Uppdragsbeskrivning boendestöd

Transkript

1 Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Boendestöd Skapad av: Uppdragsenheten Beslutad av: Förvaltningschef Lars Liljedahl och chef för uppdragsenheten Börje Hoflin Gäller från: Reviderad den: Diarienummer: Uppdragsbeskrivning boendestöd 1(10)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Boendestöd Uppdragsbeskrivning Allmänt Uppdraget Kvalitetskrav Hälso- och sjukvård och habilitering/rehabilitering Dokumentation Genomförandeplan SIP Samordnad Individuell Plan Medicinskt ansvariga Kompetens Verksamhetschef Hjälpmedel Skyddsutrustning Tandvårdsstöd Lokaler, inventarier mm Samarbete Verksamhetssystem Tolk Anhöriganställning FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Samisk förvaltningskommun Nycklar Praktikplatser Miljökrav Ansvar Försäkringar Tystnadsplikt/Sekretess Extraordinära händelser och höjd beredskap Skadeståndsansvar 9 3. Uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll av verksamheten Tillsyn Lex Maria Lex Sarah Anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn eller unga far illa Rapportering Uppföljning och utvärdering Ersättning (10)

3 1. Boendestöd 1.1 Uppdragsbeskrivning Uppdragsbeskrivningen är ett styrdokument och en beställning för den verksamhet som enheten ska utföra. Den innehåller bland annat kvalitetskrav för de olika verksamheterna. Det är vård- och omsorgsnämnden som fastställt uppdragsbeskrivningen och den är underlag när kontrakt tecknas mellan förvaltningschef och sektorchef hemtjänst. I detta dokument används begreppen beställare för uppdragsgivaren och enheten för utföraren. 1.2 Allmänt Östersunds kommun en hälsofrämjande kommun - har målet att bidra till bättre hälsa för både den enskilde och medarbetarna. Alla verksamheter inom Vård- och omsorg ska genomsyras och utformas efter den nationella värdegrunden, vilken i Östersunds kommun gäller för alla personer oavsett ålder. Grunden är att den enskilde ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Inom vård- och omsorgsförvaltningen arbetar vi utifrån modellen Individens behov i centrum (IBIC). Modellen ligger till grund för det förhållnings- och arbetssätt som ska genomsyra hela verksamheten. Verksamheten ska ta reda på vad som är viktigt för den enskilde, se vilka hinder som finns och vad som kan stödja den enskilde att uppnå målen. Arbetssättet utgår från den enskildes resurser, svårigheter, behov och önskemål inom olika livsområden. Verksamheten ska också säkerställa att personalen arbetar utifrån ett förhållningssätt för att stärka den enskildes känsla av sammanhang och mening och att fokusera på den enskildes mål och det stöd som ger välbefinnande. Förhållningssättet ska locka fram den enskildes egna förmågor med betoning på faktorer som gör att människor mår bra. Det stödjande/tränande och rehabiliterande arbetssättet bygger på kunskapen om människors vilja att vara oberoende och uppleva frihet i sin vardag. Det handlar om att skapa tilltro till den egna förmågan, sin egen kapacitet. Ett rehabiliterande arbetssätt innebär att utgångspunkten skall vara att ha en stödjande/tränande och inte hjälpande inriktning att väcka den enskildes intresse för sina egna resurser och möjligheter att uppmuntra till egen problemlösning och handlande 1.3 Uppdraget Kommunens biståndshandläggare utreder och beslutar om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) i form av boendestöd. 3(10)

4 Boendestöd enligt SoL kan ges till vuxna personer i alla åldrar och kan vara ett alternativ till personer som tillhör personkrets LSS som bor i ordinärt boende. Hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av legitimerade yrkesutövare inom respektive yrkesområde. Insatserna kan delegeras enligt gällande rutiner. Enheten för Boendestöd ansvarar för utförandet av insatser under dygnets alla timmar och årets alla dagar. Boendestöd är en insatsform för: personer med olika grad av psykiska, neurologiska, neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar samt autism som bor i ordinärt boende. Syftet är att på ett pedagogiskt sätt ge stöd i syfte att stärka och utveckla den enskildes förmåga att klara sin dagliga livsföring. Stödet ska också tillgodose den enskildes behov av personlig omvårdnad och praktisk hjälp i och utanför hemmet, utifrån livssituation och behov. Målsättningen är att ge förutsättningar för den enskilde att kunna bo kvar i hemmet. Insatsen ska vara uttalat habiliterande/rehabiliterande och bidra till att öka den enskildes motivation att leva ett självständigt liv, bryta passivitet och isolering samt ge stöd att komma ut i sociala sammanhang och/eller delta i meningsfull sysselsättning. Personalen ska ha kunskap om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser i den dagliga livsföringen. Boendestöd ska ges som en samlad insats med både praktisk hjälp och motiverande stöd såväl som delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Stödet kan ges såväl korta som långa perioder och variera över tid och i omfattning beroende på den enskildes aktuella behov och livssituation. Stödet ska tillgodose den enskildes hela behov av stöd och hjälp i hemmet. Det kan innebära att boendestöd periodvis ges enbart som motiverande stöd till den enskilde att själv genomföra olika aktiviteter i eller utanför hemmet. Under andra perioder kan det handla om att ge omvårdnad och praktisk hjälp. Stödet bör ges av en eller ett fåtal boendestödjare för att säkerställa god person-, tidsoch omsorgskontinuitet och trygghet. Enhetschef har ett ansvar för samordning för att skapa förutsättningar som möjliggör samarbete runt stödinsatserna utifrån den enskildes behov. 1.4 Kvalitetskrav Insatserna inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se SoL 3 Kap, 3 ). När boendestöd och hälso- och sjukvårdsinsatser ges har enhetschef för boendestöd ansvar för att de samordnas på ett säkert och tryggt sätt för målgruppen. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård (se HSL 2 ) och enligt med det ansvar som kommunen har enligt HSL. Enheten ska ha kännedom om allmän och specifik omvårdnad, rehabilitering, omsorg och service i huvudsak till vuxna personer i alla åldrar och ha kunskap om vård i livets slutskede. 4(10)

5 Verksamheten ska bedrivas enligt SoL, HSL, övrig aktuell lagstiftning, förordningar och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 1.5 Hälso- och sjukvård och habilitering/rehabilitering I de fall den enskilde har behov av hälso-och sjukvårdsinsatser i hemmet, se hemsjukvårdsavtalet, ansvarar legitimerad personal från Hälsofrämjande enheten. Legitimerad personal ansvarar för att bedöma behov av omvårdnad, hälso- och sjukvårdsinsatser och rehabilitering samt ansvarar för att verkställa egna och/eller läkares ordinationer. Enhetschef vid boendestöd ansvarar för ett fungerande teamarbete utifrån den enskildes behov mellan distriktssköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut i Hälsofrämjande enheten. Enheten ansvarar för utförandet av delegerade/ordinerade insatser/ordinationer under årets alla dagar, dygnets alla timmar. Nattorganisationen (distriktssköterskor) ansvarar för akuta hälso- och sjukvårdsinsatser kvällar och nätter. Habiliterande/ rehabiliterande arbetssätt Enheten ska planera och bedriva verksamheten så att den enskilde garanteras ett habiliterande/ rehabiliterande arbetssätt oavsett om insatserna ges enligt SoL eller HSL. Definition enligt socialstyrelsens termbank: Habilitering: insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet Rehabilitering: insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet 1.6 Dokumentation Enheten ska följa Vård- och omsorgsnämndens dokumenthanteringsplan, se kvalitets- och ledningssystemet. Enheten ska ha en dokumentation där det är möjligt att se om den enskilde har fått de insatser som blivit beviljade/beslutade, i den omfattning och på de tider som avtalats. Dokumentation ska finnas som tydligt klargör om den enskilde av någon orsak inte fått de insatser som beviljats/beslutats och varför den i så fall uteblivit (avvikelserapportering), gäller både insatser enligt SoL, LSS och HSL. Enheten ska följa Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) samt gällande riktlinjer för dokumentation enligt socialtjänstlagen och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2014:5). Enheten ska följa kommunens upprättade riktlinjer gällande vård- och omsorgsplanering, uppföljning och dokumentation samt gällande kvalitetskrav. 5(10)

6 Beviljat stöd med målsättningar ska av enheten omsättas i genomförandeplaner enligt bifogade kvalitetskrav med tydlig delmålformulering så att resultat av beviljade beslut kan följas upp. Biståndshandläggaren ska snarast underrättas vid förändringar av den enskildes behov av stöd som kan leda till uppföljning eller omprövning av biståndsbeslutet Genomförandeplan Enheten ska upprätta genomförandeplan enligt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2014:5). En första genomförandeplan ska upprättas inom två veckor och ge en helhetsbild av personens behov av insatser. Genomförandeplanen ska innehålla vad, när och hur stöd och hjälp ska ges. Genomförandeplanen ska upprättas i samråd med personen och i förekommande fall hennes/hans företrädare (t ex god man). Arbetet med genomförandeplanen ska anpassas så att den enskilde kan vara delaktig och i dokumentationen ska det framgå på vilket sätt detta skett. Informationen ska göras tillgänglig för den enskilde. Genomförandeplanen ska vara aktuell och revideras löpande SIP Samordnad Individuell Plan Enheten har skyldighet att delta och initiera samordnad individuell plan enligt samverkans dokument och manual för Jämtlands län vid behov. Samordnad Individuell Plan är ett verktyg för samordning av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård för en person. 1.7 Medicinskt ansvariga Inom kommunen finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som har det medicinska tillsynsansvaret för hälso- och sjukvård. Detta regleras i 11 kap 4 HSL. 1.8 Kompetens Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2014:2) om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg till enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning ska vara vägledande. Enhetschefen ansvarar för att personalens kompetens svarar mot den enskildes sociala, pedagogiska och omvårdnadsmässiga behov. Personal ska ha grundläggande kompetens och specifik kompetens för att kunna ge individuellt anpassat stöd och service till just den person som behöver stödet. Grundläggande kompetens Omvårdnadsprogrammet eller motsvarande enligt kvalitetskrav, se bilaga. Kunskap om olika funktionsnedsättningar, allt ifrån intellektuella, psykiska, neurologiska till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Exempel specifik kompetens Kunskap om livsstilsrelaterad problematik Kunskap i evidensbaserade metoder, exempelvis Ett självständigt liv, Integrerad psykiatri, Motiverande samtal och bildstöd 6(10)

7 Kompetens om åldrandet för personer med funktionsnedsättning 1.9 Verksamhetschef Inom vård- och omsorgsförvaltningen är det biträdande förvaltningschef som är verksamhetschef enligt 4kap 2 Hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen ska svara för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ska enligt HSL svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hjälpmedel Enheten ansvarar för att den enskilde får tillgång till individuellt utprovade hjälpmedel. Ansvaret omfattar även kognitiva hjälpmedel i enlighet med kommunens sjukvårdsansvar, och enligt gällande hemsjukvårdsavtal mellan kommun och Region JH. Detta säkerställs genom samarbete med hälsofrämjande enheten. Enheten ansvarar för hela kostnaden för arbetstekniska hjälpmedel Skyddsutrustning Enheten tillhandahåller och bekostar skyddsutrustning exempelvis skyddsförkläden, handskar och handsprit Tandvårdsstöd Enheten ska samarbeta med Region Jämtland/Härjedalen och identifiera vilka personer som kan omfattas av det särskilda tandvårdsstödet. Enheten ansvarar för att erbjuda kontakt med tandvården c257fc6412c.html 1.13 Lokaler, inventarier mm Enheten ombesörjer och bekostar administrativa lokaler och personallokaler inklusive utrustning, inventarier och abonnemang för verksamheten Samarbete Enheten ska samarbeta med andra enheter och verksamheter inom kommunen, Region Jämtland Härjedalen, övriga myndigheter, organisationer och föreningar för den enskildes bästa. Frivilligorganisationers och föreningars erbjudanden om insatser ska uppmuntras. Detta i syfte att utifrån den enskildes önskemål öka möjligheterna till ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra Verksamhetssystem Enheten är skyldig att dokumentera, rapportera och kommunicera i det verksamhetssystem som Vård- och omsorgsnämnden anvisar och enligt de riktlinjer som upprättas. 7(10)

8 1.16 Tolk Enheten ansvarar för att kommunikation med den enskilde sker på ett språk och ett sätt som denne förstår. Enheten svarar för och bekostar att den enskilde som behöver får tillgång till auktoriserad tolk Anhöriganställning Alla anställningar ska baseras på kompetens för att utföra boendestöd. Anhöriga till personer med boendestöd får inte anställas för att utföra boendestöd hos sin närstående. Som anhörig räknas make, maka, sambo, barn, syskon, föräldrar, barnbarn eller andra som står den enskilde nära FN:s konvention om barnets rättigheter Verksamheten omfattas av FN:s konvention om barnets rättigheter. Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Myndigheter, landsting, regioner och kommuner är så kallade skyldighetsbärare som är skyldiga att respektera, skydda, uppfylla och främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Konventionen finns till för att främja, skydda och säkerställa mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning. Verksamheten omfattas av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Samisk förvaltningskommun Östersunds kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska. Det innebär att samer ges möjlighet att använda samiska i kontakter med kommunen och att samer har rätt till förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på samiska. Kommunen ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds av personal som behärskar aktuellt minoritetsspråk Nycklar Enheten ska ha skriftliga rutiner för säker nyckelhantering (utlämning och återlämning med signering) av den enskildes nycklar Praktikplatser Enheten ska visa öppenhet och samarbetsvilja med högskolor, universitet och andra utbildningar och har skyldighet att erbjuda praktikplatser enligt gällande avtal Miljökrav Enheten ska följa kommunens miljöpolicy i sitt arbete, se Insidan. 8(10)

9 2. Ansvar 2.1 Försäkringar Kommunen har tecknat ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring och patientförsäkring för alla enheter inom förvaltningen. Vid skada i samband med hälso- och sjukvårdsinsatser ska enheten informera den enskilde/närstående om deras möjligheter att söka ersättning enligt patientskadelagen. 2.2 Tystnadsplikt/sekretess Enheten ska se till att all personal undertecknar en förbindelse om den tystnadsplikt som råder enligt 29 LSS, 15 kap 1 SoL samt Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap 12. Tystnadsplikten gäller uppgift om den enskildes personliga tillstånd eller personliga förhållanden. Enheten ska se till att tystnadsplikten efterlevs. 2.3 Extra ordinära händelser och höjd beredskap Enheten ska ingå i kommunens organisation för extraordinära händelser och vidta de åtgärder som följer av aktuell lednings- och informationsplan. Det kan avse såväl katastrofer i fredstid, som höjd beredskap vid kriser och krigsfara respektive händelser vid enskild enhet. När extraordinär händelse inträffar ska Enheten snarast ta kontakt med Vård- och omsorgsförvaltningens säkerhetssamordnare. 2.4 Skadeståndsansvar Enheten ska svara för skadestånd för skada som enheten är vållande av till den enskilde. 3. Uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll av verksamheten 3.1 Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn över verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 3.2 Lex Maria Leverantören ska rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och följa kommunens upprättade riktlinjer avseende avvikelsehantering. 3.3 Lex Sarah Enheten ska ha ingående kännedom om de föreskrifter som gäller vid anmälan av missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade. Föreskrifterna och råden anges i 14 kap 1-2 socialtjänstlagen (1980:620) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 24a LSS, (SOSFS 2011:5). Vid rapportering av missförhållanden ska enheten följa de instruktioner och riktlinjer som utarbetats av Vård- och omsorgsnämnden. 3.4 Anmälningsskyldighet vid misstanke om att barn eller unga far illa Enheten ska enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 anmäla om misstanke finns om att barn eller en ung person far illa eller riskerar att fara illa. Anmälan görs till socialförvaltningen. 9(10)

10 3.5 Rapportering Enheten ska lämna in de uppgifter som Vård- och omsorgsnämnden kan behöva för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet till andra myndigheter exempelvis Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. 3.6 Uppföljning och utvärdering Uppföljningen är en del i nämndens ledningssystem för kvalitet. Vård- och omsorgsnämnden har rätt till full insyn i verksamheten. Nämndens mål och riktlinjer, beviljade och bedömda insatser följs upp. Uppdragsenheten gör löpande uppföljningar/ granskningar av kvalitén. Detta sker på uppdrag av Vård- och omsorgsnämnden. Enheten ska årligen redovisa genomförda egenkontroller. 3.7 Ersättning Rapportering och ersättning sker enligt tillämpningsanvisning, se bilaga. 10(10)