Inomhusklimat i trähus Värme, energi och hälsa

Transkript

1 Inomhusklimat i trähus Värme, energi och hälsa Presentation av resultat från forskningsprogrammet Wood2New Tomas Nord, LiU Kristine Nore, Treteknisk Seminarium för ingenjörsmässigt byggande med trä Hotell Rival, Stockholm 23 maj 2017

2 Innehåll Trä i byggande Trä och hälsa Trä och energi och värme Framtid

3 Skogens lugn vs Stadens larm

4 Vem bedömer inomhusklimat, och hur? Hur påverkar material inomhus de boende?

5 Trä påverkar inomhusklimatet på sätt som kan vara svårt att beskriva i byggregler Fukt Dimensionsstabilitet Emissioner av ämnen Färgförändringar Temperatur Akustik Lukt Patina Färger Taktilitet

6 Bra inomhusmiljö?

7 Apples nya huvudkontor

8 Trä/ naturliga material och välbefinnande University of British Columbia 2014 Hälsoupplevelsen Kontorsmiljöer med olika material Resultat: Ökad andel trä -> lägre psykisk stress

9 Trä/ trämaterial i hälsovården Naturutsikt, naturligt ljus, växter inomhus och interiört trä. Bättre patientmående Snabbare återhämtning Mindre mängd medicin Upplevde mindre smärta Källa: Augustin och Fell, 2016)

10 Trä/ trämaterial i skolor Naturligt ljus - Eleverna lär sig 20 till 25 % snabbare Rum med växter ökar inlärningen Gröna väggar förbättrar akustik och luftkvalitet CO2 nivåer Minskad frånvaro med upp till 3,5 dagar per elev Källa: Daly et al., 2010; Knight, 2009; Smith, 2008

11 Wood2 New - Vad och Varför? Projektets målsättningar Att identifiera nya möjligheter samt begränsningar för ett ökat bruk av trä inomhus Att bedöma den positiva påverkan av trä på människans välbefinnande Att utveckla, designa och bedöma koncept för hållbara, funktionella interiöra trämaterial, produkter och system med mervärde Att utveckla nya affärsmodeller för specifika marknadssegment Project Wood2New baseras på en iterativ inlärningsprocess och nära samarbete mellan parterna inom forskning och industri

12 Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering

13 Inomhusklimatet i 13 nybyggda hus, boendes upplevelse och medicinska status

14 Initialt negativa värden utjämnade över tid, och istället positiva upplevelser TVOC emissions - comparison of construction types VOC och Formaldehyd Byggmaterial, boendes livsstil och möblering påverkar Hälsostatus hög och positiv under hela perioden Egenbedömningen av hälsa mycket positiv och god TVOC [µg/m³] Formaldehyde [µg/m³] months after move in Formaldehyde emissions - comparison of construction types concrete solid wood timber frame concrete, reference (n=1) solid wood, mean (n=6) timber frame mean (n=6) strongly elev. distinctly elevated slightly elevated average low months after move-in 0.5h average (100µg/m³) 24h average (60µg/m³)

15 Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering

16 WP4 undersökte vilka egenskaper hos trä som ger positiva känslor

17 Undersökning av hur trämaterial påverkar hälsotillstånd indikerar att trä kan ha positiv effekt. Fler undersökningar behövs...

18 Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering

19 5% träbelagd väggyta, 50% synligt trä på möbler 0% träbelagd väggyta, 50% synligt trä på möbler 5% träbelagd väggyta, 75% synligt trä på möbler 17% träbelagd väggyta, 0% synligt trä på möbler

20 Designguide: Energieffektiva interiörer Positivt med naturutsikt framför storlek på fönster Träytor, helst obehandlade upplevs som naturliga och mest positiva. Massivt trä upplevs som ekologiska och miljövänliga

21 Omsorgsmiljöer Building Byggnadsår Yta m 2 Palttina daghem och bycentrum Tillinmäki daghem Hiirisuo lekplats och daghem Pikku-Paavali daghem Onni vårdhem Pikku-Paavali Palttina Tillinmäki Hiirisuo Onni

22 Designguide: Miljöer för välmående Upplevelse med trä interiört - God akustik - Varmt material Utförande - Fogar och övergångar för ventilation och hygien - Ljusa ytor och god belysning förstärker upplevelsen

23 Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering

24 Det grønne byggskiftet 26

25 «Nye» byggeløsninger i tre Treet, Bergen Moholt 50 50, Trondheim

26 «Nye» byggeløsninger i tre MassivPassiv, Oslo Maihaugen, Lillehammer

27

28

29

30 Tre kan holde på varmen i form av fukt Beregnet Målt 2017: 74,6 kwh/m 2 /år 49,2 kwh/m 2 /år Fukt er FARE i bygningsfysisk vurdering Strandparken Sundbyberg, Stockholm

31 Hygrotermisk masse Termisk masse

32 WP2 har undersökt träets förmåga att ta upp och avge fukt och hur rum och människan påverkas Upptag och avgivande av vatten Konduktivitet Ytans karaktäristik

33 Obehandlat trä har Goda till Utmärkta egenskaper avseende buffringskapacitet,...

34 Trämaterialet är i kontakt med omkringliggande luft och har ett ständigt utbyte... Temperatur Fuktinnhold Lufthastighet Tidsförlopp? sekunder, minuter, timer, dagar Latent varme tre - luft: 2,5 kj/g vatten Hameury, 2006

35 i praktiken skulle en träpanel kunna fungera som en värmeväxlare 37

36 Hygrotermisk masse en naturlig varmepumpe 38

37

38 40 Kontio laft The breathing of Kontio logs ensures that the indoor air humidity remains within the optimal range for human health

39 Fåberggata 152, Lillehammer

40 42 Borg havn, Fredrikstad

41 Moholt Logger to etasjer med og to etasjer uten overflatebehandling 43

42 Kiwi Fjeldset Måler: Lufttemperatur relativ fuktighet Vektendring Overflatetemperatur I tillegg til standard ventilasjonsparametere og CO 2,

43 Weight of wood samles Relative humidity Surface temperature wood Summer 2016, June 16 th 30 th Autumn 2016, Oct. 17 th 31 st Winter 2017, Jan. 23 rd - Feb. 6 th

44 Behov for forskning Betydning av hygrotermisk masse Campus Evenstad Gullhaug torg, Nydalen Samkjøring med ventilasjon Overflatebehandling 46

45 Hygrotermisk masse Tre tar opp og holder på varme, i form av fukt, som et energireservoar Nore, K.; Nyrud, A.Q.; Kraniotis, D.; Skulberg, K.R.; Englund, F.; Aurlien, T. (2017). Moisture buffering, energy potential and VOC emissions of wood exposed to indoor environments. Science and Technology for Built Environment 23:3, Kraniotis, D., Nore, K. (2017). Latent Heat Phenomena In Buildings and Potential Integration Into Energy Balance. Procedia Environmental Sciences, 2017, 38, Kraniotis, D.; Nore, K.; Brückner, C.; Nyrud, A.Q. (2016). Thermography measurements and latent heat documentation of Norwegian spruce (picea abies) exposed to dynamic indoor climate. Journal of Wood Science 2016, 62, Nore, K.; Kraniotis, D.; Brückner, C. (2015). The principles of sauna physics. Energy Procedia 2015, 78, Prekestolhytta

46 Sammanfattning

47 Resultat i sammanfattning Traditioner påverkar Gränsvärden klaras Energibuffring Positiva taktila egenskaper Interiör design påverkar upplevelse och välbefinnande Kan interiört trä påverka andra processer...

48 Hur påverkas aktörer i byggvärdekedjan? Arkitekt/ Konstruktör Materialval Energi Ljushet Synligt trä och brand Trä och fukt - positivt Beställare Energikostnader Varma golv Lätt renovering Upplevelse - uthyrbarhet Slutkund Varmt Ljust Naturligt Välbefinnande

49 Produktionsfasen Driftsfasen + +

50 Bygg med trä - för hälsans skull!