Strategi för Ronneby kommuns skogsinnehav Vår i Brunnsskogen Foto: Peter Lindahl

Transkript

1 Strategi för Ronneby kommuns skogsinnehav Vår i Brunnsskogen Foto: Peter Lindahl 1

2 Ansvariga för framtagande av denna strategi/rapport är Per Isaksson, rektor och Håkan Lindberg Olsson, jägmästare och skogsbrukslärare vid Blekinge Naturbruksgymnasium. Under processen har vi samrått med Tekniska förvaltningens chef, Magnus Graad. Strategin bygger på en tidigare utredning av Peter Lindahl, dåvarande parkchef i Ronneby kommun. Tidigare utredning har remitterats till Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Ronneby OK vilkas yttranden har arbetats in i strategin/rapporten. Ronneby Innehåll Strategi för Ronneby kommuns skogsinnehav... 3 Bakgrund... 3 Förutsättningar... 3 Övergripande mål... 4 Skogens rekreationsvärde... 5 Viltvård - Skyddsjakt... 5 Övergripande strategi för kommunens skogsinnehav... 5 Zonindelning och riktlinjer för skötsel... 7 Zon 1 Parkskog och tätortsnära skog... 9 Zon 2 Rekreationsskog samt Karlsnäs friluftsanläggning Zon 3 - Produktionsskog med generell miljöhänsyn Zon 4 Sjöarps naturskog Demokrati och lokalt inflytande Ordlista Foto: Ola Runfors 2

3 Strategi för Ronneby kommuns skogsinnehav Tjänsteskrivelse Bakgrund Ronneby kommun äger i dag ca ha skogsmark. Skogsinnehavet är i huvudsak koncentrerat kring tätorterna Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby samt Karlsnäs. Närheten till tätorterna gör att de används flitigt för friluftsliv. Kommunens skogsinnehav förändras med jämna mellanrum beroende på att ny mark köps in, bytes eller säljs för att frigöra expansion av bebyggelse eller för industrier. Kommunstyrelsen har det formella ansvaret för skötseln av kommunens skogar där Tekniska förvaltningen genom Gatu- och Parkenheten i dag ansvarar för den praktiska skötseln av den tätortsnära skogen. Den tätortsnära skogen saknar idag skogsbruksplan eller skötselplan. Skötseln och förvaltningen av produktionsskogen är uppdelad på dels Tekniska förvaltningens Gatu- och Parkenhet, där förvaltningen upphandlas av extern aktör, dels på Utbildningsförvaltningen genom Hoby Lant- och Skogsenhet/ Naturbruksgymnasiet som använder delar av skogen i sin skogsutbildning. Produktionsskogen har skogsbruksplan upprättad 2010, en plan som kontinuerligt revideras baserat på genomförda åtgärder. Ronneby kommuns skogsinnehav är hela kommunens och samtliga invånares samfällda egendom. Inom skötseln av skogsinnehavet möts många olika önskemål och intressen. För att kunna styra och planera skötseln, både på kort och lång sikt, krävs en handlingsplan och en bakomliggande strategi antagen av kommunfullmäktige. Förutsättningar Förutom de speciella åtaganden som kommunen ställer på sina skogar utgör de skogliga certifieringssystemen PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification; och FSC (Forest Stewardship Council; grundnivån i skogsskötseln. Certifieringen innebär att kommunen åtar sig att följa en standard som säkerställer ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk. I det svenska skogsbruket är trakthyggesbruk helt dominerande skogsbrukssätt. Såväl kunskap och tradition som arbetsmetoder och teknik är anpassad till metoden. Trakthyggesbruk innebär att man slutavverkar skogen, föryngrar och sköter skogen så man får likåldriga träd på området. Avvecklingen av det gamla beståndet kan ske på olika sätt, genom att avverka alla träd på en gång alternativt genom att ställa fröträd eller skärmar som utglesas succesivt. Föryngring sker genom plantering, sådd, eller naturlig föryngring. Den andra metoden, blädning är ett skogsbrukssätt som innebär att man genom anpassad huggning med vissa intervall tar ut den volymtillväxt som ackumuleras mellan huggningstillfällena. I blädningsskogen finns det träd i alla åldrar 3

4 och höjdklasser. Man säger att skogen är fullskiktad. Efter varje huggning skall denna skiktning bestå. Man kan i blädningsskogen inte urskilja olika utvecklingsfaser som t.ex. föryngringsfasen eller röjningsfasen. Skogsskötsel i närområden till bebyggelse är idag omgärdat av betydande restriktioner och krav på hänsyn. I praktiken innebär skogsbruk i närområden att skogsbruksinsatserna måste göras i mindre skala än i det sedvanliga skogsbruket. För att säkerställa en god ekonomisk avkastning per ha, parallellt med ökade krav på ekologiska och sociala värden, bör en relativt hög stående volym i skogsinnehavet eftersträvas. Därigenom kan produktionsvolymen hållas på en hög och jämn nivå. En anpassning till högre stående volymer kommer också att innebära längre omloppstider, vilket minskar andelen kalavverkad skog. En säkerställd ekonomisk avkastning gynnar på så sätt även andra mål i kommunens strategiplan för skogsinnehavet. Det är viktigt, att också hålla i minnet att stora ekonomiska värden ligger i att kommunens invånare värdesätter en skog som är anpassad till människors behov i kommunen. Föreliggande strategidokument vill fokusera på ett helhetsperspektiv på skogsbruket i Ronneby kommun. Detta innebär att förutom de traditionellt skogliga aspekterna med avkastningskrav, kommer även sociala och ekologiska mål att ingå. Speciella hänsyn tas till skogen utifrån närheten till bebyggelse samt rekreation och friluftsliv. Ytterligare en aspekt är kommunens skogsutbildning på Blekinge Naturbruksgymnasium, vilket innebär att planering och skogsskötsel bör anpassas till skolans verksamhet. Det måste finnas skog tillgänglig i tillräcklig mängd, som övningsobjekt för Naturbruksgymnasiets möjligheter att bedriva en kvalitativt bra skogsutbildning enligt läroplan och kursplaner. Övergripande mål Övergripande och långsiktiga mål med kommunens skogsinnehav är att: Tillgodose behovet av rekreationsskog Bevara och utveckla den biologiska mångfalden i skogsekosystemet Förvalta skogen så att en hög och varaktig tillväxt bibehålls, som kan ge en god ekonomisk avkastning Utgöra markreserv för ev. framtida exploatering 4

5 Skogens rekreationsvärde Att människors välbefinnande förbättras ju mer man vistas i naturen bekräftas nu också i vetenskapliga undersökningar. Man har t.ex. kunnat peka på positiva hälsoeffekter som att: Pulsen och blodtrycket sänks Förbättrad koncentrationsförmåga Minskad stress Barn visar upp en bättre hälsa och motorik och koncentrationsförmåga skärps Återhämtningstiden efter sjukdom förkortas Äldre människors ångest och depression minskar De flesta skogsbesöken sker i så kallade tätortsnära naturområden, vilket är ganska logiskt med tanke på att 80 procent av befolkningen bor i tätorter. Avståndet från bostad till ett rekreationsområde bör inte vara för långt. Om avståndet är uppemot 1 km eller längre så minskar besöksfrekvensen betydligt. Närheten till värdefulla rekreationsområden har också betydelse för människors val av bostadsområde. Man vistas i skogen för att uppleva naturens rofylldhet, motionera, plocka svamp och bär och umgås med andra människor. Andra fritidsaktiviteter som gärna kopplas till skogen är ridning, orientering och skidåkning. Skogen är också viktig i utbildningssyfte när skolan ska utbilda barnen i olika naturvetenskapliga ämnen. Viltvård - Skyddsjakt De mest välbesökta rekreationsområdena i Ronneby ligger tätortsnära, dvs. högst 500 meter från närmaste bostadsområde. I de här områdena har kommunen till och från haft problem med, dels en talrik rådjursstam som fört med sig ökade problem med fästingar, dels en växande vildsvinstam som vållar problem med betesskador. När problem med viltstammarna tenderar att bli för stora, bedömer kommunens ansvarige för den tätortsnära skogsskötseln vilka åtgärder som bör vidtas. Övergripande strategi för kommunens skogsinnehav Kommunens skog ska ha höga och långsiktiga hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Nedan beskrivs respektive mål och riktlinjer mer detaljerat. Sociala mål och riktlinjer Skogen ska skötas så att goda förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv skapas. Andelen kontinuitetsskogsbruk 1 ska öka. Trakthyggesbrukets andel och storlek ska minska. Kraftig spårbildning är en av de faktorer allmänheten uppfattar som mest negativt i vårt skogsbruk och bör därför helt undvikas. 1 Förklaring. Se ordlista sidan 15. 5

6 Kommunen ska medverka till att öka medborgarnas kunskap om skogen och dess värden. Kommunen ska genomföra särskilda satsningar för att öka användandet av skogen inom grupper som barn, äldre, funktionshindrade och nysvenskar. Användandet av så kallade skolskogar som används i pedagogiska syften ska öka. God genomsikt ska särskilt eftersträvas vid skötsel av skogen vid vägar, gång- och cykelvägar samt vid motionsspår. Kulturmiljöer ska bevaras och göras mer tillgängliga och synliga. Ekologiska mål och riktlinjer I kommunens skogar ska en hög generell naturvårdshänsyn gälla. Skogen ska skötas så att förutsättningarna för de arter och naturtyper som finns, bevaras och utvecklas. Naturtyper av särskilt värde som nyckelbiotoper och liknande miljöer ska bevaras och utvecklas. I anslutning till friluftsanordningar, gångstråk och privata tomter ska hänsyn tas till trygghets- och säkerhetsaspekterna som t.ex. god genomsikt samt att åtgärda farliga träd som kan utgöra en fara för liv och egendom. Kraftig spårbildning måste helt undvikas då dessa ofta medför kraftigt negativa effekter på vattenlevande organismer. Andelen levande (död) ved ska öka. Andelen lövträd ska öka. Skogens stående volymer ska öka. Skogens omloppstider ska förlängas. Naturvårdande insatser som ökar den biologiska mångfalden såsom frihuggning av grova lövträd, skogsbete och återskapande av naturliga vattenregimer, ska genomföras där det är lämpligt. Andelen formellt skyddade skogsområden bör öka. Dock skall varje beslut omfattas av analys baserad på främst ekonomiska och översiktsplanemässiga konsekvenser. Ekonomiska mål och riktlinjer Skogsbruket ska bedrivas på ett ekonomiskt hållbart sätt. Bestånd avsatta för produktion ska ge god ekonomisk avkastning. Avkastningskravet ska balanseras mot de sociala och ekologiska målen. Bestånd avsatta för produktion ska skötas så att god virkeskvalitet erhålls. Andelen lövträd, som är mer stormfasta än framförallt gran, ska öka nära vägar och bebyggelse. Även andelen tall bör öka. Vildsvins- och rådjursstammen hålls låg i närheten av bebyggelse i syfte att minimera skador mm på såväl kommunal som privat tomt- och parkmark. 6

7 Zonindelning och riktlinjer för skötsel Ronneby kommuns skogsinnehav består av den tätortsnära skog som finns i omedelbar anslutning till bebyggelsen, mindre skogsområden insprängda i stadsmiljö och produktionsskog. För att få en mer tydligt anpassad skötsel av de olika skogsområdena har skogen delats in i olika zoner. För varje zon anges en lämplig skötselinriktning. Kommunskogen delas in i fyra zoner för att tydliggöra och säkerställa maximal anpassning av skogskötseln. Zonindelningen av skogen följer inga exakta gränser utan anpassas mer till områdets karaktär och användningsområde och kan komma att ändras när förändringar sker i omgivningen t.ex. vid avverkning eller byggnation. Syftet är att de områden som utnyttjas mest för rekreation och friluftsliv ska få den mest rekreationsanpassade skötseln. De produktionsinriktade åtgärderna som krävs för ett ekonomiskt hållbart skogsbruk flyttas till ytterområden som används i mindre utsträckning av friluftslivet. Hur ska då en bra tätortsnära skog se ut? Ett antal nyckelord kan användas för att beskriva den: God tillgänglighet. Säkerhet och trygghet. Beständig och vital skönhet. Rikt djur- och växtliv. Rik lokalhistoria. Friluftsanläggningar. Stor variationsrikedom. Äldre skog med få hyggen. Natur- kulturupplevelse. Markskiktet i behåll. Synligt vatten. Ett av de viktigaste kriterierna för brukarna är vuxen skog, med liten andel kalhyggen. Rena naturskogar kan uppfattas som svårtillgängliga för det allmänna friluftslivet då en hög andel döda stammar kan orsaka irritation. Denna typ av problem får dock i sammanhanget anses som litet, då tiden att utveckla en riktig naturskog är mycket lång. Problem kan emellertid snabbt uppstå vid stormfällning av skog. Successiv föryngring och skötsel är därför viktig och ger även möjlighet till ekonomisk avkastning. För att säkerställa certifieringskraven på andelen död ved i skogen finns ändå godtagbara lösningar som är anpassade till vårt rörliga friluftsliv. Områden som av olika anledningar ändå är svårtillgängliga för friluftslivet som kärr och rasbranter kan med fördel anpassas åt naturskogstypen. Högläggning av stammar och ved är också ett sätt att säkerställa insektsved, samtidigt som störningar på friluftslivet blir liten. 7

8 Lämningar i markskiktet är mycket vanliga i tätortsnära skogar. Här finns ofta gott om både kända och ännu okända lämningar, som kan ge oss intressant kunskap om vår historia. Markberedning är därför olämpligt ur kulturhistorisk synvinkel i denna skog. Även mindre påtagliga mönster av historiska aktiviteter riskerar att utplånas vid denna typ av skogsskötsel. Större sammanhängande områden som runt Sjöarp kan med fördel också anpassas mot naturtypsinriktning. Man ska inte glömma att även denna naturtyp kan vara väl så tilltalande för många friluftsaktiviteter. Även i utbildningssyfte är naturtypen viktig. Det fågelliv som denna naturtyp leder till kommer också att ge positiva spridningseffekter på stora områden i grannskapet. Allmänna regler för arbete inom skogsbruket i samtliga zoner Skogsskötseln ska bedrivas så att störningar på friluftslivet minimeras. Motionsspår, större stigar och leder ska vara framkomliga. Markerade skidspår och skidbackar röjs så att snön kan nå ner till marken. Skötseln ska medverka till att skapa en mer stormfast skog samt ta tillvara på terrängens förutsättningar. Gallringar görs tidigt för att öka stormfastheten samt för att öka framkomligheten i skogen. Planteringar, röjningar och gallringar genomförs på ett sätt som minskar intrycket av planterad skog. Exempelvis bör en viss oregelbundenhet i stamavståndet samt variation i trädslagsval eftersträvas. Vid plantering ska plantor med mekaniskt skydd mot insektsangrepp användas. Avverkning då risken för kraftig spårbildning är hög måste helt undvikas. Markberedning bör undvikas. För att undvika kraftig spårbildning, då exempelvis stormfällda granstammar hotar att skapa massförökning av skadeinsekter, kan barkning med fördel övervägas som alternativ lösning. Kemiska bekämpningsmedel får inte användas inom skogsbruket. Gödsling av skog får inte ske. Mineraloljebaserade oljeprodukter får inte användas i hydraulsystem och för smörjning i avverkningsmaskiner och skotare. Vid manuell avverkning får mineraloljebaserade oljeprodukter inte användas till kedjesmörjning. Personal, egen eller extern, skall vara utbildad på motorsåg och röjsåg samt bära full skyddsutrustning vid all motormanuell avverkning i kommunala skogar. Entreprenörer m.fl. som arbetar i kommunens produktionsskogar ska vara certifierade och följa PEFC-standarden. 8

9 Zon 1 Parkskog och tätortsnära skog Denna skog utgörs av träd, trädsamlingar eller mindre skogsområden i anslutning till bostäder och bebyggelse. Hit räknas också parker och gröna miljöer inom stadsdelarna. Dessa områden har ett högt estetisk värde för de närboende och besökare och utgör viktiga områden för rekreation. Här finns viktiga lekområden för barnen och rikliga tillfällen för sociala uteaktiviteter. Största delen av skogen i zon 1, ligger i anslutning till bostäder och verksamheter, antingen mot större skogsområden eller i direkt parkskog och gröna miljöer inom stadsdelarna. Zon 1 är de mest frekvent besökta naturområdena i staden och här vistas många människor dagligen. Områdena karaktäriseras av täta nät av stigar, här finns kojor och slitaget kan vara högt p.g.a. friluftsaktiviteter. Mål Huvudmålet är för dessa områden rekreation, estetiska värden, tillgänglighet och trygghet för alla. Ambitionen är att här skapa en övergångszon av brynkaraktär med genomsikt och succesivt högre trädlängd mot skogen. Farliga träd avverkas medan vackra och värdefulla träd behålls. Stormfasta lövträd är eftersträvansvärt. I den tätortsnära skogen avverkas träd vid behov. Äldre träd värnas och områdets estetiska värde ska bevaras. Skötsel Vid skötsel av skogen strävar man efter att skapa variationsrika skogar med stor framkomlighet. Stor hänsyn tas till de krav som barn i olika åldrar ställer på skog och natur. Detta kan ske genom att klätterträd, tätare snår och ris till 9

10 kojor sparas. Hänsyn tas till de natur- och kulturvärden som finns, ex spännande och intressanta grova äldre träd. Skötseln ska bidra till att skapa en estetisk tilltalande skog som lockar till besök. Då brukningsenheterna ofta är små och ligger nära bostäder utförs skogsvårdsåtgärder med stor hänsyn och främst motormanuellt. Arbetet sker vid återkommande tillfällen och större hänsyn kan tas till enskilda synpunkter. Människor som vistas i området ska kunna fråga och diskutera med dem som utför arbetet. I regel ska åtgärder föregås av skriftlig information till närboende. Farliga träd I vissa fall måste principen från områdets skötsel frångås. Det gäller främst för träd som anses farliga för boende eller förbipasserande. Om kommunens ansvarige bedömer att ett träd kan utgöra fara, tas det ner oavsett skötselplanen för området i övrigt. Definition och bedömning av farligt träd görs av kommunens ansvarige för skötseln som har tolkningsföreträde och avgör den slutliga utformningen av skötselåtgärderna. Ska ett område väsentligt ändra karaktär ska kommunens stadsarkitekt kopplas in. Teknik Föryngring: Naturlig föryngring är huvudregeln. Plantering får vidtas för att skapa spännande variation i miljön. Röjning: Röjning ska utföras målmedvetet för ökad tillgänglighet, trygghetsskapande vägsystem och mångfald. Gallring: Gallringen syftar till att öka lövandelen samt att skapa en kontinuerlig skog utan behov av kalavverkning. Slutavverkning: Slutavverkning enligt trakthyggesmetoden används endast i undantagsfall. Exempelvis vid risk för stormfällning. I övrigt sker slutavverkning i syfte att skapa ett kontinuitetsskogsbruk. Ris: Vid arbete i zon 1 ska det mesta av riset tas bort för bibehållen framkomlighet i skogen. Högläggning kan vara en funktionell metod. Markskador: Körskador ska minimeras. Uppkomna skador ska åtgärdas snarast. Zon 2 Rekreationsskog samt Karlsnäs friluftsanläggning Denna zon utgör huvuddelen av kommunskogen och finns i närhet till bostäder och består av friluftsmarker ofta med friluftsanläggningar. Skogen har ett högt rekreationsvärde och här vistas många människor dagligen. Det är viktigt lekområde för barnen och huvuddelen av de sociala friluftsaktiviteterna sker här. Det finns gott om spår, stigar, kojor, som används av motionärer, ryttare, cyklister eller vandrare. Karlsnäs friluftsanläggning ligger 13 km norr om Ronneby vid stranden av Rötlången som ingår i Ronnebyåns vattensystem. Här finns motions- och skidspår av varierande längder upp till 10 km, samt elljus- och konstsnöspår. Anläggningen utgör även basen för Ronneby orienteringsklubbs verksamhet, varvid närområdet är välförsett med detaljerat kartmaterial. 10

11 Mål I denna zon är huvudmålet rekreation och här eftersträvas god tillgänglighet. Kontinuitetsskogsbruk är eftersträvansvärt. Vid användande av trakthyggesbruk bör arealmässigt större kalhyggen undvikas. Även större sammanhängande områden med ogallrad skog bör undvikas. Skötsel Vid skötsel av skogen strävar man efter att skapa variationsrika skogar med stor framkomlighet. Stor hänsyn tas till de krav som barn i olika åldrar ställer på skog och natur. Hänsyn tas till de natur- och kulturvärden som finns. Skötseln ska bidra till att skapa en estetisk tilltalande skog som lockar till besök. Skogsvårdsåtgärder utförs främst maskinellt. Människor som vistas i området ska kunna fråga och diskutera med dem som utför arbetet. Teknik Foto: Ola Runfors Föryngring: Naturlig föryngring ska ske i första hand. Plantering får vidtas då inga andra lämpliga alternativ finns. Denna ska då anpassas till miljön och gärna ske med blandade trädslag. Ingen markberedning får ske. Röjning: Röjning ska utföras målmedvetet och noggrant med bibehållen framkomlighet. Gallring: Vid arbete i gallringsskog är det viktigt att tänka på att skapa god framkomlighet för friluftslivet. Gallring görs tidigt, vilket ofta är 11

12 produktionsmässigt positivt, men det ökar också möjligheten att ströva i skogen. Främst används maskiner för gallring. Slutavverkning: Långa omloppstider med kontinuerligt trädskikt eftersträvas. Inga större kala ytor bör skapas. Metoder för kontinuitetsskogsbruk som luckhuggning, blädning eller kanthuggning tillämpas beroende på lämplighet. Ris: Vid skogsarbete i zon 2 är högläggning av det grövre riset en lämplig metod för att öka framkomligheten samtidigt som insektsved skapas. Riset tas bort främst i anslutning till välfrekventerade platser och stigar. Stigar: Befintliga stigar bör underhållas med lämplig skötsel. I områden med nyanlagd eller ogallrad skog bör stigar röjas fram för att skapa passagemöjligheter. Markskador: Körskador och andra markskador ska minimeras. Uppkomna skador ska åtgärdas snarast. Zon 3 - Produktionsskog med generell miljöhänsyn Denna del av skogen används till mindre del för allmänhetens dagliga rekreation och få spår av stigar, kojor och anläggningar syns. Mål Här dominerar det produktionsinriktade skogsbruket där målet i huvudsak är långsiktig och säker skogsproduktion. I skogsproduktionen bör hänsyn tas till osäkerheten runt framtida råvarubehov genom att skapa en produktionsskog med inriktning mot olika typer av råvarubehov. Produktionsskogar med inriktning mot såväl barr- som lövskogar är viktig. Skötsel Förvaltningen av produktionsskogen ska styras av kommunens skogsbruksplan, vilken är en Grön plan som uppfyller PEFC:s och FSC.s krav på plandokument. Syftet är att hitta en balans mellan intensiv produktion, ansvarsfull naturhänsyn samt tätortsnära skogsbruk som tillgodoser medborgarnas behov av ett rikt friluftsliv. Förutom en hög generell naturvårdshänsyn tas hänsyn till förekommande stigar, leder och andra anläggningar för friluftslivet. Foto: Ola Runfors 12

13 Teknik Tjänsteskrivelse Föryngring: Naturlig föryngring eller plantering. Metod och trädslag avgörs av vad som är ståndortsmässigt ekonomiskt mest lämpligt. Skonsam markberedning är tillåten. Dock ej i områden med kända fasta fornlämningar. Röjning: Vid röjning tas speciell hänsyn till friluftslivet genom förstärka och att hålla stigar framkomliga. Normal röjning utförs. Gallring: Gallring görs tidigt, vilket ofta är produktionsmässigt positivt men det ökar också möjligheten att ströva i skogen. Främst maskinell gallring. Större sammanhängande ogallrad skog bör undvikas. Slutavverkning: Avverkningsmetod väljs efter ekonomiska och miljömässiga kriterier. Större sammanhängande slutavverkningar bör undvikas. Stigar: Befintliga stigar bör underhållas med lämplig skötsel. I områden med nyanlagd eller ogallrad skog bör stigar efter behov röjas fram för att skapa passagemöjligheter. Markskador: Körskador och andra markskador bör minimeras. Uppkomna skador åtgärdas vid behov. Zon 4 Sjöarps naturskog Sjöarp kan sägas vara skogsbrukets vagga i Blekinge. Gården på Sjöarp köptes 1934 av Skogsvårdsstyrelsen i syfte att förevisa hur bondeskog skulle skötas. År 1935 startades Sjöarps skogsvårdsgård. Genom åren har flera modeller för lövblandskogar skapats och utvecklats på skolan, som var en av få i landet som låg i det södra lövskogsbältet. Vegetationen är mycket speciell i området p.g.a. den ytterst varierande terrängen som omväxlande består av berghäll blandat med frodiga sänkor. Mål Ambitionen med Sjöarps naturskog är att skapa en blandning från helt orörd skogsmark, till ett antal skötselmetoder av kulturell karaktär med sitt ursprung i den äldre bondekulturen, före den stora agrara omvandlingen i mitten av förra seklet. Dessa kulturellt betingade lövskogsmodeller, kan med fördel användas i utbildningssyfte samtidigt som de skapar en trevlig utflyktsmiljö. Vissa av dessa lövskogsmodeller kan också ge en god ekonomisk avkastning. Skötsel Som grund för skogsskötseln i detta område ligger Länsstyrelsens Skötselplan Sjöarp, Här finns också utrymme för att skapa olika typer av skogskötsel, baserad på den typ av bondskog som utgjorde skogsbruksskolans huvudsakliga inriktning, när skolan bildades En relativt vanlig brukningsinriktning på denna typ av mark var den treskiktade brukarinriktningen. Den byggde ofta på ek som översta näringsnivå, hassel som mellanskikt och äng i botten. På detta sätt kunde markområdet täcka in och utnyttja näring och ljus maximalt. 13

14 Demokrati och lokalt inflytande Kommunen ska verka för ökad lokal förankring i skötseln av skogen. Föreningar som vill använda skogen ska bemötas positivt av kommunen. Kommunen ska även ha en positiv inställning till anordningar, som skogens användare vill anlägga. Verksamheten ska vara långsiktig och förenlig med andra användare av skogen och inte strida mot övriga mål. En plan bör upprättas över befintliga och planerade friluftsanläggningar. Exempel på anläggningar som här avses, kan vara Karlsnäs friluftsanläggning och Salsjöstugan med aktivitetsslingor eller Naturum i Brunnsparken. För att öka det lokala medinflytandet i kommunens skötsel av skogen krävs information, för att göra människor uppmärksamma på den resurs skogen utgör. Det behöver även finnas bra information och möjlighet till dialog i samband med åtgärder. Kommunen ska därför följa nedanstående rutiner vid åtgärder i skogen. Merparten av gallringar och avverkningar på kommunal skogsmark planeras en gång om året. Större åtgärder kan bli föremål för samråd med olika förvaltningar samt till berörda föreningar och verksamheter inom de aktuella områdena. Information om större planerade åtgärder ska finnas på kommunens hemsida, där man även kan finna kontaktpersoner för respektive åtgärd. Vid större åtgärder, nära bostäder eller i områden för aktiviteter ges information i god tid till de aktiva i området, samt till de närmast boende i form av anslag och ev. utskick där det finns möjlighet till dialog. 14

15 Ordlista Avverkning, fällning av träd. Slutavverkning, gallring m.m. Avverkningsrester, biomassa bestående av grenar, stubbar, toppar och småträd efter avverkning. Bestånd, samling av träd eller skogsplantor som växer inom en viss areal och som har viss likhet i artsammansättning, ålder, diameter m.m. Biologisk mångfald, ett uttryck för artrikedom, genetisk variation inom en art, variation mellan naturtyper och förekomst av olika ekologiska och biologiska processer och funktioner som upprättshålls i naturmiljön. Biomassa, levande material med biologiskt ursprung som inte eller endast i ringa grad omvandlats kemiskt. Blädning, avverkningsform där beståndet hålls fullskiktat d.v.s. träd i alla diameterklasser. Kräver skuggtåliga träd och hög bonitet. Bonitet, en växtplats naturgivna virkesproducerande förmåga mätt som m 3 sk per ha och år. Fri utveckling, skogsmark som undantas från all skogsskötsel för att bevara skogsbiotoper i sitt naturliga tillstånd. Fröträd, träd vars fröproduktion får ge upphov till naturlig föryngring. FSC, Forest Stewardship Council verkar för ett miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt bruk av skog. Fub, fastkubikmeter under bark. Volymen kubikmeter på trädstammar exklusive topp och bark. Grenar ingår inte. Gagnvirke, skogsvirke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas. Gallring beståndsvårdande utglesning av skog under tillvaratagande av virke av sådan dimension och beskaffenhet att det ekonomiskt kan förädlas. Grot, förkortning för grenar och toppar. Vardaglig benämning på skogsbränsleråvara som blir över efter gallring eller slutavverkning. Grön skogsbruksplan, visar hur produktions- och miljömål kan förenas på en fastighet. Hektar, ha, m 2. Hygge, kalhygge, område där alla, eller i stort alla, träd fälls. Impediment, mark vars virkesproducerande förmåga är mindre än 1 m 3 sk/ha och år. Område där avverkning annat än enskilda träd är förbjudit enligt skogsvårdslagen. Kontinuitetsskogsbruk, Hyggesfritt skogsbruk där skötselsystem, metoder och åtgärder inte ger kalhuggna områden. M 3 sk, skogskubikmeter, volymen kubikmeter beräknad på trädstammar inklusive topp och bark ovan stubbskär. Grenar ingår inte. Manuellt skogsarbete, skogsarbete med motorsåg. Markberedning, bearbetning av skogsmark i avsikt att åstadkomma en gynnsam grobädd för frön eller växtplats för plantor. Markberedningen frilägger mineraljorden. Naturlig föryngring, föryngring främst genom självsådd. Omloppstid, produktionstid för en trädgeneration från sådd, naturlig föryngring eller plante- 15

16 ring till avverkning. PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification är ett certifieringssystem som anger grundnivån för skogsskötseln vilket innebär att kommunen åtar sig att följa en standard som säkerställer ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk. Produktion, från bestånd, under viss tid producerad biomassa, t.ex. stamvolym. Produktiv skogsmark, mark som är lämplig för skogsproduktion och som inte i väsentliggrad används för annat ändamål. Den kan producera minst 1 m 3 sk per ha och år i genomsnitt under beståndets växttid. Skogsbruksplan, planeringsunderlag för skogsbruket på en fastighet eller ett större skogsinnehav. Skogsmark, mark som enligt Skogsvårdslagen är lämplig för virkesproduktion (producerar minst 1m 3 sk/ha och år) och som inte i väsentlig utsträckning används till annat ändamål. Skogsskötsel, (ibland det samma som skogsvård) uppdragning, vård och förnyelse av skogsbestånd så att växtplatsens produktionsförmåga uthålligt nyttjas på ändamålsenligaste sätt och med hänsyn till natur-, kultur- och övriga intressen. Skogsvård, synonymt med skogsskötsel, åtgärder för att skapa en ny fullväxt skog av god kvalitet i någon bemärkelse. Skogsvårdslagen, lag som reglerar användningen av skogsmark. Skotare, fordon avsett för terrängtransporter av helt uppbearbetat virke. Skördare, skogsavverkningsmaskin som utför fällning och uppbearbetning, vanligen med ett enda aggregat, kallat engreppsskördare. Slutavverkning, avverkning som i princip omfattar alla befintliga träd på en yta. Tätortsnära skog, någon entydig definition av tätortsnära skog saknas då begreppet förutom geografisk belägenhet även beror av rekreationsnyttjandet. Man kan dock grovt klassificera begreppet utifrån den geografiska belägenheten. Tätortsnära skog är skog belägen inom tätort eller inom 500 m från denna. Vindfälle, träd eller stam som fallit för storm eller hård vind. Virkesförråd, volymen gagnvirke i ett bestånd eller liknande. Ålderfördelning, skogsmarks relativa fördelning på olika ålderklasser. Åldersklasser, klass av skogsbestånd eller enskilda träd vars gränser bestäms av åldern av träden i beståndet. 16