och typ av teknikstöd. För att uppnå detta krävs någon form av styrmedel. De viktigaste styrmedlen är förutsättningar för att eliminera kostnader genom att alla data blir avgiftsfria och att underlätta åtkomst genom att skapa kända och lättanvända accesspunkter för karttjänster och kartutskrifter. Utöver aktörernas tillgång till samma typ av geodata kan det även finnas behov av en övergripande samordning av hur geodata används och visas för användare. Det kan finnas fördelar med att grunderna i denna samordning regleras i lagar och förordningar. Den pågående utredningen om samordnad alarmeringstjänst, 112-utredningen, har fått i tilläggsuppdrag att undersöka behov och ta fram författningsförslag för hur de berörda aktörerna på ett effektivt och enhetligt sätt ska kunna använda geodata vid hjälpinsatser. Det är vår förhoppning att ett sådant förslag kan leda till en god och tillräcklig regelstyrning inom området. Förutsättning: Alla blåljusaktörer använder samma bakgrundskarta oavsett vilket användarsystem som används Förvaltning För att ett stöd för geografisk data ska fungera effektivt vid en händelse eller kris måste det redan i ett normalläge finnas en fastställd förvaltningsorganisation för de olika ingående delarna. Förvaltningsorganisationen är ansvarig för att data alltid finns tillgängliga och är uppdaterade samt att de tekniska tillhandahållandelösningarna är tidsenliga och har tillräcklig kapacitet. Det måste även finnas en förvaltningsansvarig organisation för information och utbildning. Förutsättning: Geodata för blåljus och kris förvaltas och tillhandahålls via en etablerad förvaltningsorganisation och via ändamålsenliga tjänster Positionering och navigering Geodata som adresser, vägnamn, trafikplatsnummer och namn på byggnader och platser mm, tillsammans med en vägdatabas som är anpassad för ruttplanering är viktiga förutsättningar för att kunna utveckla stöd för att positionera och navigera. Förutsättningar för programvaruleverantörer att skapa funktionalitet för positionering och navigering bedöms som viktiga för att vi ska kunna erbjuda ett tillräckligt attraktivt alternativ till kommersiella aktörer. Annars är det risk att användarna fortsätter arbeta med ovanstående tjänster eller att programvaruutvecklarna kommer att nyttja andra karttjänster för navigering och positionering. Förutsättning: Geodatatjänster som tillhandahåller offentliga data ska även möjliggöra positionering av händelser och navigering.

12 samhällsskydd och beredskap 11 (14) Datum Diarienr Utgåva Resultat Målet med arbetet inom den fördjupade geodatastrategin är att ta fram ett antal konkreta åtgärdsförslag och rekommendationer för att uppfylla målen i handlingsplanen för Geodatastrategin. Rapporten listar sju mål och åtgärder. Dessa åtgärder bryts i kap. 4.2 ned i aktiviteter som kan tidsupskattas samt förslag av vilken myndighet som har ansvaret för att driva arbetet vidare. 4.1 Mål och åtgärder Nedan följer en lista på sju mål, åtgärdsförslag för att uppnå målen samt en beskrivning av varje del. Denna lista är sorterad i prioritetsordning med den viktigaste åtgärden först i listan. 1a, Mål: Det finns en enhetlig Nationell bakgrundskarta som möter blåljusaktörernas behov av en bakgrundskarta. Åtgärd: Utveckla en gemensam nationell bakgrundskarta. Den nationella bakgrundskartan ska kunna användas i blåljusaktörernas användarsystem och kan behöva tillhandahållas i flera format. Utöver de basdata som sammanställs till den gemensamma bakgrundskartan så bör det definieras ytterligare ett antal informationsmängder som är viktiga för blåljusaktörernas verksamhet, framför allt i form av tematiska data. 1b, Mål: Verksamhetsspecifika data för blåljusaktörerna är identifierade och prioriterade. Åtgärd: Identifiera verksamhetsspecifika geodata för blåljusaktörer och prioritera dessa utifrån när de ska vara tillgängliga i kombination med bakgrundskartan. Verksamhetsspecifika data ska inte ingå i den fördefinierade bakgrundskartan, men kunna visas eller laddas ner vid behov. För att förenkla hanteringen så kan det behöva finnas fördefinierade paket av information som är anpassat till specifika händelser. Samma information kan ingå i mer än ett av paketen. På sikt är det viktigt att se över möjligheten att tillgå geodata från kommunala och privata aktörer till statliga myndigheter då dessa kan vara mycket relevanta vi en händelse som berör flera blåljusaktörer. Exempel är el, energi, gasledningar, brandposter mm.

13 samhällsskydd och beredskap 12 (14) Datum Diarienr Utgåva Säkerställ tillgången på enhetlig geodata för blåljusaktörer 2a, Mål: enhetliga geodata. Med enhetliga data avses ett fördefinierat urval av redan befintliga informationsmängder hos myndigheter. Informationsmängderna ska göras tillgängliga i frekvent uppdaterade versioner på ett enhetligt sätt. Kvalitet och aktualitet är av yttersta vikt för blåljusverksamheten vilket medför krav på täta uppdateringsintervall på data. Det finns en gemensam teknisk plattform för tillgång till den nationella bakgrundskartan och verksamhetsspecifika data. Den tekniska plattformen tillgängliggör geodata i olika standardformat och konsumtionssätt. Åtgärd: Utveckla och förvalta en teknisk plattform för försörjning av den nationella bakgrundskartan och verksamhetsspecifika data. för säker delning och distribution av data. Den sammanställda kartan ska tillgängliggöras från den tekniska plattformen via API: er på det sätt som krävs för att den ska kunna visas med samma utseende i olika kartsystem och applikationer som tillhandahålls av ledande kommersiella leverantörer. Såväl API: er för uppkoppling som webbapplikation för direktkonsumtion som utskrift av analoga kartor ska finnas tillgängliga på en och samma plattform. Det bör även finnas möjlighet till nedladdning av data i de fall man inte har möjlighet att jobba online. Accesspunkten ska vara naturlig för blåljusaktörer att besöka, dvs. målet är att alla blåljusaktörer ska använda geodatainformationen från plattformen i sina användarsystem. 2b, Mål: Blåljusaktörerna har kunskap om vilka data som finns, hur man kan nå dem och hur de kan användas. Åtgärd: Genomföra informations- och kommunikationsinsatser mot blåljusaktörerna. Det gäller att definiera och synliggöra vilka data och vilken version av dessa data som ska användas av alla aktörer. Den enhetliga nationella bakgrundskartan är därför inte att betrakta som någon ny datamängd utan som en sammanställning av ett förberett urval av redan befintliga data hos olika myndigheter. Som ett hjälpmedel för kommunikation och information bör urvalet av information enligt ovan visas i form av ensammanställd kartbild i en webbapplikation/tittskåp.

14 samhällsskydd och beredskap 13 (14) Datum Diarienr Utgåva 1.0 3, Mål: Det finns ett samverkansforum för blåljusaktörer gällande utbyte av information och erfarenheter. Åtgärd: Etablera ett samverkansforum för geodata till blåljusaktörer. Ett samverkansforum där aktörerna kan utbyta erfarenheter och information om produkten bör etableras. Detta för att samla all information om materialet på en plats. Inom samverkansforumet kan man även distribuera utbildningsmaterial. Inom detta arbete tar man fram och tillgängliggör ett informations- och utbildningsmaterial kring enhetlig nationell bakgrundskarta. Ut över detta kan man ta fram och realisera ett övningsprogram för geodataanvändning i krishantering. Initiera forum för att utbyta information och erfarenheter mellan aktörer samt mellan aktörer och informationsägare. För att göra Enhetlig Nationell bakgrundskarta känd och använd av blåljusaktörerna krävs en gedigen informations och utbildningsinsats. Utbildningsmaterial kommer att behövs i olika former. Som komplement till det informations- och utbildningsmaterial som beskrivs ovan så bör det finnas tillfällen att öva i verklighetsliknande situationer. Vid sådana tillfällen ska Enhetlig nationell bakgrundskarta vara obligatorisk. 4, Mål: Förutsättningarna finns för att bygga in bakgrundskartan i system för positionering och navigering. Åtgärd: Säkerställ att blåljusaktörer använder kompatibla referens- och koordinatsystem, samt att data möjliggör positionering, navigering. Det är viktigt att alla aktörer använder kompatibla, samma, referenssystem och koordinatsystem (system för positionsangivelser). Vid större händelser är detta en förutsättning för att får till en fungerande kommunikation och ett fungerande samarbete där karta och olika positioner kommuniceras. Om alla använder samma kartunderlag och system är detta inget problem. Det kan dock uppstå problem om vissa aktörer använder annat material från kommersiella leverantörer. Det är därför viktigt att föra en dialog med externa systemleverantörer så att deras applikationer stödjer de gemensamma referenssystemen och att de levererar sitt kartmaterial i dessa. De referenssystem som är aktuella på land i Sverige idag är Sweref99TM och RH2000.

15 samhällsskydd och beredskap 14 (14) Datum Diarienr Utgåva 1.0 5, Mål: Alla aktörer använder samma uppsättning symboler för att underlätta kommunikation och undvika missförstånd. Åtgärd: Tillgängliggör symbolbibliotek samt skapa funktionalitet i den nationella baskartan för enkel användning av tilläggssymboler. För att olika aktörer ska kunna kommunicera med varandra kring kartan utan att missförstånd uppstår är det viktigt att enhetliga tilläggssymboler används. Ett antal översiktliga symboler finns framtagna för krisberedskap och finns beskrivna i rapporten Manér Symbolsättning Slutrapport tjanster/karttjanster/riktlinjer-for-kartor-pa-webben/. 6, Mål: Blåljusaktörerna har tillgång till kart- och expertstöd vid en större händelse via en nationell förstärkningsresurs eller motsvarande. Åtgärd: Identifiera förmågor för förstärkningsresurs från olika myndigheter samt hur dessa gemensamt skulle kunna skapa en nationell förstärkningsresurs med bred kompetens inom geodataområdet. Det bör finnas resurser i form av utbildad personal och tekniskt stöd som kan aktiveras vid större händelser där många aktörer är inblandade. Denna förmåga bör utbildas och övas för att snabbt kunna stödja en insats eller händelse. Det bör även tas fram enkla handledningar för hur man anskaffar och använder det rekommenderade geostödet som kan ges till utomstående aktörer vid en större händelse. 7, Mål: Det finns enhetlig kartinformation över gränserna mellan Sverige och våra nordiska grannländer. Åtgärd: Utveckla förutsättningarna för gränsöverskridande geodataåtkomst och standardiserade kartsymboler mellan framförallt de nordiska länderna. För att underlätta insatser i gränstrakterna är det viktigt att aktörerna lätt kan få tillgång till kartor och annan information i grannländerna. Helst ska denna information tillhandahållas som tjänster med manér som det egna landets motsvarande material har så att man känner igen sig. Länkar för åtkomst av grannlandets material bör finnas på det egna landets accesspunkt. Det bör även finnas möjlighet till nedladdning av data, för de fall man inte kan arbeta online. En fungerande gränsöverskridande användning förutsätter att allt blåljusmaterial är avgiftsfritt och utan begränsande användningsvillkor vid insats eller övning. Utöver detta positionsangivelser och koordinatsystem.

16 samhällsskydd och beredskap 5. Bilagor Rapport sekretess och säkerhet Sammanfattning seminarium Förslag fortsatt arbete...

17 MSB dnr Bilaga 5:1 Rapport: Sekretess och säkerhet vid offentliga och öppna geodata CHRISTINE REPOND OCH NAIMA ALMSTRÖM 1. Introduktion Geodatarådets handlingsplan består av elva olika aktiviteter, varav en är en strategifördjupning inom området krisberedskap och blåljus. Ett delprojekt i denna aktivitet handlar om att ta fram en övergripande redogörelse för den lagstiftning som gäller för myndigheter vid hantering av sekretess- och säkerhetsfrågor vid utlämnande av offentliga och öppna geodata. Geodatarådet har i denna del bland annat efterfrågat klargöranden kring vilken myndighet som är ansvarig för att säkerställa att sekretess- och säkerhetslagstiftning efterföljs vid utlämnande av offentliga och öppna geodata, vilka lagar ansvarig myndighet då har att beakta, samt hur dessa påverkar myndighetens möjligheter att lämna ut data. Denna rapport utgör en juridisk redogörelse i enlighet med de klargöranden Geodatarådet efterfrågat. Rapporten innehåller följande: Definitioner av centrala begrepp Övergripande redogörelse av lagstiftning som möjliggör och reglerar olika former av utlämnande av geodata Övergripande redogörelse av lagstiftning som begränsar utlämnande av geodata Slutsatser Lantmäteriet, Division Geodata, Gävle BESÖKSADRESS Lantmäterigatan 2 C, TELEFON E-POST lantmateriet@lm.se, INTERNET

18 LANTMÄTERIET 2. Definitioner Rådata Grunddata Offentliga data Öppna data Data som samlats in men inte bearbetats eller på annat sätt manipulerats. Grundläggande data hos myndighet som identifierar en fysisk eller juridisk person, fast eller lös egendom eller data som anger ett geografiskt läge, som är beständiga i tiden och har en utbredd användning eller är av allmän nytta. Data hos offentliga organisationer, både statliga och kommunala, som är tillgänglig och inte omfattas av sekretess. Viktigt att notera är att offentliga data inte per automatik kan likställas med öppna data. Tillgängligheten till offentliga data kan begränsas i form av avgifter och/eller användningsvillkor (licenser) som medför restriktioner för användning och spridning. Den vedertagna definitionen innefattar data som vem som helst fritt får använda, återanvända och distribuera med som största motprestation att ange källa. Det innebär att vem som helst kan få tillgång till sådana data, använda det och sprida det för vilket syfte som helst. Öppna data kan härröra både från offentliga och från privata aktörer. Aggregerade data Sammanslagning av data som kommer från mer än en källa. Metadata Denna definition ska inte förväxlas med den definition som används inom statistik då aggregerade data istället avser avidentifierade data. Information som beskriver en datamängd eller en IT-baserad tjänst. 3. Utlämnande av geodata 3.1. Förvaring En myndighets utlämnande av data förutsätter att myndigheten förvarar den data som ska lämnas ut. Data som är dokumenterad i en fysisk handling (ex. papper, fotografi, ritning) anses förvarad hos myndigheten om handlingen t.ex. finns i myndighetens lokaler eller hos behörig tjänsteman. Frågan om myndigheten förvarar sådana data är således kopplad till den fysiska förvaringen. Data kan emellertid också vara dokumenterad på annat sätt än i en fysisk handling. Att data är dokumenterad i en upptagning innebär att sådana 2(9)

19 LANTMÄTERIET data enbart kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med ett tekniskt hjälpmedel. En sådan upptagning kan t.ex. utgöra en digital fil eller en ljudupptagning. Myndigheten förvarar data i dessa upptagningar endast om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas, t.ex. en dator eller en ljudanläggning. Frågan om myndigheten förvarar data dokumenterad i en upptagning är inte kopplad till den fysiska förvaringen av upptagningen utan istället myndighetens åtkomst till upptagningen. För att myndigheten ska anses ha sådan åtkomst som medför att myndigheten förvarar viss data krävs att myndighetens tekniska tillgång till upptagningen är självständig. En myndighet kan därmed anses förvara upptagningar som fysiskt lagras hos en annan myndighet eller en privat aktör, under förutsättning att myndigheten via ett tekniskt hjälpmedel har tillgång till upptagningarna utan att en reaktion eller ett godkännande krävs från den utomstående aktören. Exempel på sådan förvaring är om en myndighet använder data via direktåtkomst hos en annan myndighet eller lagrar data i en molntjänst. Geodataportalen 1 är en webbaserad tjänst där användaren kan söka, hitta och titta på geodata från olika myndigheter. Lantmäteriet är den myndighet som utvecklar, förvaltar och förvarar Geodataportalen. Det finns inga faktiska data lagrad i Geodataportalen och det finns inte heller någon självständig tillgång till faktiska data i Geodataportalen. Det innebär att Lantmäteriet inte förvarar eller ansvarar för någon faktisk data i Geodataportalen. Däremot lagras metadata i metadatakatalogen och eftersom Lantmäteriet förvarar Geodataportalen, förvarar och ansvarar Lantmäteriet även för den aggregering av metadata som finns i metadatakatalogen. Det är däremot den myndighet som förvarar respektive faktisk datamängd som är ansvarig för datamängden. Förvarande myndighet är också den myndighet som tillgängliggör respektive datamängd för Geodataportalen. Då en användare av Geodataportalen laddar ner faktiska data via länkar i Geodataportalen görs det direkt från den förvarande myndigheten och inte från Lantmäteriet eller Geodataportalen Regelverk vid utlämnande En myndighet som lämnar ut data kan göra det av olika anledningar och mot bakgrund av olika juridiska regelverk. Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för vårt statsskick som bl.a. reglerar enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar. Denna rättighet är grundlagsskyddad i 2 kapitlet tryckfrihetsförordningen och innebär en skyldighet för myndigheter att på begäran lämna ut en allmän handling. Rätten att ta del av en allmän handling förutsätter att det är fråga om en allmän offentlig handling, dvs. en allmän handling som inte är sekretessbelagd till följd av en bestämmelse om sekretess. Rätten för enskilda att ta del av en allmän handling kompletteras av bestämmelser i offentlighets- och 1 3(9)

20 LANTMÄTERIET sekretesslagen som innebär en grundläggande skyldighet för myndigheter att på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över till den myndighet som kommit med begäran. Vissa myndigheters författningsreglering eller regleringsbrev innebär att myndigheten har som uppgift att förse samhället med viss data. Ett sådant uppdrag ger normalt myndigheten relativt stor frihet att bestämma vilken data som ska tillgängliggöras och på vilket sätt. Lagen och förordningen om geografisk miljöinformation reglerar det svenska genomförandet av EU-direktivet Inspire. Regleringen innebär bland annat en skyldighet för utpekade informationsansvariga myndigheter att göra viss geodata tillgängligt för alla via tjänster på Internet. Lagen hänvisar till offentlighets- och sekretesslagen och påminner därmed om att informationsansvarig myndighet har att beakta dessa regler då geodata görs tillgängligt. Slutligen talar den allmänna serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen för att myndigheter ska förse samhället med data. Det gäller särskilt på områden där medborgarna tydligt efterfrågar data Olika former av utlämnande Beroende på grunden för utlämnandet av data kan en myndighet lämna ut data på olika sätt. Data som lämnas ut som öppna data lämnas ofta ut i elektronisk form på Internet. Det innebär att sådana data är lättillgängliga för alla användare utanför myndigheten och myndigheten behöver inte heller hantera ett stort antal förfrågningar om utlämnande av data. Data som utgör offentliga data men som inte tillhandahålls öppet på Internet kan istället lämnas ut i elektronisk form på begäran. Med grund i kraven i lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen) ska myndigheten då ha en transparent förteckning över datamängderna och lämna ut data enligt standardiserade och icke-diskriminerande villkor. Även allmänna handlingar som lämnas ut enligt offentlighetsprincipen kan lämnas ut i elektronisk form och även vid sådant utlämnande är PSI-lagen tillämplig. Det finns dock ingen skyldighet för myndigheter att lämna ut en allmän handling enligt offentlighetsprincipen i elektronisk form, utan det är upp till den enskilda myndigheten att ta ställning till. Myndigheterna är enbart skyldiga att lämna ut allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen på vanligt papper. Under senare år har det blivit vanligare att de som begär ut och får allmänna handlingar i pappersform därefter digitaliserar informationen med automatiska metoder. Detta är en utveckling som kan komma att aktualisera frågan om myndigheter i framtiden ska vara skyldiga att lämna ut allmänna handlingar även i elektronisk form. Det är viktigt att skilja på skyldigheten för en myndighet att lämna ut allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen och möjligheten för en myndighet att lämna ut offentliga handlingar. Har myndigheten tecknat ett avtal eller en licens med rätt att använda data från andra myndigheter (t.ex. 4(9)

21 LANTMÄTERIET användaravtalet för Geodatasamverkan 2 ) kan användningsvillkoren begränsa myndighetens möjligheter att sprida eller lämna ut handlingar som omfattas av avtalet i elektroniskt format. Fortfarande är dock myndigheten skyldig att på en begäran enligt offentlighetsprincipen lämna ut samma handling i pappersformat om myndigheten bedömer att denna utgör en allmän handling hos myndigheten. 4. Skydd för geodata 4.1. Sekretess ANSVAR OCH UTREDNINGSSKYLDIGHET I offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess som innebär ett förbud för myndigheter att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Förbudet att röja en sekretessbelagd uppgift gäller även gentemot andra myndigheter, och oavsett om uppgiften lämnas ut på begäran av utomstående eller om den lämnas ut på initiativ av myndigheten som förvarar uppgiften. Varje myndighet som överväger utlämnande av uppgift eller data är därmed skyldig att göra en prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen innan utlämnande sker. Om viss uppgift eller data omfattas av sekretess får utlämnande inte ske i någon form. En myndighet får därmed varken lämna ut allmän handling eller tillhandahålla produkter, tjänster eller öppna data som innehåller sekretessbelagda uppgifter. Myndigheter har ett ansvar för att dess sekretessprövningar blir tillräckligt utredda. Här ingår att beakta dels möjligheten att inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, och dels utgångspunkten att handläggningen ska vara så enkel, snabb och billig som möjligt utan att säkerheten eftersätts SEKRETESSREGLERINGAR Vid utlämnande av olika typer av geodata finns det ett flertal sekretessregleringar i offentlighets- och sekretesslagen som kan aktualiseras. Exempel på sådan reglering är sekretess till skydd för totalförsvaret, för intresset av att förebygga eller beivra brott, för enskild vid folkbokföring eller inom statistik, för personuppgift, eller för intresset av att bevara djur- eller växtart. Sekretess till skydd för totalförsvaret gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Det är viktigt att notera att denna sekretessreglering enbart omfattar uppgifter som på något sätt rör det svenska totalförsvaret. Totalförsvaret är sådan verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig och består 2 5(9)

22 LANTMÄTERIET både av militärt och civilt försvar. Det militära försvaret är inte någon myndighet utan avser den militära verksamheten som bedrivs av Försvarsmakten och andra organ. I det civila försvaret ingår sektorer som har en avgörande betydelse för samhällets funktionsförmåga vid väpnat angrepp och som är viktiga vid hot mot säkerheten för befolkning och samhällsfunktioner i fred. Det gäller i första hand elförsörjning, telekommunikationer, informationssystem och ledningssystem Informationssäkerhet Myndigheters arbete med informationssäkerhet innebär ett stöd för att öka kvalitén hos samhällets funktioner genom att skydda offentliga data utifrån krav på dess insynsskydd, riktighet och tillgänglighet. Myndigheterna ska ha en djupgående kunskap om data man förvarar och ta ansvar för denna data. Detta är ett ständigt pågående arbete som innebär att löpande uppfylla de krav som ställs och inför förändringar i verksamheten uppdatera bedömningar och åtgärder. Statliga myndigheter I förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap regleras att statliga myndigheter ansvarar för att deras informationshanteringssystem uppfyller sådana grundläggande och särskilda säkerhetskrav att myndighetens verksamhet kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i sin författningssamling (MSBFS 2016:1) utvecklat vad detta ansvar innebär och ställer bland annat krav på att myndigheterna klassar sina data i olika säkerhetsnivåer, samt genomför risk- och sårbarhetsanalyser utifrån verksamhetens data, system och tjänster. Informationsklassning är en konsekvensanalys där man uppskattar vad som kan hända om informationssäkerhetskrav inte uppfylls. Resultatet av informationsklassificeringen behöver därefter omvandlas till konkreta säkerhetsåtgärder. En risk- och sårbarhetsanalys görs för att kartlägga vilka hot som kan finnas vid en viss hantering av data, t.ex. utlämnande av data. Det görs genom att först uppskatta sannolikheten för och den eventuella skadan om dessa hot inträffar, för att sedan ta fram åtgärder som kan minimera de kartlagda riskerna. Kommuner och landsting Motsvarande föreskrifter och krav finns inte avseende kommuner och landstings informationssäkerhetsarbete. I december 2016 publicerade MSB analysrapporten Informationssäkerheten i Sveriges kommuner (MSB1045) baserad på resultaten av en enkät som på uppdrag av regeringen skickats till kommunerna under I rapporten konstateras att en klar majoritet av kommunerna idag inte arbetar systematiskt med informationssäkerhet, samt att kommunerna inte i någon större utsträckning implementerat ett arbete med informationsklassning och riskhantering. Det konstateras vidare att en bidragande orsak till dessa brister troligen är att kommunerna inte har det stöd som de statliga myndigheterna har genom föreskrifterna i MSBFS 2016:1. I början av 2017 publicerade MSB ett antal 6(9)

23 LANTMÄTERIET korta rekommendationer till kommunernas arbete med informationssäkerhet Säkerhetsskydd I säkerhetsskyddslagen ges data som är sekretessbelagd och som rör rikets säkerhet ett särskilt skydd. Myndigheters säkerhetsskyddsarbete ska bland annat förebygga att sådana sekretessbelagda uppgifter obehörigen röjs, ändras eller förstörs, samt hindra obehöriga att få tillträde till platser där de kan få tillgång till den typen av uppgifter. Ytterligare bestämmelser för myndigheter att ta hänsyn till i sitt säkerhetsskyddsarbete finns t.ex. i skyddslagen där det regleras att byggnader, anläggningar eller områden kan klassas som skyddsobjekt. Ett beslut om skyddsobjekt kan förenas med förbud att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom skyddsobjektet. I lag och förordning om skydd för geografisk information skyddas ytterligare uppgifter av betydelse för totalförsvaret. Bland annat begränsas rätten till spridning av viss geografisk information som sammanställts genom sjömätning eller flygfotografering på sådant sätt att tillstånd för spridning krävs. Myndigheter är ansvariga för sitt eget säkerhetsskyddsarbete och ansvarar för att kraven ständigt efterlevs Personuppgifter Personuppgiftslagen har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas och lagen reglerar hur personuppgifter får behandlas. För myndigheter kompletteras dessa regler ofta med särregleringar i registerförfattningar som uttryckligen kan begränsa för vilka ändamål de aktuella uppgifterna får behandlas och om och till vem uppgifterna får lämnas ut. Även i lag och förordning om den officiella statistiken finns regleringar som begränsar möjligheten att behandla personuppgifter till skydd för den personliga integriteten. Bestämmelser i dessa författningar kan innebära hinder för en myndighet att lämna ut data som utgör eller innehåller personuppgifter. Den 25 maj 2018 börjar EU:s nya dataskyddsförordning (GDPR) att gälla. Förordningen innehåller regler om hur personuppgifter får behandlas och kommer att ersätta medlemsstaternas nationella regelverk på området, som till exempel personuppgiftslagen i Sverige. 5. Slutsatser 5.1. Förvaring Utgångspunkten i den lagstiftning som berör utlämnande av data, sekretess och säkerhet är att det är den myndighet som förvarar data och överväger ett utlämnande av denna data, som ansvarar för de bedömningar som måste göras i anledning av denna lagstiftning. En följd av detta är att en myndighet kan komma att ansvara både för data myndigheten själv har skapat, data som myndigheten har självständig åtkomst till via t.ex. direktåtkomst, data som myndigheten inhämtat från en annan aktör, och för olika aggregerade former av dessa data. 7(9)

24 LANTMÄTERIET 5.2. Myndighetens ansvar vid utlämnande av geodata Myndighetens ansvar innebär att pröva om det finns något hinder mot att lämna ut viss data, t.ex. i anledning av offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen, registerförfattning eller säkerhetsskyddsregler. Dessa bedömningar ska göras av myndigheten innan data lämnas ut från myndigheten, oavsett till vilken aktör, i vilken form eller av vilken anledning utlämnandet sker. Om bedömningarna görs först efter det att myndigheten har lämnat ut data har myndigheten inte levt upp till sitt ansvar. Detta ansvar ser likadant ut för all data som myndigheten förvarar. Det innebär att myndigheten måste göra samma bedömningar oavsett om det är data som myndigheten skapat själv, data som härrör från annan aktör, eller data i aggregerad form som ska lämnas ut. Det innebär också att myndigheten måste ha tillräcklig kunskap om data som förvaras hos myndigheten även om det inte är data som myndigheten själv har skapat, för att kunna göra de bedömningar som krävs. Som framgår ovan under avsnitt 4.2 kan ett aktivt informationssäkerhetsarbete utgöra ett stöd för myndigheten vid dessa bedömningar. Detta genom att t.ex. dela upp data som myndigheten förvarar i olika kategorier, informationsklassificera varje kategori, för att sedan genomföra en risk- och sårbarhetsanalys på varje kategori. En risk- och sårbarhetsanalys hjälper myndigheten att kartlägga vilka hot som skulle kunna uppstå om en viss datamängd t.ex. aggregeras med en annan datamängd, eller lämnas ut. Riskoch sårbarhetsanalyser tar utgångspunkt i myndighetens faktiska kunskap om datamängden, kombinerat med antaganden om skador som skulle kunna uppstå vid en viss hantering. En uppdatering av informationsklassificering och risk- och sårbarhetsanalys kan t.ex. göras vid varje tillfälle som den definierade datakategorin förändras på något sätt, eller då omvärldsförutsättningarna för bedömningen av riskerna förändras. Nya klassificeringar och analyser behöver däremot inte göras vid varje tillfälle som de specifika uppgifterna uppdateras. För att varje myndighet ska kunna göra så kvalificerade och korrekta bedömningar som möjligt är det viktigt att myndigheten har ett fullständigt beslutsunderlag. Myndigheten har här ett ansvar för att inhämta den information som behövs. För att underlätta ett sådant inhämtande bör det säkerställas att det finns en välutbyggd samverkan mellan olika myndigheter, samt att de myndigheter som har kännedom om relevanta risker och hotbilder erbjuder tydlig information och riktlinjer som kan användas av andra myndigheter. Vad gäller totalförsvarssekretess är det också viktigt att det för alla myndigheter är tydligt vilka typer av data som kan påverka totalförsvaret. Myndighetens bedömningar kan leda till att myndigheten väljer att inte tillgängliggöra delar av förvarade data som offentliga eller öppna data. Även myndighetens val av form av utlämnande kan påverkas. Att lämna ut vissa data elektroniskt på Internet såsom öppna data kan t.ex. innebära större säkerhetsrisker än att lämna ut samma data elektroniskt på begäran. Mot bakgrund av att myndighetens bedömningar kan påverka både val av 8(9)