Blå Porten vid Lejonslätten på Djurgården Program för restaurering Krister Berggren

Transkript

1 Byggkonsult AB (5) Wittstocksgatan 16 A STOCKHOLM Tel: Fax: Blå Porten vid Lejonslätten på Djurgården Program för restaurering Krister Berggren Kort historik Den nuvarande porten, bekostades av Oscar I. Den ritades av arkitekten och professorn Johan Adolf Hawerman ( ). Den uppsattes 1848 (eventuellt redan 1842) som ersättning för en äldre och uttjänt port vid östra änden av Lejonslätten. Porten ingick i det stängsel som sedan 1600-talets slut omgav Djurgårdsgärdet med sina kungliga jaktmarker. Portarna i stängslet lär alla ha varit blåmålade. År 1882 överlät Oscar II porten till Skogsinstitutet, då den inte längre behövdes i sitt gamla läge eftersom tillträdet till Djurgården blivit fritt. Porten flyttades då till Skogsinstitutets tomt vid änden av Strandvägen i anslutning till nuvarande Nobelparken. Porten placerad vid Skogsinstitutet på Strandvägen, år 1893 (ur Catrine Arvidsson: Gamla Skogsinstitutet i Nobelparken)

2 Byggkonsult AB I början av 1920-talet, när skogsinstitutet flyttade ut till Frescati, flyttades porten till Experimentalfältets entré nära nuvarande universitetet i Frescati. Därifrån ska den ha flyttats omkring Portens placering vid Frescati (ur Ulrich Lange: Experimentalfältet) Porten återbördades 1967, efter restaurering, till Södra Djurgården i närheten av Djurgårdsbron, inte långt från den ursprungliga placeringen. Blå porten på sin nuvarande plats Syn av porten Porten är till största delen uppförd av gjutjärnselement, ett modernt konstruktionssätt vid mitten på 1800-talet. Elementen verkar numera vara sammanfogade med både nitar och skruvar. Vissa bultar har fyrkantsskalle och skulle kunna vara original, medan muttrarna huvudsakligen är sexkant och av senare datum. Mindre kompletteringar och beslagningar är utförda av smidesjärn. På de två lägre stolpar i anslutning till de två höga stolparna finns huvar av förzinkad plåt på krönen. Vissa element har dålig passning med stora springor som följd. Det beror på att grundbultarna i betongfundamenten blivit felplacerade. Man kan inte utesluta

3 Byggkonsult AB att vissa element dessutom kan ha blivit förväxlade och felaktigt placerade i konstruktionen. Konstruktionen är i ganska dåligt skick i dag. Framför allt är det vid sammafogningarna mellan elemanten som det rostat. Den porösa rosten har svällt upp och tryckt isär de gjutna delarna, med en del sprickbildning i gjutjärnet som följd. Kittet i fogarna mellan de gjutna delarna är till stor del bortfallet. På de gjutna delarna finns också en hel del rost. Rosten på gjutjärnet är huvudsakligen lokaliserad till fogytor och de icke exponerade sidorna, det vill säga stolparnas insida, som verkar helt ha saknat rostskydd. Kraftig rostbildning i fogen trycker isär elementen På grindbladen finns fyra förgyllda stora medaljonger av gjutjärn. Två av dem är spruckna och i mycket dåligt skick. På åtminstone den ena saknas vissa delar, del av pilbåge och del av koger. Koger och del av pilbåge saknas

4 Byggkonsult AB De två höga stolparna är krönta av förgyllda hjortar och högst upp på gjutjärnsbågen finns Oscar I:s förgyllda monogram med kunglig krona. Förgylld hjort (eventuellt från Brevens Bruk enligt Cai Zetterström) Vid provskrapning på några ställen framkom följande färglager från gjutjärnet och utåt: Blymönja, gul färg, zinkkromat rostskyddsfärg och en blå färg. Det skulle enligt min mening kunna tyda på att Blå Porten någon gång varit gul. Den gula färgen syns på många ställen under den blå täckfärgen och den röda zinkkromatfärgen Åtgärdsprogram Alla delar högtryckstvättas på plats innan renoveringen påbörjas. Porten dokumenteras, märks upp och demonteras försiktigt del för del och läggs i trälådor. Delarna transporteras till verkstad för renovering. Befintliga grundbultar borras ur med kärnborr och nya gjuts in i rätt lägen.

5 Byggkonsult AB Av antikvariska och tekniska skäl skall en total borttagning av färgen genom exempelvis blästring undvikas. Intakta gjutjärnsytor har ett skyddande oxidskikt som skall bevaras. Kvarvarande fogkitt avlägsnas. Rostiga ytor sandblästras försiktigt med punktbläster till Sa 2½. På helrostiga rostiga baksidor kan man möjligen använda kraftigare blästringsutrustning. Områden runt sprickor, som skall svetsas, lättblästras mycket försiktigt med mjukt blästermedel som tar bort färgen, men lämnar gjutjärnsytor intakta. Icke rostangripna ytor i övrigt skrapas försiktigt ner till närmast fasta underlag. Förgyllda ytor renskrapas ner till mönjan eller gjutjärnsytan. Många ytor är så bra att de endast kräver tvättning. Färgkanter slipas ner till jämn övergång för hand med slippapper. Alla ytor, även inåtvända i stolparna, skall behandlas på samma sätt. Spräckt och skadat gjutjärn svetsas ihop med anpassad gjutjärnselektrod. Svetsningen skall utföras vid förhöjd arbetstemperatur. Svetsar planslipas vid behov lokalt med små slipverktyg till lika omgivande ytor. Av svetsningen skadad färg skrapas bort. Huruvida bortrostade eller bortsprängda delar skall rekonstrueras på något sätt får man avgöra från fall till fall. Strävan bör vara att återställa utseendet till nyskick med bevarande av så mycket som möjligt av originalet och med användande av originalmaterial till rekonstruktioner så långt det går. Låsen undersöks av lämplig låssmed. Lås och annan beslagning repareras. Om det är möjligt repareras de till fungerande skick. Till medaljonger och andra utsmyckningar som saknar delar utförs modeller för saknade delar och nygjutning av dessa i gjutjärn. Alternativt nygjuts hela. Alla målade ytor tvättas före målning med ammoniak. Metallrena ytor pågrundas med alkydoljebaserad blymönja. Dessa ytor och andra frilagda mönjeytor stryks med blymönja till minst 60 μm. Delar som skall förgyllas skall mönjas ytterligare ett par gånger. Alla ytor förmålas med ren förtunnad linoljefärg före återmontage. Ytor som inte blir åtkomliga efter montering stryks ytterligare minst en gång med oförtunnad linoljefärg. Delarna återmonteras. Om det behövs mellanlägg används blyplåt. Man kan överväga att byta material till rostfritt stål i de fästdon som är så skadade att de ändå måste bytas. Synliga sidor av rostfritt stål nedmattas genom blästring och grundas med Alcro Allround Grund eller etsande grundfärg. Kittning mellan elementen utförs med mönjekitt, tillverkat av blymönjefärg och krita. Kompletterande rostskyddsmålning av skador och tillkommande fästelement utförs på plats till lika förmålade delar. Hela porten inklusive kittytor stryks minst en gång med förtunnad och en gång med oförtunnad linoljefärg. Förgyllning utförs på plats med äkta bladguld satt i anläggningsolja. Någon skydd i form av skyddslack eller -fernissa bör övervägas på förgyllda ytor som kan nås från marken.