Eliten è liten - men växer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eliten è liten - men växer"

Transkript

1 Förändrade perspektiv på elitidrott 1 FoU-rapport 2007:11

2 STOCKHOLM DECEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2 Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande :3 Varför lämnar ungdomar idrotten (Mats Franzén, Tomas Peterson) 2004:4 IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2004:5 Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor :6 Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 2004:7 Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 2004:8 Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 2005:1 Doping- och antidopingforskning 2005:2 Kvinnor och män inom idrotten :3 Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation 2005:4 Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren, Hansi Hinic) 2005:5 Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten :6 Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren :7 Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie 2006:1 Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) 2006:2 Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson, Kristin Fransson) 2006:3 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) 2006:4 Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) 2006:5 Kvinnor och män inom idrotten :6 Utvärdering av den idrottspsykologiska profi len - IPS-profi len (Göran Kenttä, Peter Hassmén och Carolina Lundqvist) 2006:7 Vägen till elittränarskap (Sten Eriksson) 2006:8 Näridrott i skolmiljö (Björn Forsberg) 2006:9 Kartläggning av det idrottspsykologiska området med avseende på svensk elitidrott (Göran Kenttä) 2007:1 Idrotten Vill - en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten (Lars-Magnus Engström, Johan R Norberg och Joakim Åkesson) 2007:2 Sexualisering av det offentliga rummet (Birgitta Fagrell, Jesper Fundberg, Kutte Jönsson, Håkan Larsson, Eva Olofsson och Helena Tolvhed) 2007:3 Det sociala ledarskapet (Martin Börjeson, Johan von Essen) 2007:4 Frivilligt arbete inom idrotten (Lars-Erik Olsson) 2007:5 Varumärkets betydelse inom idrotten (Anna Fyrberg, Sten Söderman) 2007:6 Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv (Christian Augustsson, Göran Patriksson, Owe Stråhlman och Stefan Wangsson) 2007:7 Målstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott (Johan Söderholm ) 2007:8 Ekonomiska styrmedel inom ideella organisationer (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2007:9 Näridrott i skolmiljö, etapp 2 (Josef Fahlén, Björn Forsberg) 2007:10 Doping - personlighet, motiv och moral i idrotten (Jesper Thiborg, Bo Carlsson) 2007:11 Eliten e liten - men växer. Förändrade perspektiv på elitidrott (Mikael Lindfelt) Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst eller tel

3 Förord I många fall räknas en idrottsutövare som elitidrottare om han eller hon spelar i högsta serien i sin idrott eller deltar i nationella mästerskapstävlingar i sin idrottsgren. Verkligheten är dock mycket mer komplicerad än så: När är man egentligen elitidrottare? Kan man använda ett ekonomiskt synsätt, så att gränsen handlar om hur mycket pengar man tjänar genom sitt idrottande? Eller ska man utgå från vilken idrottsgren det handlar om? Det förefaller nämligen lättare att peka ut elitidrottare i idrottsgrenar som syns och hörs i massmediala sammanhang. Eller ska man utgå från hur mycket han eller hon satsar av sin tid på att träna och utveckla sig själv i någon idrottsgren? Ett genomgående problem i samtliga fall är hur man skall kunna jämföra idrottare i olika idrotter med varandra. Modern elitidrott är ett mycket komplext fenomen och förutsättningarna för att göra en s.k. elitsatsning varierar oerhört mycket från gren till gren, mellan individuella idrottsgrenar och lagidrotter, mellan män och kvinnor. Variationen hänför sig till såväl ekonomiska som strukturella skillnader. Därtill kommer den omständigheten att verkligheten ständigt förändras. Nya grenar kommer in på arenan och andra hamnar i periferin. Ofta är det numera externa ekonomiska faktorer som avgör hur idrottskulturens verklighet förändras. Problematiken är att det i dagsläget inte finns några tillförlitliga data kring elitverksamhetens omfattning i dagens idrottsrörelse. Det finns inte heller några avgränsade definitioner på olika kategorier av elitidrott. Det är ett reellt problem i den praktiska verksamheten som utförs i idrottsorganisationer på olika nivåer. Eftersom det saknas klara definitioner av begreppet elitidrott blir det i praktiken mycket svårt att diskutera utveckling, stöd och omfattning. Då verksamhetsplaner och verksamhetsinriktningen innehåller begreppet elitinriktad idrott bör denna term kunna definieras och kvantifieras för att bättre förstå vilka som avses och vilken omfattning det gäller. Riksidrottsförbundet gav därför Mikael Lindfelt, docent i etik, TD och idrottsforskare, verksam vid Åbo Akademi i Finland, i uppdrag att genomföra en studie för att belysa hur elitidrott kan definieras och utifrån det kartlägga hur begreppet kan användas i konkreta sammanhang. Riksidrottsförbundets förhoppning är att denna rapport ska ge ökad kunskap om och insikt i olika idrotters förutsättningar när det gäller att göra elitsatsningar idag. Detta genom att Mikael Lindfelt i rapporten främst, istället för att sträva efter en enhetlig definition av begreppet elitidrott, belyst den faktiska mångfald av förutsättningar som finns för elitsatsningar. Maja Uebel Chef Idrottsutveckling Riksidrottsförbundet 3

4 4

5 Sammanfattning Undersökningen om elitidrottens förändrade perspektiv ger en överblick av olika idrotters förutsättningar när det gäller att göra elitsatsningar idag. En inledande fråga handlar om hur man definierar begreppet elitidrott. I stället för att sträva efter en enhetlig definition är det betydligt mera fruktbart att belysa den faktiska mångfald av förutsättningar som finns för elitsatsningar. I denna undersökning föreslås en glidande tregradig skala, där man gör skillnad mellan utövar-elitidrott, åskådar-elitidrott och professionsidrott. Elitidrottens kapitalisering har skapat nya villkor för dagens elitidrott. Detta innebär en förskjutning av idrottsliga förutsättningar, men ger i sig ingen entydig bild av hur lätt eller svårt det är att nå högsta internationella nivå i någon idrott. Kapitaliseringen leder till en påtaglig mångfald när det gäller tillgång till pengar, offentlighet och uppskattning för elitidrottarna. Dock kan sambandet mellan internationell konkurrens och en idrotts professionalisering variera kraftigt mellan olika idrotter. Elitidrottens professionalisering har i första hand mera med underhållningsvärde att göra än med idrottslig konkurrenskraft. nya frågor måste upp i ljuset av den ökade professionaliseringen. Undersökningen lyfter på ett särskilt sätt fram den centrala frågan om elitidrott som modern underhållning. Trots förändrade villkor genom idrottens kapitalisering är identifikation fortfarande en oerhört viktig del av ett sunt förhållningssätt till elitidrott. Undersökningen lanserar begreppet identitetsskapande underhållning och betonar hur viktigt den identitetsskapande aspekten är som motvikt till en ansiktslös kommersialisering av elitidrott som underhållning. En avslutande fråga handlar om hur idrottens ökade kapitalisering utmanar den fortsatta trovärdigheten gällande ett ideellt arbetande folkrörelseideal. Frågan är för stor att lösas i en enskild undersökning, men den måste sättas på agendan i alla försök att belysa den globala verklighetens inverkan på elitidrottens nationella/lokala villkor och organisationsformer. Ett förändrat perspektiv på elitidrott innebär även att nya organisationsformer för tävlingsidrott på elitnivå kommit med i bilden. Idag är mycket av elitidrotten uppbyggd på geografiska markörer, man tävlar i SM, NM, EM, VM och OS. Utvecklingen mot en kapitalisering pekar dock mot en situation då den elitidrott som får den största uppmärksamheten allt oftare kommer att organiseras utifrån en strikt kommersiell agenda. Det får bland annat den effekten att underhållningsvärdet styr upp var, hur och på vilka villkor professionell idrott bedrivs. Undersökningen pekar därför på vikten av den mångfald som finns i dagens elitidrott, som utgår från organisationsformens betydelse. Elitidrottens betydelse för samhället och dess roll för socialt värdeskapande och rekrytering behandlas också i denna undersökning. Traditionella föreställningar måste utmanas och 5

6 6

7 Innehåll Förord Inledning...9 Undersökningens uppgift...9 Om entydighet, komplexitet och definitioner...12 Undersökningens karaktär, material och tillvägagångssätt Tävlingsidrottens grundläggande logik och ideologiska ram...17 Lek, spel, tävling och elitidrott...17 Elitidrottens förutsättningar...18 Idrottens sociala konstruktion...22 Tävlingsidrottens ideologiska ramberättelse...23 Sammanfattning Vad är elit och vad karaktäriserar elitidrott?...26 En elitkultur tre utgångspunkter för elitidrott...26 Elitidrottens traditionella organisering...29 Pyramidmetaforen och utövar-elitidrott...29 Elitidrott, pyramidmetaforen och rekrytering...30 Elitidrott, hälsa och motion eller om pyramidens baksida...33 Sammanfattning...35 Nationellt intresse och utövar-elitidrott...37 Massmedial kategorisering av olika elitidrotter...41 Utövar-elitidrott, åskådar-elitidrott och professionsidrott...43 Professionsidrottens följder...46 Individualism och lag...48 Schematisk överblick...49 Elitidrottsformer i kvantitativ belysning...51 Idrottsorganisatoriska strategier och logikers kollisioner...55 Sammanfattning Tankar kring elitidrottens nya betydelse...61 Idrottslig identitetsformning i nytt ljus...61 Den elitistiska utmaningen...66 Elitidrott och identifikation...69 Elitidrott som identitetsskapande underhållning...71 Sammanfattning Centrala tankegångar om förändrade perspektiv på elit-idrott en summering...76 Kort slutdiskussion...78 Litteratur...80 Djupintervjuer...84 Enkätsvar...85 Elektroniska och virtuella källor: frågor till specialidrottsförbunden...86 Referenser

8

9 1 Inledning Undersökningens uppgift Dagens elitidrott fascinerar och den mobiliserar. Den underhåller. Massorna, medierna, sponsorerna, politikerna gör nästan vad som helst för att skapa drömbilden och själva ta del av den, uppmuntra den och återskapa den. Det finns så många positiva värden i elitidrotten att knyta an till. Trots uppskruvat tempo, dramatiska överslag, skandaler, fusk, våld, dopning, korruption och maktmissbruk är elitidrottarna vår tids stjärnor och idoler med ett slags naturlig förmåga att rycka oss idrottsälskare ur vardagen och få våra barn och unga att drömma om ära, rikedom och berömmelse. Framför allt de som figurerar i de idrottsgrenar som tagit stort utrymme i massmedia. Arenan och dess återspegling i mediernas konstruerade ramberättelse blir ett skyltfönster för det framgångsrika alternativet och för den välförtjänta segern, den som objektivt kan mätas och förtjänas. Biljetten är väl utförda prestationer som lätt kan visas upp som ett passerkort till föreställd lycka. I det enkätmaterial som insamlats för denna undersökning framkommer en intressant tendens: alla idrotter som inlämnat svar på enkätundersökningen utgår från att elitidrottens viktigaste funktion är underhållning. Att idrotter med stor ekonomisk omsättning som till exempel ishockey och fotboll skulle säga så var mer eller mindre förutsägbart, men att små idrotter som lever på bidrag från Riksidrottsförbundet (RF) och/eller Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) också ger den signalen var kanske mera överraskande. Det är som underhållning som elitidrotten har fått en enorm genomslagskraft i dagens massmedialt styrda samhälle. Få vågar lyfta fram kritiska aspekter av elitidrott, medan de som hyllar elitidrottens betydelse får stort utrymme, om inte i den offentliga diskussionen så åtminstone i de tysta förutsättningarna som gäller på en kommersialiserad marknad. Elitidrott får ett emotionellt laddat utrymme som är likartat med känslan av det onödiga i att kritisera marknadsekonomi. Det finns ingen egentlig samhällskritisk reaktion på dagens elitidrott, och om den finns inom vissa samhälleliga institutioner, så får den inget riktigt fotfäste i den allmänna debatten. 1 Ett litet men talande exempel på denna trend är att det, enligt sportchefen på DN, Nils Palmgren, sällan är svårt att få in idrottsnyheter i en tidning som DN, medan andra nyhetsavdelningar får föra en mycket större kamp för att få utrymme. Ingen ifrågasätter elitidrottens exponering på det sätt som det görs idag och idrotten bara växer och växer. 2 Elitidrott är också mycket slitsamt och krävande. En idrottare som tagit sig fram till en internationell världselit i en idrottsgren som utövas globalt har lagt ner ett enormt engagemang utifrån den talang, uthållighet och viljestyrka som förutsätts för att man ska uppnå nivån av internationell världselit. Den idrottsliga logik, som i en bestämd mening är den idrottsliga utvecklingens kärna och därför ges en central roll i denna undersökning, kan ses som en förenklad variant av den kapitalistiska logiken med konkurrens, effektivitet, prestationsfokusering och naturliga expansionsföreställningar. 3 Den utformar därtill den idrottsliga verkligheten så att många strävar efter och satsar maximalt, men endast ett fåtal når den elit som hägrar i glamourens inramningar. Inte för att det hägrande målet är det närmelsevis enda som upptar elitidrottarnas tankar, men i tävlingslogikens struktur finns endast en eller ett fåtal vinnare per idrottsgren och tävling, och en mindre grupp som utgör det som avgränsas som elit. Denna konstellation är en av grundförutsättningarna för att kunna klargöra elitidrottens utvecklingstendenser. Men vad är elitidrott? Är fenomenet entydigt? Om man bläddrar i sportbilagor, kollar kvällens Sportspegel, följer med ett friidrotts-vm eller EM-kvalen i fotboll på tv eller läser en mer lokalt förankrad dagstidnings sportsidor får man ofta en rätt entydig presentation av vad som räknas som elitidrott. Inte för att någon Kartläggning och analys av elitidrott 9

10 sportchef redogjort för redaktionens policy, utan snarare för att det förefaller vara så självklart vilket material som presenteras dag efter dag, tävling efter tävling, match efter match. I ljuset av den massmediala bilden kan frågorna om elitidrottsförståelsen förefalla banala, på gränsen till löjliga eller åtminstone onödiga. Utgångspunkten är tämligen enkel och entydig. Om något utgör en elit i något sammanhang, så är det en verksamhet eller en grupp människor som genom sin skicklighet, kompetens, vilja, uthållighet och målmedveten satsning nått en position där man duktigare och bättre kan utföra det man åtagit sig att göra än det stora flertalet som försöker göra samma sak. Kontrasten till att det finns en elit utgörs av att det finns ett större antal människor som utgör den stora massan, mot vilken eliten framstår som överlägsen i talang och kompetens. Med denna enkla utgångspunkt är det fullt naturligt att man landar i en så kallad pyramidmetafor, och att elitidrott finns på toppen av en sådan pyramid. Den praxis som utformats på de mediala arenorna ger ett sken av att det är lätt att förstå vad som ingår i begreppet elitidrott. För aktiva idrottare, tränare och framför allt idrottsledare på olika nivåer är det dock helt klart att man varken lyckats nå konsensus kring vad som ska räknas som elitidrott eller hur det begreppet ska förstås. Ett mycket talande exempel är att i den nyligen genomförda dialog som Elitidrottsrådet förde med 20 specialidrottsförbund inför en kartläggning om stöd för elitidrott återkommer frågan om behovet av en enhetlig definition av elitidrottsbegreppet. En väsentlig fråga blir givetvis om en entydig och odiskutabel definition av elitidrottsbegreppet låter sig formuleras, och vad man möjligen uppnår med en sådan definition. I många fall räknas en idrottsutövare som elitidrottare om han eller hon spelar i högsta serien i sin idrott eller deltar i nationella mästerskapstävlingar i sin idrottsgren. Den gränsdragningen är enkel och används av många specialidrottsförbund (SF) inom Riksidrottsförbundet (RF) i Sverige. Verkligheten är ändå mycket mer komplicerad än så, främst för att olika idrottsgrenar skiljer sig så mycket från varandra och har så olika organisationsformer kring sin tävlingspraxis. I många idrottsgrenar är det faktiskt relevant att reflektera över frågan: När är man egentligen elitidrottare? Kan man använda ett ekonomiskt synsätt, så att gränsen handlar om hur mycket pengar man tjänar genom sitt idrottande? Eller ska man utgå från vilken idrottsgren det handlar om? Ska man kanske utgå från hur mycket han eller hon satsar av sin tid på att träna och utveckla sig själv i någon idrottsgren? En del av hela problemet är att det idag inte finns några helt tillförlitliga data kring elitverksamhetens omfattning i dagens svenska idrottsrörelse. Det finns inte heller någon eller några avgränsade definitioner gällande olika kategorier av elitidrott. Detta är ett problem, inte bara inom idrottsvetenskaplig forskning utan också i den praktiska verksamheten som utförs i idrottsorganisationer på olika nivåer. Olika föreningar och organisationer använder sig av egna definitioner för att hantera sin elitverksamhet. Eftersom det saknas klara definitioner av begreppet elitidrott blir det i praktiken mycket svårt att diskutera utveckling, stöd och omfattning. Då verksamhetsplaner och verksamhetsinriktning innehåller begreppet elitinriktad idrott bör denna term rimligtvis kunna definieras och kvantifieras för att bättre förstå vilka som avses och i vilken omfattning det gäller. Eller? Frågorna är relevanta, framför allt i en starkt föränderlig idrottsverklighet. Samtidigt är det lätt att ställa frågor. Svårigheten är att ställa de verkligt relevanta frågorna och visa varför de är relevanta. Därtill kommer den andra svårigheten att försöka besvara dessa frågor eller åtminstone visa på trovärdiga sätt att handskas med dem. I denna rapport kommer jag för det första (1) att sätta fokus på utmaningen att formulera en entydig och odiskutabel definition av begreppet elitidrott. Jag vill därför klargöra villkoren 10

11 för en sådan möjlig definition, men också vad förväntningarna på en entydig definition signalerar. Denna undersökning är idrottsfilosofisk, vilket bland annat innebär att frågan om förväntningarnas berättigade måste ställas i formen: Är den näst intill självklara utgångspunkten rimlig? Frågan är om en entydig och enkel definition faktiskt löser de problem man tycker sig uppleva. Därför måste också en annan sida av problematiken vägas in i reflektionerna, nämligen om en entydig definition inte ter sig rimlig, behöver man förklara varför och vilka alternativa väger det finns för att diskussionen kan gå vidare med nya insikter. För det andra (2) reflekterar undersökningen kring den mer eller mindre självklara förståelsen av elitidrott såsom den framträder på de olika mediala arenorna. Jag kommer att problematisera den föreställningen med kritiska frågor från olika perspektiv med syftet att visa hur mångfacetterad elitidrottsbilden i svensk idrott faktiskt är, men även lyfta fram den underliggande logik som styr utvecklingen av den bild av elitidrott som presenteras för oss i den massmediala verkligheten. Jag kommer därför också att peka på vissa tendenser som jag menar är centrala för att förstå hur elitidrottskulturen överlag har förändrats och utvecklats i ett tidsperspektiv, och hur dessa förändringar också måste få återspeglingar i hur vi talar om elitidrottskulturen idag, det vill säga vilka begrepp och föreställningar som är relevanta i dagens verklighet. Fokus läggs på det fenomen jag benämner idrottens kapitalisering. I ljuset av denna föränderlighet blir det, för det tredje (3), centralt att pröva hållbarheten i sådana invanda föreställningar som ofta tas som givna i diskussioner om elitidrott. En sådan föreställning är användningen av den så kallade pyramidmetaforen och föreställda samband mellan olika verksamhetsformer i hela idrottskulturen. En viktig delfråga i denna undersökning handlar därför om huruvida denna enkla, pyramidbaserade bild motsvarar de olika idrottsgrenarnas faktiska verklighet eller om den måste bytas ut och i så fall till vad? Själva pyramidmetaforen antyder att det finns ett enkelt och entydigt samband mellan elitidrott och övriga områden inom idrottskulturen. Men RF:s idéprogram Idrotten vill (2005) konstaterar bland annat att gränsen mellan elitidrott i egentlig mening, det vill säga idrott på mästerskapsnivå och övrig tävlingsidrott är fortfarande flytande. 4 I bästa fall kan denna aspekt i undersökningen antingen upphäva den flytande gränsen och göra den tydlig eller förklara varför den fortfarande är och rimligtvis bör vara flytande. Kanske ska inte den flytande gränsen uppfattas som en brist, utan som ett tecken på en sund, men flexibelt levande verklighet. Denna aspekt kommer att utgöra en mycket stor del av min undersökning. En annan delfråga i detta sammanhang är också föreställningen om elitidrott som underhållning. Själva elementet av underhållning kommer vi inte ifrån, eftersom det är ett förhållningssätt som kännetecknar det stora flertalet människors attityd till modern elitidrott. Däremot menar jag att det finns all anledning att närmare precisera vilket slags underhållning elitidrott är, kan vara och i bästa fall kan utvecklas till. Denna frågeställning kommer jag att utveckla tydligare i slutet av denna undersökning. Sammanfattat kan man säga att undersökningens syfte primärt är att klargöra och synliggöra olika aspekter kring begreppet elitidrott, elitidrottens olika aktörer, dess verksamhetsmiljö och förändringstendenser i den miljön. I andra hand kan man tänka sig att undersökningens resultat kan prövas genom att uppmärksamma hur en kvantifiering av elitidrottsbegreppet utfaller ifråga om omfång på olika nivåer inom idrottskulturen. Att klargöra begreppet elitidrottare kan med andra ord senare ligga till grund för vidare forskning av idrott och elitidrott. Dessa kategorier av elitidrottare kan sedermera studeras enskilt eller flera kategorier tillsammans. 11

12 Om entydighet, komplexitet och definitioner Problemet med själva begreppet elitidrott formuleras ofta i att man saknar en enhetlig definition för elitidrott. Frågan är om detta egentligen är ett skenproblem eller ett problem som formuleras så i brist på bättre sätt att handskas med en komplex verklighet. Det intressanta är att det egentligen inte saknas definitioner. I den svenska idrottsrörelsens centrala aktuella dokument finns några exempel på definitioner av elitidrott som är värda att uppmärksammas. Elitidrottsrådet är ett beredande organ under ledning av Riksidrottsstyrelsen som i sin lägesrapport från mars 2003 fastslagit att det ekonomiska stöd som riktas till elitidrott är till för att stödja aktivas och lags utveckling till internationell topp-prestation på seniornivå. Stödet riktar sig till dem som ligger på internationell toppnivå eller är på väg dit. 5 Här förklarar man elitidrott som den högsta internationella nivån, alltså varken ungdoms- eller juniorelit eller nationell elitnivå. Samma dokument har också en något vidare definition för elitidrott. Då fastslås också att med elitidrott avses respektive SF:s landslagsverksamhet och aktiva som kombinerar elitidrott och studier på såväl gymnasial som postgymnasial nivå. I elitidrottsbegreppet ingår även föreningarnas prestationsinriktade tränings- och tävlingsverksamhet inom högre seriesystem eller motsvarande. 6 Med detta tillägg kommer elitidrott att alltså också omfatta tävlingsverksamhet på högsta nationella nivå. Karaktäristiskt för denna definition är att den formuleras i dialog med elitsatsande verksamhet på regionalnivå i svensk idrott, alltså i samband med de regionala elitidrottscentrums verksamhetsbeskrivning från åren Denna definition är på det stora hela det omfång som mina diskussioner med olika SF pekar mot. Man använder en elitidrottsförståelse som utgår från den högsta nationella nivån till den högsta internationella nivån på seniornivå och nämner ungdoms- och junioreliten vid sidan om, närmast som ett steg på väg mot elitidrott. Ovan nämnda definitioner av elitidrott tillsammans med SF:s olika använda definitioner gör det intressant att reflektera över om problemet handlar om definitionens vara eller inte vara eller om verkligheten är så komplex att de existerande definitionerna inte fungerar. Om det är så, kan man antingen välja att försöka formulera en bättre definition eller sträva efter att förklara komplexiteten i verkligheten. Medan man i det förra fallet vill skapa entydig hanterbarhet, vill man i det andra fallet skapa ökad förståelse. Skillnaden verkar liten, men är i själva verket mycket stor. Antingen vill man förenkla den komplexa verkligheten ner till de minsta gemensamma nämnarna eller så vill man bevara respekten för verklighetens komplexitet och mångtydighet. Utifrån det material jag samlat in för denna undersökning har jag blivit alltmer övertygad om att det är mera fruktbart att välja det senare alternativet. Dels för att en alltför förenklad bild genom strävan efter entydiga definitioner antingen blir för intetsägande eller alltomfattande. Dels för att jag menar att problemet i grunden inte handlar om att ha den rätta definitionen. Mitt val återspeglas givetvis i hela upplägget, och bedömningen av om valet är bra eller dåligt måste göras utifrån den information som helheten förmedlar. Valet kan också motiveras rent sakligt. Det främsta skälet till att både använda sig av och försöka formulera en definition av något är att man tänker sig att därigenom undvika möjliga missförstånd. Det finns emellertid ofta en övertro på definitioners makt. Man tänker sig lätt att man varken kan beskriva eller förstå exempelvis idrott och idrottsutövning om man inte utgår från en fastställd definition. Denna oreflekterade föraning förenas ofta med en känsla att förmågan att använda sig av ett bestämt begrepp korrekt i olika sammanhang 12

13 inte är tillräcklig. Man uppfattar läget då som om grunden för ens begreppsanvändning inte är säkrad och att det första som måste göras är att skapa en fast och hållbar grund för ens förståelse. Problemet är inte så stort som det verkar vid första ögonkastet. Det verkliga problemet med att fastslå en exakt och övergripande definition är att fastslåendet i sig förutsätter en mera grundläggande förståelse av det fenomen man försöker definiera för att veta om definitionen alls ens är användbar eller träffar rätt. Den brittiska idrottsfilosofen Graham McFee har för sin del pekat just på detta problem inom idrottsforskningen. Han säger: (P)utative definitions must be tested against one s experience. I must be able to recognize bachelors (prior to your giving me a definition of that term) to see if your putative definition is correct or even plausible. So definitions do not really aid understanding. Testing the truth of putative definitions requires that one understand before one has the definition. Your account of, say, sport must be recognized as correct I can only do that if I can recognize sport prior to or independent of the definition. Further, since the meaning of expressions in the definition must be known, the definition is not a neutral starting point: if I have no undefined starting place, the search for a complete definition will go on for ever. But if there is an undefined starting place, definition cannot be as fundamental to understanding as was assumed: it would not be for the starting place. So what definitions offer requires a background of understanding prior to the definition: but, having such understanding, the definition offers little new at best it offers a new word for some already understood. 7 McFees resonemang pekar på tre aspekter värda att uppmärksammas i detta sammanhang. Den första aspekten han tydliggör är att en definition inte kan utgöra den grund som vår förståelse vilar på. En förståelse av ett fenomen kan vara helt korrekt utan behovet att skapa en fullständig definition, särskilt om man kan använda sig av ord och begrepp för att beskriva detta fenomen i olika sammanhang utan att någon annan insatt reagerar på att man använder ordet på ett konstigt sätt. En annan aspekt som McFees tanke klart visar är att vilken definition man än skulle komma fram med, skulle den med rätta alltid bedömas mot ansvariga personers egen förståelse och praxis. En sådan definition kan kritiseras om den inte skulle innefatta det som en person uppfattar som relevant utifrån den egna förståelsen och den praxis man själv är insatt i. Den tredje aspekten utgår från att all förståelse bygger på en förståelse av något annat, utifrån vilket vi börjar vår undersökning av det vi inte förstår eller som är helt nytt för oss. En egentlig förståelse utgår med andra ord från en bestämd förförståelse. Om vi till exempel först som barn lär oss att det finns en bollsport som kallas tennis och tennis spelas på ett visst sätt, utgår vi (som barn) från vad vi lärt oss om tennis när vi för första gången bekantar oss med exempelvis squash. Med tiden lär vi oss likheterna, skillnaderna och den sociala kontext, i vilken dessa mänskliga verksamhetsformer fungerar naturligt, och som också möjliggör att vi kan uppfatta båda spelformerna som uttryck för idrott. Den förståelse som växer fram genom vårt sätt att leva med andra människor i en social kontext är, menar jag i anslutning till McFee, mera grundläggande för att förstå ett fenomen än att först kunna fastställa en definition för fenomenet ifråga. Det handlar i grunden om att växa in i en tolkningsgemenskap. Utan ett sådant påpekande är alla slags definitioner de facto uttryck för cirkulära resonemang. Att fastslå en definition för begreppet elitidrott har också ett genuint syfte som inte ska brännmärkas som oväsentligt. Det syftet är att skapa klarhet i resonemang och i ens förståelse, och därigenom undvika onödiga missförstånd. Klarhet i denna mening är eftersträvansvärt. Den klarheten nås emellertid inte endast med hjälp av definitioner. Snarare är risken med att försöka nå detta genom definitioner att vi hamnar som också McFee pekar på i en oändlig regress och slösar en massa energi på ett projekt som i slutändan inte säger så mycket. 13

14 Ett annat och enligt min mening mycket bättre sätt att skapa klarhet i resonemangen och bilden av verkligheten är att resonera i kontraster genom att ge konkreta exempel på vad man avser och vad man uppfattar som missförstånd. 8 Ett kontrasterande resonemang är då särskilt viktigt i sådana situationer, där man antar att ens tankegång kan missförstås eller där man kan peka på en central aspekt i det man vill beskriva genom att lyfta fram en motsvarande likhet eller skillnad i något närliggande fenomen. För att belysa ett särskilt drag i elitidrott kommer jag exempelvis att ibland kontrastera den med fenomen som i utgångspunkten inte uppfattas som elitidrott. I stället för att åstadkomma en definition, strävar jag efter att ringa in centrala och karaktäristiska drag i elitidrottskulturen. Detta kan då ske genom kontraster eller konkreta exempel. Slutresultatet är en helhet av tanketrådar som hålls samman, men som fortfarande är öppen för diskussion och nya belysningar. Ett kontrasterande resonerande har inte samma syfte eller ambition som de flesta försök att skapa en heltäckande definition. Därför bekymrar jag mig inte så mycket om hur man exakt ska förstå vad som är närliggande fenomen. Det jag är ute efter är ökad förståelse och respekt för verklighetens komplexitet. I stället för att förenkla verkligheten till minsta gemensamma nämnare, tror jag att det är mera fruktbart att försöka förklara varför verkligheten är så komplex som den är. Då utgår jag från att diskussionen inte en gång för alla kan avgöras på ett entydigt sätt, utan diskussionen måste få vara en öppen process. Om klarhet och ökad förståelse kan åstadkommas genom att belysa vissa drag i idrott genom kontraster, är detta tillräckligt. Denna rapport är således ett bidrag till en diskussionsprocess, till den utmaning som det i grunden handlar om, nämligen att beskriva och komma till rätta med en bestämd verklighet. Ett sätt att handskas med en utmaning av detta slag är den begreppsliga, idrottsfilosofiska reflektionen. Om de ord vi använder på ett enkelt och oskyldigt sätt endast skulle återspegla den verklighet vi lever i, skulle uppdraget inte vara så svårt. Dessvärre är våra ord sällan oskyldiga speglingar utan ofta insatta i menings- och värdeladdade kontexter, där rätten och möjligheten att forma/skapa beskrivningen av verkligheten samtidigt handlar om rätten eller möjligheten att aktivt forma den verkligheten, att i den avgöra vad som är centralt och viktigt å ena sidan och perifert och oviktigt å andra sidan. I det följande vill jag därför säga några ord om undersökningens karaktär och dess förutsättningar, material, tillvägagångssätt och upplägg. Undersökningens karaktär, material och tillvägagångssätt Denna undersökning är primärt idrottsfilosofisk, men den utgår delvis från ett insamlat empiriskt material. Det filosofiska innebär en begreppslig analys av vad elitidrott som fenomen rimligen kan tänkas innefatta. Tillvägagångssättet är då huvudsakligen argumentativt och reflekterande, vilket inverkar på hur denna undersökning utformas. Stilen är genomgående reflekterande och inbjuder läsaren att steg för steg följa med hur tankegången utformas längs vägen. I slutet sammanfattar jag kort de olika steg som helhetsresonemanget är uppbyggt av. Det filosofiska skrivsättet handlar inte bara om att presentera fakta utan att samtidigt reflektera kring hur vi ska förstå olika slags fakta och hur vi ska skapa en genomtänkt helhet av de fakta som dyker upp. Målsättningen är att tänka så klart och tydligt som möjligt. I första hand handlar det om att kartlägga begreppets innebörd i dess olika användningar men det handlar också om att analysera elitidrottsbegreppet i anslutning till närliggande begrepp som exempelvis professionalism och olika varianter av idrottsbegrepp som inte anknyter till elitverksamhet. Metodiskt handlar det då om kontrasterande begreppsanalys. 14

15 Till det filosofiska tillvägagångssättet räknar jag också de möjligheter till kritisk reflektion över dagens elitidrott som mitt val av material öppnar. Jag tänker då särskilt på den dialog jag i slutet av undersökningen för med filosofen Torbjörn Tennsjö om elitidrottens karaktär och funktion. Min tanke är då att uppmärksamma hur en relevant kritisk reflektion kan formuleras samtidigt som den diskussionen kan kopplas ihop med en helhetsbedömning av hur elitidrottens utveckling ska formuleras. Ett filosofiskt arbetssätt kan lätt förlora kontakten till den verklighet, i vilken de analytiska reflektionerna bör ha relevans. Av denna anledning kombineras det begreppsligt-filosofiska arbetssättet med ett bestämt empiriskt material, ett material som hämtas från den verklighet, där elitidrottsförståelsen lever sin vardag. Undersökningen har två metodiska utgångspunkter. För det första är den beskrivande och analyserande i sin karaktär, då elitidrottsbegreppet ska diskuteras, klargöras och definieras. I denna del av undersökningen utgörs materialet av olika nationella och internationella idrottsvetenskapliga studier. Idrottsfilosofiska undersökningar är givetvis av särskilt intresse. Min utgångspunkt är att idrotten som mänsklig verksamhet är en så kallad socialt konstruerad verklighet. 9 Om idrotten förstås ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, innebär detta att idrottsförståelsen dels är historiskt förankrad, dels också flexibel i förhållande till förändringar som upplevs som nödvändiga. Elitidrottsbegreppet är således inte något som en gång för alla är fastslaget. I en viss mening måste en analys av begreppet förankras i begreppets historiska framväxt och faktiska användning, men i en annan och mera central mening måste analysen utmynna i ett slags stipulativt och argumentativt resonemang. Resultatet måste givetvis i följande steg underställas kritisk och dialogisk granskning bland såväl idrottsforskare som ledare inom idrottsorganisationer. För det andra används därför ett bestämt empiriskt material. När undersökningens metodiska utgångsläge är en kombination av filosofiskbegreppslig analys och ett empiriskt material, är det givetvis viktigt vad detta empiriska material består av. Det teoretiska materialet har givetvis valts efter dess relevans för att filosofiskt kunna diskutera elitidrottsbegreppet. Det empiriska materialet har däremot skapats för att på bästa sätt reflektera elitidrottsbegreppets konkreta användning och förankring i de sammanhang, i vilka begreppet har en levande miljö. Till detta material räknas bland annat olika aktuella idrottspolitiska policydokument som säger något av betydelse om elitidrottens dagsläge och framtid i Sverige. Till det empiriska materialet hör huvudsakligen ett enkätmaterial och ett antal längre intervjuer med representanter från organisationer med elitidrott som en levande daglig verksamhetsform. Man kan givetvis i det oändliga diskutera vilka organisationer som bör vara representerade i detta material, men jag har huvudsakligen valt att koncentrera undersökningen till ledande aktörer bland de enskilda SF som är medlemmar i RF. Huvuddelen av det insamlade empiriska materialet hör till denna kategori. Dels handlar det om en enkät som skickades till samtliga 68 SF inom RF, dels handlar det om djupintervjuer med vissa utvalda SF för att också få ett djupperspektiv på resonemangen. Utöver material från olika SF utgörs det empiriska materialet av intervjuer med några ledande personer i toppen av de nationella elitidrottsorganisationerna (RF, SOK), några ledande aktörer inom den massmediala sektorn (SVT, Aftonbladet, Dagens Nyheter) och slutligen en representant för sponsorbranschen av elitidrott i Sverige (Svenska Spel). Eftersom undersökningens huvudsakliga tyngdpunkt är filosofiskt-begreppslig är inte det empiriska materialets representativitet eller validitet av största intresse. Poängen är inte i första hand att kunna säga att så här 15

16 tänker de inom de olika SF om elitidrott, utan att bidra till en mera genomtänkt reflektion kring vad elitidrott är och bör vara. De teoretiska reflektionerna, enkätsvaren och de längre intervjuerna har ett samfällt syfte att bidra till mitt försök att tänka så klart som möjligt. Jag vill ändå säga några ord om materialets relevans. Svarsprocenten på enkätundersökningen bland de 68 SF är inte särskilt hög. Ett tänkbart försvar av detta kunde vara att enkätbrevet innehöll ett alternativ, där man i stället för att besvara enkäten kunde välja att låta sig intervjuas. Helheten av enkätundersökningen och djupintervjuerna för SF visar ändå att endast 26 av 68 SF deltog = 38 procent. Därtill finns ett antal djupintervjuer med andra aktörer än representanter för SF. För undersökningens huvudsakliga syfte, det vill säga att reflektera över elitidrott i dagens idrottskultur i Sverige var det viktigt att få tillräckligt många väl genomförda djupintervjuer. Jag har sammanlagt gjort fjorton djupintervjuer kring elitidrottsförståelsen bland olika aktörer under tiden augusti 2006 till augusti Samtliga djupintervjuer är bandade och utgör i första hand en i idrottsverkligheten mångsidig och väl förankrad faktabank och, inte minst, en inspirationskälla för mina idrottsfilosofiska reflektioner. 11 inom RF, vilket svarar för cirka 79 procent av alla medlemmar i RF. 13 Räknar man bort de SF som rimligtvis inte förväntas ha elitverksamhet i den form denna undersökning tar fasta på (akademisk idrott, korpidrott och skolidrott) blir representativiteten ännu högre. Därmed består materialet i undersökningen av de SF som ansvarar för 89 procent av RF:s alla medlemmar. 14 I analysen används också några andra parametrar som är viktiga för att förstå dagens elitidrott. Det är nämligen också relevant att fråga sig vilka idrottsgrenar som syns mest i medierna, har högst åskådarsiffror, störst ekonomisk omsättning och hög självfinansieringsgrad och flest antal aktiva utövare. 15 Det finns en tydlig korrelation mellan dessa aspekter och antalet medlemmar i respektive SF. För analysens trovärdighet har detta ändå en viss betydelse. Den utskickade enkäten användes huvudsakligen som utgångspunkt vid djupintervjuerna för att dels strukturera intervjuerna, dels ge ett enhetligt empiriskt material. Tematiskt är materialet ändå ganska omfattande och allt har inte kunnat användas för denna undersökning. Fokuseringen på ett fåtal frågor har här varit utslagsgivande. Enkäten bifogas som bilaga i denna undersökning. Att svarsprocenten i sig är rätt låg går inte att förneka, men utifrån ett annat perspektiv kan man ändå säga att det finns en trovärdighet i materialet. I dessa 26 SF som på olika sätt bidrar till det empiriska materialet finns alla de stora Specialidrottsförbunden (SF) med. 12 I ljuset av en representationsbedömning ser materialet helt annorlunda ut. Materialet täcker nämligen cirka medlemmar 16

17 2 Tävlingsidrottens grundläggande logik och ideologiska ram Lek, spel, tävling och elitidrott För att på ett seriöst och heltäckande sätt kunna diskutera särarten och de karaktäristiska dragen i modern elitidrott, vill jag ge en bakgrund för idrott alla slags idrott som fenomen, och inom denna föreställning förstå elitidrottens särart. Här förklaras idrott som fenomen och sätts i relation till andra, närliggande fenomen såsom lek, spel, äventyr och fritid. Inom idrottsforskningen var det tidigare vanligt att man utgick från jämförande utgångspunkter för att till slut ge en beskrivning av tävlings- eller elitidrott. Särskilt de idrottsfilosofiska reflektionerna över idrottens karaktäristiska drag utgår exempelvis från ett bestämt samband mellan idrott och lek, att kunna uttrycka idrottens fenomenologi med hjälp av vad som karaktäriserar olika lekar. Jag ska i det följande helt kort presentera några tankar. Ett numera klassiskt försök att definiera lek eller spel finns hos Johan Huizinga. I sin kända studie Homo Ludens (1938) Den lekande människan sammanfattar Huizinga sina reflektioner med att säga: För att summera de formella karaktäristiska dragen i spel, kunde vi lämpligen tala om en fri aktivitet som helt medvetet står utanför det ordinära livet som något icke-seriöst, men som samtidigt fångar deltagarens intresse både intensivt och totalt. Det är en aktivitet som inte har några materiella intressen och ingen vinst kan vinnas med deltagandet. Spelet eller leken fortgår inom sina utstakade gränser av tid och rum utifrån klara regler och på ett ordentligt sätt. 16 Huizinga har också en annan definition som tar upp andra karaktäristiska drag som tillsammans med det förra bildar en innehållslig helhet: och rum. Reglerna accepteras frivilligt men är absolut bindande. Spelet har sitt mål i sig självt och beledsagas av en känsla av spänning, glädje och en medvetenhet som skiljer sig från det vardagliga livet. 17 Det finns flera likheter mellan lek och idrott, särskilt om man endast betraktar dem som fenomen. En idrottslig verksamhet är, liksom leken, en skapad verklighet, där man genom bestämda överenskommelser fastställer vad som gäller och vad som står på spel i leken eller idrottsverksamheten. Båda kan sägas börja vid en viss tidpunkt och sluta vid en annan. Det geografiska utrymmet omdefinieras. I lekens värld kan bakgården omdefinieras till ett slagfält eller fängelse, allt beroende på lekens regler. På motsvarande sätt blir gräsmattan en fotbollsplan och några stenar bildar målet. Deltagarna går frivilligt med på att spela, leka, tävla eller något liknande. Med formuleringar som spelet har sitt mål i sig självt eller ingen vinst kan vinnas med deltagandet syftar Huizinga framför allt på att den omdefinierade verksamheten är självreferentiell, att lekens eller spelet värde består i spelet eller leken i sig. Detta är, som jag ser det, grunden för idrottens autonomitanke. I och med att verksamhetens kärna hör till den skapade, överenskomna verklighetens domäner, har idrottskulturen kunnat hävda sin autonomi och också socialt och samhälleligt lyckats motivera sin självbestämmanderätt åtminstone så här långt i utvecklingen. K.L Schmitz talar om idrott som suspension of the ordinary world på ett sätt som påminner om Huizingas resonemang, men har i fortsättningen en starkare betoning av det autonoma draget i idrottens kärna. Han fastslår att: Denna tillfälliga uteslutning av den verkliga världen genom ett beslut om att spela befriar en värld av overklighet som inte behöver något berättigande utifrån. Det är fråga om en autonom värld som producerar sina egna värden genom och för sig själv, friheten och glädjen i spelet. 18 Spel är en frivillig handling och verksamhet som utförs inom vissa fixerade gränser av tid 17

18 Det finns givetvis olika slags lekar och det finns olika slags spel, liksom det finns olika slags idrotter och därtill hörande möjliga tävlingsmoment. Hittills har jag endast berört ett centralt, gemensamt och karaktäristiskt drag hos alla sådana fenomen. Det finns ett ytterligare drag av samma slag. Det handlar givetvis om en regelbaserad utgångspunkt, där man med hjälp av överenskomna regler på olika nivåer skrivna eller oskrivna skapar lekens, spelets eller idrottens verklighet. De överenskomna reglerna definierar vad som är relevant, viktigt och beaktansvärt. Och det är med samma regler som andra aspekter förbises och negligeras. Det kan således inte finnas någon idrottens, lekens eller spelets logik utanför den exempelvis idrottsliga sociala och historiska praxis som uppkommit eller uppkommer kring någon bestämd idrottsgren. 19 Jag vill gärna kalla detta för idrottens kontextuella förankring. Det finns därför även från denna synvinkel inte heller någon på förhand bestämd nytta eller onytta med det som kan uttryckas som idrott, lek eller som ett spel. 20 Elitidrottens förutsättningar Vad gör då idrott till idrott? Och därtill, vilka är de begreppsliga förutsättningarna för att kunna tala om elitidrott? Om man övergår från det allmänt gemensamma till det allmänt särskiljande, handlar det givetvis om att idrott är något annat än lek, spel, teater, bild-, ljus- och utrymmeskonst och liknande fenomen trots att man kan finna regelbaserade utgångspunkter. 21 I en relativt välkänd idrottshistorisk och -sociologisk klassiker definierar Allen Guttmann tävlingsidrott som playful physical contests utifrån bestämda distinktioner mellan fenomen som lek, spel, tävlingar och idrott. 22 Kathleen Pearsson presenterar däremot en allmän definition av tävlingsidrott. Hon skriver: I suggest that the purpose of these games, in an athletic setting, is to test the skill of one individual, or a group of individuals, against the skill of another individual, or a group of individuals, in order to determine who is more skilful in a particular, well-defined activity. 23 Warren Fraleigh har en liknande definition. Han säger:... a sports contest an agreedupon event in which two or more humans oppose one another in attempting to better the other s performance on the same test of moving mass in space and time by means of bodily moves which exhibit developed motor skills, physiological endurance, and socially approved tactics and strategy. 24 Definitionernas exakta formuleringar är inte det mest intressanta, därför lämnar jag den diskussionen därhän redan från början. Det centrala som dessa definitioner lyfter fram är idrottens tävlingsmoment som något avgörande. Syftet i tävlingsidrott är att vid en bestämd tidpunkt i en bestämd idrottsgren med bestämda och på förhand uttalade spelregler fastställa deltagarnas inbördes rangordning. Låt oss i det följande se närmare på vad detta kan sägas innebära. Idrottslig verksamhet bygger alltså på bestämda, på förhand fastslagna, (spel)regler. Reglernas funktion är givetvis att definiera hur en bestämd idrottsgren ska utövas, hur man avgör resultatet och vad som är de villkor som gäller för att uppnå det resultat man eftersträvar. Ett av de mest centrala villkoren som reglerna definierar är att tävlingen ska kunna ske på jämlika villkor. Jag talar gärna i detta sammanhang om idrottens jämlikhetsideal. W. Korffs menar att idrott innefattar ett jämlikhetsideal som konstitueras som artificiella konfliktsituationer utanför den vanliga verkligheten. 25 Jämlikhetstankens ursprung för oss rent historiskt tillbaka till den utveckling som modernismens och industrialismens behov av standardiseringar förde med sig. Framväxten av en storskalig industrialisering i mitten 18

19 av 1800-talet som utmärks av modernitetens tendens att härska, behärska och tekniskt manipulera naturen är särskilt viktig för uppkomsten av den moderna idrottsrörelsen. Med industrialismen uppkom nämligen ett behov att standardisera olika mått i syfte att effektivisera produktionen. Standardisering av mått, vikter och enheter är att sätta fokus på abstraktioner som i sig blir både tid- och rumslösa universaliseringar av fenomen som i sig inte är nya. Däremot förändras sättet att betrakta dessa fenomen med det nya behovet att abstrahera. 26 Förutom standardiseringen kom den framväxande storskaliga industrialiseringen också på ett övergripande sätt att förändra de sociala villkoren i det moderna samhället. Ett karaktäristiskt exempel på detta kan återfinnas i sociologgurun Anthony Giddens karaktärisering av begreppet modernitet. Enligt Giddens präglas denna tidsperiod av en extrem dynamik i förhållande till alla tidigare tidsperioder i mänsklighetens historia. Han talar om moderniteten som en skenande värld, och menar att de sociala förändringarna inte endast sker snabbare än tidigare utan också att förändringarna är mera omvälvande och djupgående än förr. Ett av dessa centrala villkor är det radikala åtskiljandet av tid och rum. Med en framväxande standardisering av olika rums- och tidsdimensioner sker en uttömning av de tidigare självklara sambanden mellan tid och rum. I stället införs standardiserade, men abstrakta symbolsystem som till sin karaktär med nödvändighet är universaliserande. Kontrasten utgörs av enbart lokal förankring. Den andra mekanismen för standardisering är, enligt Giddens, uppkomsten av olika slags abstrakta, standardiserade symbolsystem och expertsystem, som sätter parentes kring sambandet mellan tid och rum genom teknifiering av kunskap. 27 Den moderna tävlingsidrottens framväxt byggde egentligen på detta stora samhälleliga skeende och ägde rum samtidigt som hela den moderna internationella idrottsrörelsen började ta form i Storbritannien på och 70-talen. Då organiserades idrotter, som länge utövats i det brittiska imperiet, i klubbar och förbund. Samtidigt fastställdes också likformiga regler för utövningen. En förutsättning för detta var att det under denna tid (i likhet med mycket annat i människornas vardagsverklighet vid denna tid) blev allmänt brukligt att kvantifiera olika idrottsprestationer i längd-, vikt-, eller tidsmått och att man började registrera rekord i olika idrottsgrenar. 28 Denna utveckling ger grunden för idrottens jämlikhetsidel. Detta ideal ger uttryck för att idrott i sin utgångspunkt konstitueras av att alla deltagare oberoende av bakgrund blir jämlika och kan på lika yttre villkor tävla enligt de fastställda reglerna samt att tävlingarna avgörs utifrån de jämlika villkoren. Den grundläggande målsättningen är att alla deltagande parter så långt det är möjligt ska garanteras jämbördiga och rättvisa möjligheter att konkurrera med sina idrottsliga prestationer. 29 Idrottens jämlikhetsideal bör i en väsentlig mening vilket filosofen Lars Hertzberg framför allt påpekar inte förstås som ett moraliskt ideal i den meningen att det skulle uttrycka en värdering av deltagarna. Det är i den meningen inget moraliskt värde som uttrycks, utan snarare har jämlikhetsidealet i grund och botten ett distinkt funktionellt drag. Det skall närmast förstås som ett slags förutsättning för att vi ska förstå något som en tävling. 30 Dessa förutsättningar utgör grunden för det jag här kallar tävlingsidrottens rättvise- eller jämlikhetsideal. 31 Genom att skapa enhetliga regler för hur man idrottar så att förutsättningarna är allmänt accepterade, och normer för hur man avgör vad som ska beaktas som relevant i en idrottslig prestation, fick man för första gången förutsättningar att jämföra olika prestationer. 19

20 Den jämförande aspekten är givetvis absolut villkorlig för all slags tävlingsidrott. I en kontrastering mellan idrott och konst blir det tydligt att idrott per definition måste vara konservativ till sin karaktär medan konst per definition måste vara progressiv. Visserligen utvecklas idrottsprestationerna kontinuerligt och nya idrottsgrenar utvecklas. Likaså justeras reglerna i olika idrottsgrenar dels för att korrigera idrottens jämlikhetsideal, dels för att utöka den idrottsliga svårighetsgraden eller spänningen, men reglerna kan inte radikalt förändras. Idrottens grundläggande innehåll kan inte förändras. Ett 100-meters lopp måste exempelvis alltid förbli ett 100-meters lopp och inte plötsligt ett 110-meters lopp för att man numera springer mycket snabbare än för 20 år sedan. Till idrottens grundläggande idé hör att den absoluta jämförbarheten i denna mening måste behållas. Konst måste däremot ständigt utvecklas och söka sig nya uttrycksformer. I annat fall förblir de olika konstnärliga uttrycksformerna reproduktioner eller i värsta fall förfalskningar, vilket per definition förminskar den konstnärliga kvaliteten. Idrottens jämlikhetsideal uttrycks därför för det mesta i en moraliskt sett indifferent form, nämligen i form av konstitutiva spelregler för de olika idrottsgrenarna. 32 Vid sidan av detta jämlikhetsideal finns också ett annat slags grundläggande ideal, ett ideal som i en viktig mening finns bortom reglerna. Samtidigt som idrottens jämlikhetsideal uttrycks i konstitutiva regler måste man, för att förstå tävlingsidrottens grundidé, räkna med ett tvåstegsideal som en utgångspunkt, nämligen själva viljan att tävla och att försöka vinna. Denna förutsättning är inte regelbestämd utan reglerna tar detta som utgångspunkt för att tävlingsidrott ska vara meningsfullt. Förutom det självklara att syftet i en tävling är att utse en vinnare finns det just i detta tävlingsmoment ett inbyggt idrottsligt ideal som kan uttryckas med att en deltagare alltid bör göra sitt yttersta för att vinna inom det givna jämlikhetsidealet. 33 Man kan kalla detta ideal för idrottens tävlings- eller konkurrensideal. 34 Konkurrensidealet är av ett speciellt slag. Man kan nämligen säga att det i tävlingsidrottens konkurrenssituation finns ett gemensamt intresse. Om idrott främst uppfattas som ett sätt att i tävlan mäta sin egen förmåga med andras, utformas tävlingssituationen som en spänning mellan konkurrens och gemenskap. Engelskans competition, tävling, kommer etymologiskt från latinets sammansättning av con och petire. Ordagrant handlar det om att söka något tillsammans. 35 I denna spänning uppstår många elitidrottares karaktäristiska erfarenhet av tävlingens spänning som framlockas av värdiga motståndare 36, det vill säga sådana som med sitt kunnande, sin strävan och talang lockar fram den bästa förmågan hos en själv i den givna tävlingssituationen. 37 Denna situationen utgör också förutsättningen för tävlingsidrottens särskilda känsla av flow. 38 J.H. Kupfer talar därför om tävlingsidrottens cooperative basis. Han säger: There is a cooperative basis to all competition, at the very least on the level of fair play and agreeing to compete. But more, it is a contest in which each tests the other and testifies to his effort and ability. Each depends upon the other to bring the best out of him, as in a friendship or educational exchange. In this way the opponents are united, forming a whole whose opposition is also a cooperation. 39 Betoningen i dessa slags formuleringar av idrottens tävlings- eller konkurrensideal ligger i synen på motståndarens/motståndarnas roll. Visst handlar all tävling om den egna prestationen, men inte på motståndarens/motståndarnas bekostnad. Snarare kan den egna maximala potentialen först utvecklas när motståndarens/ motståndarnas bästa insats finns med i konkurrensen. Först då kan den egna prestationen bli den bästa möjliga i den givna situationen. I denna mening förutsätter konkurrensidealet inte endast jämlikhetsidealet i form av jämlikhet inför tävlingssituationen utan också ett slags nödvändigt gemensamhetsintresse för att tävla. 20

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015 Svensk idrotts 2025 Bakgrund och process 2011 - Motion om förenklad administration från Boxningsklubben Narva Utredning om förutsättningarna för Framtidens Idrott 2013 - Rapport till RIM 2013 Att uppdra

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning Strategiarbetet Uppdraget RF-stämman 2013 beslutade att uppdra till RS: att genomföra ett strategiarbete om Svensk idrotts framtid att ge förslag

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Äldre - en resurs för idrottsrörelsen

Äldre - en resurs för idrottsrörelsen FoU-rapport 2008:7 STOCKHOLM FEBRUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: Colourbox FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2 Kostnader för idrott en studie om kostnader för

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare,

Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, Idrott för alla Utövare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Idrott för alla. ungdomsgrupper samt personer i tränarsyssla.

Idrott för alla. ungdomsgrupper samt personer i tränarsyssla. Idrott för alla Tränare Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer inom barn- och

Läs mer

För framtids segrar. Granskning av svensk elitidrott

För framtids segrar. Granskning av svensk elitidrott För framtids segrar Granskning av svensk elitidrott Elitidrott var länge något som staten inte ville lägga sig i. Först år 2009 slog regeringen fast ett mål för elitidrottspolitiken och genomförde en särskild

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten?

Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Elitidrottskonferensen 11 maj 2015 Anvisningar för barn och ungdomsidrott. Berör de elitidrotten? Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom barn- och ungdomsidrotten 1977

Läs mer

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Krister Hertting FoU-rapport 2009:4 FoU-rapporter STOCKHOLM FEBRUARI 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN 2004:1 Ätstörningar

Läs mer

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål

Välkommen till Lions Hockey! Syfte och Mål Policy Välkommen till Lions Hockey! Intresset för idrott i samhället är stort, i Sverige finns det cirka 60 000 aktiva ishockeyspelare varav ungefär 35 000 är mellan 10 och 14 år. De upplevelser och erfarenheter

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015

GYMNASTIKFORUM 2015. #gymnastikforum2015 GYMNASTIKFORUM 2015 #gymnastikforum2015 Tidiga skrifter Från Linggymnastik till aerobics: En studie om Svenska Gymnastikförbundets föreningar, ledare och ledarutbildning (1993) Det ger en kick att stå

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Verksamhetsidé, vision, värdegrund

Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé, vision, värdegrund Verksamhetsidé Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja och administrera danssporten i Sverige på sådant sätt att den står i överensstämmelse med idrottens

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

Varför finns Ishockeyn vill?

Varför finns Ishockeyn vill? Ishockeyn Vill 2 Varför finns Ishockeyn vill? Det är viktigt att vi alla inom svensk ishockey kontinuerligt reflekterar och tydliggör de visioner och mål vi har satt upp för både oss själva och utomstående.

Läs mer

LIDINGÖIDROTTEN VILL

LIDINGÖIDROTTEN VILL LIDINGÖIDROTTEN VILL Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte 30 november 2011 Ett basdokument för idrotten på hälsans ö beslutat vid Idrottsrådets föreningsmöte

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Vil Vi ka st lka stann n a nar k r kva v r r oc o h c va h varför ör?

Vil Vi ka st lka stann n a nar k r kva v r r oc o h c va h varför ör? En studie av ungdomars deltagande i föreningsidrott FoU-rapport 2008:4 STOCKHOLM FEBRUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Godkänd. Anders Brandt Ordförande CK Falken 2008

Godkänd. Anders Brandt Ordförande CK Falken 2008 Antidopingpolicy för CK Falken HANDLINGSPLAN 2 INLEDNING 2 SYFTE 2 OMFATTNING 2 GILTIGHET 2 ANSVAR 2 RIKTLINJER 3 ALLMÄNT 3 TA STÄLLNING MOT DOPING 3 VEM ÄR ANSVARIG 4 PÅFÖLJDER 4 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

Att vara idrottsförälder

Att vara idrottsförälder Att vara idrottsförälder Detta är ett studiematerial för er som är föräldrar till idrottande barn. För många barn är idrottsföreningen, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön.

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

FÖRÄLDRAPROFIL JÄRFÄLLA HOCKEY CLUB

FÖRÄLDRAPROFIL JÄRFÄLLA HOCKEY CLUB JÄRFÄLLA HOCKEY CLUB TEL. 08-580 347 11 EPOST KANSLI@JARFALLAHOCKEY.COM 1 VÄRDEGRUND VÅR VISION Stockholms bästa plantskola - för alla VÅR STRATEGI Järfälla HC fostrar duktiga ledare, ishockeyspelare och

Läs mer

Samordning av elitidrottsstödet

Samordning av elitidrottsstödet 13.3.2-5 Motion nr 1, 2, 3 och 4: Ang elitidrottsstödet 13.3.2-5 Motioner nr 1, 2, 3 och 4 1. Svenska Friidrottsförbundet, 2. Svenska Fäktförbundet, 3. Svenska Golfförbundet, 4. Svenska Innebandyförbundet:

Läs mer

Barn- och Ungdomsfotboll verksamhet Hallands Fotbollförbund

Barn- och Ungdomsfotboll verksamhet Hallands Fotbollförbund Barn- och Ungdomsfotboll verksamhet Hallands Fotbollförbund Känna sig kompetent Social interaktion Glädje Idrottsengagemang Inre faktorer Beteende International journal of Coaching Science 2013 Varför

Läs mer

21 oktober 2009. NetCity, Forskarvägen 1, Örebro. Processledning och dokumentation: David Dahlström david.dahlstrom@sisuorebro.t.se alt 070-66 33 797

21 oktober 2009. NetCity, Forskarvägen 1, Örebro. Processledning och dokumentation: David Dahlström david.dahlstrom@sisuorebro.t.se alt 070-66 33 797 21 oktober 2009 NetCity, Forskarvägen 1, Örebro och dokumentation: alt 070-66 33 797 En klubb för alla - Bred för bredden - Bredd för spetsen SYFTE Syftet med denna kväll är att titta på nuläge, framtid,

Läs mer

Idrottens organisation

Idrottens organisation Idrottens organisation Riksidrottsstyrelsen, RS Riksidrottsförbundet RF Förbundsstyrelsen, FS SISU Idrottsutbildarna SOK:s styrelse Sveriges Olympiska Kommitté SOK 71 Specialidrottsförbund SF Styrelser

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Barn- och ungdomsidrott

Barn- och ungdomsidrott Idrott för alla Barn- och ungdomsidrott Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer

Läs mer

Barnhjärnan Christian Augustsson, Idrottsvetenskap Karlstads universitet

Barnhjärnan Christian Augustsson, Idrottsvetenskap Karlstads universitet Barnhjärnan 2016 Christian Augustsson, Idrottsvetenskap Karlstads universitet En flora av ungas idrott några exempel: Föreningsidrott (7-19 år), på fritiden i närmiljö Idrottsskolor (7-12 år), i skolmiljö

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION

VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING KORTVERSION BAKGRUND VÄRDEGRUND DJURGÅRDENS IDROTTSFÖRENING År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade

Läs mer

K i v nno inn r o oc r o h mä h män ino n in m idrot idrotte t n e n

K i v nno inn r o oc r o h mä h män ino n in m idrot idrotte t n e n Kvinnor och män inom idrotten 2005 - statistik från Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2006:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom

Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom Alvesta 2016-02-10 Alvesta Gk Spelutveckling Barn och Ungdom 2016-2020 1. Inledning, bakgrund och riktlinjer RiksidrottsFörbundet.1-3 2. Alvesta GK syn på Barn och ungdomsverksamheten 4-6 3. Vision.. 7

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014.

Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. Propositioner till IK NocOut.se årsmöte 2014. I texten markeras ny text med fet stil och understruket = ny text föreslagen av styrelse, och delvis med inkomna motioner som grund. Kursiverad överstruken

Läs mer

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa

Djurgårdens Idrottsförening får människor att växa genom idrottens gemenskap, för samhällets bästa Bakgrund År 1891 bildades Djurgårdens Idrottsförening. 1990 formades Djurgårdsalliansen för att säkra föreningens existens. Nu 2016, efter att tusentals engagerade djurgårdare - ledare, idrottare, styrelser,

Läs mer

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015

Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Riksidrottsförbundet Idrottens Hus 114 73 STOCKHOLM Kraftfull idrottspolitisk offensiv - Motion till RF-stämman 2015 Idrottsrörelsen detta stolta slagskepp i moder Sveas i övrigt sjunkande folkrörelseflotta

Läs mer

Idrottens sociala betydelse

Idrottens sociala betydelse Idrottens sociala betydelse En statistisk undersökning hösten 2004 FoU-rapport 2005:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie

Läs mer

Utveckla verksamheten genom jämställdhet!

Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Utveckla verksamheten genom jämställdhet! Ett analysverktyg om jämställdhet SISU Idrottsutbildarna Verktyg för jämställdhetsanalys av idrottsföreningen Varför jämställdhet i idrotten? Målen med jämställdhet

Läs mer

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval

Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Lärgruppsplan Framtidens idrottsförening vansinnigt viktiga vägval Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Syftet med denna lärgruppsplan är att den ska fungera som en reseguide när du och din förening

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Policy. Möjligheternas förening Ope Idrottsförening

Policy. Möjligheternas förening Ope Idrottsförening Policy Möjligheternas förening Ope Idrottsförening POLICY MÖJLIGHETERNAS FÖRENING Kamratskap Trygghet Glädje Gemenskap Fotboll Efter egen förmåga Stärkt självkänsla Lek Inledning Ope IF är en av norrlands

Läs mer

Det De soc t so ial cia a l ledar a leda s r ka skapet FoU-rapport 2007:3

Det De soc t so ial cia a l ledar a leda s r ka skapet FoU-rapport 2007:3 FoU-rapport 2007:3 FoU-rapporter 2004 1. Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 2003 3. Varför lämnar ungdomar idrotten

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid.

Vansinnigt Viktiga Vägval. En plan för arbete med Föreningens framtid. Vansinnigt Viktiga Vägval. 1 2 3 4 En plan för arbete med Föreningens framtid. Tillsammans mot framtidens idrott Med ett gott stöd av SISU Idrottsutbildarna Örebro kan din förening ta ett helhetsgrepp

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning SISU Idrottsutbildarna 2014 2015 SISU Idrottsutbildarna Foto: Bildbyrån Grafisk form: Mu ab September 2013 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För förbundsstyrelsens (FS) ledning av verksamheten

Läs mer

Vad? Hur? Vem? När? Föräldrabrottning. Klubben. Prova att sitta fast Regler Låt nybörjarna se. Klubben

Vad? Hur? Vem? När? Föräldrabrottning. Klubben. Prova att sitta fast Regler Låt nybörjarna se. Klubben Föräldrabrottning en Prova att sitta fast Regler Låt nybörjarna se en Se äldre/duktigare träna Regler samma oavsett ålder? Skicka fler tränare på utbildningar så att alla känner trygghet. Distriktsförbundet

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Målstyrning och bidragsgivning inom svensk. idrott. FoU-rapport 2007:7

Målstyrning och bidragsgivning inom svensk. idrott. FoU-rapport 2007:7 Målstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott FoU-rapport 2007:7 FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2 Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns

Läs mer

IDROTTEN VILL. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i 2000-talet. Innehåll

IDROTTEN VILL. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i 2000-talet. Innehåll IDROTTEN VILL Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i 2000-talet Innehåll Förord 3 IDROTTSRÖRELSENS VERKSAMHETSIDÉ 5 BRA I IDROTT OCH BRA IDROTT 7 IDROTTEN I SAMHÄLLET 11 Riktlinjer 13 Vem

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Fontana Media och författarna Helsingfors Fontana Media Bangatan 29 A Helsingfors Finland. Tfn (09)

Fontana Media och författarna Helsingfors Fontana Media Bangatan 29 A Helsingfors Finland. Tfn (09) Fontana Media och författarna Helsingfors 2004 Fontana Media Bangatan 29 A 00121 Helsingfors Finland Tfn (09) 6126 1530 www.ff-forlag.fi Tack till: Åbo Akademi, rektor Gustav Björkstrand Finlands Svenska

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom

Anders Wahlström. Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Twitter: @anderswahlstrom Anders Wahlström Ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna Twitter: @anderswahlstrom Dåtid Först kom idrotten av män för män sen kom kvinnorna och sedan kom

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom

Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen. 21.11.2014 Gun Oker-Blom Framtidens läsande och LP 2016 Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Upplägg Ny värld ny läroplan Vår tids läskompetens Kritisk läskunnighet Multilitteracitet allmänt Multilitteracitet i LP 2016 LP- strukturen

Läs mer

Lönekriterier för lärare

Lönekriterier för lärare JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Övergripande presentation av rapporten

Övergripande presentation av rapporten Presentation 2017-04-05 PG Fahlström Mats Glemne Susanne Linnér Övergripande presentation av rapporten 1 Några aktuella projekt vid Linnéuniversitetet Idrottens föräldrar Att finna och utveckla talang

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25

Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Fastställd av Svenska Klätterförbundets styrelse 2006-03-25 Med klättring för barn avser vi i allmänhet idrott till tolv års ålder. I barnklättring låter vi barnen lära sig genom lek och därigenom utveckla

Läs mer