Greenkeeper på St Andrews

Transkript

1 Greenkeeper på St Andrews Jonas Liljeblad, Nacka GK, berättar om sin HGU-stipendieresa Efter att ha varit på resande fot i närmare 36 timmar meddelar kvinnan i GPS:en att målet närmar sig på höger sida. Målet, The Deveron House, ligger på 64 North Street, mitt emot universitetet i St Andrews, och kommer att vara mitt hem de närmaste veckorna. Följer man North Street i västlig riktning passerar man ett flertal bed-and-breakfast, universitetet och biblioteket. Martyr s Church passerar man på höger sida. Lite längre ner på vänster sida ligger en juvelerarbutik med en lika fantastisk som dyr samling golfböcker, klubbor och andra samlarobjekt. I hörnet av North Street och Golf Place ligger Dunvegan vars väggar är fyllda av fotografier av golfspelare och kändisar som besökt hotellet genom åren. Tar man av från North Street och går in på Golf Place skymtar man The Royal and Ancient s klubbhus ett hundratal meter bort. På vänster sida finner man Quarto Bookshop känd för sina samlingar av golfböcker. Efter dryga hundra meter är man framme vid 18:e greenen på The Old Course och det är dit jag direkt beger mig efter att ha slängt in väskorna på mitt rum. Det första intrycket av The Old Course är att området för hål ett och arton är mindre än den minnesbild jag fått via tv och jag förmodar att orsaken till detta är att kameran förvränger perspektiven. Det känns lite overkligt att äntligen vara på plats och kanske ännu overkligare att jag under två veckor skall få jobba här. VECKA 1, THE OLD COURSE Vid kvart över fem börjar folk anlända till The Jubelee Greenkeeping Center. Det fungerar som verkstad och maskinhall för The Jubelee course, The New Course och The Old Course. Här har även Links Superintendent Gordon Moir sitt kontor. Arbetsdagen börjar halv sex med samling ute i hangaren där de tre olika golfbanorna har var sitt skjul med verktyg och utrustning. På skjulet sitter en whiteboard där Head Greenkeeper Euan Grant skrivit upp dagens arbetsuppgifter. Jag ser att min arbetsuppgift blir Course Set-up tillsammans med Euan. Course set-up görs varje dag och arbetet innefattar ändring av tee-placering, reparering av skador i tee, tömning av de stora papperskorgarna som är utplacerade på teeerna och som även fungerar som bagstöd. Papperskorgarna är stora och otympliga och jag delar Euans uppfattning att de kanske inte är så vackra. Till sist plockas alla avbrutna peggar upp från teeytan samt alla cigarettfimpar. Jag kan intyga att det är många fimpar vi plockar på varje tee. Efter några dagar förstår jag varifrån alla fimpar kommer. Caddies! Ändring av flaggplacering görs även det varje dag. Det är dock en separat arbetsuppgift. Arbetet med course set-up är klart halv nio, i lagom tid till dagens första rast som killarna på banan kallar peace. Den andra rasten är klockan halv ett. Båda rasterna är på femton minuter. Eller, det är i alla fall vad Euan säger att de skall vara. STÄNGSLA OM Efter rasten tilldelas jag och David Greybe uppgiften att stängsla om runt första och andra tee samt runt the old put- FAKTA / JONAS LILJEBLAD Ålder: 32. Karriär: Var med och byggde Nacka GK vid starten Head Greenkeeper på Nacka GK sedan HGU Handicap: 8. Började spela golf Medlem i SGA sedan: 1994, tror jag. 42

2 Traditionell greenkeeping: stödsådd av tee hål 2. ting green. Slitaget styrs genom att öppna passager i det vita räcket som går runt hål ett och arton och som avgränsar starterkuren från första tee. Efter att det är gjort skall trappan från artonde green samt slänten bakom första tee rensas på ogräs. Med tanke på den historiska platsen och de personer som gått upp för trappan känns arbetet, trots sin triviala art, som en stor händelse. Mitt förslag att kantskära sidstenarna som kantar trappan och som nästan helt har växt igen faller i god jord. Det känns kul att lämna arbetet med trappan med en synlig förbättring. Jobbet med att rensa ogräs i slänten bakom första tee avslutas inte förrän allt ogräs är bortplockat. Vi kan båda konstatera när vi är klara att inget ogräs kommer att synas i bakgrunden när nästa parti amerikaner eller japaner skall förevigas på första tee. Jag har inte fått några arbetskläder under morgonen så jag arbetar i de arbetskläder jag har med mig hemifrån. Tröjan jag använder har ett stort ryggtryck med texten Nacka Golfklubb vilket väcker förundran hos de svenskar som går förbi. UTBILDAD JOURNALIST David skiljer sig lite från mängden av greenkeepers som jobbar på the Old Course. David är sydafrikan och utbildad Hardi Manx Manx serien traktormonterade sprutor finns i storlekar liter och med 6, 8 eller 10 m sprutramp. Välj mellan ett stort antal tillbehör, exempelvis; hydraulisk bom, skummarkör och elektronisk styrning. Ring till din Hardi leverantör redan idag; Golfmaskiner AB GOLFMASKINER AB Tel Gräs i små eller stora rullar för Tee eller Fairways För information ring: Södra & Västra Sverige William Kähler Västgräs Turf Man AB Fax Andersfält Eldsberga Mellan & Norra Sverige Kjell Eriksson Mälarturf AB , -70 Fax Nygårds Stuteri Nykvarn 43

3 Luftning under säsong utförs enbart med Hydro-Jet. journalist. Efter att han kommit i onåd med den tidigare aparthaidregimen flydde han landet och bosatte sig i Europa. Efter en tid på kontinenten hamnade han i London där han utbildade sig till greenkeeper. David sökte sig sedan efter avslutad utbildning upp till St Andrews där han fick jobb hos Euan som då var Head Greenkeeper på The New Course. På frågan om varför han utbildade sig till greenkeeper blir svaret, att efter all turbulens som journalist i Sydafrika så kände han att the back-nine of his life skulle vara lugnare och tanken på att ta hand om en anrik golfbana lockade. David är pedant. Allt han gör görs till perfektion vilket ibland irriterar de andra greenkeeperna. Jag gillar Davids inställning till jobbet och vi kommer bra överens. Bygger ni nya greener? Testa sanden och dräneringsgruset hos oss! Vi analyserar även befintliga greener för att bestämma om renoveringsbehov föreligger. Våra analyser är ackrediterade och vårt lab deltar aktivt i USGAs training program för ASTM-metoder. Kontakta labbet för instruktioner om provtagning, tel Lantmännen Analycen AB Estrids väg 1, Kristianstad 44

4 Ett exempel på Davids noggrannhet är när vi tillsammans utför Course set-up inför fredagens spel. David är lika nyfiken om greenkeeping i Sverige som jag är om skötseln på St Andrews så vi för en livlig diskussion om greenkeeping. Efter nio hål är David orolig att vi på grund av allt prat ligger efter. Efter att konsulterat klockan konstaterar David att det är lugnt, It s ok, we are three minutes behind! David vet exakt hur lång tid arbetet med course set-up tar. Placeringen av tee-kulorna utförs på exakt samma sätt på varje tee. David placerar ut tee-kulorna provisoriskt och ställer sig sedan bredbent mittemellan. Armarna sträcks ut och huvudet böjs ner mot mitten av bröstet. Sedan höjer han huvudet sakta och får på så sätt en bild över vart teekulorna pekar. Ofta justeras någon tee-kula några centimeter och för att vara säker på att teena pekar mot flaggan på korthålen konsulteras Euan via komradion om dagens flaggplacering. FLAGGPLACERING MED GPS Tisdag morgon ägnas åt flaggplacering med Euan. Hålplaceringen följer ett schema och trots att jag har ritningar över varje green är det svårt att få en uppfattning om var hålet skall göras eftersom vissa greener är enormt stora. Euan berättar att under tävlingar används GPS för att vara säker på att flaggan hamnar exakt rätt. Något som slår mig är hur otroligt hårda greenerna är. Det är nästan omöjligt att få ut pluggen ur hålborren. Euan bara skrattar, och säger att det blir betydligt svårare un- Huvudkontor: Företagsvägen Vännäsby Tel: Fax: E-post: info@trejon.se PRAKTISKT Utrusta med hytt och/eller flak! Miljövänligt & smidigt transportfordon Flexitrac elbil finns i flera olika modeller; för extra passagerare, utrustad med flak eller hytt, med värme/kyla allt enligt kundens önskemål. Flexitrac kännetecknas av lågt underhåll och är mycket lättkörd. NYHET Elscooter för en person smidig transportlösning! TREJON trk-701 ClubCar Carryall 232 En oerhört smidig och kompakt bil i tuff förpackning, med marknadens minsta svängradie och största bränsletank. Självklart besitter den även samma egenskaper som våra övriga fordon vad gäller kvalité och hållbarhet. Ett oumbärligt hjälpmedel för långa arbetsdagar! Säljs och marknadsförs av Epton Trading AB Huvudkontor Stockholm: Fax Katrineholm: Helsingborg: Service och reservdelar: Återförsäljare: Göteborg: Västerservice Tractor AB Hudiksvall: Johans Park & Golf AB Kalmar: Maskin och Bevattningsbolaget AB Karlstad: KTT-Motor Sweden AB Kinna: Parkmaskiner Kinna AB Lidköping: Skaraborgs Trädgårdsmaskiner AB Umeå: S. O. Larssons Maskin AB

5 der sommaren när greenerna är torra. Han berättar att när greenerna är som torrast har han med sig en medhjälpare vars jobb är att återplacera pluggen. Personen vars jobb är att återplacera pluggen är tydligen rugbyspelare och den enda som klarar uppgiften. Enligt Euan är dock greenerna trots sin hårdhet inte så kompakta att det blir ett problem för gräset. Eftermiddagen ägnas åt att stödså och handdressa slitna ytor runt tee och greener. Sanden som används är en 80/20- blandning. Sanden som är en lokal produkt är så fin att Cushmanflaken måste tätas för att inte all sand skall rinna ur. TEE-RENOVERING Senare under veckan renoveras vissa tees och även dessa handdressas och sås för hand och det är uppenbart att det finns en vilja att göra jobben på ett traditionellt sätt. Jag tror att en stor anledning härtill kanske är en fråga om image då jag är övertygad om att det vore rationellare att utföra vissa jobb, framförallt dressjobben, maskinellt. Veckan fortsätter sedan med vanlig banskötsel och jag får delta i de flesta arbetsmomenten. Alla 112 bunkrar handkrattas, bunkerkanter rensas från ogräs, greener klipps etc. Jobbet med att kratta bunkrarna utförs med Billy Nicol. Billy, som jobbat 24 år på The Old Course och arbetat under fem British Open, agerar guide medan bunkrarna krattas. TRIPPELKLIPPARE Arbetet med att klippa greenerna var kanske det jobb jag var mest nervös inför. Under den tid jag är på St Andrews klipps greenerna med trippelklippare. Några av killarna ger mig tipset att åta mig jobbet med att klippa greenerna när det är dagg då det annars är omöjligt att se var man klippt, speciellt om man inte klippt greenerna på St. Andrews tidigare. Jag har tur att det är lite dagg då Euan ber mig klippa greenerna. Jag misstänker att Euan är juste och tilldelar mig uppgiften just därför. Trots att det är dagg är det nästan omöjligt att se var man klippt och extra svårt blir det när klippstråken är bortåt femtio meter långa och kraftigt undulerade. Sådd av artonde green. 46

6 Efter att fröna myllats ner täcks greenen med mulch som skydd mot vinden. En anledning till att det är svårt att se var man klippt är det faktum att det klipper väldigt lite. Väldigt lite är en underdrift. Jag delar jobbet med Andy Soutar och klipper hälften av greenytan vilket är lika med 1,65 hektar och jag behöver inte tömma korgarna någon gång. När arbetet är klart är korgarna halvfulla. En del av förklaringen får jag av Euan när han visar sitt skötselschema från Under 2005 fick greenerna 0,26 kilo kväve per hundra kvadratmeter. Jag förstår anledningen till den låga givan samtidigt som det är anmärkningsvärt att greenerna klarar av det enorma slitage de får utstå dagligen med denna lilla tillväxt. Slitaget märks även tydligt på fairway och det finns en arbetsgrupp som delas av alla sex banorna och som inget annat gör än reparerar skador på fairway. FRÄMJAR SVINGEL Som en röd tråd genom hela skötselprogrammet går en vilja att främja och gynna svingel. Parallellt med en restriktiv användning av näring går en lika restriktiv användning av bevattning. Bevattningen används nästan bara under våren då de är rädda att gräset riskerar att få torkskador på grund av vinden och det faktum att gräset till viss del fortfarande vilar. Trots (eller man kanske skall säga på grund av) att bevattningen knappt används under sommartid har de inga problem med torrfläckar. Bevattning sommartid utförs mest med handvattning och det automatiska bevattningssystemet fungerar bara som backup om handvattning inte kan utföras. Strategin vad gäller dressning är en lätt dressning varannan vecka. Stora givor sand läggs på i samband med vertikalskärning som utförs tre gånger årligen. SÖNDAGSSTÄNGT The Old Course är stängd på söndagar men det innebär inte att arbetet står stilla. På söndagar utförs de större skötselinsatserna som dressning och gödsling. Luftning däremot utförs under säsong på veckodagarna och då enbart med Hydro-Jet. Jag inser att det är omöjligt att uttala sig om en golfbanas skötsel efter bara en veckas arbete. Något som dock är klart är att på St Andrews arbetar man med naturen på ett naturligt sätt i den betydelsen att man låter golfbanan och naturen bestämma när en arbetsinsats skall göras. Man får känslan av att less is more, inget överarbetas eller överdrivs och som grund ligger en sund och naturlig syn på golfbanans kvalité. Även om jag inser att våra förutsättningar i Sverige skiljer sig från de i St Andrews, så är denna inställning något jag skulle vilja höra mer av i debatten om golfbaneskötsel i Sverige. Jag tycker att vi under flera år har styrts alltför mycket av influenser från andra sidan Atlanten och jag tror inte att det är rätt väg att gå. 48

7 Även om varje golfbana har sina egna förutsättningar, behov och mål vore det intressant om värdet av de skötselinsatser vi gör analyserades. Kostnaderna tror jag vi har en god kunskap om, men när överstiger kostnaderna värdeökningen? Kort och gott: var går gränsen för att överarbeta. För att ta ett exempel, stämmer det som många säger att det inte går att lufta för mycket? Eller finns det en gräns när de negativa effekterna överstiger de positiva och kostnaderna börjar överstiga värdet? Det känns helt enkelt inte försvarbart att genomföra en skötselinsats om inte dess värde klart överstiger insatsens kostnad. Framförallt inte om man lägger in en miljöaspekt i ekvationen. VECKA 2, NO: 7 En av anledningarna till att jag sökt mig till St Andrews är att The Links Trust är i full gång med att bygga ytterligare en golfbana. Mitt stora intresse är just golfbanebyggnation och banutveckling. Banan som kommer att heta The Castle Course (när jag är där går den fortfarande under arbetsnamnet No: 7) ligger några minuters bilresa söder om St Andrews. Området för banan, som är gammal jordbruksmark, ligger högt och faller ner mot tjugo meter höga klippkanter som angränsar till havet. Arkitekten som har fått äran att design St Andrews sjunde bana är David Maclay Kidd som kanske är mest känd för att han designat Bandon Dunes i Oregon, USA. Även om banan inte är en linksbana är det tydligt att influenserna från linksgolf genomsyrar hela designen. Från att ha varit platt jordbruksmark är området nu kraftigt kuperat med kullar som påminner om de på linksbanor. Influenserna är tydliga från banor som The Machrie och Machrihanish. Det är ingen feg och utslätad design och jag förstår vad David Maclay Kidd menar när han beskriver ambitionerna i det första numret av tidningen Golf Course Architecture: We re trying to build something that makes people say What were these guys on? Och när singelklipparen slirar upp för de kraftiga unduleringarna när vi är ute och klipper de greener som är sådda undrar jag om han inte lyckats. INGA RITNINGAR Jag är mycket imponerad av vad de skapat framförallt när platschefen och arkitekten Paul Kimber berättar att det inte finns en enda ritning förutom den routingplan som hänger på väggen i fikarummet. Allt formas på plats utifrån diskussioner mellan David, Paul och shapern Mick McShane. För att beskriva sina idéer har Paul även en trälåda fylld med sand. I denna låda formar han sedan greener, kullar och bunkrar för att visa i grova drag vad som efterstävas. 49

8 Finjustering green: justering av såbädden på dubbelgreenen för hål 9 och 18. Jag träffar Mick ute på krogen en kväll. Mick, som är en rätt festlig prick, förklarar upplägget så här: David is the designer, Paul is the architect and I ignore them both! Jag frågar Paul hur man budgeterar en byggnation utan någon ingående projektering. Paul menar att trots att det inte finns några ritningar har man noga analyserat mängdbehoven och då framför allt massbalansen. Arbetet har man en god uppfattning över hur lång tid det tar och kan på så sätt överblicka kostnaderna. Jag inser att upplägget ställer stora krav på Paul. När jag är där är det uppemot sextio personer som arbetar med olika uppgifter och stadier av byggnationen. Paul cirkulerar kontinuerligt mellan alla grupper och ser till att allt blir utfört enligt hans instruktioner. Till sin hjälp har Paul Allan Patterson som är anställd som Head Greenkeeper. Allan anställdes i ett tidigt skede och har varit med under hela byggnationen. Även banpersonalen har anställts i ett tidigt skede och deltar i byggnationen när de inte är upptagna med skötsel och ingroning av de hål som är klara. INGA YTVATTENBRUNNAR Konstruktionsmässigt är det nog bara avsaknaden av ytvattenbrunnar som förvånar mig. När jag diskuterar frågan med Paul förklarar han att ytvattenstrategin har varit att förhindra vatten att rinna ut över spelfälten. Det regn som faller på hålen tar den naturliga lutningen på området hand om. Skulle problem med ytvatten uppstå i framtiden finns möjligheter att koppla på ytvattenbrunnar till dräneringssytemet som har lagts över hela banan. Det som imponerar mest är shapingen, framförallt formningen av vad de kallar spill-offs samt formningen av bunkrarna. Spill-offs är småkullar och knölar som har placerats för att rama in hål eller dela spellinjer eller helt enkelt vara en del av karaktären av området. Målet är att få kullarna att se naturliga ut, att de formats av vind och regn och inte av människohand och parallellen till kullarna på linksbanor är uppenbar. Kullarna formas först med fyllnadsmassor, efter det tippas sand över kullen. Mick går sedan dit och trycker ut sanden och låter den rinna ner över slänterna vilket ger kullen ett trasigt utseende. Efter lite handarbete sprutsås kullen med svingel. Resultatet är mycket bra och ger området och golfbanan sin karaktär. Bunkrarna formas på samma sätt vilket ger golfbanan sitt designspråk. Ett designspråk som tilltalar mig framför den alltför tillrättalagda amerikanska sättet att designa golfbanor. Även om golfbanan till utseende och spelsätt kommer att påminna starkt om en linksbana är David och Paul noga med att påpeka att detta inte är en linksbana. Förutom den sand som används till spill-offs saknar området sand och fairway sås direkt i den relativt tunga åkerjorden. DUBBELGREEN Under den vecka jag är på plats görs finjusteringen av den kvadratmeter stora dubbelgreenen som utgör green för hål nio och arton. Allt arbete utförs för hand och vi är fyra man som delar på uppgiften. Med spadar, krattor och skottkärror tar vi en liten yta i taget och ser till att mängden såbädd är rätt. Efter att hela greenen är gjord kommer Paul ner och dubbelkollar djupet på såbädden för att försäkra sig om att den följer drängruset. Paul är väldigt noga och vi är inte förvånade att vi får bakläxa. Efter att vi gått över greenen ytterligare en gång är det dags för sådd. Sådden utförs med fallspridare och myllas sedan ner med däcken från en bunkerkratta. Efter det täcks greenen med en mulch vars syfte främst är att förhindra vinden från att blåsa bort fröna. Jag tror banan kommer att bli en riktig utmaning för alla kategorier spelare då varje hål har en mängd tees att välja mellan. Jag tror också att om de lyckas att göra fairway hård och torr kommer spelet verkligen att påminna om linksgolf. Höjdpunkten på rundan blir nog hål 17. Ett par tre som ligger utmed vattnet och har en forced carry från en klippavsats till en annan. Med lite vind blir det nog minst sagt intressant. Under den tiden jag är där tycker jag att det är blåsigt. Killarna bara skrattar och menar att det är vindstilla och det är uppenbart att vi har olika definitioner för vindstilla. Sammanfattningsvis har detta varit en stor upplevelse som möjliggjorts tack vare det stipendium jag fick av Golfförbundet och för det är jag ytterst tacksam. Det sägs att St Andrews är en stad som man gärna återvänder till. Nu förstår jag varför och jag är säker på att damen i GPS:en kommer att lotsa mig dit vid fler tillfällen. Jonas Liljeblad HGU-stipendiat