Krigsvetenskap. Metod och självständigt arbete. (15hp) Författare: Martina Hansson SA VT Examinator och examinerande lärare: Håkan Gunneriusson

Transkript

1 Krigsvetenskap Metod och självständigt arbete (15hp) Författare: SA VT 2014 Handledare: Niklas Stenlås Examinator och examinerande lärare: Håkan Gunneriusson Program: OP Kurskod: 1OP147 Förband: MHS Karlberg, 219 kompaniet Antal ord: Pearl Harbor, En teoriprövande fallstudie av Japans flygstridskrafter under anfallet mot Pearl Harbor Sammanfattning: Den 7 december 1941 genomförde japanska flygstridskrafter ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor. Intentionen med anfallet var att slå ut den amerikanska Stillahavsflottan och därmed erhålla större inflytanade i Stillahavsområdet. Anfallen riktades huvudsakligen mot amerikanska fartyg som låg vid Pearl Harbors hamn men även flygfält i dess närområde drabbades hårt av den japanska offensiven. Syftet med detta arbete är att, med utgångpunkt från John. A Warden III centrala teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor för att därigenom urskilja i vilken utsträckning dessa teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid anfallet. Undersökningen syftar även till att utröna om de utvalda teorierna är applicerbara på taktisk nivå. Arbetet genomförs som en teoriprövande fallstudie där Wardens teorier prövas mot det autentiska fallet. Undersökningens slutsatser åskådliggör att de japanska flygstridskrafterna använde Wardens teorier till viss del. Teorierna tyngdpunkter och parallell attack går tydligt att återfinna i Japans agerande, dock tillämpades teorin fienden som ett system enbart i mindre utsträckning. Undersökningen visar även att det är möjligt att tillämpa utvalda teorier på taktisk nivå. Nyckelord: Pearl Harbor, Japan, flygstridskrafter, John A. Warden III, luftmakt, tyngdpunkter, fienden som ett system, parallell attack.

2 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte och frågeställning Disposition Avgränsningar Tidigare forskning Pearl Harbor John A. Warden III Metod Metodval Material och källkritik Teori John A. Warden III Tyngdpunkter (Center of gravity) Fienden som ett system (Enemy as a system) Parallell attack (Parallel attack) Sammanfattning teori Empiri och analys attacken mot Pearl Harbor Bakgrund Fyra faser under attacken Inledande skede Fas 1: 07:55-08:25 Torpedflygplan och störtbombare första anfallsvågen Tyngdpunkter (Center of gravity) Fienden som ett system (Enemy as a system) Parallell attack (Parallel attack) Fas 2: 08:25-08:40 Intensiteten avtar Tyngdpunkter (Center of gravity) Fienden som ett system (Enemy as a system) Parallell attack (Parallel attack) Fas 3: 08:40-09:15 Bombflygplan andra anfallsvågen Tyngdpunkter (Center of gravity) Fienden som ett system (Enemy as a system) Parallell attack (Parallel attack) Fas 4: 09:15-09:45 - Störtbombare Tyngdpunkter (Center of gravity) Fienden som ett system (Enemy as a system) Parallell attack (Parallel attack) Avslutande skede... 37

3 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 5 Resultat Tyngdpunkter (Center of gravity) Fienden som ett system (Enemy as a system) Parallell attack (Parallel attack) Taktisk nivå Slutsats Diskussion Förslag till vidare forskning Käll- och litteraturförteckning Bilagor... 51

4 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Luftstridskrafter spelade en betydelsefull roll under andra världskriget. Detta kan åskådliggöras genom de många luftoperationer som genomfördes under kriget, inte minst i de inledande och avslutande skeedena. Världskriget startade genom att Tyskland invaderade Polen med bland annat luftstridskrafter i september år Vidare genomförde Japan massiva flygbombningar över Pearl Harbor i december år Slutligen var det genom amerikanska luftstridskrafter som Japan kapitulerade, och på så sätt satte punkt för världkriget, vid kärnvapenbombningarna av Hiroshima och Nagasaki i augusti år Morgonen den 7 december år 1941 genomförde japanerna ett massivt bombanfall mot Pearl Harbor och dess närområde. Japan hade sedan år 1909 planerat en attack mot den amerikanska Stillahavsflottan och nu var tiden inne att slå till. 2 Dock var det framförallt Japans strävan att utvidga sitt territorium som gjorde att konflikten mellan Japan och USA uppstod. Attacken var en av byggstenarna för att nå Japans slutliga mål; att bli den mest dominanta makten i de södra delarna av Stilla Havet. 3 Operationen medförde stora faror, inte minst på grund av det långa avståndet mellan Japan och Hawaii. Under transportsträckan fanns risk för haverier eller att flottan skulle bli upptäckt vilket i sin tur skulle ödelägga överraskningsmomentet som var en central del av anfallet. 4 John A. Warden III är en erkänd luftmaktteoretiker som har haft stort inflytande beträffande sina tankar kring luftmakt på operativ och strategisk nivå världen över. 5 Tre centrala teorier som han belyser är att se fienden som ett system, slå mot motståndarens 1 Utan författare. Bombs away: your Air Force in action; a photografic epic of AAF operations of World War II told by the great leaders who flew the world over in defense of their country from the dark day of Pearl Harbor to final victory in New York: Wise, 1948, 1. 2 Wohlstetter, R. Pearl Harbor: warning and decision. Stanford, Calif: Stanford Univ. Press, 1962, Kirby, S. The war against Japan. Vol. 1, The loss of Singapore. London: Her Majesty's Stationery Office, 1957, Bell, P. Twelve turning points of the Second World War. New Haven: Yale University Press, 2011, Warden, J. The air campaign: planning for combat. Rev. ed. San Jose: toexcel, 2000, 179f.

5 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) tyngdpunkter och slå mot dessa genom parallella attacker. Vidare är flygstridskrafter en självklar del i hans teorier för att nyttja den befintliga luftmakten optimalt. 6 Det blir därför intressant att utröna om det går att förklara det japanska agerandet under attacken mot Pearl Harbor i december år 1941 med hjälp av Wardens teorier. 1.2 Problemformulering Utgångspunkten i detta arbete är de japanska flygstridskrafterna vid attacken mot Pearl Harbor. Mycket tidigare forskning som behandlar attacken har påträffats, dock har det inte funnits någon forskning där anfallet analyserats utifrån någon luftmaktsteoretiker. I detta arbete ämnar jag att ta forskningen ett steg längre och undersöka om det är möjligt, och i så fall i vilken utsträckning, att applicera Wardens tankar kring luftmakt under attacken mot Pearl Harbor. I och med den tidigare forskning som bedrivits kring attacken mot Pearl Harbor bidrar arbetet här till ökad kunskapstillväxt inom luftkrigföring under de första åren av andra världskriget. Arbetet grundar sig på tidigare studier och är således kumulativt. Vidare är det intresseväckande att undersöka om det är möjligt att applicera en, relativt nutida, luftmaktteoretiker på en dåtida operation som genomfördes innan teorierna skapats. Tidigare undersökningar visar att Wardens tankar kring luftmakt är tillämpningsbara under luftkrig som genomfördes i det inledande skedet av andra världskriget. Dock prövar dessa studier enbart Wardens teorier på operationell nivå. Detta kan verka självklart då hans teorier är skapade för just den operationella nivån, dock ämnar denna undersökning att ta forskningen ett steg längre och utröna om Wardens teorier även är applicerbara på taktisk nivå vid luftkrig under andra världskriget. Med hänsyn till ovanstående är det intressant att analysera luftmaktsteoretikerns teorier kopplat till ytterligare en operation, anfallet mot Pearl Harbor, som utspelade sig i början av andra världskriget. Vad finns det för likheter och skillnader mellan luftkrigen under början av 1940-talet? I vilken utsträckning kan denna, relativt nutida, luftmaktteoretieker 6 Mets, D. The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists. Alabama: Air University Press, 1999, 59.

6 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) appliceras på dåtida luftkrig? Hur kunde Japan lyckas med den totala överraskningen och på vilket sätt bidrog de japanska flygstridskrafternas agernade till överraskningsmomentet? Kan dagens flygstridskrafter lära något av luftkriget som utspelade sig under andra världskriget? Ett första steg för att besvara dessa omfattande frågeställningar kan vara detta arbete som avser analysera Japans flygstridskrafter vid attacken mot Pearl Harbor med hjälp av den framstående luftmakteteoretikern; John A. Warden III. 1.3 Syfte och frågeställning Arbetets huvudsakliga syfte är att, med utgångspunkt från John. A Warden III teorier kring luftmakt, analysera Japans agerande under attacken mot Pearl Harbor. Genom att studera denna operation är intentionen att urskilja i vilken utsträckning Wardens teorier kan tillämpas på de japanska flygstridskrafterna vid attacken. Ändamålet med arbetet är inte att fastställa vilken av de utvalda teorierna som skulle fungera mer eller mindre bra under operationen. Istället fokuserar arbetet på att pröva giltigheten för teorierna var för sig kopplat mot en verklig händelse. Vidare syftar undersökningen även till att utröna om Wardens centrala teorier är applicerbara på taktisk nivå. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är följande: I vilken utsträckning kan John A. Warden III teorier; tyngdpunkter, parallell attack och fienden som ett system, tillämpas på de japanska flygstridskrafternas agerande vid attacken mot Pearl Harbor? Kan John A. Warden III teorier; tyngdpunkter, parallell attack och fienden som ett system, tillämpas på taktisk nivå vid Japans anfall mot Pearl Harbor? 1.4 Disposition Efter den inledande delen i arbetet, som syftar till att introducera läsaren för valt undersökningsområde, ges en grundlig bild av de teorier som anses relevanta för att besvara ställda frågeställningar. Detta följs av en fallstudie. Fallstudien är uppdelad i en inledande och avslutade skede samt fyra faser därimellan. Intentionen med denna

7 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) indelning är att ge läsaren en överskådlig bild hur händelseförloppet vid Pearl Harbor fortskred morgonen den 7 december år Analysen består av att pröva teorierna mot respektive fas i syfte att utröna i vilken utsträckningen teorierna kan tillämpas på fallet. Resultat från analysen presenteras och slutsatser, där frågeställningarna besvaras, dras. Slutligen förs en diskussion kring redovisad analys, resultat och slutsatser för att presentera författarens tankar kring undersökningen. Avslutningsvis ges förslag på vidare forskning inom området. Figur 1. Schematisk bild över arbetets disposition Avgränsningar Arbetet kommer endast beröra det offensiva anfallet mot Pearl Harbor som ägde rum morgonen den 7 december Viss tid innan och efter anfallet kommer att beröras i syfte att beskriva bakgrunden till attacken, Japans förberedelser och efterdyningarna av anfallet. Dock är det endast de två anfallande timmarna som utgör grunden för arbetets analys. Vidare genomfördes anfallet med hjälp av både marina och luftburna japanska 7 Skapad av författaren.

8 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) enheter samtidigt som alla vapengrenar ur det amerikanska försvaret involverades. Dock är det endast de japanska flygstridskrafterna som behandlas i arbetet. Det är alltså ett medvetet val att inte beröra Amerikanarnas flygstridskrafter under anfallet då dessa bedöms som näst intill betydelselösa för anfallets slutresultat. Därutöver är avsikten att enbart analysera de japanska flygstridskrafternas agerande på taktisk nivå 8. Detta innebär att arbetet behandlar hur förband brukas och samordnas i operationer samt hur förbanden leder och samordnar vapensystem och funktioner. 9 Undersökningen vänder sig framförallt till personer med militär anknytning och således förutsätts att läsaren har en viss militär förförståelse. Med hänsyn till detta kommer vissa begrepp som presenteras ej att förklaras på en detaljerad nivå. 1.6 Tidigare forskning Tidigare forskning delas i detta arbete in i två underkategorier. Händelseförloppet vid anfallet mot Pearl Harbor är den ena och Wardens luftmaktsteori är den andra. Vad gäller tidigare forskning inom samma område som detta arbete belyser, Warden kopplat mot Japans flygstridskrafter under attacken mot Pearl Harbor, så har ingen sådan hittats, vilket gör det intressant att studera detta område Pearl Harbor I boken Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg beskriver Niklas Zetterling och Dan Öberg det japanska anfallet som en mycket framgångsrik operation sett ut ett taktiskt och operativt perspektiv. Dock anser de att det fanns fler perspektiv, inte minst det militärstrategiska, som Japan kunde tagit mer i beaktning. Bland annat menar de att anfallet väckte den amerikanska opinionen och att anfallet initierade kriget i Stilla havet För ytterligare förklaring av detta begrepp, se Försvarsmakten. Doktrin för luftoperationer (DLuftO). Stockholm: Försvarsmakten, 2005, 35ff. 9 Försvarsmakten. Doktrin för luftoperationer (DLuftO) Zetterling, N. & Öberg, D. Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. Stockholm: Norstedt, 2012, 113ff.

9 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Fyra år efter anfallet publicerades Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. Boken är en utredning av anfallet och behandlar bland annat den diplomatiska bakgrunden till attacken, händelseförloppet vid anfallet och dess efterverkningar. Utredningens viktigaste slutsatser var att anfallet genomfördes som en oprovocerad aggressionshandling från Japans sida, och därmed låg det yttersta ansvaret hos Japan. Vidare var anfallet en välplanerad och skicklig operation som resulterade i total överraskning för samtliga inblandade vid Pearl Harbor. 11 Skribenten Osamu Tagaya studerar Japans flygstridskrafter under andra världskriget i boken Why air forces fail: the anatomy of defeat. I texten jämför han bland annat Japans flygstridskrafters kapacitet mot de allierades. En slutsats Tagaya drog var att det bristfälliga samarbetet mellan den japanska armén, flottan och flygvapnet på den operationella nivå var den huvudsakliga faktorn som bidrog till Japans nederlag i Stillahavskriget som var en del av andra världskriget. 12 Vidare har flera studier som belyser Japans politiska och strategiska intentioner i Stillahavsområdet under de inledande skeenderna i andra världskriget påträffats. Dock kommer dessa inte att behandlas ytterligare med hänsyn till att de enbart avhandlar operationen från ett politiskt och strategisk perspektiv John A. Warden III Teorierna som behandlas i detta arbete har fångat många forskares intresse. Det finns gott om tidigare uppsatser som belyser luftmaktteoretikerns tankar och reflektioner kring 11 United States. Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack. Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. Washington, D.C: United States Government Printing Office, 1946, Tagaya, O. The Imperial Japanese Air Force. I Why air forces fail: the anatomy of defeat, Higham, R. & Harris, S. (red.), Lexington, Ky: University Press of Kentucky, 2006, 196f. 13 Asada, S. From Mahan to Pearl Harbor: the imperial Japanese navy and the United States. Annapolis, Md.: Naval Institute Press, 2006.; Bell, P. Twelve turning points of the Second World War. New Haven: Yale University Press, 2011.; Iguchi, T. & Noble, D. Demystifying Pearl Harbor: a new perspective from Japan. 1. English ed. Tokyo: International House of Japan, 2010.; Kirby, The war against Japan. Vol. 1, The loss of Singapore; Levine, A. From Axis victories to the turn of the tide: World War II, Washington, D.C.: Potomac Books, 2012.; Matloff, M. American military history. Washington: Office of the chief of military history United States army, 1969.; Matsuo, K. How Japan plans to win. London: George G. Harrap, 1942.; Paine, S. The wars for Asia, New York: Cambridge University Press, 2012.; Record, J. A war it was always going to lose: why Japan attacked America in st ed. Washington, D.C: Potomac Books, 2011.

10 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) luftmakt. För att åskådliggöra det aktuella forskningsläget kring teorierna presenteras här två studier som behandlar Wardens teorier på slag som utspelade sig under andra världskriget. I det självständiga arbetet Slaget om Malta analyserat i ett militärteoretiskt perspektiv Warden och Boyds luftmaktteorier tillämpade på ett empiriskt exempel undersöker Martin Sunnergen om John A. Warden III och John Boyds teorier är applicerbara på luftstridskrafternas användande vid slaget om Malta under andra världskriget. Slutsatsen av arbetet visar att de båda teoretikernas tankar kring luftmakt är tillämpningsbara för händelseförloppet. Dock är Wardens teorier inte helt applicerbara med tanke på att Wardens teorier bygger på flera delar som Slaget om Malta inte inrymmer. 14 Trots att uppsatsen fokuserar vid den operationella nivån av slaget är resultatet relevant för detta arbete då den påvisar att det är möjligt att tillämpa nutida teorier som behandlar luftmakt på dåtida luftkrigföring. Vidare prövar Mikael Månsson i C-uppsatsen Boyd, Warden och Slaget om Storbritannien; Håller förhärskande luftmaktsteori vad den lovar? förhärskande luftmaktteorier på ett verkligt skeende. Uppsatsen undersöker giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier under Slaget om Storbritannien. Resultatet visar även här att de båda teorierna håller för en prövning av verkligheten, dock har författaren anmärkningar på Wardens teori kring femringsmodellen. Månsson menar att modellen kategoriskt särskiljer den folkliga viljan från den politiska, vilket han anser är orimligt. 15 Denna anmärkning är dock inget som kommer påverka detta arbete i någon större utsträckning och kommer således inte behandlas ytterligare. Den uppmärksamma läsaren kan lägga märke till att båda ovanstående undersökningar behandlar två luftmaktteoretiker; Warden och Boyd. Detta är endast slumpartat och kommer inte behandlas vidare då detta arbete enbart berör Wardens tankar kring luftmakt och det är endast hans teorier som kommer att behandlas. 14 Sunnergren, M. Slaget om Malta analyserat i ett militärteoretiskt perspektiv Warden och Boyds luftmaktteorier tillämpade på ett empiriskt exempel. Försvarshögskolan, studentuppsats (examensarbete), Månsson, M. Boyd, Warden och Slaget om Storbritannien; Håller förhärskande luftmaktsteori vad den lovar? Försvarshögskolan, studentuppsats (examensarbete), 2003, 47f.

11 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 2 Metod 2.1 Metodval Inledningsvis samlades information om fallet in. Genom en djupgående textanalys 16 gjordes en kritisk granskning av insamlad data i syfte att utröna litteraturens, för denna undersökning, relevanta delar. Därpå valdes centrala teorier ut. Den empiriska fallstudien tog form för att därefter pröva utvalda teorier mot fallet. Resultat och slutsatser drogs och slutligen fördes en diskussion kring dessa. Forskningsstrategin som har nyttjats i denna undersökning var en enkelfallstudie 17 av Japans attack mot Pearl Harbor. Vid den empiriska redogörelsen av fallet användes en kvalitativ textanalys som skapade möjlighet att erhålla djup kunskap om anfallets olika skeenden. 18 De utvalda teorierna prövades mot fallstudien med ett hermeneutisk förhållningssätt. Syftet med den teoriprövande fallstudien 19 var att åskådliggöra skillnader och likheter i användningen av luftmakt relaterat till fallet och de teorier som belystes i arbetet. Med tanke på att en fallstudie skapar möjlighet för författaren att enbart lägga fokus vid ett fall kan en grundlig förståelse för det valda fallet erhållas. 20 Det hermeneutiska förhållningssättet möjliggör egen tolkning som grundas på tidigare förförståelse kring ämnet och skall ses som en tillgång för att på ett bättre sätt kunna tolka och förstå undersökningen. 21 En eventuell felkälla i metoden kan vara att vald metod är beroende av materialet. Om litteraturen som används är otillräcklig, kan betydande delar ur den empiriska beskrivningen som gjorts, gå förlorad. Detta hade kunnat visa sig om det valts att använda litteratur som är skriven av partiska författare alternativt litteratur där någon källkritisk granskning inte gjorts. Ytterligare en olägenhet som kan uppstå vid en fallstudie som genomförs med en kvalitativ ansats är att författarens egna erfarenheter 16 Bergström, G. & Boréus, K. Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Bergström, G. Boréus, K. (red.), Lund: Studentlitteratur AB, 2012, Johannessen, A., Tufte, P. & Johansson, G. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber, 2003, 56f. 18 Denscombe, M. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009, Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna Ibid, Patel, R. & Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 1994, 25ff.

12 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) och kunskaper kan komma att påverka resultatet av undersökningen. Om detta inträffar kan essensen lyftas ur sin kontext vilket i sin tur leder till en missvisande undersökning. 22 Dock är författaren medveten om denna tänkbara felkälla. Medvetenheten möjliggör att den eventuella olägenheten kan reduceras genom att författaren granskar litteraturen som ligger till grund för den empiriska undersökningen med ett objektivt förhållningssätt. 2.2 Material och källkritik Operationen som undersökts har fångat många militära analytikers intresse och är väl omskriven. Med hänsyn till detta finns det gott om litteratur som beskriver anfallets händelseförlopp och som till viss del analyserar fallet ur olika perspektiv. För att få en tydlig bild av anfallets händelseförlopp vid Pearl Harbor 1941 har böckerna Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States och Battle report: Pearl Harbor to Coral sea 23 varit betydelsefulla. Avsikten vid den empiriska redovisningen var att beskriva händelseförloppet från ett så objektivt perspektiv som möjligt. Med tanke på detta har de båda ovanstående böckerna kommit väl till pass då de beskriver händelseförloppet på ett sakligt och objektivt sätt. Den förstnämnda boken är en utredning av anfallet mot Pearl Habor som gjorts av en amerikansk kommitté fyra år efter händelsen. Boken ger en detaljrik bild av hur anfallet fortskred under morgonen den 7 december år 1941 samt vilka förluster amerikanarna drabbades av. 24 Även Walter Karig och Welbourn Kelley ger en saklig och klar beskrivning av anfallet i boken Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. Boken avhandlar anfallet mot Pearl Harbor samt dagarna innan och efter anfallet på en detaljrik nivå. 25 Båda böckerna är skrivna i anslutning till världskrigets slut. Detta innebär att beskrivningen av händelseförloppet kan vara vinklat till amerikanarnas fördel med intentionen att hylla de amerikanska 22 Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 72 & Karig, W. & Kelley, W. Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. New York: Farrar & Rinehart, United States. Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack. Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. 25 Karig & Kelley, Battle report: Pearl Harbor to Coral sea.

13 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) soldaterna och höja moralen hos den egna befolkningen, dock har detta inte upplevts som ett problem vid undersökningen. Vid sökandet av material till detta arbete har det dessvärre påträffats svårigheter att erhålla material från båda sidor av konflikten. Av litteraturen som funnits är den övervägande delen skriven av amerikanska författare på engelska. Gällande japansk litteratur har endast två verk, som kan vara användbara i arbetet, påträffats; Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story och artikeln I Led the Air Attack on Pearl Harbor i tidningen Proceedings Magazine. Att begränsad japansk litteratur behandlas ses således som en brist i arbetet, då det finns en risk att författaren varit partisk i sin beskrivning. Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story är skriven av befälhavarna Mitsuo Fuchida och Masatake Okumiya som båda deltog i anfallet. Den ena författaren, Mitsuo Fuchida, ledde samtliga flygplansgrupper under anfallet mot Pearl Harbor och var en mycket framstående officerare i det japanska marinflyget. Efter anfallet arbetade han som lektor vid Naval War College där han studerade och skrev rapporter om slagen han medverkat i vid Stillahavsområdet. Gällande Masatake Okumiya fick han tillgång till samtliga händelserapporter som behandlade anfallet och gjorde en utförlig granskning av dem som han sedan använde när Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story utformades. Boken är till en början publicerad på japanska år 1951 men översattes sedan till engelska år Att översätta en bok till ett annat språk kan medföra vissa brister av bokens ursprungliga innehåll. Dock blir detta ett smärre problem om författaren är medveten om detta och kan kontrollera den skrivna informationen med andra källor. Boken skildrar den japanska sidan av slaget där läsaren bland annat får ta del av hur de japanska militära ledarna resonerade strax innan och efter anfallet. Kapten Mitsuo Fuchida skrev även artikeln I Led the Air Attack on Pearl Harbor som publicerades i Proceedings Magazine september år Likt Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story skildrar Fuchida även här japans sida av slaget där läsaren får en inblick i de japanska flygstridskrafternas förberedelser, anfallsplan och militära ledares diskussioner och tankegångar under det pågående anfallet Fuchida, M. & Okumiya, M. Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. Annapolis: United States Naval Institute, 1955, ixff. 27 Fuchida, M. & Pineau, R. I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine. Vol. 78/9/595 (1952).

14 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Vidare ger Pearl Harbor: warning and decision en noggrann beskrivning av hur Japans underrättelseinhämtning vid Pearl Harbor bedrevs innan och under anfallet. Boken baseras huvudsakligen på amerikanska kongressens utredningar kring Pearl Harbor, japanska och amerikanska självbiografier av statsmän och militära ledare samt historiker. 28 Boken är intressant då den beskriver och återger värdefull information som de japanska underrättelseenheterna inhämtade strax innan anfallet. Även böckerna But not in shame: the six months after Pearl Harbor och At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor har använts vid den empiriska beskrivningen av fallet. Boken But not in shame: the six months after Pearl Harbor är skriven knappt tjugo år efter anfallet av den amerikanske författaren John Toland. Ändamålet med But not in shame: the six months after Pearl Harbor var att återspegla vad som verkligen hände morgonen den 7 december år 1941 och de sex efterföljande månaderna. Boken är huvudsakligen baserad på intervjuer men även dagböcker och brev gav kompletterande information. När boken skrevs förde Toland samtal med USAs Försvarsmakt, Filippinernas och Kinas regering samt flera framstående Japanska historiker i syfte att få en så objektiv bild som möjligt. 29 Boken At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor baseras på 37 års studier och forskning som gjorts av professor Gordon W. Prange. Boken publicerades efter Pranges bortgång, dock har redaktörerna strävat efter att spegla Pranges avsikt av att oberoende presentera både Japans och USAs sida av konflikten. Även denna bok är huvudsakligen baserad på åtskilliga japanska och amerikanska intervjuer som jämförts med varandra för att närma sig sanningen. Boken behandlar Japans planeringsstadium inför operationen, anfallet och slutligen efterdyningarna av operationen. 30 Som nämnts är båda böckerna baserade på intervjuer som ägde rum flera år efter operationen och anses således vara ett bra komplement till resterande litteratur för att närma sig sanningen. Dock är det viktigt att beakta att intervjuerna genomfördes åtskilliga år efter anfallet och detta kan ha medfört en bristande beskrivning av anfallet där vissa händelser förstärkts och vissa bleknat. I boken Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg skildrar Niklas Zetterling och Dan Öberg strider som ägde rum i Stilla Havet och dess närområde 28 Wohlstetter, Pearl Harbor: warning and decision. xiff. 29 Toland, J. But not in shame: the six months after Pearl Harbor. New York: Random House, 1961, ixf. 30 Prange, G., Goldstein, D. & Dillon, K. At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor. New York: McGraw-Hill, 1981, ix-xiii.

15 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) under andra världskriget. Boken baseras på intervjuer av japanska män som tjänstgjorde under operationen, oredigerade dagböcker och tidigare studier som behandlar kriget i Stillahavet. Flertalet av dessa alster som boken bygger på är primärkällor. 31 Två av dessa källor används även i min undersökning, se nedan. Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg har varit användbar då den på ett överskådligt sätt återger bakgrunden till anfallet, operationsförberedelser och Japans strategi. Trots att flera av ovanstående böcker är utgivna för över 50 år sedan bedöms de ha hög validitet och reliabilitet. Detta med tanke på att flertalet av dessa böcker har varit användbara vid senare forskning. Bland annat bygger boken Pearl Harbor: warning and decision till viss del på böckerna Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story, Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States och Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. Vidare refererar även Zetterling och Öberg till böckerna Battle report: Pearl Harbor to Coral sea och Pearl Harbor: warning and decision i sin bok Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. Sammantaget är materialet som arbetet bygger på omfattande där flertalet författare skildrar samma händelseförlopp på ett objektivt sätt. 3 Teori I denna del av arbetet kommer luftmaktsteoretikern John A. Warden IIIs tankar kring luftmakt att behandlas. Centrala begrepp kommer att presenteras på ett grundligt sätt i syfte att nå en högre kunskap kring teorierna för både läsaren och författaren. Det är betydelsefullt att få en djupare förståelse för teorierna då det är dessa som sedan kommer ligga till grund vid analysen av händelseförloppet vid Pearl Harbor den 7 december år Tilldelad tid och omfattning av arbetet begränsar möjligheten att behandla samtliga av Wardens teorier kring luftmakt och med anledning av detta har ett urval av dessa gjorts. 31 Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg

16 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Arbetet behandlar, enligt författaren, de tre mest framstående av Wardens centrala begrepp; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack. 3.1 John A. Warden III Warden var bland annat en strateg, föreläsare, stridspilot och författare. Han hade inflytande världen över beträffande sin militära och politiska ståndpunkt. 32 År 1988 plublicerades hans bok The air campaign: planing for combat. 33 Boken omfattar teorier som beskriver tillvägagångssätt för att på det mest effektiva sättet nå framgång i luftarenan. I den inledande delen i boken skriver Warden att han inte ämnar behandla varken ett taktiskt eller tekniskt perspektiv på luftkrig. Istället understryker han betydelsen av en mer generell orientering där hans teorier är utformade för den operationella nivån. 34 Kärnan i Wardens teorier är planering av luftkampanjer och så fort luftöverlägsenhet uppnås skall flygstridskrafterna nyttjas för att understödja, understödjas eller att själva genomföra en operation Tyngdpunkter (Center of gravity) Det är tydligt att Warden influerats av tidigare militärteoretiker. Däribland hör den framstående militära tänkaren Carl von Clausewitz vars militärteoretiska tankar belyses flertalet gånger i Wardens bok The air campaign: planing for combat. 36 Det är sannolikt att Clausewitz tankar ligger till grund för Wardens teori beträffande tyngdpunkt. I boken Om kriget beskriver Clausewitz tyngdpunkt som följande: Tyngdpunkten befinner sig alltid där den största massan är samlad. Varje stöt är mest verksam mot den andres tyngdpunkt och dessutom blir stötkraften starkast, när den utgår från den egna tyngdpunkten Warden, J. The air campaign: planning for combat. Rev. ed. San Jose: toexcel, 2000, 179f. 33 Warden, The air campaign: planning for combat. ix. 34 Ibid, xiii, 3, Mets, The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists Warden, The air campaign: planning for combat. 3, 7, 71, Clausewitz, C. & Mårtenson, H. Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta, 1991, 486.

17 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Likheter mellan de två militärteoretikerna kan återfinnas då Warden menar att alla militära nivåer av krigföring har en eller flera tyngdpunkter och det är av största vikt att identifiera dessa hos motståndaren. Till skillnad från Clausewitz menar dock Warden att det finns flera tyngdpunkter att slå mot och att det är centralt att slå mot samtliga för att eliminera fienden. När de är identifierade börjar ett planeringsskede där det fastställs vilka tyngdpunkter som skall angripas och vilka resurser som skall nyttjas. I detta skede är det viktigt att urskilja de mest sårbara tyngdpunkterna. Om befälhavaren anfaller motståndarens mest sårbara tyngdpunkt leder det troligen till framgång. Om anfallet däremot fokuserar på en mindre viktig tyngdpunkt är det sannolikt att chansen till seger går förlorad. Vid attacken mot motståndarens tyngdpunkt understryker Warden betydelsen av ett gott samarbete inom enheten där samtliga är synkroniserade. Om så inte är fallet menar Warden att det är sannolikt att fienden gör en motattack och istället slår mot det egna förbandet. 38 Motståndarens tyngdpunkt kan variera, dock är det följande element som Warden berör i sin bok; utrustning, logistik, flygfält, nyckelpersonal och ledning. 39 Nedan presenteras dessa mer ingående. Utrustning Warden menar att strider som genomförs mellan flygplan i luften sällan är det mest effektiva sättet att eliminera fiendens flygvapen. Istället kan det vara framgångsrikt att anfalla i ett tidigt skede när motståndarens flygstridskrafter ännu inte är redo för luftstrid. De tidiga skeendena kan illustreras med en så kallad flygplanskedja (aircraft chain) där första steget består av att införskaffa nödvändigt material för att tillverka ett flygplan och sista steget är då flygplanet utför strid i luften. Om anfall genomförs mot något av de mellanliggande stegen; flygplansindustrier, transport av flygplan till flygfält eller stillastående flygplan vid ett flygfält, finns det goda möjligheter att reducera motståndarens flygstridskrafter. Warden menar att det sista skedet, då flygplanet befinner sig i luften, är det svåraste och mest kostsamma skedet för att på ett effektivt sätt minska motståndarens handlingsmöjlighet. Detta med tanke på att en pilot sällan 38 Warden, The air campaign: planning for combat Ibid, 34f.

18 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) skjuter ner mer än ett av motståndarens flygplan vid en luftstrid. I jämförelse med ett anfall mot exempelvis stillastående flygplan på marken är strider i luften betydligt svårare och skapar troligtvis fler egna förluster. 40 Logistik Om delar ur motståndarens logistiska enheter slås ut kan stor framgång frambringas. Ifall centrala enheter i ett förband inte blir försedda med nödvändig materiel kan hela förbandet bli lidande. Ifall luftvärnet inte får tillgång till robotar och missiler blir de verkanslösa precis som stridsflygplan utan tillgång till flygbränsle blir obrukbara. I och med att de logistiska enheterna är såpass vitala för att kunna verka är motståndarens logistiska delar en lämplig tyngdpunkt att slå mot. Finns möjlighet att välja vilka delar ur den logistiska kedjan som skall anfallas, torde råolja vara den mest betydelsefulla tyngdpunkten. Om motståndaren får brist på olja sätts den i en besvärlig situation med tanke på att alla dagens fordon är behov av någon form av olja för att fungera. Vidare kan det vara framgångsrikt att slå mot andra logistiska tyngdpunkter såsom anläggningar vilka producerar reservdelar eller ammunition. 41 Flygfält För att ett anfall mot ett fientligt flygfält ska bli framgångsrikt krävs uthållighet, tålamod och noggrann planering av när och hur anfallet skall genomföras. Vidare menar Warden att ett flygfält som bombats i ett skede mycket väl kan vara brukbart under senare skeenden av ett slag eller krig. Om flera av motståndarens flygfält är belägna invid varandra har de möjlighet till ömsesidigt stöd. Detta försvårar ett anfall och kan medföra stora kostnader samtidigt som risken för komplikationer ökar. Ett flygfält som däremot ligger avskilt från motståndarens resterande enheter ses en bombkampanj mot fältet som självklart Warden, The air campaign: planning for combat. 35ff. 41 Ibid, 38ff. 42 Ibid, 40ff.

19 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Nyckelpersonal Att fienden förlorar nyckelpersonal innebär en direkt förminskning av förmåga till fortsatt handlingsfrihet. Warden anser att personal är en mycket betydelsefull beståndsdel inom en organisation. Han understryker detta genom att konstatera att utrustning många gånger är obrukbar om kompetent personal inte finns tillgänglig som kan nyttja den. Nyckelpersonal kännetecknas av personer som innehar specifik kompetens där lång utbildning är nödvändig. Exempel på nyckelpersonal inom flygvapnet är stridspiloter och flygtekniker. Att slå mot dessa är dessvärre inte alltid enkelt. Gällande att reducera motståndarens stridspiloter kan detta göras på två sätt, genom luftstrid eller att genomföra anfall mot flygskolor där piloter utbildas. Som tidigare nämnts är dessvärre luftstrid ett svårt och kostsamt tillvägagångssätt. Vidare ligger flygskolor många gånger långt inne i fiendens inland och således blir även dessa mål svåra att komma åt. 43 Ledningsfunktion Då ledning existerar under alla militära operationer på alla nivåer är det enkelt att fastställa att detta är en god tyngdpunkt att slå mot. Det finns tre ledningskategorier att slå mot; informationsinhämtning, beslutsfattning och kommunikation. Samtliga av dessa tre kan bli attackerade samtidigt eller var för sig. Att beslutsfattning är den starkaste tyngdpunkten kan tydliggöras då de andra två, informationsinhämtning och kommunikation, inte går att genomföra om beslutsfattning inte sker. Dessvärre brukar beslutsfattning vara den svåraste av de tre tyngdpunkterna att slå mot direkt. Sammanfattningsvis är ett lyckat anfall mot ledningsfunktionen en säker tyngdpunkt som medför goda möjligheter att uppnå luftherravälde Fienden som ett system (Enemy as a system) Warden menar att det är nödvändigt att se fienden som ett system med tillhörande undersystem vid planering av strategiska anfall. Genom att se fienden som ett system 43 Warden, The air campaign: planning for combat. 42ff. 44 Ibid,

20 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) skapas goda möjligheter att förmå eller tvinga motståndaren att närma sig det egna uppsatta målet med minsta möjliga ansträngning. Utifrån dessa tankar skapade Warden en modell med utgångpunkt ur vardagliga system som vi alla känner till. 45 Kroppen Stat Drogkartell Elnät Ledning Hjärna Styre, regering Ledare Centralledningssystem ögon kommunikation kommunikation nerver säkerhet säkerhet Systemförutsättningar Mat och syre (omvandling via organ) Energi (el, olja, mat) och pengar Källa till drogen Inmatning (vatten, värme) och utmatning (elektricitet) Infrastruktur Blodkärl, Vägar, flygfält, Vägar, flygvägar, Kraftledningar ben, muskler fabriker farleder Befolkning Celler Människor Odlare, Arbetare distributörer, processorer Försvarsmekanism Vita Militär, polis, Gatusoldater Reparatörer blodkroppar brandkår Figur 2. Författarens tolkning av Wardens illustration kring att se organisationer som ett system. 46 Med denna modell åskådliggör Warden på ett enkelt sätt sina tankar kring att alla enheter och organisationer, alltifrån människokroppen till drogkarteller, kan ses som ett system. Modellen läses uppifrån och ner där faktorerna är rangordnade efter betydelse med den mest betydelsefulla överst. Nedan presenteras en mer ingående beskrivning av den mänskliga kroppen som ett system. Den mest vitala delen för överlevnad är människans hjärna. Hjärnan leder restrerande kroppsdelar och ger direktiv för vidare verksamhet. För att hjärnan skall kunna fungera och ge vidare instruktioner behöver den sesoroer som förser den med ny information. Dessa sensorer utgörs av ögon och nerver, såldes ingår även dessa i kroppens ledningsfunktion. Därefter behöver organisationer systemförutsättningar för att fungera. Systemförutsättning för människokroppen utgörs i form av mat och syre som omvandlas 45 Hofvander, B. & Rekkedal, N. Luftmakt: teorier och tillämpningar. 2., rev. uppl. Stockholm: Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögsk, 2004, Warden, J. Enemy as a system. Airpower Journal. (1995): 4.

21 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) till energi via kroppens organ. Den utvunna energin är nödvändig för att övriga kroppsdelar skall kunna fungera. De två mest betydelsefulla funktionerna i männisokroppen, hjärna och organ, är således beroende av varandra där den ena blir orbukbar om den andra slutar fungera. Kroppens tredje viktigaste beståndsdel för att fungera är blodkärl, ben och muskler. I ett system utgör de organisationens infrastruktur. Blodkärl, ben och muskler är viktiga, dock kan kroppen fortfarande fungera om en mindre del av dessa slås ut. Därpå återfinns kroppens alla celler som transporterar mat och syre. Även dessa är betydelsefulla för människans funktionalitet, dock blir kroppen inte helt paralyserad om ett mindre antal går förlorade. Celler utgör funktionen befolkning i Wardens beskrivning om människokroppen som ett system. Slutligen är människans vita blodkroppar, som förvarar kroppen och är ett skydd mot virus och sjukdomar, betydelsefulla. De vita blodkropparna är ett skyddande skal och en försvarsmekanism mot yttre påfrestningar. 47 Utifrån denna modell har Warden skapat ytterligare en modell, femringsmodellen (The Five-Ring Model). Med hjälp av denna illustrerar Warden sina tankar kring fienden som ett system på ett tydligt sätt. Likt modellen som presenteras ovan är ett fundamentalt antagande för femringsmodellen att alla organisationer är uppbyggda på samma grund. Denna grund utgörs av att alla organisationer har en ledning (leadership), en systemförutsättning som tillser att organisationens alla delar fungerar (organic essentials), en infrastruktur som håller organisationen samman (infrastructure), en befolkning (population) och till sist en försvarsmekanism som skyddar organisationen från yttre påtryckningar (fielded military). I modellen utgör dessa fem funktioner ett system som illustreras genom fem ringar där kärnan består av ledningsfunktionen och det yttre skalet utgör den skyddande funktionen Warden, J. Enemy as a system. Airpower Journal Warden, The air campaign: planning for combat. 145f.

22 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Figur 3. Författarens tolkning av Wardens femringsmodell. 49 Modellens ingående ringar kan liknas vid tyngdpunkter där den mest sårbara tyngdpunkten befinner sig i modellens centrum. För att uppnå största effekt av ett anfall förespråkar Warden således att slå mot de mest centrala delarna i modellen för att därefter arbeta sig utåt. Likt tankarna kring tyngdpunkter kan det även här vara centralt att slå mot flera ringar simultant för att uppnå det slutliga målet; att skapa systemkollaps Parallell attack (Parallel attack) Warden hävdar att det viktigaste vid en strategisk attack är förståelse för motståndarens system. När förståelse uppnåtts kan diskussion föras kring det mest effektiva tillvägagångssättet för att reducera, eller till och med paralysera, fiendens kapacitet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå detta är att genomföra parallella attacker mot fienden. Vid genomförande av parallella attacker berövas fiendens förmågan att besvara anfallet på ett effektivt sätt. Warden menar att ju fler anfall som sker simultant, desto mindre chans har fienden att besvara anfallet. Vidare har den teknologiska utveckling som skett skapat 49 Warden, J. Enemy as a system. Airpower Journal. 8f. 50 Mets, The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists. 59.

23 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) möjlighet för att genomföra effektiva parallella attacker mot både de strategiska- och operationellanivåerna. 51 Slutligen är det mer effektivt att attackera samtliga tyngdpunkter i Wardens femringsmodell simultant jämfört med en serie anfall mot en ring i taget Sammanfattning teori Efter redogörelse av Wardens tankar kan följande sammandrag göras. Teorierna är uppbyggda på två huvudsakliga grundstenar; att fienden kan betraktas som ett system samt att slutmålet är att åstadkomma systemkollaps eller handlingsförlamning hos motsåndaren. Vidare utgör flygstridskrafter en självklar del vid varje operation. Dock kan flygstridskrafterna anta olika form då de antingen kan understödja, bli understödda eller genomföra en operation på egen hand. Enligt författaren är de teorier som presenterats de tre mest väsentliga av Wardens teorier; tyngdpunkter, fienden som ett system och parallell attack. Tyngdpunktsbegreppet syftar till att identifiera motståndarens mest sårbara tyngdpunkter och därefter slå mot dessa. Vidare understyrker Warden betydelsen av att se fienden som ett system där samtliga organisationer är uppbyggda av fem byggstenar; ledning, systemförutsättningar, infrastruktur, befolkning och en försvarsmekanism. För att nå bästa effekt av en attack är det slutligen effektivt att slå mot tyngdpunkterna simultant genom parallella attacker. 4 Empiri och analys attacken mot Pearl Harbor 4.1 Bakgrund En kombination av den ekonomiska krisen, med börskraschen år 1929 i centrum och Japans begär av mer kontroll över områden där råvaror kunde utvinnas, var bidragande faktorer till anfallet mot Pearl Harbor. Trots att konferenser, däribland en konferens i London år 1930, hölls i syfte att begränsa produktionen av världens marina utrustning, 51 Warden, J. Enemy as a system. Airpower Journal. 11f. 52 Mets, The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists. 60.

24 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) ökade Japan sin produktion av krigsfartyg under 1930-talet. Vidare var det stormakterna USA, Storbritannien och Sovjetunionen som kunde utgöra ett hot mot Japan gällande sjöoperationer i de största farvattnen. Med tanke på de ökade spänningarna som skedde i Europa gjorde japanerna bedömningen att Storbritannien var bundet till Atlanten. Beträffande Sovjetunionen hade mindre strider genomförts, där Japan tillfogades svåra förluster. Nederlaget visade att Sovjetunionen var starkare än vad Japan förväntat sig och således avvaktade de med operationer i den riktningen. Detta innebar att det enbart var de amerikanska sjöstridskrafter som var av vikt att bekämpa för att Japan skulle nå sitt mål. 53 Anfallet mot Pearl Harbor var en byggsten i en allomfattande plan vars målsättning var att Japan skulle få mer tillgång till råolja. För att nå detta mål var det nödvändigt att inneha stort inflytande i Stillahavsområdet och detta i sin tur kunde uppnås om Japan lyckades reducera motståndarnas, däribland USAs, förmåga till krigföring. 54 Amiral Isoruko Yamamoto, chef för den japanska högsjöflottan, var hjärnan bakom det japanska anfallet. Han ville att anfallet skulle bli ett överraskningsmoment i syfte att eliminera den amerikanska Stillahavsflottan för att nå det slutliga målet. Operationen var omfattande och Yamamoto tilldelades de sex största hangarfartygen ur den japanska flottan. Dessa fartyg var centrala i Japans sjöstridskrafter och detta innebar även att operationen utsatte stora delar av flottan för en ökad risk. Om överraskningsmomentet misslyckades och USA hann upptäcka hangarfartygen innan anfallet påbörjats hade USA haft goda chanser att sänka stora delar av den japanska flottan. 55 Med tanke på att anfallet skulle genomföras som ett överraskningsmoment kunde anfallet endast utföras vid ett tillfälle och japanerna fick enbart en chans att lyckas reducera den amerikanska Stillahavsflottan. Om de inte lyckades med ett framgångsrikt anfall vid första tillfället skulle ett andra försök inte haft lika stor slagkraft. För att nå det framgångsrika resultatet förstod Yamamoto att operationen krävde en detaljrik planering med mycket förberedelser. 56 Vidare var god informationsinhämtning kring Pearl Harbors hamn, fartygens ankringsplatser och militära anläggningar av stor betydelse för 53 Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg Fuchida & Okumiya, Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. 56f. 56 Ibid, 72ff.

25 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) anfallet. Med tanke på detta fanns spioner vid Pearl Harbor som inhämtade underrättelser både långt tidigare och strax innan anfallet genomfördes Fyra faser under attacken Nedan redovisas och analyseras empirin med utgångspunkt från en skedesindelning om fyra faser. Faserna presenteras i kronologisk ordning utefter tidsperspektiv och inleds med en beskrivning av händelseförloppet under respektive fas där de japanska flygstridskrafterna står i centrum. När händelseförloppet beskrivits genomförs en analys där den utvalda teorin prövas mot respektive fas. I den inledande och avslutade delen av kapitlet ges en presentation av anfallets inledande och avslutande skede i syfte att få en djupare förståelse kring anfallet. För att få en tydlig bild över hur attackerna riktades geografiskt återfinns två kartor i arbetets bilagor. Bild 1 visar ön Oʻahu och bild 2 är en detaljrik karta över Pearl Harbors hamn och dess närliggande flygfält. Som tidigare nämnts avser kapitlet enbart analysera de japanska flygstridskrafternas agerande på taktisk nivå. I flera böcker beskrivs anfallet utefter två anfallsvågor. Dessa två går även att urskilja i vald skedesindelning. Den första och andra fasen utgör den första anfallsvågen medan den andra anfallsvågen påbörjas vid den tredje fasen och pågår tills anfallet avslutas. Även en tredje anfallsvåg var planerad, denna ställdes dock in i sista stund och kommer därmed enbart att beröras kort i detta arbete. Skedesindelningen har gjorts i syfte att ge läsaren en lättöverskådlig och tydlig bild av händelseförloppet men även för att på ett tydligt sätt redovisa den analys som gjorts mellan teori och empiri. Skedesindelningen ser ut som följer; den första fasen innefattar de initiala anfallen som framförallt genomfördes av torpedflygplan och störtbombare mellan klockan 07:55 08:25. Under den andra fasen, som pågick mellan klockan 08:25-08:40, avtog attackernas intensitet. Den tredje fasen bestod av ett massivt bombanfall mot Pearl Harbors hamn mellan klockan 08:40-09:15. Den fjärde och sista fasen påbörjades klockan 09:15 och här genomförde 27 störtbombare totalt nio attacker. Slutligen avslutades anfallet klockan 09:45 och samtliga japanska flygstridskrafter drog sig tillbaka. 57 Wohlstetter, Pearl Harbor: warning and decision. 373f.

26 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 4.3 Inledande skede Beslutet att genomföra anfallet mot Pearl Habor fattades inte förrän i slutet av september. Detta innebar att det blev knappt om tid för operationsförberedelser. 58 Ändock satte sex hangarfartyg, två slagskepp, tre kryssare, nio jagare, tre ubåtar och åtta tankfartyg kurs österut från den japanska hamnen Taken Bay (även kallad Hitokappu Bay) den 26 november Under den långa transporten över Stilla Havet var oron att bli upptäcka av amerikanska spaningsflyg eller utländska handelsfartyg stor. Dock lyckades de japanska enheterna undvika upptäckt. 59 Som tidigare nämnts var underrättelseinhämtning en viktig del för att anfallet skulle bli lyckat. Långt innan planeringsskedet av anfallet var Japan intresserade av den amerikanska flottan i Stillahavsområdet och hade redan då enheter som inhämtade underrättelser vid Pearl Harbor kring amerikansk militär verksamhet. Bland annat skaffades information om den amerikanska Stillahavsflottans övningsområden, flygplanens operationstid, verksamma hamnar och normala procedurer. Underrättelserna kunde även innehålla vilka fartyg som låg i hamn och vilka som var ute på övningar under specifika tidpunkter. När beslutet fattades att ett flyganfall mot Pearl Harbor skulle genomföras fortsatte den detaljrika underrättelseinhämtningen. Utefter dessa underrättelser planerades operationen. En konklusion av dessa var att söndagen den 7 december 60 var dagen som anfallet skulle äga rum för att på det mest effektiva sättet nå operationens mål. De japanska underättelseenheterna hade delat upp Pearl Harbors hamn i olika sektorer som de namngav med förkortningar i syfte att underlätta inrapporteringen. 61 Nedan följer ett exempel på hur en inrapportering från den japanska underrättelseenheten kunde se ut: 58 Fuchida & Pineau, I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine. 1ff. 59 Fuchida & Okumiya, Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. 25f. 60 Författarens anmärkning. 7 december på Hawaii och 8 december i Japan. Hawaii har tidzon UTC -10 och Japan +9 timmar. Texten utgår från Pearl Harbors tidszon. 61 Wohlstetter, Pearl Harbor: warning and decision. 373f.

27 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) DECEMBER 5 Honolulu to Tokyo: 1) During Friday morning, the 5th, the three battleship mentioned in my message #239 arrived here. They had been at sea for eight days. 2) The Lexington and five heavy cruisers left port on the same day. 3) The following ships were in port on the afternoon of the 5th: 8 battleship 3 light cruisers 16 destroyers Four ships of the Honolulu class and [unreadable] were in dock. 62 Kvällen innan anfallet inleddes sammanfattades det fientliga läget genom tre huvudpunkter. Den första beskrev vilka och hur många fartyg ur den amerikanska Stillahavsflottan som befann sig i Hawaiiområdet. Dessa uppgick till åtta slagskepp, två hangarfartyg och ungefär sexton kryssare och utav dessa befann sig samtliga slagskepp och sex lätta kryssare i Pearl Harbors hamn. Den andra punkten fastslog att operationen skulle genomföras mot Pearl Harbor morgonen därpå om ingen oförutsedd händelse dök upp under kvällen. Den tredje huvudpunkten behandlade att amerikanarna fortfarande inte tycks ha blivit förvarnade om det planerade anfallet. 63 Den sista inrapporterade underrättelsen innan anfallet påbörjades konfirmerade ovanstående information om att samtliga hangarfartyg och tunga kryssare var ute till havs: 1) On the evening of the 5th, among the battleships which entered port were [unreadable] and one submarine tender. The following ships were observed at achor on the 6th: 9 battleship, 3 light cruisers, 3 submarine tenders, 17 destroyers, and in addition there were 4 light cruisers 2 destroyers lying at docks (the heavy cruisers and airplane carriers hace all left). 2) It appears that no air reconnaissance is being conducted by the fleet air arm [authorʹ s italics]. 64 De japanska flygstridkrafterna bestod av flygplansmodellerna Mitsubishi A6M Zero, Nakajima B5N Kate och Aichi D3A Val, vilka hade olika huvuduppgifter. Zeroplanen stod för jakt- och eskortuppdragen samt agerade som närskydd till 62 Wohlstetter, Pearl Harbor: warning and decision Ibid, Ibid, 375f.

28 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) hangarfartygen. Kate-planen agerade både som torpedflygplan och bombflygplan medan Val-flygplanen fungerade som störtbombare som strax innan anfall dök från hög höjd. 65 I den första anfallsvågen (som i detta arbete utgörs av fas 1 och 2) startade totalt 183 jakt-, bomb- och torpedflygplan klockan 06:15 morgonen den 7 december För att alla flygplan skulle lyckas lyfta på relativt kort tid användes samtliga japanska hangarfartyg som startbana. Det planerande anfallet hade två alternativa planer, en som initierades ifall de japanska flygstridskrafterna blev upptäckta av amerikanska enheter innan anfallet inleddes och en som skulle genomföras om de lyckades undgå upptäckt. Om de amerikanska enheterna blivit medvetna om den kommande operationen skulle anfallet inledas med attacker från störtbombarna i syfte att skapa förvirring. Därefter skulle bombflygplanen fälla bomber över luftvärnsstationer och slutligen skulle torpedflygplanen attackera de amerikanska fartygen som låg i hamn. Däremot, om de japanska flygstridskrafterna lyckades undvika upptäckt, såg anfallsplanen annorlunda ut. Om de lyckades med överraskningsmomentet skulle anfallet istället inledas med attacker mot flygfält i följande ordning; torpedflygplan, bombflygplan och slutligen störtbombare. Syftet med denna anfallsordning var att minska risken för stor rökutveckling som medfört minskad sikt. Detta hade varit resultatet om störtbombarna attackerade i ett tidigt skede Fas 1: 07:55-08:25 Torpedflygplan och störtbombare första anfallsvågen Klockan 07:55 flög de första japanska torpedflygplanen och störtbombarna över Ford Island i sikte mot Pearl Harbors hamn i syfte att påbörja anfallets första våg. 68 Nedan följer en närmare beskrivning av händelseförloppet som utspelade sig under den första fasen av anfallets fyra faser. De inkommande störtbombarna delade upp sig och påbörjade anfallet på två fronter. Det var Ford Island och Hickam Field som initialt föll offer när den första bomben släpptes. 65 Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. 72ff. 66 Fuchida & Okumiya, Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. 26f. 67 Fuchida & Pineau, I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine. 7f. 68 Prange, Goldstein & Dillon, At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor. 506.

29 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Arton japanska störtbombare anföll mot arméflyget vid Hickam Field och nio bombare vek av för anfall mot Ford Island där amerikanska marinflygplan stod uppradade i tät formering vid flyghangarerna. Anledningen till den täta flygplansformeringen var att den underlättade övervakning och skydd av potentiellt sabotage från marken. De amerikanska sjöflygplanen blev enkla mål för de japanska piloterna och efter bara några få minuter hade flertalet flygplan fattat eld. Under anfallet erhöll piloterna en direktträff av en flyghangar och utöver hangaren skadades eller förstördes 33 amerikanska flygplan. 69 Vid den andra attacken under den första fasen koncentrerades anfallet mot Kaneohe på andra sidan av ön. Även här hade de japanska piloterna stor framgång där de fick en direktträff i en flyghangar som brann ned till grunden samtidigt som sex flygplan skadades och 27 förstördes. Simultant med att anfallet mot Kaneohe fortskred, påbörjades en anfallsstyrka mot marinbasen Ewa. Här flög de japanska piloterna lågt och sköt salvor med automatkanon mot stillastående flygplan på marken. På mindre än 15 minuter hade samtliga marintaktiska flygplan fattat eld alternativt sönderskjutits. Totalt sett förstördes 33 flygplan och 16 skadats under attacken. 70 Bombfällningen vidtog även vid hamnen i Pearl Harbor där 21 torpedflygplan genomförde fyra anfallsvågor. Dessa anfallsvågor kom att bli det som drabbade den amerikanska flottan hårdast under attacken mot Pearl Harbor. Efter noggrann uträkning av inflygningsväg, för att på det mest effektiva sättet slå de amerikanska fartygen, visade torpedflygplanen att de kunde åstadkomma stor skada. Japanerna höll sig här till en strikt upplagd anfallsplan där alla piloter visste sin roll i anfallet. 71 Näst intill samtliga slagskepp blev träffade minst en gång av torpedbomber, undantagen var Oklahoma och Pennsylvania, som dock kom att träffas i en senare fas. Vidare träffades de mindre kryssarna Helena och Raleigh, minfartyget Oglala och målfartyget Utah under den första fasen av anfallet United States, Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States Ibid, 58f. 71 Karig & Kelley, Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. 31f. 72 United States, Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. 59f.

30 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Gällande det amerikanska luftvärnet vid Pearl Harbor hade de intagit en mycket defensiv position. Endast en fjärdedel av Stillahavsflottans 780 luftvärnskanoner och fyra av arméns 31 luftvärnsbatterier var bemannade när de japanska stridsflygplanen inledde anfallet. 73 Vidare visades inga tecken på att amerikanska flygstridskrafter var redo för luftstrid då inga av deras flygplan lyckats lyfta under detta initiala skede Tyngdpunkter (Center of gravity) I den inledande fasen av attacken går det med enkelhet att urskilja vilka tyngdpunkter som Japan slog mot; flygfält och den amerikanska flottan. I och med överraskningsmomentet hade amerikanarna svårt att försvara sig och därmed blev de mycket sårbara. Japan hade identifierat de mest sårbara tyngdpunkterna vid planeringsskedet av attacken och i och med att Japan valde att slå mot de stridande delarna skapade de goda förutsättningar för den fortsatta striden. Amerikanarna, som redan var i underläge med tanke på överraskningsmomentet, hamnade i en ännu mer ofördelaktig position, där amerikanarnas chans att försvara sig minskade i och med de direkta förlusterna som uppstod. Gällande flygfält var tyngdpunkten att slå mot hangarer och flygplan. Flygplanen blev lätta mål då dessa var nogsamt uppställda i tät formation i syfte att underlätta bevakningen. Vidare befann sig flertalet flygplan inne i hangarer, som även dessa var relativt enkla mål med tanke på att flygfälten i princip saknade försvar under den inledande fasen. Att slå mot stillastående flygplan vid flygfält stämmer mycket väl överens med Wardens tankar kring tyngdpunkter. Warden menar att ett av de mest effektiva sätten att reducera motståndarens flygstridskrafter är just att attackera dessa när de befinner sig stillastående på marken. 75 Tyngdpunkten vid bombfällningen mot Pearl Harbors hamn var utan tvekan mot USAs slagskepp. Under den inledande fasen slog Japan mot två av Wardens element som förknippas med centrala tyngdpunkter; flygfält och utrustning. Flygfält i form av hangarer samt utrustning i form av flygplan och fartyg. 73 Toland, But not in shame: the six months after Pearl Harbor Fuchida & Pineau, I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine Warden, The air campaign: planning for combat. 35ff.

31 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Fienden som ett system (Enemy as a system) Under den första fasen av anfallet slog Japan mot två ringar i Wardens femringsmodell. Som tidigare nämnts fokuserades bombräderna mot flygfält och militär utrustning. Attackerna mot flygfälten var ett taktiskt drag där Japan reducerade de amerikanska flygstridskrafternas förmåga att försvara sig under de kommande anfallsfaserna. Flygfält är en del av statens infrastruktur och den militära utrustningen ingår i statens försvarsmekanism. Med tanke på att de flygfält som Japan slog mot huvudsakligen var militära, kan analysen göras att Japans primära intention var att slå mot den yttersta ringen, det skyddande skalet mot yttre påfrestningar, landets försvarsmekanism Parallell attack (Parallel attack) Japan använde parallella attacker i stor utsträckning under den första fasen av anfallet, detta kan åskådliggöras vid tre skeenden. Först delade den flygande styrkan som gick mot flygfält upp sig i två täter, varav den ena slog mot Ford Island och den andra mot Hickam Field. Därefter påbörjades ytterligare två anfall, där Kaneohe och marinbasen Ewa föll offer. Simultant med dessa anfallsvågor släpptes bomber över den amerikanska flottan som låg i hamn. 4.5 Fas 2: 08:25-08:40 Intensiteten avtar Som rubriken antyder avtog anfallets intensitet under denna fas men det skall dock poängteras att anfallet fortsatte. Under de 15 minuter som fasen omfattade utförde 15 störtbombare totalt fem attacker. Attackerna var en fortsättning av föregående skede, dock anföll inga torpedflygplan under denna fas, utan istället fokuserade de japanska flygstridskrafterna på störtbombare. De fem attackerna koncentrerades mot Pearl Harbors hamn. Den första riktade sig mot slagskeppen Oklahoma, Maryland och Nevada samt övriga fartyg i hamnen. Därefter anslöt sig ytterligare tre störtbombare som anföll Honolulu, Helena, Oglala, Pennsylvania och två jagare. Den tredje attacken utgjordes av tre störtbombare som anföll Shaw och Pennsylvania ytterligare en gång. Därpå tilltog

32 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) det amerikanska luftvärnet från både fartyg och marken och de japanska flygstridskrafternas möjlighet till nogsam precision innan avfyrning begränsades rejält. Detta ledde till att större del av de bomber som släpptes under både det fjärde och femte anfallet under denna fas gick förlorade ned i havet Tyngdpunkter (Center of gravity) Under den andra fasen slog de japanska störtbombarna enbart mot en tyngdpunkt; utrustning i form av fartyg i den amerikanska flottan. Liksom i den första fasen fokuserades anfallen mot slagskepp, men under det andra skeendet träffades även ett fåtal jagare och kryssare. Med tanke på de taktiska bombräder som tidigare genomfördes mot flygfält under den inledande fasen hade de japanska flygstridskrafterna minskat amerikanarnas möjlighet att försvara sig. Med detta i beaktning kunde de nu koncentrera sina krafter mot det verkliga målet; att reducera den amerikanska flottan Fienden som ett system (Enemy as a system) Under den andra fasen koncentrerades de taktiska attackerna mot den yttersta ringen i Wardens femringsmodell. Japan slog mot fartyg ur den amerikanska flottan vilka, enligt Warden, ingår i enheten som skyddar en organisation från yttre påtryckningar, statens försvarsmekanism Parallell attack (Parallel attack) Totalt genomfördes fem attacker under denna fas. Dessa genomfördes en och en där den andra påbörjades först då den första var avslutad. Detta innebar att under dessa 15 minuter som de fem anfallen genomfördes, använde de japanska krafterna inte parallella attacker. 76 Karig & Kelley, Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. 35f.

33 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 4.6 Fas 3: 08:40-09:15 Bombflygplan andra anfallsvågen Vid 08:40 inleds anfallets andra våg mot Pearl Harbor. Totalt sett under hela den andra vågen deltog 80 störtbombare, 54 bombflygplan och 36 stridsflygplan för jakt och eskort av flygplanstransporten. 77 Nedan följer en närmare beskrivning av händelseförloppet som skedde under den tredje fasen. Intensiteten tilltog snabbt igen då åtta grupper av japanska bombflygplan närmade sig Pearl Harbor. Taktiken de använde sig av var att de närmade sig sitt mål från flera inflygningsriktningar i syfte att hitta den mest lämpade riktningen för att avfyrning skulle ske så träffsäkert som möjligt. Detta tillvägagångssätt visade sig vara effektivt där stor skada på underliggande objekt vållades. Det var totalt 48 flygplan som deltog under den tredje fasen. 30 av dessa var bombflygplan, varav nio kvarstannat sedan föregående fas. Utöver dessa bombflygplan tillkom även 18 störtbombare som anföll i grupper om fem i varje. 78 Anfallet inleddes med bombfällning över slagskeppen Tennessee och West Virgina. En anfallsgrupp delade upp sig på två täter om tre flygplan vardera. Den ena slog mot fartygen Cassin och Downes och den andra delade upp sig ytterligare och slog mot fartygen i Battleship Row. Därpå anföll två grupper och nu föll även kryssaren Helena, minfartyget Oglala och några mindre fartyg i Middle Loch offer. Vidare genomfördes ytterligare anfall mot fartygen i Battleship Row, nu från flera olika riktningar där sex störtbombare från sydöst och tre störtbombare från sydväst anföll. Fartygen Cassin och Downes erhöll allvarliga skador och jagaren Shaw började brinna. Vidare släppte tre grupper med tre störtbombare i varje, ytterligare bomber mot slagskeppen Tennessee och West Virginia. 79 Trots att slagskeppet Nevada blivit träffat av tidigare släppta bomber försökte hon undkomma det intensiva anfallet i Pearl Harbors hamn och hon styrde mot öppet vatten. När japanerna upptäckte detta skickade de flera störtbombare som anföll fartyget. 77 Toland, But not in shame: the six months after Pearl Harbor United States, Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States Karig & Kelley, Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. 36f.

34 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Nevada försvarade sig i den utsträckning hon kunde, efter flertalet träffar förliste hon dock och förlusten blev uppenbar Tyngdpunkter (Center of gravity) De japanska flygstridskrafterna fokuserade attackerna mot amerikanska fartyg där både det inledande och avslutade skedet av fasen slog mot slagskeppen Tennessee och West Virginia. Vid anfallsvågen som denna fas utgjorde låg tyngdpunkten vid amerikansk utrustning, flottan vid Pearl Harbors hamn, enligt Wardens tankar kring tyngdpunkter. Warden understryker vikten av att slå i ett tidigt skede, gärna innan motståndarens enhet är redo för strid, för att nå ett effektivt resultat. Detta var precis vad de japanska styrkorna gjorde mot de amerikanska fartygen som låg i hamn och de fick god utdelning av den upplagda taktiken Fienden som ett system (Enemy as a system) Likt föregående fas slog japanerna endast mot amerikanska militära krafter som hade till uppgift att försvara organisationen. De taktiska anfallen fortsatte att fokuseras mot Pearl Harbors hamn där slagskepp och fartyg i Battleship Row föll offer. De militära krafterna skall verka som försvarsmekanism åt hela organisationen, som i detta fall blir de militära enheterna på Hawaiiöarna. I och med överraskningsmomentet var USA i underläge redan i det inledande anfallet. Deras militära krafter fick således en mycket svår uppgift; att försvara en plats där anfall redan påbörjats samt lindra skadorna på redan skadad materiel Parallell attack (Parallel attack) En övervägande del av anfallen som genomfördes under denna fas skedde genom parallella attacker. I ett tidigt skede av fasen delade en japansk flygplangrupp upp sig och slog därefter simultant mot åtskilda mål som befann sig på olika platser i hamnen. 80 United States, Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. 61.

35 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Vidare genomfördes ytterligare två taktiska anfall parallellt av två flyggrupper som slog mot flera fartyg i hamnen. Därefter påbörjades ett massivt anfall där de japanska flygstridskrafterna anföll från flera olika riktningar. Anfallet bestod av totalt nio störtbombare som delade upp sig och slog mot olika mål. Slutligen avslutades fasens anfall med tre grupper om tre störtbombare i varje, som än en gång slog simultant mot de två stora slagskeppen, Tennessee och West Virginia. Sammanfattningsvis bestod i princip hela fasen av parallella attacker. 4.7 Fas 4: 09:15-09:45 - Störtbombare Under den näst sista fasen deltog 27 störtbombare som genomförde totalt nio attacker. Denna styrka bestod troligen till stora delar av störtbombare som kvarstannat från den tredje fasen i syfte att genomföra nya attacker mot den amerikanska flottan. Fasen överlappades med föregående fas, dock koncentrerandes inte anfallen mot någon specifik tyngdpunkt denna gång. Istället anföll de japanska flygstridskrafterna allt av intresse i närheten av Pearl Harbors hamn. 81 Hamnen anfölls från alla riktningar. Anfallet inleddes med två störtbombsgrupper från sydöst som besköt Battleship Row samt fartyg och anläggningar vid örlogsvarvet med automatkanon. Samtidigt genomförde en nyanländ grupp störtbombare, som kom från sydväst, anfall mot anläggningar belägna vid den södra delen av Ford Island samt tre fartyg vid hamnen. Från väst attackerade ytterligare en störtbombsgrupp om tre flygplan. Denna grupp delade upp sig och anföll fartyget Shaw och Battleship Row. Från norr och öst sköt två grupper om tre störtbombare vardera med automatkanon mot fartyg som redan tidigare fattat eld. 82 Ytterligare ett anfall vidtog under den fjärde fasen. Anfallsvågen bestod totalt av tre grupper om tre störtbombare i varje. Två av dessa kom från nordöst och delade upp sig där den första anföll Ford Island och fartyg som låg vid Middle Loch. Den andra gruppen besköt fartyg, bland annat jagare och kryssare, som låg förtöjda norr om Ford 81 United States, Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States Karig & Kelley, Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. 38.

36 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Island. Den tredje och sista störtbombsgruppen genomförde det avslutande anfallet genom beskjutning mot den norra delen av hamnen. 83 Klockan 09:45 avtog attackerna och anfallet avslutades. Under hela anfallet hade totalt 30 stridsflygplan ur det amerikanska arméflyget lyckats komma upp i luften i syfte att försvara Pearl Harbor. 84 Dock gjorde de ytterst lite påverkan på de japanska flygstridskrafterna då endast elva japanska flygplan sköts ner under anfallet. 85 I boken Midway: the battle that doomed Japan; the Japanese Navy's story skriver den japanska befälhavaren över the First Air Fleet, Mitsuo Fuchida, följande om de amerikanska piloternas insats: During the attack many of our pilots noted the brave efforts on the American flyers able to take off who, though greatly outnumbered, flew straight in to engage our planes. Their effect was negligible, but their courage commanded the admiration and respect of our pilots. 86 När attackerna avtog lämnade de japanska flygstridskrafterna Pearl Harbor och under sin reträtt undgick de kontakt med de amerikanska stridsflygplanen. Under reträtten blev tre eller fyra amerikanska flygplan nedskjuta av sitt egna luftvärn då de antogs vara fientliga flygstridskrafter som skulle genomföra ytterligare anfall Tyngdpunkter (Center of gravity) Under föregående faser visade Japan att de hade exakta tyngdpunkter, såsom flygplan och slagskepp, som de slog mot. Denna fas skiljer sig från de tidigare då Japan här slog mot alla objekt och materiel av intresse vid Pearl Harbors hamn. Likt tidigare faser anfölls både jagare och kryssare. Dock vidtog anfallen även mot byggnader och anläggningar i denna fas. Ett fartygsvarv vid Navy Yard samt anläggningar som var belägna i de södra delarna av Ford Island besköts. Kopplat mot Wardens tankar fortsatte Japan de taktiska anfallen mot amerikansk utrustning, dock utvidgades tyngdpunkterna nu till två då nu även de logistiska delarna anfölls. 83 Karig & Kelley, Battle report: Pearl Harbor to Coral sea Toland, But not in shame: the six months after Pearl Harbor Ibid, Fuchida & Pineau, I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine Karig & Kelley, Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. 38.

37 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Fienden som ett system (Enemy as a system) Likt tidigare presenterade faser slog Japan än en gång mot materiella delar ur det amerikanska försvaret. Dock anfölls även anläggningar vid både örlogsvarvet och vid Ford Island. I och med detta slog Japan mot två ringar av Wardens femringsmodell denna gång. Dessa två ringar var infrastruktur som utgjordes av de attackerade anläggningarna och försvarsmekanism som bestods av den amerikanska utrustning som anfölls. Vidare var det förmodligen en kombination av infrastruktur och försvarsmekanism som anfölls under denna fas. Denna analys grundar sig på att anläggningarna vid fartygsvarvet och Ford Island troligen var militära industrianläggningar och såldes var det inte rent civila fabriker som anfölls. Warden förespråkar att det kan vara centralt att slå mot flera olika funktioner i femringsmodellen för att nå framgång och detta visade de japanska flygstridskrafterna prov på under denna fas Parallell attack (Parallel attack) Det inledande anfallet under den fjärde fasen visar tydligt hur Japan använde sig av parallella attacker. Här besköts både anläggningar och fartyg vid Pearl Harbor hamn från samtliga väderstäck i ett enda anfall. De parallella attackerna fortsatte även efter det första anfallet. Nu med tre grupper störtbombare som simultant besköt Ford Islands flygfält samt fartyg vid både Middle Loch och Ford Island. Sammantaget bestod, likt den tredje fasen, nästintill hela denna fas av parallella attacker. 4.8 Avslutande skede Under anfallet förlorade de japanska flygstridskrafterna 55 officerare och piloter, 9 jaktflygplan, 15 störtbombare och 5 torpedflygplan. De hade lyckats att förstöra, eller

38 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) åtminstone göra stor skada, på åtta amerikanska slagskepp och saboterat stora delar av Hawaiis militära flygfält och flygplan. 88 I den ursprungliga planen skulle de japanska flygstridskrafterna även genomföra en tredje anfallsvåg mot Pearl Harbor. När samtliga flygplan hade landat på hangarfartygen efter den fjärde fasen redovisade befälhavaren för samtliga flygplansgrupper, kapten Mitsuo Fuchid, skadorna som de japanska flygstridskrafterna orsakat under anfallet till befälhavaren för the First Air Fleet, vice amiral Chuichi Nagumo. Amiral Nagumo fattade strax därpå beslutet att den tredje anfallsvågen skulle ställas in. 89 Detta beslut har kritiserats av många marinteoretiker och orsakerna till att beslutet fattades har varit tämligen okänt. Nedan följer dock några av anledningarna; 1. För det första hade operationens mål uppnåtts och bedömningen gjordes att en ytterligare attack inte skulle vålla någon betydande skada. 2. Under den andra fasen hade eldgivningen från det amerikanska luftvärnet ökat kraftigt och skulle säkerligen bli än starkare ju längre anfallsperioden varade. Detta innebar att de japanska piloterna skulle utsättas för hög risk där förlusterna troligtvis skulle vara oproportionerliga mot vilken skada på amerikansk utrustning och anläggningar som kunde uppnås. 3. Genom att avlyssna de amerikanska flygstridskrafternas radio gjordes bedömningen att minst 50 amerikanska flygplan hade lyft från områdets flygfält i syfte att försvara Pearl Harbor. 4. Den mycket begränsade luftövervakningen över Pearl Harbor medförde en hög risk för de japanska flygstridskrafterna när de vistades i motståndarens område Fuchida & Okumiya, Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story Ibid, 32f. 90 Ibid, 32f.

39 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 5 Resultat Nedan redovisas resultatet utifrån ovanstående empiriska analys. Därefter dras slutsatser av undersökningens resultat med utgångspunkt från de tidigare ställda frågeställningarna Tyngdpunkter (Center of gravity) Under anfallet går det med enkelhet att urskilja de taktiska tyngdpunkter som Japan slog mot. I samtliga faser fokuserades attackerna mot en och samma av Wardens tyngdpunkter; utrustning. Utöver den amerikanska utrustning som anfölls slog de japanska flygstridskrafterna även i viss mån mot ytterligare två av Wardens erkända tyngdpunkter; flygfält och logistik. Inledningsvis koncentrerade de japanska flygstridskrafterna sina bombräder mot flygfält och dess utrustning där hangarer och stillastående flygplan föll offer. Sett ur Wardens perspektiv är attacker mot stillastående flygplan ett av de mest effektiva sätten att reducera motståndarens flygvapen. Warden menar att det är betydligt enklare att eliminera motståndarens flygstridskrafter då dessa är stillastående på marken jämfört med strider som genomförs i luften mellan flygplan. 91 Anfallets inledande plan var tydlig; reducera de amerikanska flygstridskrafternas förmåga till motattack genom att förstöra flygfält och flygplan. Därefter fortsatte anfallet med tyngdpunkt att förstöra amerikansk utrustning där fokus låg vid fartyg ur den amerikanska Stillahavsflottan. Japan inriktade sina krafter framför allt mot de amerikanska slagskeppen, men även övriga fartyg, såsom jagare, kryssare och minfartyg, blev utslagna. Anfallet avslutades med fortsatta träffar av amerikansk utrustning, dock utvidgades tyngdpunkterna här till två, där både utrustning och logistik blev måltavlor för Japans flygstridskrafter. 91 Warden, The air campaign: planning for combat. 35ff.

40 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Fienden som ett system (Enemy as a system) Totalt sett under hela anfallet angrep Japan två ringar ur Wardens femringsmodell. Dessa två var delar ur USAs infrastruktur och försvarsmekanism. Vid samtliga faser av anfallet attackerades Wardens yttersta ring, försvarsmekanismen, som i detta fall var de militära krafterna vid Pearl Harbor. Dock kombinerades anfall, under den inledande och avslutande fasen, mot två av Wardens ringar; infrastruktur och försvarsmekanism. Infrastrukturen, som bestod av flygfält och anläggningar, kan sägas vara en blandning av de två ringarna med tanke på att de brukades militärt Parallell attack (Parallel attack) I princip hela anfallet utgjordes av parallella attacker. Flygfält, anläggningar och amerikansk militär utrustning anfölls simultant från flera vädersträck flertalet gånger av de japanska flygstridskrafterna. Denna anfallstaktik som japanerna utövade visar att de var oerhört samövade och samordnade mellan flygplan och flygplansgrupper på taktisk nivå. Samtliga piloter var införstådda med den bästa inflygningsvägen och vilket mål de hade i uppgift att bekämpa. Detta är en vital framgångsfaktor menar Warden då han understryker betydelsen av god koordination och grundliga förberedelser för att nå ett lyckat resultat Taktisk nivå Med tanke på att hela analysen utgjordes av att enbart undersöka de japanska flygstridskrafterna på taktisk nivå med utgångspunkt av Wardens centrala teorier går det med enkelhet att erhålla kunskap om hur de japanska förbanden utnyttjades och samordnades inom den taktiska nivån. Vidare visar analysen hur de japanska flygstridskrafterna samordnade vapensystem och funktioner vilka, även de, ingår i den taktiska nivån.

41 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 5.2 Slutsats I vilken utsträckning kan John A. Warden III teorier; tyngdpunkter, parallell attack och fienden som ett system, tillämpas på de japanska flygstridskrafternas agerande vid attacken mot Pearl Harbor? De utvalda teorierna av John A. Warden III går till viss del att tillämpa på de japanska flygstridskrafternas agerande vid attacken mot Pearl Harbor. Undersökningens analys visar att teorierna tyngdpunkter och parallell attack tydligt går att återfinna i Japans agerande. Teorin fienden som ett system tillämpades enbart i mindre utsträckning under anfallet. Kan John A. Warden III teorier; tyngdpunkter, parallell attack och fienden som ett system, tillämpas på taktisk nivå vid Japans anfall mot Pearl Harbor? Undersökningen påvisar att det är möjligt att tillämpa John A. Warden III teorier; tyngdpunkter, parallell attack och fienden som ett system på taktisk nivå vid Japans anfall mot Pearl Harbor. 6 Diskussion Nedan följer en diskussion utifrån den tidigare redovisade empiriska undersökningen. Diskussionen avhandlar ovanstående analys, resultat och slutsatser där författarens egna tankar och värderingar vägs in. Studien sätts även in ett vetenskapligt sammanhang där undersökningens slutsatser ställs mot tidigare forskning. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning. Anfallet mot Pearl Harbor genomfördes innan Wardens teorier hade skapats och således kände ingen till teorierna och kunde därmed inte agera utefter dessa när slaget utspelade sig. Författaren har inte sett detta som någon brist i undersökningen då syftet med studien var att utröna i vilken utsträckning det gick att tillämpa utvalda delar ur Wardens teorier på en verklig händelse, som i detta fall var anfallet mot Pearl Harbor. Detta gjorde det mindre viktigt när händelsen inträffade, det väsentliga var istället att fallet har inträffat och att det var just en verklig händelse.

42 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Som tidigare nämnts förespråkar Warden ett snabbt och effektiv anfall i syfte att skapa systemkollaps eller handlingförlamning hos motståndaren. Inriktningen för anfallet mot Pearl Harbor var varken att skapa systemkollaps eller en långvarig handlingsförlamning hos amerikanarna. Istället fokuserade de japanska flygstridskrafterna på att reducera USAs förmåga inför kommande sjökrig. Trots detta går det med enkelhet att utröna likheter mellan Wardens teorier och Japans agerande under anfallet. Undersökningen visar även intresseväckande resultat kring krigföringsnivåerna. Som nämns ovan är Wardens teorier utvecklade för att analysera luftkrig på operativ nivå, trots detta åskådliggör denna undersökning att det med enkelhet är möjligt att applicera hans teorierna även på taktisk nivå av ett luftkrig. Som redovisats i analys-, resultat- och slutsatsdel råder det ingen tvekan om att de japanska flygstridskrafterna tillämpade parallella attacker i stor utsträckning under anfallet mot Pearl Harbor. Näst intill samtliga bombräder utfördes simultant där flera flygstridsgrupper från flertalet olika riktningar attackerade ett eller flera objekt. De parallella attackerna genomfördes i syfte att beröva motståndarens förmåga att besvara anfallet på ett effektivt sätt och på så vis reducera amerikanarnas förmåga till handlingsfrihet. Att flera flygplansgrupper attackerade flertalet objekt från flera vädersträck krävde självfallet ett mycket gott samarbete och samordning. De japanska piloterna visade prov på detta och det resulterade i en lyckad operation sett ur ett stridstekniskt och taktiskt perspektiv. Wardens tyngdpunktsbegrepp är starkt förknippat med hans teori kring att se fienden som ett system. Denna täta sammankoppling tydliggörs genom nedanstående resonemang kring de två teorierna. Under anfallet slog Japan mot distinkta tyngdpunkter, dock var det endast en av Wardens erkända tyngdpunkter, utrustning, som anfallet fokuserades mot. Slutsatsen som drogs ovan att Wardens tyngdpunktsbegrepp kan tillämpas i stor utsträckning på de japanska flygstridskrafternas agerande under anfallet mot Pearl Harbor grundas på följande, trots att Japan inte slog mot samtliga av Wardens erkända tyngdpunkter slog de ändå mot distinkta och redan identifierade sårbarheter. Vidare stärks denna bedömning då Warden menar att tyngdpunkter kan variera och behöver inte bestå av samtliga fem erkända tyngdpunkter. Istället varierar tyngdpunkterna beroende på operationens slutliga mål. Tyngdpunkerna som Japan slog mot ingick inte i de centrala delarna kring att se fienden

43 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) som ett system. De mest sårbara tyngdpunkterna som Warden förespråkar att slå mot i sin teori om fienden som ett system är femringsmodellens centrum, vilket utgörs av ledning och systemförutsättningar. Under anfallet fokuserade Japan näst intill enbart sina krafter mot USAs försvarsmekanism som, enligt Wardens femringsmodell, är den minst prioriterade tyngdpunkten att slå mot. Visserligen slog Japan, som tidigare nämnts, mot två tyngdpunkter som ingår i Wardens femringmodell; infrastruktur och försvarsmekanism. Dock görs bedömningen att infrastrukturen som attackerades kan kategoriseras under landets försvarsmekanism då både flygfälten och anläggningarna som besköts nyttjades av militär personal. Vidare menar Warden att det är vitalt att slå mot flera ringar simultant för att uppnå det slutliga målet; att åstadkomma handlingsförlamning hos motståndaren. Då de japanska flygstridskrafterna enbart fokuserade sina attacker mot den yttersta ringen och således inte slog mot flera av modellens ringar simultant visade de, åter igen, att de inte tillämpade Wardens teori kring att se fienden som ett system. Med detta resonemang är det uppenbart att de japanska flygstridskrafterna inte tillämpade Wardens teori kring att se fienden som ett system i någon större utsträckning. Om de amerikanska enheterna blivit medvetna om den kommande operationen och den alternativa anfallsplanen initierats skulle anfallet och dess mål troligtvis sett annorlunda ut. Som tidigare nämnts skulle anfallet inledas med störtbombare i syfte att skapa förvirring, därefter bombflygplan vars mål var luftvärnsstationer och slutligen torpedflygplan som skulle släppa bomber över de amerikanska fartygen i hamnen. Gällande Wardens teori kring tyngdpunkter skulle antagligen fokus enbart ligga vid amerikansk utrustning i form av fartyg och luftvärnsstationer och således skulle endast en ring, försvarsmekanism, anfallas. Det är sannolikt att även denna anfallsplan skulle inkluderat en hel del parallalla attacker. Dessutom skulle de japanska flygstridskrafterna troligtvis drabbats av betydligt fler förluster under striden om denna anfallsplan varit nödvändig. Hade Japan lyckats bättre om de tillämpat Wardens teori fienden som ett system i större utsträckning och således fokuserat attackerna mot USAs ledning och

44 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) systemförutsättningar? I detta fall bestod organisationens innersta ringar, ledning och systemförutsättningar, av militära ledare som befann sig på Hawaiiöarna och energitillgångar i form av el, olja och mat. För att besvara denna fråga krävs självklart en djupare analys, dock följer här en kort redovisning av författarens egna reflektioner kring frågan. Det hade antagligen varit mycket svårt för Japan att slå mot den militära ledningen som befann sig på Hawaii. Detta antagande grundar sig på många faktorer, men huvudsakligen att ledningen många gånger befinner i ett bakre läge där förvarning av en ökad hotbild samt skydd kan erbjudas i en högre grad jämfört med Pearl Harbors hamn. Vidare hade mycket exakta underrättelser, om var de militära ledarna befann sig precis vid tidpunkten av anfallet, varit nödvändigt. Om däremot de japanska flygstridskrafterna attackerat Wardens andra ring, systemförutsättningar, hade de sannolikt nått än mer framgång under anfallet. Flera amerikanska oljereservtankar var stationerade vid Pearl Harbors hamn och om skada orsakats mot dessa oljetankar hade USAs förmåga till krigföring troligen begränsats kraftfullt en tid framöver. Reducerad tillgång till råolja medför reducerad förmåga till krigföring med tanke på att näst intill alla operationer genomförs med något motordrivet transportmedel som i sin tur är beroende av någon form av oljeprodukter. Genom lyckade anfall mot oljetankarna skulle således Japan erhålla större inflytande i Stillhavsområdet, vilket var det huvudsakliga målet med anfallet mot Pearl Harbor. Var det klokt att genomföra anfallet, trots att de inhämtade underrättelserna visade att samtliga hangarfartyg och tunga kryssare var ute till havs, eller skulle de japanska flygstridskrafterna avvaktat och inväntat ett mer gynnsamt anfallsläge? Det huvudsakliga motivet till att anfallet genomfördes den 7 december var att de japanska flygstridskrafterna hade god chans att slå ut samtliga slagskepp ur den amerikanska Stillahavsflottan. Sannolikheten för att samtliga centrala fartyg i Stillahavsflottan skulle ligga i hamn vid samma tidpunkt var tämligen liten och därför blev det en prioritetsfråga om slagskepp eller hangarfartyg var de mest betydelsefulla fartygen att slå ut för att erhålla makt i Stillahavsområdet. Ur ett taktiskt perspektiv anser jag att det var ett klokt beslut att anfalla den 7 december. Japanerna hade god information kring vilka mål som befann sig i hamnen. Om de hade inväntat ett mer gynnsamt anfallsläge hade risken för upptäckt av amerikanska styrkor eller handelsfartyg ökat. Med tanke på att de japanska styrkorna befann sig i ett relativt framskjutet läge, med mindre tillgång till skydd, var de

45 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) utsatta för en hög risk att bli upptäckta och därmed hade överraskningsmomentet tillintetgjorts. Däremot hade Japan antagligen kommit närmare sitt strategiska mål, utökad makt i Stillahavsområdet, om de inväntat de amerikanska hangarfartygen och tunga kryssarna. Hade en tredje anfallsvåg gynnat Japans mål att få större inflytande i Stillahavsområdet? Även denna omfattande fråga kräver noggrann efterforskning för att få ett grundligt svar. Dock, som ovan, ges här en kort inblick i författarens tankar kring en tredje anfallsvåg mot Pearl Harbor. De fyra starkaste motiven till att vice amiral Nagumo ställde in den sista anfallsvågen var att; skadan som vållats efter den första och andra anfallsvågen hade gett det resultat som Japan hoppats på, amerikanarnas eldgivning från luftvärn hade intensifierats kraftigt, amerikanska flygplan hade lyckats starta från flygfält samt de japanska krafterna hade en mycket begränsad bevakning av striden. Gällande det första motivet hade stor skada vållats på både amerikansk utrustning och anläggningar. Dock är det betydelsefullt att beakta att det var långt ifrån alla mål som hade bekämpats, då många mål som kunde bekämpats var ännu inte drabbade. Angående luftvärnet är det en fråga om hur mycket förluster Japan var beredd att ta. Om de japanska flygstridskrafterna hade lyckats att förstöra stora delar av amerikanarnas oljereserver är min bestämda åsikt att Japan hade varit beredda att förlora långt många fler flygplan och piloter. Vidare, som tidigare nämnts, utgjorde de ungefär 50 amerikanska flygplanen som lyckades lyfta från något flygfält ingen större hotbild. Beträffande den bristande luftövervakningen och flygstridsledningen i området ser jag även detta som ett mindre problem just som argumentet ovan. Konklusionen av detta är att en tredje anfallsvåg antagligen hade resulterat i ett större inflytande av Stillahavsområdet för Japans del, dock hade fler direkta förluster varit ett nödvändigt ont. En tredje anfallsvåg hade gynnat de strategiska målen med anfallet medan den taktiska målsättningen missgynnats. Tidigare forskning som studerat Wardens teorier ur ett taktiskt perspektiv kring luftkrig under andra världkriget har inte påträffats. Dock visar tidigare studier att Wardens teorier är applicerbara på luftkrig som utspelade sig under andra världskriget på operationell nivå. Denna undersökning bidrar således till det aktuella forskningsläget

46 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) kring Warden då undersökningen påvisar; trots att Wardens teorier är skapade för operationell nivå, är det fullt möjligt att även applicera teorierna på taktisk nivå. Likt Sunnergren och Månsson i sina examensarbeten vid Försvarshögskolan anser även jag att Wardens teorier håller för en prövning av ett verkligt fall, dock med en anmärkningar, att teorin fienden som ett system enbart tillämpades i mindre skala under anfallet. Vidare visar denna undersökning, tillsammans med de två tidigare studierna, att det är möjligt att tillämpa relativt nutida luftmaktsteorier på dåtida operationer och slag. Skribenten Osamu Tagaya menar att Japans bristfälliga samarbetsförmåga på den operationella nivån var huvudorsaken till Japans nederlag i Stillahavskriget. Om anfallet istället ses ur ett taktiskt perspektiv kan motsatsen påstås; undersökningen som här gjorts visar att de japanska flygstridskrafterna hade en utomordentlig samarbetsförmåga och var oerhört samspelta. Likheter med mina slutsatser påträffas i boken Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States som även den menar att anfallet var en välplanerad och skicklig operation som resulterade i total överraskning. Vidare skriver Zetterling och Öberg i boken Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg: Rent taktisk var det japanska anfallet mycket framgångsrikt. Det var också framgångsrikt ur ett operativt perspektiv, eftersom de japanska stridskrafterna nådde den grad av handlingsfrihet de eftersträvade. 92 Zetterling och Öberg menar, likt författarens tankar kring anfallet, att de japanska flygstridskrafterna genomförde en lyckad operation där uppsatta mål på de lägre nivåerna uppnåddes med bravur. Trots att de japanska flygstridskafterna inte tillämpade samtliga av de utvalda teorierna som detta arbete behandlar genomförde de ett mycket framgångsrikt anfall ur ett taktiskt perspektiv vid Pearl Harbor i december år Detta visar att det inte alltid är teorier som bestämmer ett utfall av en slag, utan istället beror resultatet på många faktorer, såsom tillfällen, tid och rum. Om en tredje anfallsvåg där tyngdpunkten skiftats mot logistiska delar där förmågan av Wardens andra ring, systemförutsättningar i form av råolja, reducerats är det troligt att Japan skapat ett rejält försprång i Stillahavsområdet. 92 Zetterling & Öberg, Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. 114.

47 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Kanske hade genomförande av en tredje anfallsvåg, där detta skifte av tyngdpunkt skett, till och med påverkat hela utfallet av världskriget? 6.1 Förslag till vidare forskning En gren utav föreslagen vidare forskning är en ytterligare kartläggning och analys av Japans flygstridskrafter kopplat till deras dåvarande doktrin. Följde de doktrinen vid anfallet av Pearl Harbor? Vilka likheter och skillnader kan påträffas mellan de japanska flygstridskrafternas agerande vid Pearl Harbor jämfört med den dåvarande doktrinen? Vidare är en andra gren för vidare forskning att analysera andra luftoperationer utifrån Wardens teorier. Det skulle här vara relevant att undersöka en nutida luftkampanj för att utröna om Wardens teorier fortfarande är giltiga i dagens luftkampanjer. Det vore även relevant att fördjupa sig i en annan luftmaktteoretiker, möjligen Robert Pape eller John Boyd, och deras tankar kring luftmakt och därefter applicera dessa på anfallet mot Pearl Harbor. I vilken utsträckning går det att applicera dessa teorier hos de japanska flygstridskrafterna? Vilka samband kan påträffas mellan Wardens teorier och dessa luftmaktteoretiker gällande anfallet mot Pearl Harbor? Slutligen skulle en fjärde gren kunna vara att bredda förståelsen för luftmakt generellt under andra världskriget. Med tanke på att många fallstudier har gjorts kring slag som utspelade sig under världskriget vore det intressant att ställa dessa undersökningar mot varandra och därigenom åskådliggöra likheter och skillnader gällande luftstrid under denna period. Vilka likvärdigheter och differenser går det att finna i dragna slutsatser av tidigare undersökningar? Kan dagens flygstridskrafter lära något av luftkriget som utspelade sig under andra världskriget?

48 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 7 Käll- och litteraturförteckning Asada, S. (2006) From Mahan to Pearl Harbor: the imperial Japanese navy and the United States. Annapolis, Md.: Naval Institute Press. Bell, P. (2011) Twelve turning points of the Second World War. New Haven: Yale University Press. Bergström, G. & Boréus, K. (2012) Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Bergström, G. Boréus, K. (red.), Lund: Studentlitteratur AB. Clausewitz, C. & Mårtenson, H. (1991) Om kriget. Stockholm: Bonnier fakta. Denscombe, M. (2009) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Fuchida, M. & Okumiya M. (1995) Midway: the battle that doomed Japan: the Japanese Navy's story. Annapolis: United States Naval Institute. Fuchida, M. & Pineau, R. (1952) I Led the Air Attack on Pearl Harbor. Proceedings Magazine. Vol. 78/9/595. Även publicerad på U.S. Naval Institute (Hämtad ) Försvarsmakten. (2005). Doktrin för luftoperationer (DLuftO). Stockholm: Försvarsmakten. Hofvander, B. & Rekkedal, N. (2004) Luftmakt: teorier och tillämpningar. 2., rev. uppl. Stockholm: Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögsk. Iguchi, T. & Noble, D. (2010) Demystifying Pearl Harbor: a new perspective from Japan. 1. English ed. Tokyo: International House of Japan. Johannessen, A., Tufte, P. & Johansson, G. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Liber.

49 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Karig, W. & Kelley, W. (1944) Battle report: Pearl Harbor to Coral sea. New York: Farrar & Rinehart. Kirby, S. (1957) The war against Japan. Vol. 1, The loss of Singapore. London: Her Majesty's Stationery Office. Levine, A. (2012) From Axis victories to the turn of the tide: World War II, Washington, D.C.: Potomac Books. Matloff, M. (1969) American military history. Washington: Office of the chief of military history United States army. Matsuo, K. (1942) How Japan plans to win. London: George G. Harrap. Mets, D. (1999) The Air Campaign: John Warden and the Classical Airpower Theorists. Alabama: Air University Press. Månsson, M. (2003) Boyd, Warden och Slaget om Storbritannien; Håller förhärskande luftmaktsteori vad den lovar? Försvarshögskolan, studentuppsats (examensarbete). Paine, S. (2012) The wars for Asia, New York: Cambridge University Press. Patel, R. & Davidson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Prange, G., Goldstein, D. & Dillon, K. (1981) At dawn we slept: the untold story of Pearl Harbor. New York: McGraw-Hill. Record, J. (2011) A war it was always going to lose: why Japan attacked America in st ed. Washington, D.C: Potomac Books. Utan författare. (1948) Bombs away: your Air Force in action; a photografic epic of AAF operations of World War II told by the great leaders who flew the world over in defense of their country from the dark day of Pearl Harbor to final victory in New York: Wise.

50 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) Sunnergren, M. (2013) Slaget om Malta analyserat i ett militärteoretiskt perspektiv Warden och Boyds luftmaktteorier tillämpade på ett empiriskt exempel. Försvarshögskolan, studentuppsats (examensarbete). Tagaya, O. (2006) The Imperial Japanese Air Force. I Why air forces fail: the anatomy of defeat, Higham, R. & Harris, S. (red.), Lexington, Ky: University Press of Kentucky. Toland, J. (1961) But not in shame: the six months after Pearl Harbor. New York: Random House. United States. Joint Committee on the of the Pearl Harbor Attack. (1946) Investigation of the Pearl Harbor attack: report of the Joint Committee on the Investigation of the Pearl Harbor Attack, Congress of the United States. Washington, D.C: United States Government Printing Office. Warden, J. (1995) Enemy as a system. Airpower Journal. Även publicerad på (Hämtad ) Warden, J. (2000) The air campaign: planning for combat. Rev. ed. San Jose: toexcel. Wohlstetter, R. (1962) Pearl Harbor: warning and decision. Stanford, Calif: Stanford Univ. Press. Zetterling, N. & Öberg, D. (2012) Kampen om Stilla havet: den kejserliga japanska flottans hangarfartyg. Stockholm: Norstedt

51 FÖRSVARSHÖGSKOLAN (51) 8 Bilagor Bild 1. Karta över Oʻahu, ön ingår i Hawaiiöarna.93 Bild 2. Karta över Pearl Harbor hamn och dess närområde Skapad av författaren med hjälp av Google Maps. Skapad av författaren med hjälp av Google Maps.