Äldre - en resurs för idrottsrörelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldre - en resurs för idrottsrörelsen"

Transkript

1 FoU-rapport 2008:7

2 STOCKHOLM FEBRUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: Colourbox FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2 Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande :3 Varför lämnar ungdomar idrotten (Mats Franzén, Tomas Peterson) 2004:4 IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2004:5 Svenskarnas idrottsvanor en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor :6 Idrotten i den ideella sektorn en kunskapsöversikt (Johan R Norberg) 2004:7 Den goda barnidrotten föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp) 2004:8 Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 2005:1 Doping- och antidopingforskning 2005:2 Kvinnor och män inom idrotten :3 Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation 2005:4 Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren, Hansi Hinic) 2005:5 Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten :6 Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren :7 Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie 2006:1 Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) 2006:2 Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson, Kristin Fransson) 2006:3 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) 2006:4 Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(maja Uebel) 2006:5 Kvinnor och män inom idrotten :6 Utvärdering av den idrottspsykologiska profi len - IPS-profi len (Göran Kenttä, Peter Hassmén och Carolina Lundqvist) 2006:7 Vägen till elittränarskap (Sten Eriksson) 2006:8 Näridrott i skolmiljö (Björn Forsberg) 2006:9 Kartläggning av det idrottspsykologiska området med avseende på svensk elitidrott (Göran Kenttä) 2007:1 Idrotten Vill - en utvärdering av barn- och ungdomsidrotten (Lars-Magnus Engström, Johan R Norberg och Joakim Åkesson) 2007:2 Sexualisering av det offentliga rummet (Birgitta Fagrell, Jesper Fundberg, Kutte Jönsson, Håkan Larsson, Eva Olofsson och Helena Tolvhed) 2007:3 Det sociala ledarskapet (Martin Börjeson, Johan von Essen) 2007:4 Frivilligt arbete inom idrotten (Lars-Erik Olsson) 2007:5 Varumärkets betydelse inom idrotten (Anna Fyrberg, Sten Söderman) 2007:6 Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv (Christian Augustsson, Göran Patriksson, Owe Stråhlman och Stefan Wangsson) 2007:7 Målstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott (Johan Söderholm ) 2007:8 Ekonomiska styrmedel inom ideella organisationer (Erik Lundmark, Alf Westelius) 2007:9 Näridrott i skolmiljö, etapp 2 (Josef Fahlén, Björn Forsberg) 2007:10 Doping - personlighet, motiv och moral i idrotten (Jesper Thiborg, Bo Carlsson) 2007:11 Eliten e liten - men växer. Förändrade perspektiv på elitidrott (Mikael Lindfelt) 2008:1 Doping- och antidopingforskning - En inventering av samhälls- och beteendevetenskaplig forskning och publikationer (David Hoff) 2008:2 Idrottens anläggningar ägande, driftsförhållanden och dess effekter (Josef Fahlén, Paul Sjöblom) 2008:3 Idrottens roll i samhället ll (Sara Sandström, Mats Nilsson) 2008:4 Vilka stannar kvar och varför? (Britta Thedin Jakobsson, Lars-Magnus Engström) 2008:7 Äldre en resurs för idrottsrörelsen (Margareta Johansson) 2008:8 Möjliga tekniklösningar för LOK-stöd, SISU verksamhet och antidoping (Kenneth Olausson, Stewe Gårdare, Torbjörn Johansson, Mikael Wiberg, Oskar Juhlin) Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst eller tel

3 Förord De äldre, 55 år och äldre, utgör en stor och växande del av befolkningen. Redan idag handlar det om nästan tre miljoner människor. Det är dessutom en grupp som blir friskare och allt mer aktiv. Inom idrottsrörelsen talas det ibland om de äldre som en propp som hindrar ungdomars möjlighet till inflytande. Men den enkätundersökning RF låtit Statistiska Centralbyrån göra, och som redovisas i denna rapport, visar att det snarare handlar om de äldre är en outnyttjad resurs. Siffrorna, som Margareta Johansson, folkhälsochef på Örebro Läns Idrottsförbund, har hjälpt till att analysera, visar att det finns ett stort intresse bland äldre att ta på sig uppdrag inom idrottsrörelsen. Frågan är om vi, med vår kroniska ledarbrist, har råd att avstå från ett sådant erbjudande. Och har vi råd att vända ryggen till de kunskaper och erfarenheter den äldre generationen besitter? Samtidigt visar undersökningen att idrottsrörelsen, om vi vill engagera fler äldre, kanske i viss måste anpassa sin verksamhet. Är vi beredda att göra det? SCB:s undersökning ställer viktiga frågor och pekar på spännande utmaningar. Förhoppningsvis ger den ett underlag för utvecklande diskussioner i både föreningar och förbund. Maja Uebel Idrottsutvecklingschef, RF

4

5 Sammanfattning Drygt en tredjedel av Sveriges befolkning består idag av personer som är 55 år eller äldre. Det är en stor och växande grupp, som är en viktig resurs för samhället och samtidigt en underutnyttjad tillgång för idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet har låtit Statistiska Centralbyrån (SCB) genomföra en studie med syfte att undersöka möjligheterna att rekrytera äldre personer för olika uppdrag som idrottsledare. Studien genomfördes som en enkät riktad till män och kvinnor i åldern 55 till 75 år. Undersökningen visar att var femte kvinna och var fjärde man i åldersgruppen idag är medlem i en idrottsförening. Det innebär att av idrottsrörelsens drygt 3 miljoner medlemmar är över 55 år och över 66 år. Nästan personer över 55 år har någon form av ledaruppdrag. Det kan vara allt från organisationsledare i styrelse, valberedning och kommitté till tränare eller domare. Deltagarna i undersökningen, som idag inte har ledaruppdrag i en idrottsförening, har besvarat frågan om de kan tänka sig att ta på sig ett sådant. 3 procent av kvinnorna och 9 procent av männen svarar jakande på den frågan. Det kan tyckas vara en låg andel, men omräknat till antal individer innebär detta cirka potentiella nya idrottsledare i åldern år. Vad skulle då kunna förmå dem att ta ett ledaruppdrag? En förutsättning är att de alls blir tillfrågade. Dessutom vill de dela ansvaret med fler och helst arbeta med könsblandade grupper. Men de vill också få utbildning för sitt uppdrag. Framför allt kvinnor vill inte arbeta med rena pojkgrupper. En gång i veckan tycker de flesta är en lagom insats. En satsning på att engagera äldre som idrottsledare skapar en vinn-vinn-situation: Genom att se äldre som en resurs och ta till vara den vilja som finns att åta sig olika ledaruppdrag, kan vi lösa en del av den ledarbrist som finns inom idrottsrörelsen. Genom att engagera äldre som idrottsledare kan vi tillföra föreningsidrotten fler trygga och erfarna vuxna för att skapa goda idrottsmiljöer för barn och ungdomar. Genom att utveckla en idrottsrörelse som möjliggör för äldre att fortsätta vara aktiva idrottsutövare men också att engagera fler äldre som ledare innebär att vi kan få se en äldre generation som i ännu större utsträckning bibehåller en god hälsa långt upp i åren. Har idrottsrörelsen råd att avstå från den möjligheten? 5

6 Bakgrund Den pigga pensionären Människor i Sverige lever allt längre och får allt fler år med god hälsa och livskvalitet. Medellivslängden har sedan mitten av talet till 2006 ökat från 34 år till 79 år för män och från 37 till 83 år för kvinnor. Demografiska prognoser pekar på att ökningen kommer att fortsätta (1). År 2025 kommer en tredjedel av Europas befolkning att vara 60 år eller äldre (2). Andelen med svår ohälsa bland äldre har minskat. Vi känner oss allt friskare längre upp i åldrarna. Det är i 80-årsåldern som de stora hälsoproblemen accelererar (Figur1). på livet. Det är nu de har tid till föreningsgemenskap och andra sociala aktiviteter. Många engagerar sig i olika typer av frivilligarbete, något som bidrar till både en ökad självkänsla och en meningsfull sysselsättning. Var tredje nypensionerad beklagar att de gått i pension. De upplever att det sociala nätverket försvinner eller minskar, vardagsrutinen störs och vardagen kanske inte längre upplevs som meningsfull. Vidareutbildning och förvärvande av nya kunskaper och färdigheter kan upplevas som en meningsfull aktivitet i livet som nybliven pensionär (1). Och ett föreningsengagemang kan ge både ett nytt socialt nätverk och en känsla av att vara till nytta. Figur 1. Andel med mycket bra eller bra hälsa i olika åldersgrupper, år, 2007 (3) Tiden som ålderspensionär spänner över en hel generation från 65 år och uppåt. I 65-årsåldern är man, även som pensionär, alltså fortfarande mitt uppe i livet. Många har ansvar för både barnbarn och gamla föräldrar. Den brittiske sociologen Peter Lasletts kallat denna del av livet för den tredje livsfasen eller den tredje åldern: Den tredje åldern är den del av pensionärstillvaron som präglas av en arbetsfri ekonomisk grundtrygghet utan nämnvärda begränsningar av aktiviteter på grund av ohälsa och funktionsnedsättning. (1) De flesta som uppnår den formella pensionsåldern kan se fram emot en ganska lång tid av aktivt liv. De yngre friska äldregrupperna har ökat i antal och får då chansen till att på olika sätt förverkliga en del av sina förväntningar Det ideella engagemanget Det ideella arbetet i Sverige är omfattande. Det motsvarar ca en halv miljon heltidsarbeten och innefattar allt från insatser inom olika frivilligorganisationer till informella hjälpinsatser till grannar, kollegor, vänner och familjemedlemmar. Detta visar en undersökning om medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället som gjordes på uppdrag av regeringen 2005 (4). Oftast målas en relativ mörk bild av den ideella sektorns utveckling och särskilt framhålls befolkningens stadigt minskade intresse för föreningsverksamhet. Men undersökningar visar att drygt 90 procent av den svenska befolkningen i åldrarna år tillhör åtminstone en frivilligorganisation och dessutom att mer än var fjärde person är engagerad i någon form av förtroendeuppdrag (5). Idrotten är den organisation som med sina idrottsföreningar samlar flest frivilligarbetare och det finns en långsiktig tendens till ökning. 20 procent av den svenska befolkningen mellan år genomför en mängd olika insatser inom idrottsföreningarnas hägn. Männen är mer aktiva inom idrotten än kvinnorna även om andelen frivilligt arbetande kvinnor ökar 6

7 påtagligt. Sett till antal timmar är det kvinnorna som arbetar mest, ca 17 timmar per månad jämfört med männens ca 15 timmar (6). Medelåldern för män som utför frivilligt arbete generellt är 45 år medan den inom idrottsrörelsen är 40 år. För kvinnor är motsvarande siffror 44 år respektive 38 år. Faktorer som verkar ha stor betydelse för förekomsten av frivilligt arbete hos yngre personer inom idrotten är om man har hemmaboende barn (6). Många föräldrar vill gärna dela sina barns fritidsintressen och det blir då naturligt att åta sig ledaruppdrag i den idrottsförening där barnen är aktiva. Äldre en outnyttjad resurs Idrottsrörelsen attraherar med andra ord den äldre åldersgruppen i lägre utsträckning än den övriga frivilligsektorn. Idrotten verkar attrahera yngre personer medan föreningslivet i övrigt får fler aktiva frivilligarbetare med åren och ett mer stabilt tillflöde (6). Det tycks finnas strukturer inom idrottsrörelsen som främst gynnar yngres engagemang medan man ser det motsatta förhållandet inom det övriga föreningslivet. Man kan tolka det så att idrotten inte har dörren öppen för alla grupper när det gäller frivilligarbete. Detta stärks av idrottens idé- program Idrotten vill där man betonar att rekrytering av ledare bör ske i underrepresenterade grupper och nämner ungdomar, kvinnor och personer med invandrarbakgrund (7). De äldre nämns inte som en grupp att rekrytera ur, trots att den också är underrepresenterad. personer har i dag en stark ställning i föreningslivet generellt, men det aktiva medlemskapet i föreningslivet minskar. Den framtidsbild som SENIOR 2005 ger är att en person som är äldre än 65 och vill påverka eller arbeta frivilligt inte funderar över sin ålder, utan vad han eller hon kan tillföra (8). Det förutsätter att samhället och dess organisationer skapar möjligheter för äldre att vara delaktiga och att det sker en fortsatt förändrad attityd gentemot äldre som innebär att äldre personer ses som resurser i samhället och inom idrottsrörelsen (9). Den ständiga ledarbristen Minskade ideella insatser och ledarbrist uppfattas av idrottsrörelsen som ett av de största framtidshoten. Framför allt gäller det inom lagidrottsföreningar där 73 procent befarar minskade ideella insatser (10). Många idrottsföreningar arbetar medvetet för att rekrytera unga ledare, t ex genom att ge ungdomar inflytande över verksamheten i organiserad form. De vanligaste sätten är genom att tillsätta en eller flera ungdomsrepresentanter i styrelser samt genom arbetsgrupper och liknande Utbildning och annat stöd erbjuds också unga ledare för att minimera risken att de slutar. Strategiska satsningar på att rekrytera äldre till ledaruppdrag saknas däremot oftast. Den parlamentariska äldreberedningen SE- NIOR 2005 har i sitt betänkande konstaterat att morgondagens äldre, dvs. de som idag är över 50 år, är en resurs med bl.a. sitt sociala nätverk och sin utbildning. Äldre bör ges större möjligheter till inflytande och delaktighet och där kan idrottens organisationer vara med att bidra till en ändrad syn. Äldre och medelålders 7

8 Metod Det var mot den bakgrunden Riksidrottsförbundet (RF) gav Statistiska Centralbyrån (SCB) i uppdrag att under våren 2008 göra en undersökning om äldres idrottsliga engagemang och vilja att ta på sig ledaruppdrag. Undersökningen genomfördes i form av en kombinerad postal och webbaserad enkät (respondenterna fick välja mellan att svara via Internet eller att skicka in ett frågeformulär) riktad till slumpmässigt utvalda män och kvinnor mellan år. Enkäten bestod av tolv frågor som behandlade Nuvarande och tidigare engagemang i idrottsrörelsen Ledarutbildning Tankar om framtida engagemang Vilja att ta på sig ledaruppdrag och förutsättningar för att göra det Respondenterna fick också ange bland annat kön, ålder, födelseland och medborgarskap, utbildningsnivå samt typ av bostadsort. Det skulle alltså vara möjligt att särredovisa resultaten baserat på dessa kategorier. Men i vissa fall är grupperna så små att man ska vara försiktig med att dra för långtgående slutsatser. 64 procent (1 919 personer) svarade på enkäten, vilket får anses som ett bra resultat. Dock är det väl rimligt att anta att de idrottsintresserade har svarat i högre utsträckning än de som inte är det. Om det stämmer är siffrorna förmodligen något för positiva sedda ur idrottsrörelsens synvinkel. Högst har svarsfrekvensen varit bland personer med följande egenskaper Födda i Sverige år Gifta Hög årlig inkomst Kvinnor har svarat i något högre utsträckning än män, 65 jämfört med 63 procent Personer födda i annat land än Sverige är den grupp med störst bortfall. Endast 48 procent av de utlandsfödda personer som fått enkäten har valt att svara på den. Språksvårigheter är med stor sannolikhet en förklarande orsak till det höga bortfallet Resultat Äldres engagemang i idrottsföreningar Undersökningen visar att mer än hälften i åldersgruppen år är eller har varit medlemmar i en idrottsförening. Var femte kvinna och mer än var fjärde man är fortfarande medlem. Precis som i befolkningen som helhet är de med lång utbildning mer idrottsaktiva än de som har kort utbildning. 55 procent av gruppen med förgymnasial utbildning har aldrig varit med i en förening jämfört med 39 procent av de med eftergymnasial utbildning. 27 procent av de senare är fortfarande med i en idrottsförening. I februari 2008 var drygt 2,1 miljoner av Sveriges befolkning mellan 55 och 75 år. Det innebär att cirka personer i den åldersgruppen är medlemmar i en idrottsförening. Av dem är över 66 år. Man kan också notera att medlemmarna är idrottsrörelsen trogna. 70 procent har varit med i en förening i mer än 10 år. Som medlem i en idrottsförening kan man många ha olika funktioner och roller. De flesta i den undersökta åldersgruppen är aktiva utövare på motions- eller tävlingsnivå. Här finns en tydlig skillnad mellan könen (Figur 2). Kvinnor ägnar sig mer åt motionsidrott än tävlingsidrott, 50 respektive 12 procent. Bland männen är det tvärtom 25 procent ägnar sig åt motionsidrott och 48 procent tävlar. Av kvinnorna anger 33 procent att de är passiva medlemmar jämfört med 22 procent av männen. 8

9 Passiv medlem Motionär Tävlingsaktiv Aktivitetsledare Män Kvinnor Organisationsledare Domare/funktionär Hjälptränare vid enstaka tillfällen Figur 2. Vilken funktion har/hade du i föreningen? Flera alternativ kan ha angetts. Andel i procent fördelat på kön. Det är en allmän uppfattning att pojkar/män är mer tävlingsinriktade än flickor/kvinnor, en uppfattning som bekräftas av undersökningen. Men motsvarande studier av ungdomar visar att skillnaderna minskar. Kanske ser vi här en successiv utjämning av könsrollerna, där de äldre av naturliga skäl speglar tidigare en tidigare verklighet. Man ser även en tydlig könsskillnad avseende alla typer av ledaruppdrag i föreningen. 31 procent av männen och har angett att de är aktivitetsledare, t ex tränare, jämfört med 10 procent av kvinnorna. 30 procent män och 13 procent kvinnor har en roll som organisationsledare (dvs styrelseledamot eller aktiv i någon kommitté eller liknande). Precis som när det gäller befolkningen i allmänhet finns det en klar skillnad mellan olika utbildningsnivåer vad gäller fysisk aktivitet. De högutbildade är eller har varit betydigt mer motionsaktiva än lågutbildade (45 respektive 26 procent). Lite överraskande gäller denna skillnad dock inte tävlingsaktivitet och inte heller ledaruppdrag i föreningen. Av dem som är eller har varit medlemmar i en idrottsförening har ungefär var fjärde (24 procent) fått någon form av ledarutbildning inom idrottsrörelsen. Det motsvarar drygt personer. Också här finns det en markant könsskillnad: 31 procent av männen jämfört med bara 14 procent av kvinnorna har utbildat sig. I tolkningen av de här siffrorna ska man komma ihåg att idrottsrörelsens utbildningsverksamhet tog verklig fart på 1970-talet. Idrottens utbildningsorganisation SISU Idrottsutbildarna bildades 1985, vilket ledde till en ny snabb utveckling. Många av deltagarna i den här undersökningen gjorde sina ledarinsatser tidigare än så. Idag är siffrorna alltså högre, och vi ser inte heller samma könsskillnader. Äldres ledaruppdrag Studien visar att nästan personer i åldern år har någon form av ledaruppdrag inom idrottsrörelsen. Här kan man se två huvudgrupper av ledare; de som lägger ner mycket tid på sitt ledarskap, och alltså förmodligen har ett fast ledaruppdrag, och de som 9

10 bara engagerar sig några enstaka gånger per år (Figur 3). 41 procent ägnar sig åt sitt ledaruppdrag minst en gång i veckan, vilket tyder på att de har ett fast uppdrag, medan 29 procent bara är engagerade någon eller några gånger per år. En intressant notering är att fler kvinnor än män är ledaraktiva två eller flera gånger i veckan (33 respektive 27 procent). Samtidigt är det också fler kvinnor som gör mer tillfälliga inhopp (någon gång per år). Värt att notera är också att lågutbildade tycks vara mer aktiva än högutbildade. Eftersom det faktiska antalet svarande här är ganska litet ska man dock akta sig för att dra alltför långtgående slutsatser Kvinnor Män 10 0 flera ggr/vecka 1g/vecka 2-3 ggr/mån 1g/mån några ggr/år Figur 3. Hur ofta har du ledaruppdrag? Andel i procent fördelat på kön Eftersom det rör sig om äldre personer skulle man kunna tänka sig att de har ett förhållandevis kortsiktigt perspektiv på sitt engagemang. Det är ju också en allmänt omvittnad tendens att människor i allt mindre utsträckning är beredda att ta på sig ett långsiktigt ansvar men gärna gör tillfälliga eller i alla fall tidsbegränsade insatser. Därför är det intressant att de personer som åtar sig ledaruppdrag ofta gör det under lång tid (Tabell 1). Endast var femte tror att de kommer att avsluta sitt åtagande inom ett år. Majoriteten tror att de kommer att fortsätta i ytterligare 2 till 9 år, medan mer än var tionde anger att de kan tänka sig att fortsätta i mer än 10 år. Faktum är att de äldre (66-75 år) generellt har ett längre tidsperspektiv än de yngre (55-65 år). Också här ser vi dessutom en könsskillnad, nämligen att fler män än kvinnor räknar med att avsluta sin ledargärning inom det kommande året. Möjligen är det så att de äldre har en syn på långsiktigt ansvarstagande som successivt håller på att försvinna. Men återigen handlar det om små grupper så osäkerhetsmarginalen är stor. < 1 år 2-4 år 5-9 år > 10 år Män 26 % 34 % 27 % 13 % Kvinnor 9 % 54 % 26 % 11 % år 22 % 40 % 23 % 15 % år 21 % 38 % 35 % 6 % Totalt 21 % 40 % 27 % 12 % Tabell 1. Hur länge tror du att du kommer att fortsätta med ditt/dina ledaruppdrag? 10

11 Rekrytering av nya ledare Deltagarna i undersökningen som idag inte är idrottsledare har besvarat frågan om de kan tänka sig att bli det. 94 procent svarar nej. De som angett skäl till det tycker framför allt att de är för gamla eller sjuka. Men - tre procent av kvinnorna och nio procent av männen svarar ja. Det kan vid en första anblick kännas som nedslående siffror, men räknar vi om procenttalen till antal individer innebär de potentiella nya ledare i åldern år. Personer med eftergymnasial utbildning ställer sig mer positiva till att åta sig ledaruppdrag jämfört med personer med kortare utbildning, vilket kan verka överraskande med tanke på att de lågutbildade var mer aktiva. En tolkning skulle kunna vara att det beror på just det, nämligen att de lågutbildade redan är det. Kvinnor % Män % Att någon frågar mig Att jag får vara tillsammans med mina barn/barnbarn Att jag får ekonomisk ersättning Att jag erbjuds ledarutbildning Att vi är flera som delar på ansvaret Tabell 2. Vad krävs för att du ska tacka ja till ledaruppdrag. Flera alternativ kan ha angetts Totalt % Vad krävs då för att man ska ta på sig ett ledaruppdrag? Två villkor sticker ut: Att någon frågar, vilket i och för sig kan tyckas självklart, och delat ansvar. Många ser också utbildning som en förutsättning för att vara beredd att ta ett ansvar. Detta att bli tillfrågad är viktigare för männen, medan utbildning prioriteras högre av kvinnorna (tabell 2). Precis som i andra undersökningar visar det sig att ekonomisk ersättning inte ligger särskilt högt på önskelistan, inte ens bland de lågutbildade som förmodligen också i högre utsträckning är lågavlönade. Tvärtom finns det i den gruppen inte någon (!) som angett ekonomisk ersättning som en förutsättning för att ta på sig ledaruppdrag (tabell 2). Nya ledare i föreningen De som i undersökningen säger sig vara beredda att ta på sig ledaruppdrag vill framför allt vara aktivitetsledare (51 procent) eller att hoppa in som hjälpledare vid enstaka tillfällen (47 procent). Men mer än var tredje (38 procent) kan tänka sig att vara organisationsledare, dvs sitta i en styrelse, kommitté eller liknande. Procentuellt blir det inga stora siffror men omräknat i absoluta tal pratar vi om ett möjligt tillskott på aktivitetsledare, organisationsledare, domare/ funktionärer och nya hjälptränare vid enstaka tillfällen (figur 4) Det ligger nära till hands att de äldre i första hand skulle kunna tänka sig att hoppa in tillfälligt där och när det behövs. Men hela 71 procent är beredda att ställa upp en gång i veckan eller mer. Och återigen är lågutbildade villiga att ägna mer tid åt idrottsledarskapet än högutbildade med reservation för osäkra siffror. 11

12 Kvinnor Män Aktivitetsledare Organisationsledare Domare/funktionär Hjälptränare vid enstaka tillfällen Annat Figur 4. Vilken typ av uppdrag skulle du kunna tänka dig (fl era alternativ kan ha angetts)? Andel i procent fördelat på kön. De presumtiva aktivitetsledarna har också uppgett vilka åldersgrupper de skulle vilja arbeta med. Här finns intressanta könsskillnader: För männen verkar det inte spela någon större roll, dvs deras preferenser är relativt jämt spridda. Kvinnorna föredrar däremot väldigt tydligt barn eller äldre. Framför allt är det få som vill leda tonårsgrupper vilket 60 procent av männen gärna gör (tabell 3). Aktivitetsledarna har fått ange vilken eller vilka typ av grupper de skulle vilja arbeta med: flickor/ kvinnor, pojkar/män eller könsblandade grupper. Här svarar en klar majoritet av både männen och kvinnorna (87 respektive 85 procent) att de gärna vill arbeta med blandade grupper. Kvinnorna vill definitivt inte ta hand om pojkar/män, inte en enda anger detta alternativ, medan en del män (29 procent) kan tänka sig att leda flickor/kvinnor. I den här frågan ser vi med andra ord tydliga spår av traditionellt könsrollstänkande (tabell 4). Kvinnor % Män % Totalt % Barn upp till 12 år Ungdomar år Vuxna år Vuxna 56 år och äldre Tabell 3: Vilken åldersgrupp skulle du vilja arbeta med? Kvinnor % Män % Totalt % Flickor/kvinnor Pojkar/män Blandgrupper Tabell 4: Vilken gruppsammansättning skulle du vilja arbeta med? 12

13 Diskussion Det finns i Sverige idag nästan 2,1 miljoner människor som är mellan 55 och 75 år. År 2025 beräknas de vara ytterligare drygt Det är med andra ord en stor och växande grupp. Och det är dessutom en grupp som blir allt friskare och därmed allt mer aktiv. Dagens, och morgondagens, äldre vill inte behandlas som en homogen skara med samma intressen. Det rör sig om individer, med individuella behov och ambitioner. En del har kallat det för den andra tonårsperioden, en period utan krav från vare sig arbetsgivare eller barn. Alla dessa individer är människor som, med sina kunskaper och erfarenheter och inte minst sin lediga tid, skulle kunna vara en fantastisk resurs för samhället i allmänhet och idrottsrörelsen i synnerhet. Trots att de äldre i debatten ibland utpekas som en propp som hindrar ungdomar från att komma fram inom föreningslivet visar siffrorna att de faktiskt totalt sett är underrepresenterade. Faktum är att det är grupp som idrottsrörelsen i sin inriktning på barn och ungdomar i stor utsträckning negligerat. SCB:s undersökning visar att det finns många äldre som är idrottsintresserade och också vill göra en aktiv insats. 24 procent, vilket motsvarar nästan en halv miljon människor, är medlemmar i en idrottsförening, har någon form av ledaruppdrag. 3 procent av de kvinnor och 9 procent av de män som inte är det säger att de kan tänka sig att bli ledare. Man kan tycka att det inte är särskilt många, men omräknat till antal individer innebär det om potentiellt nya. Överraskande nog är det dessutom många av dem som är beredda att ta på sig ett kontinuerligt och långsiktigt ansvar, dvs ägna en gång eller mer i veckan i flera år framöver. För att lyckas engagera dessa äldre ledare ställs dock, enligt undersökningen, vissa krav. För det första, naturligtvis, att de blir tillfrågade. Men också att de erbjuds möjlighet att dela ansvaret med någon eller några andra, erbjuds utbildning och i första hand får leda könsblandade grupper. Är idrottsrörelsen beredd att göra den satsningen för att rekrytera nya ledare? Å andra sidan: Har idrottsrörelsen råd att låta bli? Det förs idag en intensiv diskussion om hur föreningar och förbund ska kunna engagera unga ledare. Med stöd från RF görs också särskilda satsningar på det området. Självklart är de viktiga och riktiga, inte minst ur demokratisk synvinkel den generation som står för huvuddelen av verksamheten ska rimligen också ha ett stort inflytande över denna verksamhets utformning. Men det får inte leda till att en annan stor, och växande, grupp ställs utanför. En folkhälsoinsats Enligt idéprogrammet Idrotten vill ska idrottsrörelsen erbjuda alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska eller psykiska förutsättningar, en positiv, hälsofrämjande och utvecklande fritidsmiljö. Genom att göra detta bidrar den till folkhälsan hos den äldre befolkningen. Statens Folkhälsoinstitut har identifierat fyra hörnpelare för att främja en god hälsa för äldre (11): Social gemenskap Meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd Fysisk aktivitet Goda matvanor Allt detta kan idrottsrörelsen bidra med, inte minst för den äldre befolkningen. Att vara medlem i en idrottsförening där man samlas kring ett gemensamt intresse och får uppleva en gemenskap med andra människor kan för många vara en ersättning för den arbetsgemenskap som ofta går förlorad i samband med pensionen. Att alla goda krafter behövs 13

14 för att idrottsrörelsen ska kunna fortsätta att utvecklas är uppenbart. I både föreningar och förbund finns många olika uppgifter där människor kan känna att de gör en insats och är behövda. Fysisk aktivitet är idrottens kärna. Alla kan vara aktiva på sin nivå utifrån sin förmåga och sina ambitioner. Och goda matvanor är en förutsättning för att orka med den fysiska aktiviteten. En åldrande befolkning kan betyda starkt ökande sjukvårds- och omsorgskostnader för samhället. Att skapa förutsättningar för att äldre är friska är därför en samhällsekonomiskt betydelsefull insats. Idrotten kan bidra till den och många äldre vill, enligt undersökningen, att idrottsrörelsen gör det. Sammanfattningsvis handlar det om en vinnvinn-situation: Genom att se äldre som en resurs och ta till vara den vilja som finns att åta sig olika ledaruppdrag, kan vi lösa en del av den ledarbrist som finns inom idrottsrörelsen. Genom att engagera äldre som idrottsledare kan vi tillföra föreningsidrotten fler trygga och erfarna vuxna för att skapa goda idrottsmiljöer för barn och ungdomar. Genom att utveckla en idrottsrörelse som möjliggör för äldre att fortsätta vara aktiva idrottsutövare men också att engagera fler äldre som ledare innebär att vi kan få se en äldre generation som i ännu större utsträckning bibehåller en god hälsa långt upp i åren. 14

15 Referenser 1. Agahi, N, Lagergren, M, Thorslund, M & Wånell, S-E. Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar. En Kunskapssammanställning. R 2005:6. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitutet; Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa en utmaning för Europa. Kortversion av Healthy Ageing- projektets huvudrapport. S 2007:02. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut; Statens Folkhälsoinstitut. Hälsa på lika villkor, Nationella folkhälsoenkäten Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Olsson, L-E, Svedberg, L & Grassman, E. Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället några grundläggande uppgifter från en ny befolkningsstudie. Stockholm: Justitiedepartementet; Riksidrottsförbundet. Idrotten i den ideella sektorn. FoU-rapport 2004:6. Stockholm: Riksidrottsförbundet; Riksidrottsförbundet Frivilligt arbete inom idrotten möjlighet och ofrånkomlighet. FoU-rapport 2007:4. Stockholm: Riksidrottsförbundet; Riksidrottsförbundet. Idrotten vill. Verksamhetsidé och riktlinjer för idrottsrörelsen in i talet. Stockholm: Riksidrottsförbundet; Socialdepartementet. Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring. SENIOR 2005: Socialdepartementet: Stockholm; Statens Folkhälsoinstitut. Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. Erfarenheter av hälsofrämjande arbete. R 2008:11. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut; Riksidrottsförbundet. Idrottens föreningar en studie om idrottsföreningarnas situation. FoU rapport 2005:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet; Statens Folkhälsoinstitut. Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande. R 2008:11. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut;

16 Bilaga A Engagemang i en idrottsförening 1. Är du medlem i någon idrottsförening? 1 Ja 2 Nej, men jag har tidigare varit medlem 3 Nej, jag har aldrig varit medlem i någon idrottsförening Gå vidare till avsnitt C och fråga Hur länge har du sammanlagt varit medlem i någon idrottsförening? 1 Kortare än 10 år 2 10 år eller längre 3. Vilken funktion har/hade du i föreningen? Ange ett eller flera alternativ. 1 Passiv medlem 1 Motionär 1 Tävlingsaktiv 1 Aktivitetsledare, t.ex. tränare, ledare, coach, mentor och handledare. 1 Organisationsledare, t.ex. styrelser, kommittéer, valberedningar och verkställande organ. 1 Domare/funktionär 1 Hjälptränare vid enstaka tillfällen 4. Har du någon gång fått ledarutbildning inom idrottsrörelsen? 1 Ja 2 Nej B Du som har ledaruppdrag inom idrottsrörelsen Följande frågor ska besvaras av dig som angivit att du är aktivitetsledare, organisationsledare, domare/funktionär eller hjälptränare vid enstaka tillfällen på fråga 3. Övriga går vidare till avsnitt C och fråga Hur ofta har du ledaruppdrag? 1 2 eller flera gånger i veckan 2 1 gång i veckan gånger i månaden 4 1 gång i månaden 5 Någon eller några gånger per år 6. Hur länge tror du att du kommer att fortsätta med ditt/dina ledaruppdrag? 1 1 år eller kortare år år 4 10 år eller längre 16

17 C Du som inte är ledare inom idrotten 7. Skulle du kunna tänka dig att bli ledare inom idrotten? 1 Ja 2 Nej Tack för din medverkan! Skicka in blanketten i bifogat svarskuvert eller via Internet. 8. Vad krävs för att du ska tacka ja? Ange ett eller flera alternativ. 1 Att någon frågar mig 1 Att jag i föreningen får vara tillsammans med mina barn/barnbarn 1 Att jag får ekonomisk ersättning 1 Att jag erbjuds ledarutbildning 1 Att vi är flera som delar på ansvaret 1 Annat, ange vad: 9. Hur ofta kan du tänka dig att ställa upp som ledare? 1 2 eller flera gånger i veckan 2 1 gång i veckan gånger i månaden 4 1 gång i månaden 5 Någon eller några gånger per år 10. Vilken typ av uppdrag skulle du kunna tänka dig? Ange ett eller flera alternativ. 1 Aktivitetsledare 1 Organisationsledare 1 Domare/funktionär 1 Hjälptränare vid enstaka tillfällen 1 Annan typ, ange vilken: 11. Om du vill bli aktivitetsledare; Vilken åldersgrupp skulle du vilja arbeta med? Ange ett eller flera alternativ. 1 Barn upp till 12 år 1 Ungdomar år 1 Vuxna, år 1 Vuxna, 56 år och äldre 12. Om du vill bli aktivitetsledare; Vilken gruppsammansättning skulle du vilja arbeta med? Ange ett eller flera alternativ. 1 Flickor/kvinnor 1 Pojkar/män 1 Blandgrupper (flickor/kvinnor och pojkar/män ihop) Tack för att du svarade på enkäten! 17

18 18

19 19

20 Idrottens Hus, Stockholm Tel: Fax: E-post: 20 Hemsida:

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor. Svenskarnas idrottsvanor 2011 1 Innehåll Innehåll... 2... 3 Motion... 4 De populäraste motionsidrotterna... 5 Träning och tävling... 6 De populäraste tävlingsidrotterna... 6 Titta på idrott som åskådare... 8 Kostnader för eget

Läs mer

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002

Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Idrott och integration EN STATISTISK UNDERSÖKNING 2002 Förord Sverige är idag ett mångkulturellt land. Cirka tio procent av Sveriges befolkning, eller 950 000, är födda utomlands. Ytterligare åtta procent,

Läs mer

Frivilligt arbete inom idrotten - möjlighet och ofrånkomlighet

Frivilligt arbete inom idrotten - möjlighet och ofrånkomlighet - möjlighet och ofrånkomlighet FoU-rapport 2007:4 FoU-rapporter 2004 1. Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2. Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns idrottande 2003 3.

Läs mer

Idrottens sociala betydelse

Idrottens sociala betydelse Idrottens sociala betydelse En statistisk undersökning hösten 2004 FoU-rapport 2005:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en studie

Läs mer

Svenskarnas idrottsvanor

Svenskarnas idrottsvanor Svenskarnas idrottsvanor EN STUDIE AV SVENSKA FOLKETS TÄVLINGS- OCH MOTIONSVANOR 2003 FoU-rapport 2004:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen

Läs mer

Ungdomars tävlings- och motionsvanor

Ungdomars tävlings- och motionsvanor Ungdomars tävlings- och motionsvanor En statistisk undersökning våren 2005 FoU-rapport 2005:6 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en

Läs mer

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning

Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:

Läs mer

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007

Idrotten landets ledande ledarskola. Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 Idrotten landets ledande ledarskola Resultat från SIFO-undersökningar kring ideellt ledarskap som merit i arbetslivet, våren 2007 1 STOCKHOLM JULI 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: Bildbyrån ILLUSTRATION: Katti

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning Gotlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Gotland Box 1030, 621 21 Visby Tfn: 0498-20 70 53 Fax: 0498-21 54 74 E-post gi@gotsport.se,

Läs mer

Bidrar vår förening till mångfald?

Bidrar vår förening till mångfald? Bidrar vår förening till mångfald? Ett analysverktyg om mångfaldsarbete SISU Idrottsutbildarna Verktyg för mångfaldsanalys av idrottsföreningen Allas rätt att vara med är en av byggstenarna i svensk idrotts

Läs mer

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott

Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Riksidrottsförbundets anvisningar för barnoch ungdomsidrott Ambitionen är att anvisningarna ska hjälpa förbund och föreningar till ökad medvetenhet om vad man håller på med och varför. Alla barn och ungdomar

Läs mer

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott

Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Valuta för pengarna - om föräldrars kostnader för barnens deltagande i tävlingsidrott Krister Hertting FoU-rapport 2009:4 FoU-rapporter STOCKHOLM FEBRUARI 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN 2004:1 Ätstörningar

Läs mer

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET. MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! ÖPPNA DÖRRARNA FÖR FLER OCH BEHÅLL FLER LÄNGRE Vi vill att barn och ungdomar ska utvecklas, trivas och må bra

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015

VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 VERKSAMHETS INRIKTNING 2015 IDROTTEN I SAMHÄLLET Idrotten är i särklass Sveriges största folkrörelse. Idrotten erbjuder aktiviteter för alla åldrar och bidrar till att både glesbygd och tätorter blir

Läs mer

Vil Vi ka st lka stann n a nar k r kva v r r oc o h c va h varför ör?

Vil Vi ka st lka stann n a nar k r kva v r r oc o h c va h varför ör? En studie av ungdomars deltagande i föreningsidrott FoU-rapport 2008:4 STOCKHOLM FEBRUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2

Läs mer

Jesper Fundberg FoU-rapport 2009:6

Jesper Fundberg FoU-rapport 2009:6 Om rekrytering till styrelser inom svensk idrott Jesper Fundberg FoU-rapport 2009:6 FoU-rapporter STOCKHOLM JANUARI 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: ANTON REHNBORG 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian

Läs mer

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning

Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ideella ledare idrottens största strategiska ledarsatsning Idrottens ledarbrist beskrivs ofta som en ödesfråga. Flera projekt

Läs mer

Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer

Andel svenskar (16-64 år) som har störst engagemang, är medlem och delaktig i olika sorters av organisationer Idrottens omfattning Svensk idrott är bäst på att sätta folket i rörelse Svensk idrott är Sveriges största idéburna organisation sett till hur många som är delaktiga och engagerade. Nästan halva befolkningen

Läs mer

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING

BLI EN UTMÄRKT FÖRENING BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver

Läs mer

Skolidrottsförbundets utvecklingsplan

Skolidrottsförbundets utvecklingsplan FRAMTIDENS SKOL-IF Skolidrottsförbundets utvecklingsplan 2017-2019 DE FYRA PUNKTERNA Skolidrottsförbundet ska stödja, leda, företräda, utbilda och utveckla skolidrottsföreningarna så att de är så attraktiva

Läs mer

Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv

Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv Analys av träningstider inom föreningsidrotten - en studie av sju lagidrotter sett ur ett ålders- och könsperspektiv FoU-rapport 2007:6 STOCKHOLM DECEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN FoU-rapporter

Läs mer

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy

Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Sundbybergs Idrottsklubbs Föreningspolicy Antagen på Sundbybergs Idrottsklubbs ordinarie årsmöte den 26 mars 2003 Sundbybergs Idrottsklubbs verksamhetside Sundbybergs Idrottsklubb är en ideell förening,

Läs mer

SHIF/SPK:s Värdegrund

SHIF/SPK:s Värdegrund VÄRDEGRUND 1 SHIF/SPK:s Värdegrund Svenska Handikappidrottsförbundet och Sveriges Paralympiska Kommittés (SHIF/SPK) värdegrundsarbete är en del av hela idrottsrörelsens arbete. En värdegrund beskriver

Läs mer

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius

Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar. Av Karin Redelius Idrottsledarskap ett lyft för ungdomar Av Karin Redelius 1 STOCKHOLM JUNI 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTON: Bildbyrån Skriftserie om idrottens ledarskap I projektet Idrottens ideella ledare erbjuder vi

Läs mer

Volontärbarometern en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang 2016

Volontärbarometern en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang 2016 Volontärbarometern en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang 2016 Innehåll Volontärbyrån 2017 Layout och text: Vanja Höglund och Anna Snell Foto: Joel Ahlgren, Linn Ejdersand Ilustrationer:

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering Svensk orienterings vision dit vill vi Svensk orientering vill vara

Läs mer

Västergötlands Golfförbunds Jämställdhetsplan

Västergötlands Golfförbunds Jämställdhetsplan Västergötlands Golfförbunds Jämställdhetsplan I idrottsrörelsens verksamhetsidé står idrotten ska utformas så : Alla som vill, oavsett nationallitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell

Läs mer

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med 2013-02-19 Föreningar i Örebro län Det finns drygt 3 100 föreningar i Örebro län. Nästan hälften av alla vuxna är aktiva i en förening. Största engagemanget

Läs mer

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009

Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram. Antagen av RF-stämman 2009 Idrotten vill en sammanfattning av idrottsrörelsens idéprogram Antagen av RF-stämman 2009 Innehållsförteckning Inledning 2 Idrottens verksamhetsidé, vision och värdegrund 4 Bra i idrott och bra idrott

Läs mer

K i v nno inn r o oc r o h mä h män ino n in m idrot idrotte t n e n

K i v nno inn r o oc r o h mä h män ino n in m idrot idrotte t n e n Kvinnor och män inom idrotten 2005 - statistik från Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2006:5 FoU-rapporter 2003 1. Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt 2. Man vill ju inte att föreningen ska dö en

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun

Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska

Läs mer

Idro Idr t o te t ns ro ens r l o l i s ll i samhäl mhä l l et le II t I

Idro Idr t o te t ns ro ens r l o l i s ll i samhäl mhä l l et le II t I II En modell för idrottsgenererade sociala och monetära effekter på samhället FoU-rapport 2008:3 STOCKHOLM FEBRUARI 2009 ANDRÈN & HOLM FOTO: SCANPIX FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt

Läs mer

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun

Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2

Läs mer

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013

Välkommen till SDF konferens. 22-23 november 2013 Välkommen till SDF konferens 22-23 november 2013 Grattis Värmlands Orienteringsförbund, Värmland och Arvika! PROGRAM 22 november 12.00 Lunch 13.00 Föreläsning, Peter Eriksson barn och ungdomsansvarig

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna

Dalarnas Idrottsförbund. SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2014-2015 1 2 Dalarnas Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna gemensam verksamhetsinriktning 2014-2015 Sidan Dalaidrottens verksamhetsidé 4 Vi utvecklar idrotten i Dalarna 4 Dalaidrottens

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015 Svensk idrotts 2025 Bakgrund och process 2011 - Motion om förenklad administration från Boxningsklubben Narva Utredning om förutsättningarna för Framtidens Idrott 2013 - Rapport till RIM 2013 Att uppdra

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2014-2015

Verksamhetsinriktning 2014-2015 VERKSAMHETSINRIKTNING BLEKINGE IDROTTSFÖRBUND 2014-2015 Verksamhetsinriktning 2014-2015 För Riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut om en tvåårig verksamhetsinriktning

Läs mer

GRÖNT LJUS JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT. Golfdistriktsförbunden. Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare

GRÖNT LJUS JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT. Golfdistriktsförbunden. Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare Golfklubb, styrelse, junior- och elitkommitté, ledare och tränare GRÖNT LJUS juniorverksamhet som ger resultat. JUNIORVERKSAMHET SOM GER RESULTAT Golfdistriktsförbunden 2 svenska golfförbundet Fakta Grönt

Läs mer

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten Verksamhetsinriktning 2016-2017 Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17

VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17 VERKSAMHETSPLAN för Ålands Idrott 2015 17 Fastställd av Idrottstinget 3.3.2015 Ålands Idrotts verksamhet FÖRBUNDETS VERKSAMHET Förbundets namn är Ålands Idrottsförbund där det officiella marknadsföringsnamnet

Läs mer

Idrott och social hållbarhet

Idrott och social hållbarhet Idrott och social hållbarhet Malmö 27 maj 2015 Janne Carlstedt, Riksidrottsförbundet Jenny Hellberg, Skåneidrotten Idrott och social hållbarhet (A6 och B6) Idrotten engagerar många människor i vårt samhälle

Läs mer

Innehåll. Idrotten Vill. SvFFs mål och strategidokument Samverkansprojekt SöFF SISU. SöFFs utvecklingsplan Hjälp för utveckling

Innehåll. Idrotten Vill. SvFFs mål och strategidokument Samverkansprojekt SöFF SISU. SöFFs utvecklingsplan Hjälp för utveckling Presentation Innehåll Idrotten Vill SvFFs mål och strategidokument 2013-2017 Samverkansprojekt SöFF SISU SöFFs utvecklingsplan 2013-2017 Hjälp för utveckling Skattning av din förening Filmklipp Svensk

Läs mer

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling

IK Bolton. Värdegrund Engagemang Gemenskap Ständig utveckling Handboll för alla IK Bolton IK Bolton erbjuder handboll som är glädjefylld och tillgodoser barns, ungdomars och seniorers vilja att utvecklas som handbollsspelare, vilket bidrar till att ge alla medverkande

Läs mer

Målstyrning och bidragsgivning inom svensk. idrott. FoU-rapport 2007:7

Målstyrning och bidragsgivning inom svensk. idrott. FoU-rapport 2007:7 Målstyrning och bidragsgivning inom svensk idrott FoU-rapport 2007:7 FoU-rapporter 2004:1 Ätstörningar en kunskapsöversikt (Christian Carlsson) 2004:2 Kostnader för idrott en studie om kostnader för barns

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad

Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orientering Världens bästa Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Strategisk plan för Svensk orientering Svensk orienterings vision Dit vill vi! Svensk orientering, världens bästa!

Läs mer

Dokumentation Rakt på sak

Dokumentation Rakt på sak Dokumentation Rakt på sak Under utvecklingsträffen den 25 26 mars genomfördes ett erfarenhetsutbyte med hjälp av metoden Rakt på sak. Nedan följer en sammanställning av vad som framkom. Under respektive

Läs mer

Gruppen lågutbildade i Sverige

Gruppen lågutbildade i Sverige Gruppen lågutbildade i Sverige Förändringar i livsvillkor 1990 2012 Sara Kjellsson Institutet för Social Forskning (SOFI) Stockholms Universitet Svenska befolkningen, åldrarna 20-69 år: 3 500 000 3 000

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Vägval för Ungdomsrådet Idrotten ur ett ungdomsperspektiv.

Vägval för Ungdomsrådet Idrotten ur ett ungdomsperspektiv. Vägval för Ungdomsrådet Idrotten ur ett ungdomsperspektiv. Förord Att vara ung och påverka handlar inte nödvändigtvis om att göra revolution utan om att vi som unga uttrycker vår åsikt, är delaktiga i

Läs mer

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013

Verksamhetsinriktning. Riksidrottsförbundet 2012 2013 Verksamhetsinriktning Riksidrottsförbundet 2012 2013 STOCKHOLM AUGUSTI 2011 ANDRÈN & HOLM BILD: Bilbbyrån & Helena Björck För riksidrottsstyrelsens (RS) ledning av verksamheten fattar RF-stämman beslut

Läs mer

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN

SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG FÖRENINGSNAMN SKATTNINGSVERKTYG Hur nöjda är ni med läget just nu inom de olika områdena? Läs igenom utgångspunkterna på sid 4-6 innan ni påbörjar skattningen. Tänk på! Det är viktigt

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling Verksamhetsidé Vision Bowlingsporten ska vara framgångsrik, kul, socialt engagerande och tillgänglig för alla. Bowling en sport för alla En idrott alla kan

Läs mer

VERKSAMHETS INRIKTNING

VERKSAMHETS INRIKTNING VERKSAMHETS INRIKTNING 2016-2017 2 Förflyttning Traditionellt synsätt Pyramid bredd för att få elit Framtida synsätt Rektangel bredd och elit Breddidrott (med tävlingsinslag) Motionsidrott Äldre Elitidrott

Läs mer

Volontärbarometern 2011

Volontärbarometern 2011 Volontärbarometern 2011 Volontärbyråns årliga undersökning om volontärer och vad de får ut av sitt engagemang Vanja Höglund Volontärbyrån 2011 Någon frågade Har vänner som volontärjobbat och sett till

Läs mer

Jämlikhet och jämställdhet i Svenska Fäktförbundet

Jämlikhet och jämställdhet i Svenska Fäktförbundet Jämlikhet och jämställdhet i Svenska Fäktförbundet En kort rapport och remissmaterial från arbetsgruppen för jämlikhet och jämställdhet Innehåll Sid. Till Svenska Fäktförbundets föreningar 2 Jämlikhet

Läs mer

Att vara idrottsförälder

Att vara idrottsförälder Att vara idrottsförälder Detta är ett studiematerial för er som är föräldrar till idrottande barn. För många barn är idrottsföreningen, näst efter hemmet och skolan, den viktigaste uppfostringsmiljön.

Läs mer

Att vara idrotts år. - handledning. Om att vara förälder i en idrottsförening

Att vara idrotts år. - handledning. Om att vara förälder i en idrottsförening Att vara idrotts- - handledning FÖRÄLDER Om att vara förälder i en idrottsförening 9-10 år Att vara idrottsförälder ATT VARA IDROTTSFÖRÄLDER Samla föräldragruppen och arbeta med dessa frågeställningar

Läs mer

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det.

Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Jag skulle vilja vara målvakt i innebandyn. Men att övertala mamma och pappa så att jag får det är svårt, trots att jag vet att jag skulle klara det. Citat ur Barn äger Idrott Fakta i korthet Det är tio

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen

Vision Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Vision 2020 Ungas delaktighet genom Idrotten vill och Barnkonventionen Skånes skolidrottsförbunds del i att skapa förutsättningar för kommuner att arbeta efter barnkonventionen samt till att bedriva idrott

Läs mer

Sammanfattning och övergripande slutsatser

Sammanfattning och övergripande slutsatser Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om idrottsrörelsens bidrag till demokratisk fostran och delaktighet Under 2015 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag att genomföra

Läs mer

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet!

IDROTTSLYFTET MER OCH FLER. Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! IDROTTSLYFTET MER OCH FLER Ta chansen att utveckla föreningens barn- och ungdomsverksamhet! VAR MED OCH UTVECKLA VÄRLDENS BÄSTA BARN- OCH UNGDOMSIDROTT! I de flesta idrottsföreningar finns goda idéer

Läs mer

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv

Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Köpings idrottsliv Sveriges bästa? Idé- och inriktningsplan för en bättre idrott ur ett folkhälsoperspektiv Vår verksamhetsplan I kommunens mål är fokus på barn och ungas uppväxtvillkor, en aktiv fritid

Läs mer

Socialdemokraterna i Uppsala kommun

Socialdemokraterna i Uppsala kommun Socialdemokraterna i Uppsala kommun Vi vill göra Uppsala till en av landets bästa idrottskommuner! De senaste årens fantastiska framgångar inom idrotten visar vilka möjligheter Uppsala har att bli en av

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Idrotten störst inom frivilligt arbete

Idrotten störst inom frivilligt arbete Idrotten störst inom frivilligt arbete Hälften av landets befolkning i åldrarna 16-74 år utför frivilligt arbete. Den största delen, en femtedel, utförs inom idrotten. Tvärt emot vad många framtidsforskare

Läs mer

Idrottsutbildning och utbildningsreformer en kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning

Idrottsutbildning och utbildningsreformer en kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning Idrottsutbildning och utbildningsreformer en kartläggningsstudie av Sveriges gymnasiala idrottsutbildning Stefan Lund FoU-rapport 2010:2 FoU-rapporter STOCKHOLM SEPTEMBER 2010 ANDRÈN & HOLM FOTO: BILDBYRÅN

Läs mer

Unga ledare behöver stöd

Unga ledare behöver stöd Unga ledare behöver stöd Ledarbrist är ett problem för föreningar. Stödjande miljöer kan vara en framgångsfaktor för att rekrytera unga ledare. Att skapa miljöer som får ungdomarna att trivas och utvecklas

Läs mer

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet

Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Förslag till riktlinjer för Idrottslyftet Utgåva 0.3 2008-11-03 Sida 1 (11) 1 Inledning Svenska Klätterförbundets styrelse har givit Barn- och Ungdomskommittén (BoUK) i uppdrag att ta fram förslag på riktlinjer

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet

Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets anvisningar för barn- och ungdomsverksamhet Svenska Skidförbundets riktlinjer bygger på Riksidrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott. All idrottsverksamhet för barn

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8: Introducera fler barn till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8 Svenska Skolidrottsförbundet: Se till fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan Motionärens

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarnas Verksamhetsinriktning 2014-2015 Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund & SISU Idrottsutbildarna Gemensam verksamhetsinriktning 2014 2015 Vi

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete

Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete Strategi för Riksidrottsförbundets internationella arbete RS 2013-04-08--09 Bilaga A till RS-prot nr 16/11-13 Strategi fö r Riksidröttsfö rbundets internatiönella arbete 2013-2017 Inledning Idrotten är

Läs mer

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Integration. Rapport 15. Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 15 Integration Maj 2011 Anett Karlström Kommunledningskontoret Integration Piteå står inför en generationsväxling, där antal personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som antalet

Läs mer

Verksamhetsinriktning 2011-2012

Verksamhetsinriktning 2011-2012 Verksamhetsinriktning 2011-2012 Örebro Läns Skolidrottsförbund Innehåll Förord Skolidrottsförbundets profil Inriktnings- och resultatmål Föreningen Organisationsutvecklingen Utbildningsverksamhet Breddverksamhet

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning med ekonomiska planer Upplands Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna 2016-2017 Bilder Omslagsbild: Arne Forsell, Bildbyrån Sidan 4: Joel Marklund, Bildbyrån Sidan 7: Peter Holgersson,

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Kalmar Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor

Kalmar Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor Kalmar 2016-11-30 Smålandsidrotten Organisation Uppdrag Strategi 2025 Verksamhet Frågor Två organisationer under ett paraply Organisationen Smålandsidrottens verksamhetsidé: Smålandsidrotten ska inspirera

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande: Yttrande över remiss SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden Svenska Ångestsyndromsällskapet ÅSS är ett partipolitiskt och religiöst neutralt förbund, som verkar för dem som är eller har varit drabbade av

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Stadgar för Sjöbo Fitnesscenter Förslag inför årsmöte 2015 och stadgarna fastställda vid samma tidpunkt.

Stadgar för Sjöbo Fitnesscenter Förslag inför årsmöte 2015 och stadgarna fastställda vid samma tidpunkt. Stadgar för Sjöbo Fitnesscenter Förslag inför årsmöte 2015 och stadgarna fastställda vid samma tidpunkt. 1 kap Allmänna bestämmelser 1 Ändamål Föreningen har som ändamål att bedriva fysisk aktivitet som

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn:

SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Föreningens namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET namn: SKATTNING och ANALYS av din förening och nuvarande BARN- och UNGDOMSVERKSAMHET Detta är ett arbetsunderlag som ska vara

Läs mer