DOM meddelad i Nacka Strand

Transkript

1 1 NACKA TINGSRÄTT Enhet 3 meddelad i Nacka Strand Mål nr SÖKANDE Nordkalk AB, Lärbro Storugns Lärbro Ombud: Advokaten Mikael Lundholm Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen 17, 11 tr Stockholm SAKEN Täktverksamhet på fastigheten Gotland Bunge Ducker 1:64 samt därtill hörande följdverksamhet Avrinningsområde: 118/117 N: E: SLUT 1. lämnar Nordkalk AB:s nu hos mark- och miljödomstolen framställda yrkanden utan bifall. 2. förpliktar Nordkalk AB att betala ersättning för motparters rättegångskostnader jämte ränta på beloppen enligt 6 räntelagen från dagen för denna dom tills betalning sker, a. till Håkan Linder med åttioentusentvåhundratio (81 210) kr, b. till Länsstyrelsen i Gotlands län med etthundrafyrtiofemtusensexhundra ( ) kr och c. till Region Gotland med tvåhundratjugoniotusenfemtiosex ( ) kr. 3. lämnar Sofia Bothorps yrkande om ersättning för rättegångskostnad utan bifall. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka Strand 20 E-post: mmd.nacka@dom.se 08:30-16:00

2 2 BAKGRUND I ansökan som kom in till Miljödomstolen vid Stockholms tingsrätt den 15 maj 2006 ansökte Nordkalk AB (i fortsättningen Nordkalk eller bolaget) om tillstånd till bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Gotland Bunge Ducker 1:64 samt därtill hörande följdverksamhet (transportband). TIDIGARE AVGÖRANDEN I dom den 1 februari 2006 meddelade Miljödomstolen Nordkalk tillstånd till täkt av kalksten ur två provbrott på fastigheten Bunge Ducker 1:64. Domstolen lämnade vidare Nordkalk tillstånd att vid behov bortleda inläckande grundvatten ur provbrotten. Miljödomstolen (numera mark- och miljödomstolen) vid Nacka tingsrätt lämnade i dom den 19 december 2008 Nordkalks ansökan om tillstånd till bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Gotland Bunge Ducker 1:64 med därtill hörande verksamheter utan bifall. Miljööverdomstolen (numera Mark- och miljööverdomstolen) upphävde genom dom den 9 oktober 2009 miljödomstolens dom i tillståndsfrågorna och förklarade att det är tillåtligt att utöva den ansökta verksamheten. Miljööverdomstolen föreskrev också att miljödomstolen ska meddela tillstånd till den ansökta verksamheten och föreskriva nödvändiga villkor och bestämmelser i övrigt för denna. Miljööverdomstolens dom den 9 oktober 2009 överklagades men vann laga kraft genom att Högsta domstolen i beslut den 21 oktober 2010 inte meddelade prövningstillstånd i målet. Miljööverdomstolens nämnda dom med miljödomstolens dom fogas till domen som domsbilaga. har i deldom den 28 oktober 2011 lämnat Nordkalks ansökan om tillstånd till förberedande anläggnings- och byggnadsarbeten utan bifall. Deldomen har överklagats av bolaget. Här förtjänar också att nämnas att mark- och miljödomstolen i dom den 25 maj 2011 i mål M lämnat Svenska Mineral AB (SMA) tillstånd till fortsatt täktverksamhet av kalksten på fastigheten Bunge Stucks 1:368 och meddelat visst verkställighetsförordnande samt att Mark- och miljööverdomstolen efter överklagande av mark- och miljödomstolens dom meddelat prövningstillstånd och i beslut den 24 oktober 2011 inhiberat verkställighetsförordnandet (M ). YRKANDEN Nordkalk har nu yrkat att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd till verksamheten och fastställer villkor för den.

3 3 Nordkalk har vidare yrkat att mark- och miljödomstolen - fastställer arbetstiden för vattenverksamheten till 10 år från den dag tillståndsdomen vinner laga kraft, - bestämmer tiden för anmälan av anspråk på ersättning för oförutsedd skada på grund av vattenverksamheten till 15 år räknat från utgången av arbetstiden, - bestämmer tiden för igångsättning av den miljöfarliga verksamheten till 10 år från den dag tillståndsdomen vinner laga kraft samt - meddelar verkställighetsförordnande. NORDKALKS SAKFRAMSTÄLLNING Det har skett en förändring i bolagets inställning när det gäller bortledandet av vatten från täkten. Till skillnad från vad som var aktuellt vid Miljööverdomstolen är avsikten nu att vattnet ska återföras till Ojnaremyr under i princip hela brytningsperioden och inte till Bästeträsk som tidigare var aktuellt. Detta är dock ett bättre alternativ i förhållande till vad som prövades av Miljööverdomstolen och kommer inte att påverka Bästeträsk. Någon ny miljökonsekvensbeskrivning behövs inte. Om det efter den första brytningsperioden krävs ur miljösynpunkt att vattnet leds mot Bästeträsk kan detta bli aktuellt vid ett senare skede. För det fall mark- och miljödomstolen anser att en ny miljökonsekvensbeskrivning krävs för detta återgår Nordkalk till sin tidigare inställning att vatten från täkten ska ledas till Bästeträsk. Servicevägen kommer att användas för vissa förflyttningar av tunga arbetsfordon mellan täkten och befintlig verkstad i Storugns. Det är endast vid mer omfattande service och reparationer som maskinerna behöver transporteras till verkstaden i Storugns. Vad gäller löpande underhåll, inklusive oljebyten m m av truckar, grävare och övrig maskinpark så kommer detta att skötas av en fältverkstad med tältdel som kommer att förläggas vid täkten. Dessa tungtransporter avser således fordon utan last. Även om vägen anpassas för detta transportändamål bedöms den sammanlagda bredden för väg och transportband normalt sett inte behöva överstiga 15 m. Detta att jämföra med den ursprungliga ansökan där den sammanlagda bredden uppskattades till 30 m. Behovet av tungtransporter efter servicevägen av ovanstående slag för reparationer och service som inte kan utföras i fältverkstaden kan under angivna förutsättningar uppskattas till 1 2 per månad. Nordkalk har fortlöpande under målets handläggning arbetat med den närmare projekteringen och detaljplaneringen av transportörlinjen mellan Bungetäkten och industrianläggningen i Storugns. Den närmare dragningen av transportörlinjen har preciserats flera gånger sedan den ursprungliga ansökan gavs in. Syftet med arbetet har hela tiden varit att optimera dragningen från miljö- och naturvårdssynpunkt genom en anpassning till den tekniska utvecklingen och den ökade detaljkunskap om området och dess naturvärden som erhållits under arbetets gång. Det underlag som låg till grund för Miljööverdomstolens tillåtlighetsbedömning av transportörlinjen har redovisats i tre olika utredningar i målet.

4 4 Arbetet med att optimera dragningen har emellertid även fortsatt efter Miljööverdomstolens dom. Antalet identifierade s k konfliktpunkter har kunnat reduceras ytterligare i jämförelse med tidigare förslag. Genom noggranna mätningar i fält och finjusteringar av linjedragningen kan passage genom flera våtmarker nu undvikas. En annan miljöförbättring som skett är att krossarna i täkten kommer att placeras mer centralt och längre in i täktområdet än vad som tidigare angivits. Även transportbandet kommer att dras längre in i täkten för direkt lastning från kross. På detta sätt har tidigare planerade krossar och omlastningsstationer i täktens nordvästra hörn kommit att hamna på ett betydigt längre avstånd från de omkringliggande Natura 2000-områdena. Detta förtjänar att framhållas som ett exempel på hur Nordkalk aktivt arbetar för att ständigt förbättra de tekniska lösningarna för verksamheten. I praktiken besparar denna lösning de nordvästligaste delarna av täktområdet (kilen mellan de två Natura 2000-områdena) många års relativt omfattande störningar i form av krossar, interna bandtransportörer och omlastningsstationer inom ett hydrologiskt aktivt område. Transportbandet kommer att ha tre övergångar för gående. Därtill kommer att det kommer att finnas passager där man kan passera under transportbandet samt undergångar för vilt. Bolaget har föreslagit ett antal villkor för verksamheten samt prövotidsfrågor och delegerade frågor. Vad bolaget i övrigt redovisat om sin planerade verksamhet framgår i allt väsentligt av miljödomstolens och Miljööverdomstolens domar. INKOMNA YTTRANDEN Naturvårdsverket Miljööverdomstolen har i lagakraftvunnen dom den 9 oktober 2009 förklarat det tillåtligt att i enlighet med vad Nordkalk angett i ansökningshandlingarna och i målet angett och åtagit sig, bedriva täktverksamheten, bortleda yt- och grundvatten, samt anlägga transportband m.m. Frågan i det här aktuella målet är om tillstånd enligt 7 kap 28 b, 9 kap och 11 kap miljöbalken (MB) och om vilka villkor och övriga bestämmelser som ska gälla för verksamhetens bedrivande, avslut och efterbehandling. Sammanfattning Bolaget har valt att placera sin verksamhet på en plats som utgörs av en oerhört komplex och känslig hydrologi och det ankommer på bolaget som verksamhetsutövare att bedriva sin verksamhet på ett sätt som inte skadar Natura områdena på det sätt som avses i 7 kap 28 b MB. Med hänsyn till osäkerheten i den hydrologiska bedömningen och områdenas höga naturvärden i Sverige och EU måste den osäkerhet som finns i bedömningen av påverkan bli styrande för villkorsprövningen. Detta innebär att det krävs villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att säkerställa att ingen skada uppstår på Bräntings Haid och Bästeträsk i den mening som avses i 7 kap 28 b MB.

5 5 Naturvårdsverket motsätter sig bolagets tolkning av 7 kap 28 b MB vilken inte är förenlig med habitatdirektivet, EU-domstolens eller Miljööverdomstolens praxis. För att det övergripande målet för Natura 2000 ska nås måste en gynnsam bevarandestatus på områdesnivå för alla livsmiljöer i bilaga 1 (inklusive dess typiska arter) och arter i bilaga 2 nås i varje enskilt Natura 2000-område. När det gäller hur långtgående skyddsåtgärder och försiktighetsmått som bör meddelas måste beaktas att det i 7 kap 28 b MB är fråga om en riskbedömning och inte en skälighetsavvägning. Det underlag som mark- och miljödomstolen har nu bedömer Naturvårdsverket inte vara tillräckligt för att fatta beslut om rättssäkra, ändamålsenliga och tillsynsbara villkor. De villkor som avser att begränsa skada i den mening som avses i 7 kap 28 b MB är kärnan i tillståndet och bör kunna genomlysas av alla parter i målet för att sedan fastställas genom rättsligt bindande åtaganden i villkor i form av begränsningsvärden och ekologiska, fysikaliska och kemiska indikatorer. Villkoren måste bli tillräckligt precisa och inte lämna för mycket till kontrollprogrammet. Naturvårdsverket anser att det saknas tillräckligt precisa förslag till villkor när risk för skada eller faktisk skada i den mening som avses i 7 kap 28 b MB uppstår i Bräntings haid och Bästeträsk. Det gäller framförallt villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått och uppföljning av påverkan på skyddsintressena i dessa områden. Det är av avgörande betydelse att det finns villkor som utlöser driftstopp när kontrollprogram och tillsyn visar på skada på Natura 2000-områdena eller indikerar att skada kommer att uppstå om verksamheten fortsätter. Det behövs tydliga villkor samt tillhörande kontrollprogram för övriga naturvärden utanför täktområdet och längs transportbandets sträckning. Detta bör inte vara en fråga om kompensation utan en del i prövningen enligt 2 kap MB vid bedömningen av vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att undvika avsiktlig störning och skada på fortplantningsområden och viloplatser för de hotade och rödlistade växt- och djurarter som omfattas av bilaga 4 till Habitatdirektivet och 4 artskyddsförordningen (2007:845). Även områden med hög nationell skyddsklass påverkas och verksamhetens påverkan på dessa bör regleras genom villkor. Med hänsyn till osäkerheten i den hydrologiska bedömningen och områdenas höga naturvärden i Sverige och EU bör inte villkoren om kväverening och efterbehandling sättas på prövotid. Nordkalk bör presentera ett färdigt förslag till komplett kontrollprogram i så god tid att det kan bedömas av berörda parter och domstolen. Bristerna i Nordkalks förslag till kontrollprogram är så pass stora att det inte är möjligt att i nuläget redovisa kortfattade förslag till justeringar. Naturvårdsverket avstyrker bolagets yrkande om verkställighet med hänsyn till Natura 2000-områdenas höga naturvärden.

6 6 Det saknas tillräckliga villkor om efterbehandling och avslutning av täkten. En tillräcklig ekonomisk säkerhet måste ställas för verksamheten. 1. Juridiska grunder för Naturvårdsverkets ställningstagande 1.1. Utgångspunkter för prövningen Miljöverdomstolen har prövat tillåtligheten av Bungetäkten. Naturvårdsverket anser att det innebär att det som nu kvarstår i 7 kap 28 b MB-prövningen är vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för att säkerställa att inte sådan skada uppstår som avses i 7 kap 28 b MB. Även om tillåtligheten är avgjord kan kommande tillståndsdom med villkor komma att begränsa verksamheten mer eller på ett annat sätt än enligt ansökan (jämför MÖD 2008:40). kan därför ställa andra krav på den mer detaljerade processutformningen och fler och strängare villkor än vad bolaget föreslagit. Bolaget har valt att placera sin verksamhet på en plats som utgörs av en oerhört komplex och känslig hydrologi och det ankommer på bolaget som verksamhetsutövare att bedriva sin verksamhet på ett sätt som inte skadar Natura 2000-områdena på det sätt som avses i 7 kap 28 b MB. Villkoren ska därför syfta till att reglera den otillåtna inverkan av verksamheten. Osäkerheten om påverkan på Natura 2000-områdena ska medföra strängare krav på skyddsåtgärder och försiktighetsmått vilket det finns stöd för i EUdomstolens och Miljööverdomstolens praxis. Naturvårdsverket konstaterar att bolaget inte har ifrågasatt den beskrivning av områdenas höga och unika naturvärden samt områdets komplicerade och svårtolkade hydrologi som presenterats av motparterna. Bolaget anser att frågan om hur Natura 2000-områdena påverkas hydrologiskt är avgjord genom prövningen av tillåtligheten och att denna fråga därför inte kan ifrågasättas i detta mål. Naturvårdsverket menar dock att den osäkerhet som finns i bedömningen av vilken den hydrologiska påverkan blir (jämför M ; Karlshamns hamn, Mål C , Waddenzee) måste bli styrande för villkorsprövningen och skydda mot en skada i den mening som avses i 7 kap 28 b MB till följd av verksamheten. Miljööverdomstolen har i sin dom uttalat att det finns en osäkerhet om föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga. Av denna anledning har frågan om osäkerheten i den hydrologiska påverkan fortfarande relevans för målet. Det följer av habitatdirektivets ordalydelse och EU-domstolens praxis att en verksamhet som riskerar att påverka ett Natura 2000-område får godkännas endast efter det att tillståndsmyndigheten försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada. Så är enligt domen fallet när det ur ett vetenskapligt perspektiv inte föreligger några rimliga tvivel om att ingen skadlig effekt uppkommer. Detta måste bli styrande för den del i målet som nu kvarstår, nämligen att bedöma vilka villkor och kontrollprogram som ska gälla för verksamhetens bedrivande. När det gäller vilka villkor som bör meddelas måste beaktas att det är fråga om ett relativt skadebegrepp på så vis att det är påverkan på områdets gynnsamma bevarandestatus som ska bedömas (Darpö, Natura 2000 i Sverige, del 2, s 308). Det är i 7 kap 28 b MB fråga om en specifik riskbedömning och inte en avvägning. Vikten av att riskerna blir väl genomlysta och återspeglade i rättssäkra, ändamålsenliga och

7 7 tillsynsbara villkor understryks av att det är internationellt sett särskilt skyddsvärda områden som verksamheten riskerar att skada Tolkningsutrymme 7 kap 28 b MB En huvudfråga i målet är vad som är en skada enligt 7 kap 28 b MB och vilka villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått som därför behövs. Naturvårdsverket motsätter sig bolagets tolkning av bestämmelsen och redogör nedan för skälen till hur bolagets tolkning av 7 kap 28 b MB är oförenlig med praxis. Varje Natura 2000-område utgör en del av helheten. Urvalet till nätverket har skett på strikt vetenskapliga och naturvårdsmässiga grunder. Det är de områden som är bäst lämpade ur naturvårdssynpunkt som har valts ut efter en noggrann urvalsprocess. För att det övergripande målet för Natura 2000 ska nås måste därför en gynnsam bevarandestatus på områdesnivå för alla livsmiljöer i bilaga 1 (inklusive dess typiska arter) och arter i bilaga 2 nås i varje enskilt Natura område. Här måste 7 kap 28 b MB tolkas mot bakgrund av direktivens syfte och ordalydelse och EU-domstolens praxis. En annan grundläggande princip är principen om fördragsenlig tolkning vilken innebär att nationella bestämmelser ska tolkas i överensstämmelse med EU-rätten. Denna princip har framförallt betonats av EU-domstolen i fråga om implementeringen av direktiv vilket även inkluderar tillämpningen av de bestämmelser som genomför ett direktiv (prop.1994/95:19, s 488). Svensk rätt måste därför tolkas mot bakgrund av artikel 6.3 i Habitatdirektivet och mot bakgrund av den ursprungliga ordalydelsen. Där framgår att begreppet skada och störning avser hur åtgärden påverkar möjligheten att nå bevarandemålen (jämför den svenska motsvarigheten bevarandeplan, 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m) samt områdets ekologiska helhet (the integrity of the site). Det är fråga om ett relativt skadebegrepp på så vis att det är påverkan på områdets gynnsamma bevarandestatus som ska bedömas. Uttrycket gynnsam bevarandestatus står bl.a. för att bedömningen ska vara långsiktig (Darpö, Natura 2000 i Sverige, del 2 s 308). I det ingår för livsmiljöer att göra en bedömning av påverkan på arealen, utbredningsområdet och livsmiljöns strukturer och funktioner och hur de typiska arterna för området kan påverkas. För arter innebär det såväl populationsstorlek som andra aspekter av populationens livskraft samt utbredningsområde och tillgång till artens livsmiljöer. En viktig utgångspunkt är försiktighetsprincipen och att bästa möjliga vetenskapliga kunskap ska ligga till grund för skadebedömningen (jämför Waddenzee, Mål C ). Vad är då en tillåten inverkan på områdena? Här måste man titta på typen av livsmiljö, syftet med utpekandet till Natura 2000-nätverket samt områdets storlek och läge (jämför Miljöbalken, En kommentar, s 7:81). Det är enligt Naturvårdsverket fråga om att göra en bedömning av skadan utifrån det enskilda området. Det är Natura 2000-områdenas ekologiska strukturer och funktioner och livsförut-

8 8 sättningarna för arterna i områdena som ska bedömas. Det går inte att snävt titta på vad avsaknaden av en viss kvadratmeter innebär utan bedömningen måste utgå från hela områdets ekologi. Här är de bevarandemål som formulerats av länsstyrelsen ett sätt att konkretisera vad det innebär. Därför måste en bedömning göras utifrån alla dessa faktorer och hur verksamheten påverkar naturtyperna och arterna i varje Natura 2000-område; areal, funktion, struktur, typiska arter och den ekologiska helheten, the integrity of the site (jämför 16 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m). Osäkerheten om risken för skada på Natura 2000-områdena ska medföra att tillståndet förenas med villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att inte sådan skada uppstår som avses i 7 kap 28 b MB (Karlshamns hamn Mål M , Waddenzee, Mål C ). Därför måste osäkerheten i bedömningen av risk för skada bli styrande för hur långtgående krav på villkor och kontrollprogram som kan ställas i målet. Miljööverdomstolen har i en nyligen avkunnad dom gällande Karlshamns hamn slagit fast principer för en tillståndsprövning enligt 7 kap 28 b MB. Domen innebär att försiktighetsprincipen ska gälla när en prövningsmyndighet ska bedöma en verksamhets inverkan på Natura 2000-områden. Domstolen refererar till Waddenzeemålet (mål C-127/02) där det framgår att en verksamhet inom ett Natura 2000-område får godkännas endast efter det att tillståndsmyndigheten försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada. Så är enligt domen fallet när det ur ett vetenskapligt perspektiv inte föreligger några rimliga tvivel om att ingen skadlig effekt uppkommer, att verksamheten inte kan ha en skadlig inverkan Vilka arter och naturtyper ska omfattas av villkoren? I Miljöverdomstolens dom om Karlshamns hamn har frågan bedömts om hur prövningsmyndigheten ska hantera att naturtyper och arter i bilaga 1 och 2 i habitatdirektivet inte förtecknats. Miljööverdomstolen skriver följande: Det förhållandet att det än så länge finns brister i kunskaperna om utbredning, bevarandestatus m.m. för de naturtyper som Natura 2000-området avser att skydda kan enligt Miljööverdomstolens mening inte leda till ett minskat skydd för området. Bristen på kunskap ska inte gå ut över naturmiljön, utan bör drabba den störande verksamheten. Nordkalk har anfört att En annan följd av Natura 2000-reglernas speciella syfte och utformning är att skyddet inom utpekade områden endast omfattar de arter och livsmiljöer som föranlett utpekandet enligt respektive direktiv. Enligt Miljööverdomstolens dom i Lervik (M ) ska dock även arter och naturtyper som inte har förtecknats genom Naturvårdsverkets föreskrifter enligt 7 kap 27 MB, ligga till grund till för villkorsprövningen enligt 7 kap 28 b MB Skälighetsavvägning Nordkalk anser att när det gäller begränsningsvärden ska dessa fastställas mot bakgrund av en bedömning av vad som är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat

9 9 och ekonomiskt rimligt och i enlighet med vad som normalt gäller i branschen (förslag till villkor 16). Länsstyrelsen har föreslagit att halter ska anges som begränsningsvärden i villkor 16 och lämnat förslag på sådana värden. När det gäller hur långtgående skyddsåtgärder och försiktighetsmått som bör meddelas måste beaktas att det i 7 kap 28 b MB är fråga om en riskbedömning och inte en skälighetsavvägning. Detta understryks av att Miljööverdomstolen i sin tillåtlighet utgått från att villkor och kontrollprogram kan garantera att ingen skada uppkommer. Domstolen har anfört: Det är därför nödvändigt att skyddsåtgärder kan utföras och att verkningarna av dessa kan kontrolleras så att det säkerställs att skyddade livsmiljöer inte skadas och att den gynnsamma bevarandestatusen bibehålls. Naturvårdsverket anser därför att de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som anses nödvändiga för att garantera att ingen skada uppkommer eller begränsa skada därför inte ska vägas mot vad som är ekonomiskt rimligt eller vad branschen normalt kräver. har därför att fastställa villkor som garanterar att verksamheten inte påverkar den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyperna i bilaga 1 (inklusive typiska arter) och arterna i bilaga 2. Det gäller även övriga naturtyper och arter enligt bilaga 1 och bilaga 2 i habitatdirektivet i området (jämför dom i mål M ; Lervik). 2. Underlag inför huvudförhandlingen Med det omfattande material som finns i målet är det svårt att få en överblick av vad bolaget åtagit sig i form av skyddsåtgärder och försiktighetsmått. De villkor som avser att begränsa otillåten inverkan på Natura 2000-områden är kärnan i tillståndet och bör kunna genomlysas av alla parter i målet för att sedan fastställas genom rättsligt bindande åtaganden i villkor i form av begränsningsvärden och ekologiska, fysikaliska och kemiska indikatorer. Det gäller såväl skyddsåtgärder och försiktighetsmått kopplade till verksamhetens bedrivande, efterbehandling och avslut. Inför förhandlingen önskar därför Naturvårdsverket få ta del av allt underlag som ska presenteras på själva förhandlingen i god tid innan för att ha en möjlighet att redovisa sin inställning i tillståndsfrågorna och framställa yrkanden i anslutning till det. Det borde även vara motiverat av processekonomiska skäl. Det gäller särskilt villkorsfrågan enligt 7 kap 28 b MB. Eventuella nya eller ändrade förslag till prövotidsvillkor är då särskilt viktiga att få ta del av. Även Länsstyrelsen i Gotlands län och andra parter i målet bör med sin expertkunskap om områdena ges möjlighet att få ta del av ett sådant underlag. 3. Utgångspunkter för villkorsprövningen för Natura 2000-områdena Villkoren måste vara rättssäkra i den meningen att det objektivt måste gå att fastställa när en överträdelse skett. Det är en förutsättning för villkorsprövningen enligt 7 kap 28 b MB att verksamheten stoppas när det finns risk för skada på Natura 2000-värdena i Bräntings haid och Bästeträsk. Dessa villkor måste också vara uppföljningsbara i denna del. Vidare måste villkoren vara ändamålsenliga. Ett ändamålsenligt villkor ställer krav som säkerställer att ingen skada i den mening som avses i 7 kap 28 b MB riskerar att uppstå. Förutsättningen för att villkoret ska

10 10 vara ändamålsenligt är för det första att begränsningsvärden sätts på en tillräckligt sträng nivå. För det andra måste överträdelse av villkoren få konsekvenser för bolaget. När det som i detta fall bl.a. är fråga om att utsläppen av föroreningar inte får överstiga en viss nivå är det viktigt att villkoren utformas så att bolaget tvingas att vidta de åtgärder som krävs för att klara denna nivå. Det ska vara enkelt att konstatera vilka krav som gäller enligt villkoret och om villkoret överträtts. I det ligger att mätningar eller andra kontrollåtgärder ska visa hur villkoret efterlevs. Frågor om vilka krav som ska ställas och hur de ska kontrolleras bör i huvudsak bestämmas i prövningen. I målet är det därför viktigt att frågor som hör hemma i villkoren regleras där och inte i kontrollprogrammet. Naturvårdsverket ser att bolaget har skjutit över mycket av det som bör vara kärnan i tillståndet till kontrollprogrammet. Naturvårdsverket anser att Nordkalk ska ange vilka naturliga variationer som finns för grundvatten, ytvatten, vegetation och andra relevanta arter i Natura områdena. Även i fråga om områden utanför Natura 2000-områdena behövs bättre kunskapsunderlag. I det kompletterande underlaget bör föreslås vetenskapligt grundade gränsvärden för verksamheten - t.ex. hur mycket vatten som ska släppas ut var, hur, och vilka egenskaper detta vatten måste hålla sig inom för att skada på Natura 2000-områdena inte ska uppstå. Att fastställa villkor eller för den delen meddela verkställighetsförordnande innan detta klarlagts riskerar att skapa rättsosäkerhet och ökar risken för skador Villkor avseende Bräntings haid och Bästeträsk Naturvårdsverket anser att det saknas tillräckligt precisa förslag till villkor när risk för skada eller faktisk skada uppstår i Bräntings haid och Bästeträsk. Det gäller framförallt villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått och uppföljning av påverkan på skyddsintressena i dessa områden. Naturvårdsverket vill understryka svårigheten att formulera ändamålsenliga villkor eftersom bolaget inte presenterat ett tillräckligt underlag. Det gäller särskilt parametrar för en gynnsam bevarandestatus för utpekade arter och naturtyper i angränsande Natura 2000-områden, och för angränsande oskyddade områden, referenspunkter/-områden, basmätningar för värden för exempelvis vattenföring, artförekomst och andra relevanta parametrar. Naturvårdsverket anser att skadebegreppet i 7 kap 28 b MB inte endast har att göra med hur stor areal som tas i anspråk. En central del i bedömningen är att bedöma hur strukturer/funktioner och typiska arter påverkas (jämför 16 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m). Man kan säga att det handlar om kvantitet respektive kvalitet. Att notera är också att om kvalitén sjunker under en viss gräns, så att naturtypen inte längre kvalificerar som sådan för att vissa aspekter saknas, innebär denna minskning av kvalitet i förlängningen även en minskning i kvantitet av naturtypen. Det är bolagets ansvar att presentera ett tillräckligt underlag för villkor. Eftersom ett sådant saknas kan Naturvårdsverket inte kommentera alla detaljer eller föreslå fasta gränsvärden/begränsningsvärden. Med det underlag som mark- och miljödomstolen

11 11 nu har så bedömer Naturvårdsverket att det inte finns tillräckligt underlag för att fatta beslut om rättssäkra, ändamålsenliga och tillsynsbara villkor Villkor för att undvika påverkan på arealen Nordkalk anser att täktverksamheten i detta fall endast innebär en risk för påverkan i Natura 2000-områdets randzoner mot täkten och att berörda områden och däri förekommande naturtyper inte tas i anspråk. Naturvårdsverket har tidigare i processen pekat på att det inte enbart är kantzonerna som riskerar att påverkas. 7 kap 28 b MB utgår från att ingen skada får uppkomma på arealen av skyddade naturtyper i området. Det behövs därför ett villkor om att verksamheten inte riskerar att påverka randzoner eller någon del av Natura 2000-områdena så att den gynnsamma bevarandestatusen påverkas negativt. Däremot anser Nordkalk när det gäller påverkan på arealen att det i praxis har ansetts tillåtet att direkt ta vissa arealer av skyddade och utpekade naturtyper i anspråk för en verksamhet därför att den gynnsamma bevarandestatusen inte hotas i ett större perspektiv. Vidare anför bolaget att de förändringar som skett rörande redovisade arealer inom områdena inte är hänförliga till faktiska förändringar i naturmiljön utan snarare är ett uttryck för hur flytande och successiv övergången mellan olika naturtyper är och därigenom sett i en strikt juridisk mening, hur oprecisa och osäkra de metoder är som använts i praktiken. Naturvårdsverket menar dock att svårigheten att jämföra två karteringar med varandra inte är samma sak som att mäta objektiva förändringar i naturtyperna Villkor för påverkan på funktioner och strukturer Strukturer och funktioner är en central del i bedömningen av en verksamhets påverkan på gynnsam bevarandestatus. Villkoren behöver därför innehålla gränsvärden för utvalda strukturer och funktioner för samliga naturtyper och arter (inklusive förtecknade arter, typiska arter och karaktärsarter) som kan riskera att påverkas i den mening som avses i 7 kap 28 b MB. Exempel på strukturer och funktioner återfinns i områdenas bevarandeplaner och Naturvårdsverkets art- och naturtypsvisa vägledningar. Underlaget bör åtminstone omfatta exempelvis vattnets temperatur, syrehalt, näringsämnen, suspenderande ämnen, ph-värde, mängden löst kalk, klorid, konduktivitet, årstidsvisa vattenståndsvariationer, oljerester och gifter. Naturvårdsverket vill här lyfta fram följande exempel. Närsalthalter i vatten är en viktig struktur. Frågan om hur reduktion av kväve från täktvattnet ska ske måste vara en del av villkoren och vara tydligt reglerat i rättssäkra, ändamålsenliga och tillsynsbara villkor (se även Naturvårdsverkets syn på kontrollprogrammet). Bolaget har inte presenterat något underlagsmaterial som visar hur detta skulle kunna hanteras. Nordkalks i andra hand föreslagna villkor 16, att vattnet som pumpas ut "inte i kvalitetshänseende på något påtagligt sätt får avvika från referensprov av yt- och grundvatten tagna i närheten av täkten" saknar varje precisering beträffande kvalitet

12 12 och kvantitet. Det kan därför ifrågasättas att detta villkor skulle kunna utgöra en grund för att konstatera om en överträdelse har skett. Dessutom reglerar villkor 16 så som Nordkalk föreslår det endast vatten som pumpas ut från brottet, inte all påverkan av brottet på vattenförhållanden i angränsande Natura 2000-områden. Det reglerar inte heller kvantiteter eller utsläppsplatser, inte förhållandet mellan yt- och grundvatten, och inte vattnets egenskaper (kvalitet, temperatur etc.) Villkor för påverkan på vattenkvaliteten i Natura 2000-området Bästeträsk För att visa på vilka sätt Nordkalks villkorsförslag är ofullständiga önskar Naturvårdsverket lyfta fram sjön Bästeträsk i Natura 2000-området med samma namn som ett av många exempel. Verksamheten kan här befaras påverka vattenkvaliteten. Därför krävs villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att reglera vattenkvaliteten och vattenmängden så att inte sådan skada riskerar att uppkomma som avses i 7 kap 28 b MB. Motsvarande resonemang gäller även för övriga naturtyper och arter. I bevarandeplanen anges förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus för naturtypen 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger i området. Vattnet ska vara naturligt kalkrikt, basiskt men relativt näringsfattigt och klart med låg grad av antropogen belastning av närsalter, miljögifter och grumlande ämnen. Påverkan av diffus belastning, avrinning från omgivande marker eller punktutsläpp ska vara obefintlig eller obetydlig. Naturtypen ska ha en naturlig artsammansättning utan negativ inverkan av främmande arter eller fiskstammar. De typiska arterna är indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos naturtypen genom att de reagerar relativt tidigt på aktuella hotfaktorer. Viktigt för upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus är också att vattenståndsfluktuationerna är små och hydrologin opåverkad. Ett hot mot gynnsam bevarandestatus i naturtypen är läckage av näringsämnen, vilket ökar risken för övergödning (eutrofiering). Kransalgerna, som karaktäriserar denna sjötyp, är känsligare än många andra undervattensväxter för ökad beskuggning från växtplankton och påväxtalger och försvinner snabbare i eutrofieringsförloppet. Stora vattenståndsamplituder är ett annat hot där kransalgerna missgynnas och stora vattenuttag under lågflödesperioder kan innebära kraftigt sänkta vattennivåer och orsaka temperaturhöjning, syrgasbrist och eutrofieringsproblem. Inom ramen för naturtypen förekommer olika vattenkemiska förhållanden. Naturligt intervall för några karaktärsgivande parametrar kan vara totalfosfor <25 μg/l och konduktivitet >25 ms/m. Nordkalks förslag saknar varje precisering av villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått avseende sådana parametrar som behövs för att säkerställa att skada i den mening som avses i 7 kap 28 b MB inte riskerar att uppkomma och som exemplifieras ovan.

13 Villkor 18. Naturvårdsverket önskar att mark- och miljödomstolen förelägger Nordkalk att ta fram ett tillräckligt kontrollprogram, det gäller såväl kontroll av hydrologi som parametrar för gynnsam bevarandestatus för arter och habitat i angränsande Natura 2000-områden Villkor som utlöser driftstopp Naturvårdsverket begär att mark- och miljödomstolen fastställer villkor som utlöser åtgärder och i förlängningen driftstopp när kontrollprogram eller tillsyn visar på skada på Natura 2000-områdena eller indikerar att skada kommer att uppstå om verksamheten fortsätter. 4. Villkor för övriga naturvärden (icke skyddade områden) Naturvårdsverket saknar förslag till villkor om skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att inte försämra livsbetingelserna för de hotade och rödlistade växter och djur, samt naturtyper av högsta nationell skyddsklass som finns i angränsande områden till täktområdet men utanför de skyddade Natura 2000-områdena. Naturvårdsverket motsätter sig att bolaget avser att hantera förekomsten av mycket höga naturvärden i såväl det beslutade täktområdet som i, till täkten angränsande, oskyddade områden som kompensationsåtgärder som delegeras till tillsynsmyndigheten. Naturvårdsverket önskar rättssäkra, ändamålsenliga och tillsynsbara villkor även i denna del av tillståndet samt tillhörande kontrollprogram för att inte försämra livsbetingelserna för de livsmiljöer och hotade arter som beskrivs nedan Området Ojnaremyr till Tvärlingsmyrs sydöstra del Det oskyddade området ost och nordost om täktområdet, bl.a. omfattande myrarna Ojnaremyr och Tvärlingsmyr hyser mycket värdefulla våtmarker av högsta nationella skyddsvärde av bl.a. typen kalkkärr med gotlandsag. Därutöver finns här hotade och nationellt sällsynta arter inklusive häckande ängshök. Nordkalk har inte visat hur man ska undvika att försämra livsbetingelserna för områdets arter och habitat. Istället anges exempelvis att Ojnaremyr nu ska användas som direkt recipient för täktvattnet istället för att som tidigare beskrivits infiltreras. Att täktvattnet poleras i Ojnaremyr innebär att närsalter från täktvattnet ska tas upp av vegetationen i myren innan vattnet rinner vidare ner i Tvärlingsmyr och därmed in i Natura 2000-området Bästeträsk. Det finns därmed en direkt risk för övergödning samt igenväxning av ett våtmarkshabitat som enligt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap valts ut av länsstyrelsen och Naturvårdsverket som ett Natura 2000-område. En övergödning av Ojnaremyr riskerar förutom habitatet kalkkärr med gotlandsag även ängshöken genom att dess häckningsbiotop riskerar växa igen.

14 Transportbandet I området längs den tänkta dragningen av transportörsbandet finns också väl beskrivna naturvärden. Dit hör bl.a. den hotade kryptogamen falsk guldskivlav samt en boplats av den rödlistade och mycket störningskänsliga havsörnen. Denna åtgärd är inte tillåten enligt 4 artskyddsförordningen (2007:845) och kräver en dispens. 5. Synpunkter på kontrollprogrammet För att säkerställa att det inte uppstår skada på Bräntings haid och Bästeträsk samt för att de regionala och nationella livsbetingelserna för hotade och rödlistade arter eller regionalt/nationellt viktiga förekomster av livsmiljöer samt i omgivande icke skyddade områden behövs en omfattande kontroll av bolagets verksamhet inom ramen för ett kontrollprogram. Det är bl.a. ambitionsnivån på ett sådant kontrollprogram som mark- och miljödomstolen har att fastställa i prövningen. Naturvårdsverket konstaterar att nuvarande förslag till kontrollprogram inte möjliggör att exempelvis skaderisker detekteras och att skademotverkande åtgärder vidtas på ett så tidigt stadium att skada på omgivande Natura 2000-områden inte uppstår. Kontrollprogrammet omfattar heller inte naturtyper eller hotade arter i omgivande oskyddade områden. Naturvårdsverket har pekat på dessa svagheter, på behovet av komplettering och även gett förslag på hur de betydande bristerna kan åtgärdas. Nordkalk hävdar att förslaget till kontrollprogram är uppdaterat för att möta kritiken. Naturvårdsverket konstaterar att uppdateringarna är marginella och att de betydande brister som tidigare konstaterats kvarstår. Bristerna är bolagets ansvar och Nordkalk bör därför åläggas att återkomma med ett nytt förslag till kontrollprogram för prövning. Nordkalk anger att de avser att presentera principerna för ett uppdaterat utkast till generellt kontrollprogram vid huvudförhandlingen. Nordkalk bör enligt Naturvårdsverkets mening presentera ett färdigt förslag till komplett kontrollprogram i så god tid att det kan bedömas av berörda parter och domstolen. Bristerna i Nordkalks förslag till kontrollprogram är så pass stora att det inte är möjligt att i nuläget redovisa kortfattade förslag till justeringar, men Ekologigruppens rapport i Naturvårdsverkets yttrande den 4 mars 2011 ger god vägledning Kontrollprogrammets huvudsakliga brister Naturvårdsverket anser att Nordkalk bör omarbeta sitt förslag till kontrollprogram så att det motsvarar de krav på vetenskaplighet, metoder och ambitionsnivå som Ekologigruppen har redovisat i sin granskning. Nordkalk hävdar nu att man uppdaterat sitt förslag till kontrollprogram för att möta kritiken. De små justeringar som gjorts är dock enligt Naturvårdsverkets mening inte tillräckliga. Ett exempel är att granskningen pekar på att kontrollprogrammet behöver omfatta mätningar av både yt- och grundvatten samt arter i samtliga de naturtyper som riskerar att påverkas. Trots detta vidhåller Nordkalk att endast rikkärr ska följas (bolaget avser troligen 7230 rikkärr, och har därmed t.ex. inget förslag för att följa den EU-prioriterade naturtypen 7210 kalkkärr med gotlandsag

15 15 eller andra naturtyper). Nordkalk avser dessutom i stort sett att bara följa vegetationen i rikkärren genom visuell observation, vilket inte är tillräckligt för att möjliggöra en systematisk utvärdering. Det är en fundamental skillnad mellan ett uppföljningssystem för rikkärr i skyddade områden, och ett kontrollprogram för en kalktäkt med angränsande Natura 2000-områden. Nordkalk har anfört att rikkärr är den enda naturtyp (eller art) som bolaget menar kan påverkas av täktens hydrologiska omgivningspåverkan. Ett kontrollprogram ska dock inte bara omfatta täktens hydrologiska omgivningspåverkan. Det ska även omfatta annan relevant miljöpåverkan. Nordkalk har dessutom inte presenterat något underlag som styrker att endast naturtypen rikkärr och ingen annan naturtyp eller art kommer att påverkas av täkten. Tvärtom pekar flertalet remissinstanser samt bolagets egen MKB på åtskilliga andra risker och för ett flertal andra habitat. Kontrollprogrammet måste omfatta samtliga naturtyper och arter i bilaga 1 och 2 i habitatdirektivet i närliggande Natura 2000-områden, samt åtminstone nationellt, och inom EU, skyddsvärda habitat samt hotade arter i omgivande oskyddade områden. Hur Nordkalks förslag till kontrollprogram ska kunna påvisa eventuella förändringar av t.ex. ytvatten och grundvatten innan dessa medfört en skada på Natura 2000 framgår inte. Det saknas förslag till övervakning av yt- eller grundvatten för att säkerställa att Natura 2000-områdena inte skadas. Vilken övervakning bolaget föreslår av yt- och grundvatten av andra skäl har inte redovisats. Bl.a. har Nordkalk upphört att mäta i flera tidigare mätpunkter, vilket gör att underlaget för att sätta rimliga villkor med gränsvärden blivit avsevärt försämrat. Det gäller t.ex. Bräntings haid. En avgörande princip för kontrollprogram är att de inte ska utformas bara för att följa de platser där man förväntar sig negativa effekter, utan även för att kunna detektera om oförutsedda effekter uppstår, t.ex. på grund av att skyddsåtgärder fallerar eller prognoser visar sig vara felaktiga. Det är en anledning till att Naturvårdsverket bl.a. föreslår att även Gildarshagens Natura 2000-område ska omfattas av kontrollprogrammet, trots att bolaget anger att detta ligger i ett annat hydrologiskt system. Det är av yttersta vikt att det utförs fleråriga undersökningar, sk. baslinjemätningar, d.v.s. karteringar och mätningar för att klarlägga vilka naturliga variationer som finns för grundvatten, ytvatten, vegetation och relevanta arter i dom opåverkade Natura 2000-områdena. Bra baslinjemätningar gör också att verksamheten kan regleras på ett ändamålsenligt sätt, vilket i sig minskar risken för skador. Även i fråga om områden utanför Natura 2000-områdena behövs bättre kunskapsunderlag. Vetenskapligt grundade gränsvärden för verksamheten måste fastställas - t.ex. hur mycket vatten som ska släppas ut var, hur, och vilka egenskaper detta vatten måste hålla sig inom för att skada i den mening som avses i 7 kap 28 b MB på Natura 2000-områdena inte ska uppstå.

16 16 6. Efterbehandling Att i det specifika fallet med Bungetäkten i mer än tjugo år skjuta på det slutgiltiga beslutet om hur efterbehandlingen ska gå till är enligt Naturvårdsverkets synsätt olämpligt med tanke på vilka naturvärden som står på spel och den hydrologiska problembild som redovisats under ärendets gång. Skälet är att valet av efterbehandlingsmetod är avgörande för hur villkor och kontrollprogram måste utformas för att säkra att inga skador uppstår på Natura 2000-områdena, samt exempelvis vattenkvalitén i sjön Bästeträsk m.m. De två omnämnda huvudalternativen; att bibehålla en torrlagd utbruten täkt genom att för all framtid fortsätta avleda ytvatten och pumpa upp täktvatten, är naturligtvis väsensskild från alternativet att under kanske ett eller flera århundraden återfylla täkten. I det senare fallet uppstår problemet att samtidigt som brottet vattenfylls kunna återföra den naturliga vattenvolymen nedströms brottet. Val av efterbehandlingsmetod ger med andra ord upphov till olika behov av villkor, kontrollprogram och ekonomisk säkerhet. 7. Verkställighet Naturvårdsverket anser att yrkandet om verkställighet bör avslås. Huvudregeln är att tillstånd inte får tas i anspråk förrän domen vunnit laga kraft. 22 kap 28 MB innehåller en möjlighet för domstolen att förordna om omedelbar verkställighet om det finns skäl för det. Att det framförs invändningar mot själva tillåtligheten av en verksamhet talar allmänt sett för restriktivitet vid bedömningen av om ett verkställighetsförordnande bör meddelas. Såväl myndigheter som enskilda har i detta fall motsatt sig tillstånd till verksamheten. Även om verksamheten nu bedömts vara tillåtlig kvarstår frågan om vilka villkor som ska gälla och hur dessa ska garantera att det inte uppstår skada på Natura 2000-områdena. Verket anser mot bakgrund av områdenas höga naturvärden såväl i ett svenskt som europeiskt perspektiv att det inte föreligger några skäl för omedelbar verkställighet i detta fall. Tvärtom finns det starka skäl som talar emot ett sådant förordnande. Det rör sig om en omfattande miljöstörande och komplex verksamhet som medför stora ingrepp i en orörd och känslig naturmiljö vars effekter inte går att återställa. Det kan här noteras att det i förarbetena till bestämmelserna om skydd av Natura områden anges att kortsiktiga ekonomiska intressen eller andra intressen som bara skulle ge kortsiktiga fördelar för samhället förmodligen inte räcker för att de ska gå före de långsiktiga bevarandeintressen som skyddas av direktivet (prop. 2000/01:11 s. 69). Utgången i målet är tveksam och bolagets intresse av ett omedelbart igångsättande är inte tillräckligt skäl för att frångå huvudregeln och meddela verkställighetsförordnande. 8. Synpunkter på föreslagen säkerhet Bolagets föreslagna säkerhet är för låg. Förutom efterbehandling av själva täktområdet samt området längs transportörsband etc. ska säkerheten även vara

17 17 tillräcklig för att kunna hantera olika scenarier med för bolaget oförutsedda händelser. Exempel på det senare är skador på Natura 2000-områdena, en i förtid avvecklad verksamhet, påverkan på grundvatten samt förändrad vattenkvalitet i sjön Bästeträsk. Storleken på säkerheten ska också ses i ljuset av att bolaget vill skjuta frågan om efterbehandling mer än två decennier in i framtiden, samt att kostnaden för olika efterbehandlingsalternativ bedöms som mycket olika. En avsevärt högre säkerhet måste i sammanhanget anses rimlig, givet områdets oomtvistat höga naturvärden, känsliga hydrologi samt täktens ekonomiska värde. Länsstyrelsen i Gotlands län Nordkalk har hänvisat till den dom SMA (M ) erhållit på grannfastigheten (Bunge Stucks 1:368). Förhållandena för de bägge täkterna är relativt lika, dock med den skillnaden att Nordkalks planerade täktverksamhet gränsar till två Natura 2000-områden vilket SMA:s verksamhet inte gör. Det bör observeras att länshållningsvatten från SMA:s täkt under en prövotid inte får ledas till Bästeträsks tillrinningsområde. De utsläppsvillkor som SMA erhållit för prövotiden kan därför inte jämföras med de utsläppshalter Nordkalk yrkar på då de avser att leda länshållningsvattnet via Ojnaremyr till Bästeträsk. Om något går fel under SMA:s prövotid sker ingen påverkan på Bästeträsks Natura 2000-område vilket kan hända enligt Nordkalks förslag till utsläppsvillkor med utsläpp via Ojnaremyr. SMA:s dom är överklagad i sin helhet. Det är mycket viktigt att mark- och miljödomstolen i sitt domslut fastställer begränsningsvärden för det vatten som får släppas ut inom Bästeträsks tillrinningsområde (villkor 16). Verkställighet kan ges efter det att kontrollprogrammet har godkänts och varit i drift under minst ett år. Så få frågor som möjligt ska delegeras eller sättas på prövotid. Det behövs ett särskilt villkor om att kontrollprogrammet ska omfatta årlig uppföljning av parametrar för gynnsam bevarandestatus för samtliga enligt habitatdirektivet utpekade livsmiljöer och arter inom påverkansområdet, samt referenspunkter utanför, i Natura 2000-områdena Bästeträsk och Bräntings haid. Även sjön Bästeträsks utpekade livsmiljö och arter ska ingå i kontrollprogrammet. Med kravet om särskilda villkor för Natura 2000-områdena menas att det i villkoren för verksamheten måste finnas ett villkor som anger vad kontrollprogrammet ska omfatta. Detta för att länsstyrelsen ska kunna bevaka att utpekade livsmiljöer och arter i berörda Natura 2000-områden bibehåller gynnsam bevarandestatus, i enlighet med vad som framgår av 16 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Bevarandesyftet för enskilda Natura 2000-områden är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för utpekade livsmiljöer och arter som Natura 2000-områdena avser att skydda. I bevarandemålen för t ex rikkärr och kalkkärr med gotlandsag i Natura 2000-områdena Bästeträsk och Bräntings haid, framgår att naturtyperna ska ha en oförändrad hydrologi. Kontrollprogrammet

18 18 måste därför vara utformat så att det finns möjlighet att bevaka att gynnsam bevarandestatus upprätthålls då täktverksamheten pågår samt då brottet vattenfylls. Det måste finnas tydliga anvisningar om vilka åtgärder som ska vidtas om gränsvärden överstigs för parametrar avseende t ex hydrologiska förändringar och vattenkemi. Bolaget har tagit fram ett förslag på uppföljning i rikkärr. Kontrollen av alla andra utpekade livsmiljöer och arter inom påverkansområdet saknas för Natura områdena Bästeträsk och Bräntings haid. Sjön Bästeträsk måste också kontrolleras avseende gynnsam bevarandestatus av utpekad livsmiljö och arter. För att kunna utvärdera påverkan på livsmiljöerna och arterna i Natura områdena som helhet betraktat måste kontrollprogrammet även innehålla referensmätningar av parametrarna för gynnsam bevarandestatus för respektive livsmiljö och art i områden utanför det bedömda påverkansområdet. Nordkalks förslag på kontrollprogram för rikkärr innehåller inga referenspunkter utanför 300- metersgränsen. Säkerheten ska omfatta efterbehandling av täkten, borttagning av serviceväg och transportband samt hantering av vattenfrågorna. Den avsatta summan (totalt ca 20 milj kr) är för låg för dessa ändamål. Bolaget bör presentera en opartisk ekonomisk redovisning som omfattar alla kostnader när täkten är utbruten. Redovisningen måste också omfatta kompensation för scenariot att vattenförsörjningen på norra Gotland äventyras samt kostnaderna för löpande drift av vattenomledningssystemet på obestämd tid. Det bör noteras att det krävs en ny prövning om vattenavledningen ska avslutas; vid detta tillfälle finns anledning att se över nivån på säkerhet. Region Gotland Miljööverdomstolen refererar till villkor 16 som motiv till att förbudet mot utsläpp av avloppsvatten inte utgör något hinder mot tillstånd till vattenverksamhet, dvs. Miljööverdomstolen har inte uttalat sig om hur villkoret lämpligen bör utformas. Nordkalks yrkande om prövotid framställs med hänvisning till den nyligen meddelade domen avseende SMA:s täkt i Hau. Jämförelsen haltar dock avsevärt eftersom SMA under prövotiden på samma sätt som idag åläggs att leda bort allt inläckande vatten till Hau träsk och Östersjön enligt provisoriska föreskrifter 1 och 2 i den domen. Vidare är utredningsföreskriften Ul väsentligt mer omfattande än det av Nordkalk föreslagna utredningsvillkoret samtidigt som tillsynsmyndigheten får besluta om att ytterligare parametrar ska ingå i prövotidsutredningen vad avser vattenkvalitet, vilket helt saknas i Nordkalks förslag. Under brytningstiden kommer tillrinningen till Bästeträsk sannolikt att öka. Det saknas fortfarande en beskrivning av hur de årliga variationerna i flödet kommer att efterliknas. Förmodligen kommer behovet av att bli av med vatten vara störst vintertid. Avrinningen kommer att ske snabbare genom att områdets magasinerande

19 19 förmåga försvinner eller reduceras. Kommunen skulle därför gärna se att Nordkalk magasinerade en del av vattnet för att pumpa det till Bästeträsk under vår/sommar. Generellt finns ingen bedömning av hur viktig Tvärlingsmyrs avrinningsområde är för Bästeträsk i jämförelse med andra avrinningsområden kring sjön. Det finns inga studier av de andra avrinningsområdena. Man tittar bara på storleken av områdena och tar ingen hänsyn till de lokala förhållandena utan det är endast storleken som utgör grund för beräkningen av tillrinningsmängden från olika områden. Detta kanske inte är Nordkalks sak men det har betydelse när man värderar förändringar i vattenbalansen. Det kan antas att avrinningsområdet där Nordkalk och SMA har sina brott har en större betydelse (i förhållande till sin storlek) i jämförelse med andra områden. Frågan om hur tillrinningen till Bästeträsk ska ske efter det att brottet är utbrutet är av väsentlig betydelse för den framtida hydrologiska påverkan. Kommunen anser därför liksom länsstyrelsen att en preliminär efterbehandlingsplan ska presenteras senast vid huvudförhandlingen i målet. Den av Nordkalk erbjudna säkerheten bör med hänsyn till osäkerheten kring genomförandet av efterbehandlingsåtgärder höjas väsentligt. Region Gotland motsätter sig yrkandet om verkställighetsförordnande. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Både Nordkalks och SMA:s verksamheter innebär vattenverksamhet som berör delar av Bästeträsks tillrinningsområde. SGU har tidigare påpekat vikten av att kontrollprogrammen för respektive verksamhet samordnas och utformas så att möjligheten att särskilja vilken av verksamheterna som är orsak till eventuell framtida avvikelse i vattenmiljön säkerställs. Av handlingarna i ärendet framgår dock inte konkret hur Nordkalk tänker sig att en sådan samordning ska ske. Av vad som framgår av handlingarna har Nordkalk heller ingen kännedom om hur SMA avser att agera i frågan. Beträffande Nordkalks förslag till övervakningsprogram avseende hydrologin vill SGU påpeka att upprättandet av en korrekt och hållbar vattenbalansmodell ställer höga krav på kalibrerade mätningar och på den modell som avses användas. Enligt SGU:s uppfattning kan sannolikt icke försumbara avvikelser mellan SMHI:s nederbördsmätningar vid stationen i Ar och verklig nederbördsmängd i Bunge Ducker föreligga. Det är också svårt att mäta ytvattenavrinningen i vattendrag eftersom väldefinierade sektioner för mätning i huvudsak saknas. Dessutom sker en stor del av avrinningen genom avrinning på markytan (bergytan) utan kanalisering till specifika vattendrag. Det kan vara så att eventuella förändringar i delflöden, till följd av täktverksamheten, faller inom ramen för osäkerheter i vattenbalansmodellen. Med anledning av detta anser SGU att användandet av modellberäkningar av vattenbalansen som verktyg för att bestämma olika delflöden är förenat med en del osäkerheter, något som bör tas med i

20 20 bedömningen. Nordkalk har bl.a. anfört att det av länsstyrelsen föreslagna begränsningsvärdet avseende kloridhalten, 20 mg/l, varken är miljömässigt motiverat eller relevant eftersom smakgränsen är väsentligt högre, dvs 300 mg/l. SGU erinrar om att det fastställda gränsvärdet beträffande hur hög kloridhalten får vara i ett allmänt vatten är 100 mg/l. Detta gränsvärde är främst satt från teknisk synpunkt eftersom det finns risk för att korrosion på ledningssystem kan uppstå om kloridhalten överstiger 100 mg/l. Vad gäller frågan om verkställighetsförordnande anser SGU att sådant förordnande kan meddelas oaktat de synpunkter som SGU anfört ovan. Sveriges Botaniska Förening Miljööverdomstolen har gett mark- och miljödomstolen i uppdrag att fastställa villkor för täktverksamhet utan att skada intilliggande Natura 2000-områden. Detta är emellertid en naturvetenskapligt omöjlig uppgift som därmed också är omöjlig att lösa ur strikt juridisk synpunkt. Domstolens beslut ska likväl vara korrekt och rättssäkert en ekvation som inte går ihop. Täktverksamheten kommer tveklöst att påverka och förändra hydrologin i området, vilket i sin tur lika tveklöst kommer att skada livsmiljöer och typiska arter i intilliggande Natura 2000-områden. Det är av yttersta vikt att förstå att även små, till synes obetydliga förändringar av områdets hydrologi kommer att starta en smygande process som i det långa loppet leder till betydande skador på naturtyperna. När förändringarna väl går att mäta kommer processen att ha gått så långt att irreversibla skador på områdets ekosystem redan har inträffat. Av denna orsak kan skador heller inte förebyggas med hjälp av ett kontrollprogram. Resultatet är att oavsett vilka villkor som fastställs för täktverksamheten så kommer arter som kännetecknar biotoperna, liksom biotoperna själva, för all framtid gå förlorade på grund av ändrade betingelser. Gotlands Botaniska Förening Gotlands Botaniska Förening (GBF) är främst oroad över den brist på insikt som handlingarna från Nordkalk uppvisar vad avser betydelsen för växtligheten av nuvarande ytvattenflöden inom området. Enligt de ändrade förslag som Nordkalk avser att genomföra kommer delar av de nuvarande naturliga vattenflödena att utraderas samtidigt som nya flöden skapas på andra platser. Detta kommer på ett fundamentalt sätt att påverka vattenbalansen för växtligheten i omgivande våtmarker och skogar, främst inom Natura 2000-området Bästeträsk. Detta leder till att påverkansområdet från täktverksamheten blir betydligt mer omfattande än de 300 m, som Nordkalks experter tidigare angivit för påverkan genom grundvattenavsänkning. Den föreslagna spigotteringen inom områden i täktområdets norra delar omfattar marker, vilka i naturligt tillstånd är torra. Främst den östra delen av

21 21 gränsområdet mot Bästeträsks Natura 2000-område utgör ett sådant. Här finns arter bl.a. tovsippa, Anemone sylvestris (rödlistad NT-Nära hotad), som är anpassade till torrare miljöer och kan försvinna om plantorna utsätts för våtare förhållanden. GBF ser en annan tveksamhet vad gäller de sildammar som Nordkalk avser att anlägga uppströms kalktäkten. Bakom dessa (mot täkten) ska avskärmande diken föra vatten runt täkten. Risken för dämningseffekter måste anses överhängande då sildammarna projekteras så att de håller emot vid högvattenstånd i våtmarkerna. Hur långt från täktområdet denna dämning kan påverka i detta ytterst flacka landskap tas inte upp av Nordkalk. Påverkan kan förmodas uppkomma främst inom de rikkärr, som ansluter just söderut från västra delen av täktområdet, vilka utgör vitala delar (ca 40 %) av denna miljötyp inom Natura 2000-området Bräntings haid. Eftersom vissa av de viktigaste växterna inom rikkärren är beroende av höga vinter /vårflöden och senare lägre nivåer under sommaren, då de blommar och sätter frukt, får inte översvämningar under växternas blomningstid påverka växtplatsen genom sildammarnas dämningseffekter. Hur långt från sildammarna denna dämning påverkar våtmarkerna har inte beräknats av Nordkalk. Möjligen måste även en utökad påverkansgräns förbi de 300 m som Nordkalk angivit (för grundvattenavsänkning) även komma ifråga vad gäller Bräntings haids Natura 2000-område. I alla händelser måste minst 300 m från verksamhetsområdets gränser (sildammarna) användas. Det finns skisser i målet, som förvränger verkligheten enligt GBF:s åsikt. Enligt principskisserna för området rinner vattnet genom tvärgående högre liggande grusvallar innan det sipprar in i nästa våtmark. Denna funktion finns på vissa ställen, men vattnet rör sig även i stor utsträckning runt dessa grusvallar, vilket även kan ses på kartor över de norra delarna av Natura 2000-området Bräntings haid. En ny planering för anslutning av transportbandet har framtagits av Nordkalk. Nu avsätts ett stråk närmast Natura 2000-området Bräntings haid för kross och band. Vad GBF kan förstå kommer denna del att vara i funktion direkt vid brytningens start. Däremot har inga diken/sildammar ritats in söder om transportbandet förrän under senare brytningskeden. Det framgår inte av handlingarna hur de nu naturliga vattenflödena, som passerar detta område, kommer att påverkas. Nordkalk har påstått följande: Den väsentligaste skillnaden i förhållande till det tidigare förslaget är att det uppumpade och renade täktvattnet i vart fall under täktens inledande fas endast kommer att ledas till Ojnaremyr (österut) och inte direkt mot gränsen till Bästeträsks Natura 2000-område (norrut). Det omledda och opåverkade dikesvattnet väster om täktområdet kommer under hela brytningen att återföras mot Natura 2000-området för att säkerställa och upprätthålla vattenbalansen norrut. Förändringen innebär ytterligare en minskning av risken för påverkan på naturmiljön i Natura 2000-området närmast nedströms täkten. Detta påstående är vilseledande. Att Nordkalk bryter ut de västra delarna av täktområdet under den sista fasen innebär inte en mindre risk för påverkan. Däremot förskjuts risken för påverkan framåt i tiden till brytningens sista skede (motsvarande de sista 6,5 åren). Svårigheterna ökar då istället att med kontrollprogrammet detektera förändringar i vegetationen under brytningstiden, då en minskning av t.ex. antalet orkidéer i rikkärren nedströms kräver längre tid för upptäckt. Nordkalk förelår i detta skede kontroll vart 12:e år. Förmodligen hinner då Nordkalk bryta

22 22 klart det västligaste området innan skadorna kan ses. Skadorna på Natura områdena kvarstår dock i alla lägen efter Nordkalks täktverksamhet. Sedan tillkommer den påverkan som eventuell vattenfyllning av brottet efter brytperioden kommer att utgöra för berörda områden. Villkor för brottet efter brytningstiden måste ingå i kommande dom från mark- och miljödomstolen. Gotlands Botaniska Förening har vidare uttalat sig angående kontrollprogrammet, kompensationsåtgärder och transportbandet. Föreningen har hänvisat till en av föreningen genomförd orkidéinventering. Naturskyddsföreningen Gotland Villkor 9, 14 och 16 innefattar vattenverksamheten. Villkoren är opreciserade. Innebörden i t ex uttrycket regelbundna prover måste klargöras. Uttrycket vattenkvalitet upprätthålls måste tydliggöras med maxvärden och hur man planerar eventuella nödvändiga åtgärder. I fråga om villkor 17 har Nordkalk ändrat sin tidigare ansökan. Det gäller servicevägar: typ av transporter, bredd, passage vid Mölnermyr m.m. Detta kräver en ny miljökonsekvensbeskrivning. I 16 kap 8 MB måste närliggande verksamheter som berör samma områden samordnas. SMA:s nya ansökan om utökad verksamhet på Bunge Stucks och Nordkalks bergtäkt kommer att tillsammans påverka Natura 2000-områden och vattentäkten i Bästeträsk. Detta är ett mycket komplext ärende. Underlaget i målet är ofullständigt och verksamheten kommer att beröra ett extremt värdefullt naturområde. Det finns skäl att tillämpa försiktighetsprincipen. Föreningen Bevara Ojnareskogen har i ett utförligt ytttrande lämnat synpunkter på villkoren 5, 9, 10, 14, 16, 17 och 19. Föreningen har vidare kommenterat transportbandet, kontrollprogrammet, efterbehandlingen, säkerheten och yrkandet om verkställighetsförordnande. Föreningen ger uttryck för en uppfattning som ansluter till länsstyrelsens och Region Gotlands synpunkter. Andra intressenter Utöver yttrandena från myndigheter och föreningar som redovisats ovan har flera andra föreningar och flera enskilda personer yttrat sig. Gemensamt för dessa intressenters yttranden är att de pekar på risker som är förenade med Nordkalks verksamhet på fastigheten Bunge Ducker 1:64 och utmed transportbandet och att de anser att mycket stränga krav på kontrollprogram och skyddsåtgärder måste ställas.

23 23 Av Nordkalk slutligt föreslagna villkor Bolaget har efter slutlig justering med anledning av inkomna synpunkter föreslagit att följande villkor ska gälla för verksamheten. 1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten inbegripet åtgärder för att minska störningar för omgivningen bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ansökningshandlingarna eller i övrigt i målet. 2. Personal som arbetar inom täktområdet ska vara väl informerade om betydelsen av innehållet i domen. En kopia av domen (täkttillståndet med villkor) samt arbets- och säkerhetsinstruktioner för arbetsmoment innefattande miljörisker ska finnas tillgängliga vid täkten. 3. Inträffar driftstörningar som kan innebära risk för skada på miljön eller på människors hälsa ska verksamheten omedelbart avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas. 4. För att förhindra att allmänheten beträder täkten ska markytan närmast täkten vara avbanad så att kanten markeras. Skyltar som varnar för livsfarligt stup ska sättas upp runt hela täkten. Utmed brytfronten mot söder och norr (dvs. mot Ojnarevägen respektive länsväg 148) ska stängsel sättas upp. 5. Buller från täktverksamheten, bandtransportör och serviceväg ska som riktvärde begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid närmaste bostäder inte överskrider 50 db (A) dagtid (kl 07-18) och 45 db(a) kvällstid (kl 18-22) samt lördagar, sön- och helgdagar och 40 db(a) nattetid (kl 22-07). Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid utomhus vid bostäder uppgå till högst 55 db(a). Ekvivalentvärdena ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentnivån ska beräknas för de tidsperioder som anges ovan. 6. Vid sprängning får vibrationshastigheten inte överskrida 4 mm/s uttryckt som högsta svängningshastighet i vertikal led vid mer än 10 % av mättillfällena per år, som toppvärde i sockel på bottenvåning i närbelägen bebyggelse. Mätningen ska följa svensk standard, för närvarande SS Sprängning får endast ske vid i förväg bestämd tidpunkt som meddelas de närboende med en tydlig förvarningssignal. 8. Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra att sten slungas utanför verksamhetsområdet. 9. De vattentäkter inom influensområdet som kan påverkas av verksamheten ska provtas regelbundet. Mätning och kontroll av grundvatten i övrigt ska regleras i kontrollprogrammet.

24 Tillfällig deponi i brottet för överblivet material får enbart innehålla mineraliskt material som härstammar från brytningen samt avbaningsmassor från området och inte något som kan förorena grundvatten. Uppläggning eller tippning av utifrån kommande sten, schaktmassor, rivningsmassor och dylikt får inte ske inom verksamhetsområdet. 11. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra för grundvatten skadliga ämnen inklusive avfall ska ske på hårdgjord tät yta och utföras med största aktsamhet så att risken för skador till följd av spill/läckage elimineras. Cisterner ska vara utrustade med påkörningsskydd samt vara invallade till hela sin volym. 12. Utrustning för sanering av oljespill eller annat läckage ska finnas lätt tillgänglig. God beredskap ska finnas för att ta hand om kemikalier eller farligt avfall från olyckor som kan hota grundvatten. 13. Tankning av fordon eller cisterner ska där så är möjligt ske utanför täktområdet, och i annat fall utföras över hårdgjord, tät yta där spill kan saneras. Vid tankning av ej hjulburna maskiner ska särskilda åtgärder vidtas till undvikande av spill. Vid sidan av löpande underhåll och service i fältverkstaden får inga reparationer av maskiner som kan innebära tömning eller spill av vätskor göras inom verksamhetsområdet. Om akut reparationsbehov uppkommer ska åtgärder vidtas så att förorening av mark eller grundvatten inte sker. 14. Vatten som samlas upp i täkten ska passera klarningsbassänger, försedda med oljeavskiljare. I dessa bassänger kontrolleras att vattenkvaliteten upprätthålls innan det bortleds. Bortledda volymer ska mätas kontinuerligt. 15. Hantering av sprängmedel ska ske så att risk för spill vid laddning kan minimeras. 16. Ersätts med en prövotid om tre år. 17. Transportbandet ska vid passage av Mölnermyrs utlopp utföras så att flöde och vattenkvalitet inte påverkas negativt. 18. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten påbörjas. 19. Bolaget ska tillämpa sådana rutiner samt utnyttja den utrustning som behövs för att motverka för omgivningen störande damning. Damningen från verksamheten (främst sprängning, krossning, bandtransportörer och transporter) ska begränsas där så är praktiskt möjligt t.ex. genom inbyggnad, sopning, sprinkling m.m. För dammbekämpning får endast vatten eller andra miljövänliga alternativ utnyttjas.

25 Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör eller det blir aktuellt med efterbehandling av något delområde till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till slutlig efterbehandlingsplan. Prövotid utsläpp till vatten Slutliga villkor för utsläpp av täktvatten avgörs efter en prövotid på tre år efter driftstart under vilken tid föroreningshalterna i utgående vatten följs upp särskilt. P1. Oljeindex i utgående vatten får uppgå till högst 2 mg/l som medelvärde i flöde räknat på årsavrinning. Halten totalkväve i utgående vatten får uppgå till högst 10 mg/l som medelvärde i flöde räknat på årsavrinning. Halterna av suspenderat material i utgående vatten får uppgå till högst 20 mg/l som medelvärde i flöde räknat på årsavrinning. Halten av klorid i utgående vatten får uppgå till högst 100 mg/l som medelvärde i flödet räknat på årsavrinning. Vid ett överskridande ska bolaget omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten om det inträffade och inom tre veckor redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som bolaget vidtagit eller ämnar vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. Uppföljning av utsläpp till vatten ska framgå av kontrollprogrammet där mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder anges. Delegerade frågor Nordkalk föreslår att fastställandet av den närmare formen och innebörden av kompensationsåtgärderna delegeras till tillsynsmyndigheten d.v.s., 1) avsättning av skogsmark som kompensation för den skog som försvinner på täktområdet, 2) stöd till restaurering av våtmarker och 3) forskning kring Gaffelfibbla. YTTRANDEN INKOMNA EFTER HUVUDFÖRHANDLINGEN Nordkalk har givit in en slutlig sammanställning av sina yrkanden.

26 26 Region Gotland Uppgifter saknas om avrinningen från Bästeträsk och det finns brister i beräkningen av tillrinningen till sjön. De tre planerade vattenverksamheterna, inklusive regionens, kommer dels att minska tillrinningen, dels ta ut vatten för allmän vattenförsörjning. Det är således svårt att bedöma de sammanlagda effekterna av de tre aktuella vattenverksamheterna eftersom tillgången på vatten i Bästeträsk inte till fullo är känd. De stora skillnaderna i nederbörd från SMHI:s stationer i Fårösund och i Ar pekar på att det är stora skillnader i avrinningen inom tillrinningsområdet till Bästeträsk. Tvärlingmyrs avrinningsområde torde ha en nederbörd som liknar Fårösund, dvs. runt 550 mm (okorrigerad nederbörd). Det är möjligt att de båda höjderna inom detta område upp till ca +50 m.ö.h. är grunden till detta. Inom detta område finns också grundvattenmagasin som lämnar bidrag till avrinningen. Här uppgår avrinningen till tillrinningsområdet troligtvis till det normala, omkring 6 1/s och km 2. Vid stationen i Ar uppmäts endast 420 mm (okorrigerad nederbörd). Utan korrigering motsvarar detta i stort sett avdunstningen, vilket innebär att avrinningen också torde vara liten. Området är här låglänt och flackt. Det finns således inga stora mängder magasinerat grundvatten som kan bidra till avrinningen. Här kan avrinningen till tillrinningsområdet uppgå till enstaka 1/s och km 2. Skulle avrinningen reduceras med utgångspunkt från nederbördsdata från stationen i Ar, enbart eller delvis, så ökar proportionen av utebliven avrinning till Bästeträsk i jämförelse med total avrinning. Detta leder till ökad påverkan på Bästeträsk; större än vad som redovisats. Det finns i dag ingen trovärdig beräkning av tillrinningen till Bästeträsk på grund av att det saknas analyser från olika delavrinningsområden. Det finns inte heller några avrinningsdata från Bästeträsk. Detta sammantaget innebär att det är svårt att beräkna effekterna av minskad tillrinning och ännu mer av de sammanlagda effekterna. Regionen är mån om att såväl SMA som Nordkalk klargör avrinningsförhållandena från andra tillrinningsområden inom Bästeträsks avrinningsområden samt att alla tre aktörer ansvarar gemensamt för ambitiös mätning av vattenföringen i Arån. Nederbördsförhållandena varierar stort inom Bästeträsks tillrinningsområde enligt SMHI:s stationer i Fårösund och i Ar (Fårösund fanns endast en kort tid och har ersatts av stationen i Ar som har registrerat nederbörd sedan mitten av 1990-talet) vilket gör att regionen anser att en nederbördsstation bör sättas upp inom de områden där täktverksamhet planeras. Svenska Botaniska Föreningen och Gotlands Botaniska Förening har bl a påpekat att efterbehandlingsplan saknas och måste fastställas innan verksamheten får påbörjas.

27 27 Länsstyrelsen i Gotlands län har anfört följande. Länsstyrelsen vidhåller sin uppfattning gällande villkor som den framfört vid huvudförhandlingen i målet och i sina yttranden den 16 november 2010, 24 februari samt den 29 augusti Vid huvudförhandlingen godtog bolaget länsstyrelsens villkorsförslag gällande buller men nu ingiven redovisning avviker väsentligt från länsstyrelsens förslag till villkor. Förhållandena gällande utsläpp från Nordkalks täkt avviker i avgörande punkter från förhållandena vid SMA:s täkt varför direkt jämförelse inte går att göra. Sveriges geologiska undersökning har anfört följande. Avseende prövotid utsläpp till vatten är begränsningen av föroreningshalter i jämförelse med årsavrinning för grov. SGU hänvisar särskilt till vikten av att kontrollprogrammen vad avser yt- och grundvatten samordnas mellan Nordkalk och SMA. Detta stadfästs också i markoch miljödomstolens deldom den 25 maj 2011 avseende SMA:s ansökan om tillstånd för fortsatt och utvidgad täktverksamhet vid Stucks. Nordkalk har inför kommande dom och prövning av bolagets yrkande om verkställighetsförordnande lämnat information och uppdatering rörande tidsramarna för Bungeprojektets genomförande. SKÄL har hållit huvudförhandling i målet och företagit syn. Miljööverdomstolen har upphävt miljödomstolens dom i tillståndsfrågorna och föreskrivit att mark- och miljödomstolen ska meddela tillstånd till den ansökta verksamheten och föreskriva nödvändiga villkor och bestämmelser i övrigt för denna. gör följande överväganden vad gäller de av Nordkalk slutligen föreslagna villkoren. Villkor 1-4 godtas.

28 28 Villkor 5 Villkoret bör ges den utformning som länsstyrelsen föreslagit. I Nordkalks förslag till villkor föreslås att riktvärden ska användas. Då det område som tas i anspråk är ett i stort sett orört område där även avsaknaden av någon form av buller utgör en av kvaliteterna i upplevelsen av området bör bullret från den ansökta verksamheten begränsas så långt möjligt. Det sammanlagda bullret från täktverksamheten, bandtransportör och serviceväg ska begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än - 50 dba vardagar måndag fredag dagtid kl dba nattetid kl dba övrig tid Om hörbara toner eller impulser märks ska de ovan angivna värdena sänkas med 5 dba. Momentana ljud nattetid (kl ) får inte överstiga 55 dba vid bostäder. Ovan angivna begränsningsvärden ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller närfältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska mätas under den mest bullrande halvtimmen om bullernivån varierar under tidsperioden. Kontroll ska ske senast ett år efter det att verksamheten startats samt så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller om det uppkommit berättigade klagomål på buller från verksamheten. Villkor 6-10 godtas. Villkor 11 Villkoret bör lämpligen ges samma lydelse som motsvarande villkor fått i domen den 25 maj 2011 i mål M rörande SMA:s verksamhet. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra för mark, yt- och grundvatten skadliga ämnen inklusive avfall ska ske med största aktsamhet så att risken för skador till följd av spill/läckage elimineras. Förvaring av petroleumprodukter och övriga för mark, yt- och grundvatten skadliga ämnen ska ske på tät yta som är invallad och under tak. Invallningen ska minst ha samma volym som det största kärl som förvaras där. Cisterner ska vara utrustade med påkörningsskydd.

29 29 Villkor 12 God beredskap ska ersättas med Hög beredskap som länsstyrelsen föreslagit. Utrustning för sanering av oljespill eller annat läckage ska finnas lätt tillgänglig. Hög beredskap ska finnas för att ta hand om kemikalier eller farligt avfall från olyckor som kan hota grundvatten. Villkor 13 Nordkalks förslag bör kompletteras med det tillägg som länsstyrelsen föreslagit. Tankning av fordon eller cisterner ska där så är möjligt ske utanför täktområdet, och i annat fall utföras över hårdgjord, tät yta där spill kan saneras. Den hårdgjorda ytan ska vara invallad samt försedd med oljeavskiljare. Vid tankning av ej hjulburna maskiner ska särskilda åtgärder vidtas till undvikande av spill. Vid sidan av löpande underhåll och service i fältverkstaden får inga reparationer av maskiner som kan innebära tömning eller spill av vätskor göras inom verksamhetsområdet. Om akut reparationsbehov uppkommer ska åtgärder vidtas så att förorening av mark eller grundvatten inte sker. Villkor godtas. Villkor 16 Bolaget har föreslagit en prövotid på tre år efter driftstart för utsläpp av täktvatten under vilken tid föroreningshalterna i utgående vatten följs upp särskilt. I ett provisoriskt villkor P1 anges halter för ett antal parametrar som inte får överskridas under denna tid och vilka åtgärder som ska vidtas vid överskridande. Bolagets förstahandsalternativ är nu att allt länsvattnet från täkten efter viss rening avleds till Ojnaremyr. Bolagets tidigare förslag är nu ett andrahandsyrkande. Av bevarandeplan för Natura 2000-området Bästeträsk framgår på sidan 12 under rubriken Bevarandemål, 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger, Struktur och funktion följande. Vattenfärg respektive grumlighet ska hålla tillståndsklass 1 eller 2 (< 25mgPT/l respektive < 1,0 FNU-enheter) Totalkvävehalt respektive totalfosforhalt ska hålla tillståndsklass 1 (< 300 µg N/1 respektive < 12,5 µg P/1). På sidan 16 i bevarandeplanen under rubriken Beskrivning av naturtypen anges bl.a. följande.

30 30 Naturtypen utgörs av relativt basrika sjöar och vattensamlingar med ibland blått till grönaktigt, klart, mer eller mindre näringsfattigt vatten. Vattnet är ofta basiskt och kalkrikt med ph >7,5. Bottnarna är täckta av kransalger. På sjöarnas bottnar växer ofta mattor med skäggsträfse. Förutsättningarna för gynnsam bevarandestatus är flera. Vattnet skall vara naturligt kalkrikt, basiskt men relativt näringsfattigt och klart med låg grad av antropogen belastning av närsalter, miljögifter och grumlande ämnen. Inom ramen för naturtypen förekommer olika vattenkemiska förhållanden. Naturligt intervall för några karaktärsgivande parametrar kan vara; totalfosfor <25 µg/1 och konduktivitet >25 ms/m. Av ovanstående beskrivning framgår att höga krav måste ställas på kvalitén hos det vatten som avleds från täkten och som direkt eller efter passage av Ojnaremyr leds till Natura 2000-området. Naturvårdsverket, länsstyrelsen och Region Gotland liksom övriga intressenter motsätter sig att utsläpp till vatten ska sättas på prövotid och anfört att villkoret bör förenas med begränsningsvärden. Vissa intressenter påtalar även att en beskrivning av konsekvenserna för miljön för alternativet saknas. Länsstyrelsen föreslår ett antal parametrar med föreslagna begränsningsvärden som ska mätas på utsläppet av vattnet. Dessa värden bör enligt länsstyrelsen vara maximalt dubbelt så höga som de naturliga årliga medelvärdena. Vidare föreslås vad som ska göras vid avvikelse. Det förslag till villkor som Miljööverdomstolen hade att bedöma löd: Vatten som pumpas ut från brottet till angränsande marker inom Bästeträsks avrinningsområde, får i kvalitetshänseende inte på något påtagligt sätt avvika från referensprov av ytoch grundvatten tagna i närheten av täkten. Vid avvikelser tas beslut om lämplig hantering av vattnet i samråd med tillsynsmyndigheten, t.ex. att behandla vattnet på plats, pumpa bort det via ett förberett slangsystem, eller till tankbil för vidare transport. De halter som Nordkalk nu föreslagit bedömer domstolen vara högre än innebörden av det villkorsförslag som miljööverdomstolen hade att bedöma. Domstolen kan därför inte godta avledning av täktvatten med de halter som bolaget föreslår utan att det görs en utredning som visar att det inte uppkommer några negativa effekter på Natura 2000-området. Vidare måste det klargöras vilka effekter en sådan avledning har på de höga naturvärden som finns i Ojnaremyr. I brist på en sådan utredning kan inte domstolen ta ställning till Nordkalks förslag. Halterna bör om utsläppet ska godtas lämpligen sättas till de nivåer som länsstyrelsen föreslagit: Minst 90 % av länshållningsvattnet ska återföras till Bästeträsks tillrinningsområde. Flödet ska så långt möjligt efterlikna det naturligt årstidsvarierade flödet. Det vatten som pumpas ut från brottet till angränsande marker inom Bästeträsks tillrinningsområde får inte överstiga följande begränsningsvärden, räknade som flödesviktade glidande månadsmedelvärden. Oljeindex Totalkväve 0,1 mg/l 1 mg/l

31 31 Klorid 20 mg/l Sulfat 20 mg/l Konduktivitet75 ms/m Turbiditet 1 FNU Vid avvikelse tas beslut om lämplig hantering av vattnet i samråd med tillsynsmyndigheten, t ex att behandla vattnet på plats, pumpa bort det via ett förberett slangsystem, eller till tankbil för vidare transport. Bolaget redogör även för förslag till branschspecifika utsläppsvärden för utsläpp till känsliga områden. Detta ändrar inte domstolens bedömning av frågan. Villkor 17 Villkoret ska ges följande lydelse. Transportbandet och servicevägen ska vid passage av Mölnermyrs utlopp och andra våtmarker utföras så att flöde och vattenkvalitet inte påverkas negativt. Villkor 18 Bolaget föreslår följande lydelse. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten påbörjas. gör följande överväganden beträffande kontrollprogrammet. Den ansökta täkten gränsar till två Natura 2000-områden, Bräntings haid och Bästeträsk. Den kommer att orsaka påverkan på delar av dessa områden även om det är oklart hur stor denna påverkan blir. Enligt 7 kap 28 b MB får tillstånd enligt 28a lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. medför att den art eller de arter som avses skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. I Miljöbalken, En kommentar (Bengtsson m fl) anförs bl a följande angående 7 kap 28 b MB.

32 32 Myndigheten får till en början ta hänsyn till risken för områdets skyddade livsmiljöer (p 1). Enligt lagtexten ska tillstånd vägras redan om livsmiljöerna kan skadas, vilket tyder på att även mera avlägsna risker kan vara ett hinder...bedömningen får ske med utgångspunkt i syftet att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter som är typiska för området; en försämring kan förutses om den yta som omfattas av arternas livsmiljö minskar eller om livsmiljön annars skadas med allvarliga konsekvenser för arterna. Av 19 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m framgår att myndigheter som meddelar ett beslut som kan påverka miljön i ett naturområde som avses i 7 kap 27 första stycket 1 eller 2 MB ska särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus upprätthålls för de livsmiljöer och arter som behöver skyddas i området. Där framgår också att myndigheten innan ett sådant beslut meddelas ska ha gjort en bedömning av beslutets konsekvenser för det ifrågavarande naturområdet. Bedömningen ska avse de förhållanden som anges i 16, bl a ska särskild hänsyn tas till prioriterade arter och prioriterade livsmiljötyper. De redovisade bestämmelserna torde innebära att fastställandet av ett kontrollprogram inte är en sådan mindre fråga som kan delegeras till tillsynsmyndigheten med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB. Mark- och miljödomstolen förelade den 22 mars 2011 Nordkalk att ge in ett förslag till kontrollprogram till domstolen, lämpligen med utgångspunkt i det som Naturvårdsverket dittills framfört. Bolaget gav in ett Förslag till kontrollprogram för Bungetäkten år 1 5. Uppföljningsprogram för rikkärr i Natura 2000-områdena Bräntings haid och Bästeträsk. Av presentationen vid huvudförhandlingen av förslag till kontrollprogram för Natura 2000-områdena framgick att rikkärr (7230) är den mest grundvattenberoende naturtypen. Den första uppföljningen avses ske innan brytningen sker närmare än 300 m från närmaste rikkärr. Detta beräknas ske år 2016 för norra Bräntings haid, år 2018 för södra Bräntings haid och år 2017 för Bästeträsk. Därefter ska uppföljning ske årligen så länge brytningen pågår närmare än 300 m. Om ingen negativ påverkan kan utläsas minskas uppföljningsfrekvensen stegvis. Målsättningen är att övergå till uppföljning vart tolfte år. Nordkalk har låtit utföra en försöksinventering i augusti 2011 som visade att metoden måste utvecklas. I bevarandeplanerna för Bräntings haid och Bästeträsk finns sju respektive elva listade naturtyper. Ekologigruppen, som på uppdrag av Naturvårdsverket granskat förslaget till kontrollprogram för Bungetäkten, bedömer att tio olika Natura 2000-naturtyper i området riskerar att påverkas genom grundvattensänkning, ytvattenflöden eller ytvattennivåer. Av 16 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m m och bilaga 4 till förordningen framgår att följande naturtyper är prioriterade livsmiljöer: gräsmarker på kalkhällar 6110, nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6280, kalkkärr med gotlandsag 7210, västlig taiga 9010 och

33 33 skogsbevuxen myr 91D0. De fem prioriterade naturtyperna finns i båda Natura 2000-områdena. Det framstår som rimligt att sökanden till en så stor exploatering med irreversibel påverkan på ett stort område som även påverkar närområdet utanför täkten så tidigt som möjligt skaffar sig ingående kunskap om de naturtyper och arter som berörs av exploateringen; särskilt med hänsyn till att delar av närområdet utgörs av Natura 2000-områden och att ett speciellt regelsystem utlöses vid påverkan på sådana områden. Nordkalk synes ännu inte vid den tredje huvudförhandlingen angående bolagets planerade verksamhet till fullo ha insett betydelsen av dessa förhållanden. Mark- och miljödomstolen erinrar här även om den grundläggande bestämmelsen i 2 kap 6 MB om val av plats och konstaterar att det är Nordkalk som valt platsen för den ansökta verksamheten. Det är stor skillnad på ambitionsnivån i bolagets förslag till kontrollprogram och det som remissmyndigheter och andra efterfrågar. Båda de närmast berörda Natura 2000-områdena hyser de fem prioriterade naturtyperna. Verksamhetens påverkan på samtliga Natura 2000-naturtyper måste beaktas i ett kontrollprogram. Nordkalk har i sitt förslag endast uppehållit sig vid verksamhetens påverkan på naturtypen rikkärr. bedömer därför att det saknas underlag för att fastställa vilken omfattning kontrollprogrammet bör ha. Det är inte heller möjligt att delegera denna fråga till tillsynsmyndigheten. Villkor 19 Villkoret bör ges samma lydelse som motsvarande villkor fått i domen den 25 maj 2011 i mål M angående SMA:s verksamhet. Bolaget ska tillämpa sådana rutiner samt utnyttja den utrustning som behövs för att motverka för omgivningen störande damning. Damningen från verksamheten (främst sprängning, krossning, bandtransportörer och transporter) ska begränsas där så är praktiskt möjligt t.ex. genom inbyggnad, sopning, sprinkling m.m. För dammbekämpning får endast vatten användas. Utöver de villkor som Nordkalk föreslagit bör ytterligare tre villkor införas i enlighet med vad som föreskrivits i nämnda dom rörande SMA:s verksamhet. Villkor 20 Täkten ska brytas och avbanas i 1-2 åriga etapper på sätt som i förväg redovisats för tillsynsmyndigheten.

34 34 Villkor 21 Verksamheten ska årligen besiktigas av oberoende besiktningsman. Denna besiktning ska omfatta kontrollprogram, mätutrustning, resultat samt villkorsefterlevnad. Tillsynsmyndigheten ska erbjudas att delta vid besiktningen. Villkor 22 Innan verksamheten får påbörjas ska verksamhetsutövaren komma in med beskrivning till tillsynsmyndigheten om hur man tillsammans med SMA och Region Gotland (i relevanta delar) avser att samordna respektive kontrollprogram avseende vattenkvaliteten och flöden i de våtmarker som berörs av infiltrerat länshållningsvatten från kalkbrotten, vattenkvaliteten i Bästeträsk samt bevarandestatusen för de utpekade arter och naturtyper som avses att skyddas i Natura 2000-området Bästeträsk. Villkor 23 Nordkalks förslag: Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör eller det blir aktuellt med efterbehandling av något delområde till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till slutlig efterbehandlingsplan. Nordkalks villkorsförslag motsvarar det villkor som meddelats för SMA. Det finns inget förslag till efterbehandling av täkten i Nordkalks ansökan. Täkten ansluter till två Natura 2000-områden och det kan uppkomma stora kostnader om täkten påverkar dessa områden. Med tanke på detta framstår det som märkligt att Nordkalk i detta mål inte presenterat eller kostnadsberäknat något behandlingsalternativ. Det är synnerligen tveksamt om det av bolaget föreslagna villkoret är lämpligt med hänsyn till de skillnader som föreligger i riskhänseende mellan SMA:s täkt och Bungetäkten. har dock inget underlag för att formulera ett villkor med rimligt innehåll. Flera remissmyndigheter liksom andra intressenter har anfört att den av Nordkalk föreslagna säkerheten är för låg. delar denna uppfattning och anser med hänsyn till risken för irreversibla skador på miljön att den bör ligga på nivån 500 kr/tusen ton med en grundplåt på 10 miljoner kr. kan godta att de frågor som Nordkalk angivit delegeras till tillsynsmyndigheten. gör avslutningsvis följande överväganden.

35 35 Vid prövningen enligt 7 kap 28 a och b MB är det fråga om att göra en riskbedömning. Det ska redan vid tillståndsprövningen stå klart att den aktuella verksamheten inte påtagligt kan skada djur och växter eller deras livsmiljöer. Bestämmelserna medger inte att riskbedömningen skjuts på framtiden. Mark- och miljödomstolen delar därför inte Miljööverdomstolens uppfattning att - eftersom täktverksamheten först efter tio år kommer att närma sig de känsligaste områdena - detta ger bolaget möjligheter att skaffa sig goda kunskaper om de förändringar som sker i områdena runt täkten och utveckla nödvändiga försiktighetsmått. En sådan uppfattning är också svår att förena med kunskapskravet i 2 kap 2 MB. Den kalktäkt som ansökan avser är belägen i direkt anslutning till två Natura områden. Verksamheten måste därför kringgärdas med stränga villkor. Miljööverdomstolen har i sin dom den 9 oktober 2009 uttalat att den verksamhet som Nordkalk ansökt om tillstånd för är tillåtlig med i huvudsak de villkor som ansökan innehåller. Nordkalk har nu föreslagit att bortledandet av täktvatten sätts på en prövotid på tre år; något som flera remissmyndigheter motsatt sig och som mark- och miljödomstolen inte heller kan acceptera då konsekvenserna av att släppa täktvatten med de av Nordkalk angivna föroreningshalterna ut i Ojnaremyr är outredda. Att sätta denna fråga på prövotid diskuterades inte i Miljööverdomstolen. Förutsättningarna för mark- och miljödomstolens prövning är således annorlunda på en mycket betydelsefull punkt. Nordkalk har hos mark- och miljödomstolen också angivit en i viss mån annorlunda lokalisering och utformning av transportbandet. Fråga uppkommer därför i vilken utsträckning mark- och miljödomstolen är bunden av Miljööverdomstolens dom. Mot bakgrund av att Nordkalk inte angivit några parametrar för bedömningen av gynnsam bevarandestatus för arter och habitat i de angränsande Natura 2000-områdena framstår Miljööverdomstolens tillåtlighetsprövning som tveksam. Mark- och miljööverdomstolens beslut den 24 oktober 2011 beträffande SMA:s verksamhet att inhibera verkställighetsförordnandet ger enligt mark- och miljödomstolens mening uttryck för en restriktivare hållning till täktverksamhet på Gotland än Miljööverdomstolens dom beträffande Nordkalk. Detta framstår som tydligt med tanke på att SMA:s ansökan avser fortsatt täktverksamhet i en befintlig täkt på ett större avstånd till endast ett Natura område. Det förhållandet att Nordkalks verksamhet är avsedd att utövas i direkt anslutning till två Natura 2000-områden gör enligt mark- och miljödomstolens uppfattning att naturvårdsintressena får tillmätas större betydelse än vad Miljööverdomstolens dom ger uttryck för. Miljööverdomstolen uttrycker också viss osäkerhet beträffande graden av skada när domstolen i sina domskäl (s. 16 m) anger att Miljööverdomstolen kan instämma i Naturvårdsverkets och länsstyrelsens bedömning att det finns en osäkerhet om föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga. Naturvårdsverket har i yttrande till mark- och miljödomstolen framhållit betydelsen av att ett kontrollprogram har fastställts innan verksamheten påbörjas. Så gott som samtliga övriga remissmyndigheter och övriga intressenter har ställt samma krav. Nordkalk har trots att mark- och miljödomstolen förelagt bolaget att ange åtminstone en ram för ett kontrollprogram vid huvudförhandlingen uttalat att ett sådant program inte kan föreslås innan villkoren är bestämda. Mark- och miljödomstolen finner att domstolen med det material som domstolen har att bedöma inte kan dra några säkra slutsatser om vilken grad av påverkan på miljön som den ansökta verksamheten kan ha på längre sikt.

36 36 känner osäkerhet om hur Miljööverdomstolens dom bör tolkas och hur långtgående verkningar den har. Enligt mark- och miljödomstolens mening kan en verksamhet inte anses tillåtlig utan att prövningsmyndigheten oavsett var i instansordningen den befinner sig - samtidigt anger vilket eller vilka villkor som konstituerar verksamhetens tillåtlighet. Miljööverdomstolen har gett mark- och miljödomstolen direktivet att meddela tillstånd men samtidigt överlämnat villkorsutformningen till mark- och miljödomstolen. Eftersom Miljööverdomstolen uttalat sig i mycket allmänna ordalag i fråga om de villkor som bör gälla anser sig mark- och miljödomstolen ha att självständigt pröva dessa frågor i hela deras vidd. På de skäl som mark- och miljödomstolen angivit ovan kan domstolen inte meddela fullständiga villkor för verksamheten. Det kan inte ankomma på remissmyndigheterna eller domstolen att formulera ett kontrollprogram. Mot denna bakgrund kan mark- och miljödomstolen omöjligt meddela ett formellt tillstånd enligt MB till den av Nordkalk planerade täktverksamheten på Bunge Ducker 1:64 och därmed sammanhängande verksamheter. Bolagets här framställda yrkanden ska därför lämnas utan bifall. Rättegångskostnader Region Gotland har yrkat ersättning med kr exklusive mervärdesskatt. Av beloppet avser kr ombudsarvode, kr ersättning till sakkunnig och kr rese- och logikostnader i samband med huvudförhandlingen. Länsstyrelsen i Gotlands län har yrkat ersättning med kr exklusive mervärdesskatt avseende 182 timmars arbete. Håkan Linder har yrkat ersättning med kr (beloppet är felsummerat till kr i kostnadsräkningen; mark- och miljödomstolens anmärkning). Av beloppet avser kr ombudsarvode, kr mervärdesskatt och kr ombudets utlägg. Sofia Bothorp har yrkat ersättning med kr avseende nedlagd arbetstid, resor och tryckerikostnader. Nordkalk har anfört följande angående ersättningsanspråken. Enligt 25 kap 2 MB ska sökanden i ansökningsmål om vattenverksamhet svara för motpartens rättegångskostnader vid mark- och miljödomstolen. För att rätt till ersättning för rättegångskostnader ska föreligga krävs emellertid att vissa förutsättningar är uppfyllda. Inledningsvis kan konstateras att det endast är de som är sakägare i strikt vattenrättslig mening som har rätt till ersättning för rättegångskostnader. Detta förutsätter att man är berörd av vattenverksamheten på så sätt att man kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet av vattenverksamhetens påverkan på de hydrologiska förhållandena. De som endast påverkas av störningar i form av buller,

37 37 vibrationer, damm eller utsläpp till vatten, dvs. miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap MB är inte sakägare i vattenrättslig mening och är därmed inte ersättningsberättigade. Detta medför att Sofia Bothorp, i egenskap av delägare till fastigheten Utoje 1:11, inte har rätt till ersättning för rättegångskostnader varför hennes yrkande ska avslås. Utoje 1:11 berörs av transportbandet men ligger ca 4,5 km från Bungetäkten och berörs inte av vattenverksamhetens hydrologiska omgivningspåverkan. Även för vattenrättsliga sakägare finns begränsningar i ersättningsrätten. Om ett ansökningsmål, såsom är fallet i detta mål, rör tillstånd till både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet gäller rätten till ersättning för rättegångskostnader endast vattenverksamhetsdelen (MÖD 2010:39, mål M ). Detta medför i förevarande mål att det arbete som nedlagts rörande täkten som miljöfarlig verksamhet, buller, utsläpp till vatten, påverkan på Natura 2000-områden etc. inte berättigar till ersättning. Det kan här noteras att emedan tillåtlighetsprövningen i Miljööverdomstolen i relativt hög utsträckning handlade om vattenverksamheten, villkorsprövningen i förevarande mål har haft fokus på sådana utsläppsfrågor som regleras i 9 kap MB. Detta framgick under förhandlingen och av de inlagor som ingivits i målet. Håkan Linders fastighet Bunge Stucks 1:146 gränsar i ett hörn mot Bunge Ducker 1:64. Det finns ingen brunn på fastigheten inom det konservativt beräknade influensområdet om 300 meter men väl en källa på ca 440 meters avstånd nedströms täktfastigheten. Håkan Linder har yrkat ersättning med kr avseende Gunilla Högberg Björcks arbete. Även för det fall mark- och miljödomstolen finner att Håkan Linder är sakägare i vattenrättslig mening konstaterar Nordkalk att endast en mycket begränsad del av Håkan Linders talan i målet gällt vattenverksamheten enligt 11 kap MB. Enligt Nordkalk bör i vart fall 85 % av nedlagt arbete anses avse utsläppsfrågor, föroreningsrisker och annat som inte regleras i 11 kap MB. Yrkat arvode bör därför nedsättas till skäliga kr. Yrkandet avseende utlägg kan vitsordas. Region Gotland har yrkat ersättning för arvode med kr samt ersättning för det tekniska biträdet Håkan Djurberg med kr. Enligt Nordkalk visar målets handläggning att en stor del av arbetet torde uppkommit genom samordningsproblem inom kommunen och svårigheten att internt inom Region Gotland ena sig om en gemensam inställning till Nordkalks verksamhet. Bl.a. yrkas ersättning för arbete med upprättande av inlagor som sedan inte åberopas i målet (t.ex. aktbil 89). I tillägg till detta kan också konstateras att Region Gotlands talan till stor del avser utsläppsfrågor och annat som inte berättigar till ersättning enligt vad som sägs ovan. Enligt Nordkalk medför dessa omständigheter samlat att yrkad ersättning för arvode bör sättas ned till skäliga kr och ersättning till tekniskt biträde till kr. Yrkandet för utlägg kan vitsordas. Länsstyrelsen har yrkat ersättning för sammanlagt 162 (ska rätteligen vara 182; mark- och miljödomstolens anmärkning) timmars arbete med totalt kr. I kostnadsräkningen anges att arbetstiden avser vattenverksamhetsdelen av tillstånds-

38 38 prövningen. Eftersom den talan som länsstyrelsen fört i förevarande mål i markoch miljödomstolen endast i obetydlig omfattning tar sikte på sådana frågor som regleras i 11 kap MB utgår Nordkalk från att arbetet även avser tidigare arbete i Miljööverdomstolen. Enligt Nordkalk kan länsstyrelsen inte yrka ersättning för tidigare utfört arbete i förevarande mål. En alternativ förklaring till yrkandet skulle kunna vara att länsstyrelsen innefattar alla frågor som rör utsläpp till vatten i begreppet vattenverksamhet. Detta är dock inte korrekt. Oavsett vilken förklaring till arvodesyrkandet som är riktig bör ersättningsbeloppet sänkas avsevärt. Endast 10 % av nedlagt arbete torde avse vattenverksamhet och inte miljöfarlig verksamhet etc. Ersättningen bör fastställas till skäliga kr. Länsstyrelsen har inte yrkat ersättning för rättegångskostnader i målet rörande SMA:s kalkstentäkt (M ) eller i målet rörande Region Gotlands planerade vattentäkt i Bästeträsk (M ). I dessa fall har länsstyrelsen tydligtvis ansett att myndighetens kostnad för prövning regleras genom prövningsavgiften i målet (jämför 1 kap 1 samt 3 kap förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken). Länsstyrelsen bör kunna ge en förklaring till varför den tillämpar bestämmelserna på ett annorlunda sätt i fråga om Nordkalks verksamhet. Region Gotland har bemött Nordkalks invändningar enligt följande. Regionen är part i målet och har i första hand haft ett intresse av att trygga den allmänna vattenförsörjningen. För kommunen har det således varit ytterst angeläget att grundvattnet och Bästeträsk inte påverkas negativt såvitt avser kvalitet och kvantitet. Såväl ombudets som det tekniska biträdet Håkan Djurbergs arbete har helt varit inriktat på detta. För att fullgöra uppdraget har det varit nödvändigt att gå igenom allt material och delta i hela huvudförhandlingen. Nordkalks ansökan avser bl.a. vattenverksamhet i form av bortledande av grundvatten och infiltration samt utförande av anläggningar för dessa verksamheter. Prövningen av ett mål angående vattenverksamhet omfattar även följdverksamhet. Typisk följdverksamhet är utsläpp av det grundvatten som bortleds. I den utsträckning utsläppsfrågorna inte är av direkt betydelse för infiltrationen är det fråga om just sådan följdverksamhet. Alla de frågor som regionen har behandlat i sina inlagor och vid huvudförhandlingen oavsett om det är fråga om komplettering av underlaget, villkor, kontrollprogram, efterbehandling, säkerhet eller verkställighetstillstånd har anknytning till vattenverksamheten och kan påverka Bästeträsk. Kommunens rättegångskostnader avser följaktligen i princip uteslutande arbete med bäring på de sökta vattenverksamheterna. Kostnaderna är skäliga med hänsyn till vattenverksamhetens omfattning och kommunens starka intresse av att Bästeträsk inte ska påverkas negativt. Som framgår av regionens yttrande i aktbilaga 93 bygger den på aktbilaga 89 som har utarbetats av ombudet och arbetet med aktbilaga 89 är således ersättningsgillt

39 39 även om aktbilaga 89 i formell mening inte åberopas i målet. Nordkalk gör stor sak av detta misstag och anför att en stor del av arbetet torde uppkommit genom samordningsproblem. Det kan på sin höjd handla om något extra telefonsamtal och e-brev från ombudets sida. Det faktum att regionens organisation och struktur kräver större arbetsinsatser från ombudets sida än vad som kan vara fallet med ett bolag eller privatperson gör inte att regionens rättegångskostnader inte är skäliga. Nordkalk får ta motparten som den är. Länsstyrelsen i Gotlands län har genmält följande. Vad gäller länsstyrelsens ingivna kostnadsberäkningar med yrkanden om ersättning för vattenverksamhetsdelen inkluderar de inte, som bolaget antyder, tidigare arbete i miljööverdomstolen utan endast nedlagd arbetstid under innevarande prövning, det vill säga i samband med yttranden den 24 februari 2011 och den 29 augusti 2011 samt huvudförhandling. Centrala delar i prövningen är de villkor som ska reglera hantering och återföring av länshållningsvatten från täkten, samt behovet av kontroll- och uppföljningsåtgärder till följd av vattenverksamhetens inverkan på yt- och grundvattenförhållandena i täktens omgivning (förändrade flödesmönster, avsänkning av grundvattennivåer, förändrad vattenkvalitet etc). I detta är reglering och kontroll av vattenverksamheten mycket intimt förknippade med vattnets kvalitet och de olika aspekterna kan därför inte heller hållas helt åtskilda i handläggningen. Frågor rörande länshållningsvattnets kvalitet samt kontrollåtgärder i Natura 2000-områden kan till del hänföras till vattenverksamheten vilket också har varit utgångspunkt vid beräkningen av nedlagd arbetstid. Som Nordkalk riktigt påpekar har länsstyrelsen inte yrkat ersättning för rättegångskostnader i målet rörande SMA:s kalkstenstäkt (M ) eller i målet rörande Region Gotlands planerade vattentäkt i Bästeträsk (M ). Skälet till att ersättning yrkas i förevarande prövning är länsstyrelsens beslut den 27 maj 2011 att ersättning rutinmässigt ska begäras för arbete i samband med vattenverksamhetsprövningar i domstol. Tidigare har denna rutin inte funnits vid Länsstyrelsen i Gotlands län och då de nämnda prövningarna ägde rum vid tidigare datum har ersättning följaktligen inte begärts. Det kan dock noteras att innevarande mål inte är det första där denna rutin tillämpas. gör följande bedömningar. delar Region Gotlands syn på det nedlagda arbetet och finner regionens yrkande skäligt. finner att även länsstyrelsens arbete ytterst får anses ha bäring på bolagets vattenverksamhet och Nordkalk ska förpliktas att utge yrkat belopp.

40 40 Håkan Linder får anses som sakägare i vattenrättslig mening och ska tillerkännas ersättning för rättegångskostnad. Den centrala frågan i målet har för hans del rört vattenverksamheten och särskilt bortledande av täktvatten. Det förhållandet att han haft synpunkter även i andra frågor som har samband med följdverksamheter påverkar inte hans rätt till skälig ersättning. kan inte se något skäl att inte godta hans yrkande. Sofia Bothorp kan av de skäl Nordkalk angivit däremot inte anses som sakägare med avseende på vattenverksamheten och är inte heller berättigad till ersättning på annan grund. Hennes yrkande ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 425) Överklagande senast den 21 december Prövningstillstånd krävs. Lars Kock Jalvemyr Staffan Ljung I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lars Kock Jalvemyr, ordförande, det tekniska rådet Staffan Ljung och de särskilda ledamöterna Eva Mill och Åke Larsson. Enhälligt.

41 DV 425, Bilaga Bilaga 2 INFORMATION 1 (1) Hur man överklagar dom i mål där mark- och miljödomstolen är första instans Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Mark- och miljööverdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Dv 425