Vänskap: Lojalitet, kärlek och respekt

Transkript

1

2 sig för livsfara genom att stjla elkablar med koppartråd vid jrnvgsspåren som de sedan sljer vidare till skrothandlaren Kitten. Arbor utmanar lrarna och vgrar göra vad som förvntas på lektionerna. Efter ett vilt slagsmål i skolan dr Arbor har gett sig på några killar som mobbat Swifty blir bgge relegerade. Swifty under tio dagar. Arbor för gott. Skrotsamlandet blir nu ett heltids- göra och Kitten som ser en potential i grabbarna förmår dem att tnja på grnserna för hur de ska komma över metall i olika former. Utan skrupler ger han dem betydlig mindre betalt n vuxna som lmnar in skrot. De slantar de ndå får ihop överlmnar de med stolthet till sina mammor. Kitten ger en hst, Diesel, som han låtit trna för att köra illegala travtv- lingar. Tidiga morgnar samlas traktens mn för vadslagning och i ett dödsför- aktande race på vanliga bilvgar låter man hstarna springa just framför bilkaravaner med berusade mn och tutande vansinnesförare. Swifty som lskar djur visar sig ha god hand med hsten och han får förtroendet att sköta om och köra honom. Med en hstkrra, som Kitten låter dem hyra, kan pojkarna lttare lasta och transportera skrotet de hittar. De mångdubblar mngden skrot och lyckas till och med sno åt sig en kabelrulle från några elreparatörer. Men deras ökade aktivitet leder också till att polisen kommer på hembesök och varnar Arbor att det r olagligt och förenat med livsfara att stjla koppar vid jrnvgsrlsen. Hans mamma oroar sig och trots att affrer- na nu går riktigt hyggligt inser Arbor att han blir utnyttjad. Som hmnd börjar han stjla från Kitten för att bygga upp ett eget lager. Han blir allt mer övermodig och försöker krnga skrotet på en annan skrotfirma några mil bort. Nr han avslöjas blir Kitten vansinnig och hotar att förstöra Arbors hand i en skrckinjagande maskin avsedd för att ta bort gummilagret på kablar. Arbor har tidigare sneglat på de underjordiska ledningarna vid kraft- verken men Swifty har vgrat, det r alldeles för farligt. Kitten har dock mindre skrupler och som ett straff för stölderna tvingar han honom att försö- ka. Utrustade med några enkla verktyg och gummihandskar skickas pojkarna ut på det livsfarliga uppdraget. De kryper ner i den betongförseg- lade kabelkammaren. Arbor lyckas såga av en bit tjock högspnningskabel men nr Swifty skall hjlpa honom glömmer han att ta på sig handskarna och får en elstöt som dödar honom omedelbart. Arbor svimmar av men nr han efter några timmar vaknar upp lgger han en presenning över Swiftys förkolnade kropp och kör honom med hstvagnen tillbaks till Kitten. Dr får han ett utbrott och slnger sig på den storvuxne plågoanden för att döda honom. Några mn låser in honom i ett skjul tills polisen kommer och Kitten tar utan bortförklaringar på sig skul- den för det intrffade. Swiftys familj vgrar se Arbor i ögonen och stnger dörren framför n- san på honom eller ger honom en örfil nr han ringer på gång på gång. Trots ösregn stter han sig utanför deras hus och vntar på att de ska vilja tala med honom. Till slut hmtar hans mamma hem honom och han gömmer sig under sin sng dit han brukar fly nr han mår dåligt. Till sist kommer Swiftys mamma över och Arbor slnger sig gråtande i hennes famn. I slutscenen ser vi Arbor krleksfullt rykta hsten Diesel. Vnskap: Lojalitet, krlek och respekt Filmens inledande scen dr pojkarnas hnder sammanfltas blir en återkom- mande och symbolisk bild för deras starka gemenskap och krlek. Arbor, som blir utagerande och aggressiv nr han inte tagit sin medicin, lugnas och tröstas av Swifty. Nr de dricker lsk gör de det som bstisar. Det vill sga, de ser till att den sista droppen uppe på burken r bortslurpad innan de langar över den; en enkel men elegant gest av respekt och samhörighet. De kommer bgge från dysfunk- tionella familjer dr de tidigt tvingats klara sig sjlva. Utpetade i margina- len. Förldrarnas energi går åt till att oroa sig för tak över huvudet, mat och vrme. Samtidigt som de delar ett utanförskap står deras personligheter i kontrast mot varandra. Arbor r impul- siv och kan inte överblicka konsekven- serna av sitt handlande. Swifty, som lustigt nog betyder snabb, blir hans lugnare motpol. Han har en vårdande sida dr han tröstar och månar om sina småsyskon, lskar djur och har srskilt god hand med hstar. Arbor tar initiativet till de galna upptågen. Som nr han hmtar Swifty från skolan med hst och vagn. Medan Swifty ser till att infallen inte går över- styr. Så gott som alltid finns de dr för varandra. Nr Swifty mobbas i skolan ingriper Arbor till hans försvar. Trots sina olikheter r de två omutligt lojala och har utvecklat en stark vnskap, ett brödraskap. Swifty knner Arbor utan och innan och vet hur han ska lugna honom nr han får sina utbrott. Hur skulle ni beskriva de två fysiskt och mentalt? Fundera över hur de två pojkarnas olika lynnen kompletterar varandra? Vad tror ni de gillar hos varandra? Nr hamnar de i konflikt? Vad har de skilda åsikter om? Vad r riktigt vnskap för er? På vilket stt kan olikheter berika ett vnskapsför- hållande? Kitten kommer att bli en person som stter deras vnskap på prov genom att spela ut pojkarna mot varandra. Arbor r besatt av att tjna pengar på skrotet medan Swifty hamnar i ett annat beroende gentemot Kitten nr han får förtroendet att ta hand om hsten Diesel. Båda menar att den andre r den som utnyttjas. På vilket stt sår Kitten split mellan pojkarna? Hur ser deras olika relationer till Kitten ut? The Selfish Giant handlar om en stark vnskap som utstts för pröv- ningar och som får ett tragiskt slut. Arbor håller sin vns förkolnande hand en sista gång i en starkt symbolisk och sorglig bild. Hur visar filmen på pojkarnas starka vnskap ven efter döden? På vilket stt tar sig sorgen uttryck i Arbor? Hur gör sig Swifty påmind för Arbor nr han r borta? Hur tnker ni er Arbors framtid utan Swifty? Vilken knsla av försoning finns i mötet mellan Arbor och Swiftys mor? Hyperaktivitet: möjligheter och begrnsningar Arbors hyperaktivitet tar sig utryck i hans kroppsspråk. Han liksom bara måste hoppa över grindstolpar, klttra 2

3 upp på lyktstolpar eller spritta med benen. Ibland låter han aggressionen komma ut liggandes under sngen dr han bankar sig trött. Inom honom bubblar det av energi som inte får utlopp och vissa av hans infall r både farliga och olagliga. Men hans intensi- va lggning ger honom också en stark positiv drivkraft. Hur mrker man Arbors oro i hans stt att röra sig? Hur uppfattas han av sin omgivning? Vilka positiva följ- der får hans temperament, i form av exempelvis kreativitet, envishet och sjlvförtroende? Vilka problem för det med sig för honom? Neuropsykiatriska funktionsnedsttningar, som till vardags lite slarvigt kallas bokstavsdiagnoser, har blivit vanligare på senare år. Många, såvl barn som vuxna, blir lttade nr de ges en diagnos: Äntligen får man svar på varför man har haft koncentrations- och inlrningssvårigheter. Varför man alltid knt sig annorlunda n andra. Nr man har fått en diagnos finns också möjlighet att medicinera. Elever kan få en bekrftelse på att skolans arbetsme- toder faktiskt inte passar alla och att det inte r fel på dem sjlva, utan på pedagogiken. Och med en diagnos r det lttare att få adekvat stöd i skolan. Ta reda på fakta om ADHD och liknande diagnoser! Lnktips finns i slutet av den hr filmhandledningen. Vilka fördomar finns det om den hr typen av diagnoser? Varför har samhllet och skolan ibland svårt att möta dessa barns behov? Egoism, fattigdom och moral The Selfish Giant utspelar sig i norra England. I Bradford dr textilindustrin en gång i tiden försörjde en stor del av invånarna. Nu har arbetslösheten bitit sig fast och det sociala utanförskapet tenderar att gå i arv i de nedgångna områden dr Arbors och Swiftys familjer lever. Det behövs inte många bilder för att etablera deras ekonomiska och sociala förhållanden. Arbors mamma r ensamstående och försöker få det att gå ihop. Swiftys förldrar r bgge arbetslösa och famil- jens middag består inte sllan av kalla bönor direkt ur burken. Elen r nyligen avstngd nr vi möter familjen första gången och eftersom man just sålt soffan för att få tillbaks strömmen så får man ta middag på golvet i det kalla huset. Allt som kan generera några slantar blir handelsvaror. Hur beskriver filmen familjernas ekonomiska situation? Vilka yttre tecken visar på deras fattigdom? Hur försöker de överleva? Traktens skrothandlare Kitten r något av grannskapets mittpunkt då insam- landet av skrot r något som syssel- stter folk som inte har någon annan utkomst. Han r spindeln i ntet för en korrupt marknad av metallskrot. En parallell ekonomi till det etablerade samhllet med egna lagar. Pojkarna får upp ögonen för den lukrativa kopparhandeln, ven om de konkurrerar med vuxna mer erfarna samlare, och för dem blir skrotsamlandet en möjlighet att bidra till familjernas ekonomi. De köper inte saker till sig sjlva eller roar sig utan ger pengarna vidare till sina mödrar. Ar- bor r stolt nr han ger sin första lön 3

4 till mamman medan Swifty smyger ner pengar i sin mammas plånbok så att hon kan betala elrkningen. Vad betyder det för pojkarna att de kan hjlpa till med försörjningen? Varför vill Swifty inte tala om för sin pappa att han tjnat ihop egna pengar? Storbritannien har drabbats hårt av den ekonomiska krisen i Europa, med efterverkningar som kraftiga åtstram- ningar i de offentliga finanserna. Vilket i sin tur starkt påverkat livet för redan ekonomiskt svaga grupper. Inkomst- skillnaderna och klassklyftorna r enorma. Vlfrdssystemet har urhol- kats samtidigt som EU i sin tur ger ekonomiskt stöd till flera provinser i norra England. Forna gruv- och industri- stder likt Bradford r idag bland de fattigaste i EU. Unga mnniskor i dessa delar r till viss del stigmatiserade och saknar framtidstro. Ta reda på mer om hur det brittiska samhllet ser ut. Vilka traditioner styr? Hur ser den ekonomiska för- delningen bland befolkningen ut? Ta grna hjlp av den artikel om barnfattigdom som BBC publicerade 2013 och som du hittar bland lnktipsen nedan. I Storbritannien gick nyligen tjugosju brittiska biskopar ut i ett öppet brev till premirminister David Cameron dr de menade att vlfrdssystemet håller på att vittra sönder. Att situationen r akut för stora grupper som de menar tvingas vlja mellan heating and eating, det vill sga vrme eller mat. Det skulle röra sig om en halv miljon britter inrttades The Child Poverty Act som skulle uppmrksamma barnfattigdomen i landet och utveckla strategier för att minska den. Fattigdomsbegreppet r under stndig diskussion ven i Sverige. Hr finns ingen officiell definition men det kan handla om möjligheten att hantera oförutsedda utgifter eller om man lever under den nivå som styr om man r berttigad till försörjningsstöd, så kallat existensminimum. Olika princi- per tillmpas och det handlar om hur man uttolkar och avlser statistik. Som The Selfish Giant beskriver utgör barnfattigdom en större samlad bild av levnadsvillkor: Hemförhållan- den, utbildning och den miljö som omger barnet. Man talar ofta om det sociala arvet och i filmen verkar pojkarna förutbestmda att fortstta det liv som deras familjer levt. Vad innebr det sociala arvet? Hur tnker Regissören Clio Barnard ni kring fattigdom och förutsttning- arna att ta sig ur den? Vilka möj- ligheter har man att sig ur nedrvd social status eller fattigdom? Vad hnder med ungdomarnas drömmar, förhoppningar och framtidstro? Hur tnker ni sjlva kring framtid och drömmar om förndring? Att ta eller tas. Arbors bror stjl sin brors ADHD- medicin för att langa den vidare eller möjligen missbruka sjlv. Att det skadar hans lillebror hindrar honom inte. Moraliska hn- syn r inte något man har råd med i jakten på pengar. I filmen ser vi prov på hur mnniskor utnyttjar varandra för ekonomisk vinning. Vilken roll har skrothandlaren Kitten? Fundera över hur han resonerar nr han utnyttjar pojkarna som billig arbetskraft? Vilka farliga situationer utstter han dem för? På vilket stt frodas våldet i den utsatta ekonomiska situationen? I hemmet och i det isolerade samhlle som filmen skildrar? Vilken roll har Mary som arbetar för Kitten i denna mansdominerade vrld? Regissören Clio Bernard har i flera intervjuer betonat att hon velat skild- ra vad en egoistisk ideologi gör med mnniskan och vilket slags samhlle det skapar. Hur tnker ni kring frågor om girighet och ekonomiska ortt- visor? Vad gör det med personerna i filmen? Hur tycker ni att girighet påverkar er och samhllet i stort? Vad hnder med empatin, moralen och respekten för varandra? Kan girighet vara en bra drivkraft? Filmens skrotsamlande blir indirekt en kommentar till vår tids fokus på konsumtion och den skyldighet som man ibland upplever från politiskt håll att konsumera för att öka tillvxt och levnadsstandard. De enorma tipparna av avlagda vitvaror, bilar, elektronik, cyklar och barnvagnar blir en slags sjlvmotsgelse. Kanske inger de oss en eftertanke kring återvinnande? Att vrdera det vi har och inte bara slita och slnga. Vilka funderingar får ni kring vår tids konsumtion nr ni ser sopber- gen? Vilka goda konsekvenser kan det kretslopp som byggs upp kring 4

5 metallskrotarna ha för samhllet? Fundera över hur fattigdomen para- doxalt nog skapar förutsttningar för återvinning. Svikna barn i de vuxnas vrld The Selfish Giant r inspirerad av en saga med samma titel av Oscar Wilde. Den publicerades första gången 1888 i samlingen The Happy Prince and Other Tales och handlar om en jtte som stnger ute alla barn från sin trdgård genom att bygga en mur. Men då slutar allt att grönska och en stndig vinter håller sitt grepp innanför tills jtten inser att han varit sjlvisk och åter ger barnen lov att leka bland trden. I filmen har de vuxna till stor del vnt barnen ryggen. Skolvrlden avsger sig ansvaret för Arbor som anses alltför svårhanterlig. Skolan r vlputsad med kliniska korridorer dr Arbor förmodligen tillbringar en del tid nr han stört lektionerna. På vggen i pojkarnas klassrum står uppmuntran- de deviser som: Var positiv, Var sjlv- sker, Var redo och Njut. Samtidigt tar skolledningen handen från Arbor och menar att han inte passar in på en vanlig skola. På vilket stt sviker skolan både Ar- bor och Swifty? Hur motiverar de sitt beslut för förldrarna? Vad hnder nr skolan ger upp sina elever? Vad betyder det att få vistas bland andra barn ven om man har srskilda behov, tror ni? Nr skolan spottat ut dem hamnar pojkarna i Kittens våld. Han r hård, krvande och ger dem ingen vnligare behandling bara för att de r barn. Snarare tvrtom. Hotfullt ber han dem hålla sig ur vgen, försvinna, dra. Även andra vuxna mn i deras nrhet, inklu- sive fder, ser pojkarna som något som stör. De skriker åt dem att försvinna ur deras åsyn. Vad gör den hårda behandlingen med pojkarnas förtroende för de vuxna? Hur ser deras förebilder ut? Vad lr de sig av de vuxna? Vi r inte dumma! påpekar Arbor. På vilket stt finns stolthet och vrdighet hos pojkarna som de vuxna inte rår på? Mammorna i filmen spelar en av- görande roll. Det r de som ser till att familjerna håller sig flytande. Även om barnen kommer hem med pengar stter de skolan i första rummet. Swiftys mamma förmår honom till och med att gå till skolan ven då han blivit relegerad. Varför vill Swiftys mamma att han ska gå till skolan oavsett om han bara får sitta av tiden i receptionen? Fundera över kvinnor- nas roll som familjernas ankare. Vad skiljer deras agerande från mnnens? Hur ser deras relation till sönerna ut? Hur stöttar de varandra? Arbor och Swifty har tvingats bli vuxna tidigt. Sköta sig sjlva och ta ansvar. Fundera över i vilka stunder de ndå tillåts att vara barn? Vad hnder med barn som inte får det vi menar r en riktig barndom? Sagan om den sjlviske jtten har inspirerat regissören till portrttet av Kitten. En storvuxen man som inte vill ha barn omkring sig. Som likt jtten har en skylt vid grinden som ska hålla obehöriga på avstånd, en yxa i nven och en arg hund vid sin sida. I ett större perspektiv kan filmen kanske också tolkas som en bild av ett helt samhlle som utesluter barn och inte uppskattar dem förrn det r för sent. I slutet nr polisen kommer till skro- ten efter Swiftys död skriker Kitten åt Arbor att hålla tyst och han blir inlåst. Liksom sagans jtte verkar dock den hr lille pojken ha nått något inom honom och i en dramatisk vndning tar han på sig hela ansvaret för olyck- an. Vad sger det om Kitten, hans knslor och det moraliska ansvar han axlar? Vilka försonande drag finns hos Kitten? Utan ungdomar ingen framtid. Fun- dera över hur The Selfish Giant på ett övergripande plan berttar något om samhllets oförmåga att ta till vara bar- nens, den nya generationens potential. Även om Arbor och Swifty varken r eller skall vara på arbetsmarknaden så ser de naturligtvis vilka konsekvenser arbetslösheten får i deras omgivning. I Sverige anses ungdomsarbetslösheten vara en av de allra allvarligaste frågor- na och i vissa delar av Europa r lget bokstavligen katastrofalt. På vilket stt blir ungdomen margi- naliserad och utdömd? Fundera över vad detta innebr för samhllet i stort. Socialrealistisk filmtradition med drag av saga Nr regissören Clio Barnard spelade in sin förra film, The Arbor, om brittiske dramatikerns Andrea Dunbars liv, stöt- te hon på en vldigt speciell tonåring som inspirerade henne till filmen The Selfish Giant. Det var en pojke med attityd och integritet som kom ridande på hst och stal kopparledningar till- sammans med en kompis. Med honom som förebild skapade hon portrttet Arbor, med namn från filmen och ven en av Dunbars pjser. Så det r med en fot fast förankrad i verkligheten, och i miljöer som Barnard r vl förtrogen med, som filmen har tagit form. Miljöerna r de slitna arbetarom- rådena med viktorianska enfamiljshus som en gång byggdes för arbetare och signalerade vlstånd. Nu eftersatta, ibland fönsterlösa krypin för stora familjer. Ett slags dickenskt scenario hundrafemtio år senare. I The Selfish Giant har vind och regn för det mesta sitt grepp över de karga hedarna dr högspnningskablarna surrar, hundar ylar i fjrran och ljudet av hsthovar klapprar mot gatan. Stmningen r som inlindad i en krv dimma av smuts och fukt. Men det realistiska har samtidigt ett poetiskt anslag som ger berttelsen en dimen- sion av saga. Vi ser hstar och får beta i kvllsdis dr ljuden också blir mer 5

6 Fyra socialrealistiska filmklassiker. Cykeltjuven (1948), Pojken med cykeln (2011)., Kes falken (1969) och Äta sova dö (2012). distanserade drömska och kraftverkens betongkolosser tornar upp sig som medeltida borgar i dimman. Barnard, med bakgrund som bild- och videokonstnr, gör filmens första scen med en djupblå stjrnhim- mel i fonden och med djur betande vid horisonten till en nrmast biblisk illustration. Stilla poetisk och med nat- tens hela palett av ljud. Denna trolska stmning bryts abrupt av en skrikande pojke som ligger under en sng och bankar. Nrgångna, bråkiga bilder av Arbor, hans bror och Swifty varvas med bilder av det karga landskapet och de nedslitna husen och gatorna. Fundera över filmens vxelverkan mellan det krvt realistiska och det mer poetiska. Mellan det intima och det distanserade. Vilken knsla skapar kombinationen av de olika greppen? Genom att låta verkligheten möta fabeln vill regissören uppnå en srskild komplexitet i sin film. Hur tycker ni att den korsbefruktningen fungerar? Pojkarna som ett slags små hjltar i en svart saga? Hur berttar den symboliskt och samtidigt kon- kret? Ls grna Wildes korta saga för att hitta paralleller du finner den i lnksamlingen nedan. Clio Bernard har ven berttat att hon hade planer på att klippa in dokumentrt material i filmen. Det fungerade inte riktigt, tyckte hon. Dremot vckte idén hennes tankar kring fiktionens vsen kontra det dokumentra. Kanske når man inte sanningen eller någon slags autentisk knsla bst genom det rent dokumentra, utan det r först nr berttelser, personer och miljöer processas genom fiktionen som man når något som knns som verklighet? Film har alltid utgått ifrån verkligheten och har samtidigt varit en konstform dr verklighet genast ö H V sanning å V upplevelsen av Ä ö å H å å ö ö The Selfish Giant utspelar sig i ett slags grnsland mellan det urbana samhllet och landsbygden. Dr transporter med hst och vagn blir en anakronism nr de hamnar i moderna trafikmiljöer med bilköer och trafikljus. Hur skulle ni beskriva det hr grnslandet? Vilka inslag finns som man inte möter i en utprglad stad? Vad hnder i mötet mellan de två vrldarna? 6 EN FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET

7 The Selfish Giant sllar sig till en realis- tisk filmtradition med rötter i 40- talets italienska neorealism. Barnard sger sig bland annat ha inspirerats av Vittorio De Sicas Cykeltjuven. Liksom av den franska nya vågen dr De 400 slagen av Fran ois Truffaut och Jean-Luc Godards Till sista andetaget var epokgörande med sin utgångspunkt i vardagen, verklig- hetens miljöer och ett i det nrmaste dokumentrt skildrande. I brittisk film uppstod en ö F C D ö L A T R diskbnksrealism K L M L å I explicit political content, but it is there. Clio Barnard har inte gjort sin film med ett uttalat politiskt budskap. Men hon menar att det givetvis finns dr ndå. Uppfattar ni filmen som en politisk film? På vilket stt? Vilket r i så fall budskapet? Politik kan finnas som ingrediens i filmer av olika genrer ven om det inte r uppenbart; från Chaplins stum- filmer till dagens moderna action- och science fictionfilmer. Hur kan politisk film se ut? Vilka filmer har ni sett som varit politiska? Hur tror ni att man som regissör når fram med ett politiskt budskap mest effektivt? Tips på fördjupning Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsttningar: Lkemedelföretaget Lilly har lttill- gnglig information till barn, för- ldrar och pedagoger: adhdinfo.se/ Riksförbundet Attention: riks.se/ Socialstyrelsen om ADHD: adhd UR har gjort flera produktioner om ADHD, bl a tv- serien Skolmi- nisteriet Flickor och adhd i tre delar: ter/ Skolministeriet- flick- or- och- adhd- Leva- med- adhd Artikel från BBC om barnfattigdom inkl aktuell statistik: tion Oscar Wildes korta saga The Selfish Gia nt (1888): fhttp://www. eastoftheweb.com/short- stories/ UBooks/SelGia.shtml Film er: Clio Bernards inspirationsklla: Cykeltjuven (Vittorio DeSica, 1948) Brittisk socialrealistisk klassiker: Kes falken (Ken Loach, 1969) Samtida om utsatt pojke och mask- rosbarn: Pojken med cykeln (Jean- Pier- re och Luc Dardenne, 2011) Svensk film om samtidsproblematik och livsgnista: Äta sova dö (Gabriela Pichler, 2012) p r o d u k t io n s u p p g if t er Storbritannien 2013 Producent: Katherine Butler m fl Manus & regi: Clio Barnard Foto: Mike Eley Klippning: Nick Fenton Musik: Harry Escott Produktionsdesign: Helen Scott Kostym: Matthew Price Medverkande: Arbor Conner Chapman Swifty Shaun Thomas Kitten Sean Gilder Arbors mamma Rebecca Manley Swiftys mamma Siobhan Finneran Mary Lorraine Ashbourne Tekniska uppgifter: Lngd: 91 minuter Censur: från 11 år Svensk premir: 24 mars 2014 Distribution: NonStop Entertainment AB, Box , Stockholm, tel , info@nonstopentertainment.com, Observera: Svenska Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution sedan den har slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via lnken kan ni lra er mer om hur man hittar och bokar film. Redaktion: Malena Janson, Svenska Filminstitutet, maj