Avfallsplan Lunds kommun

Renhållningsordning: Avfallsplan Lunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-26 Dessa föreskrifter utgör tillsammans med Avfallsplan för Lunds kommun renhållningsordning för kommunen

Innehåll 1 Inledning... 3 2 och handlingsplaner... 9 3 Konsekvenser av avfallsplanens genomförande... 15 4 Fortsatt planeringsprocess och uppföljning... 16 5 Avfall och behandling i Lunds kommun... 16 6 Avslutade deponier i Lunds kommun... 20 7 Samråd... 21 Bilaga 1 Projektorganisation... 25 Projektgrupp... 25 Lunds kommuns lokala projektgrupp... 25 Intern referensgrupp... 25

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ansvara för en heltäckande avfallsplanering. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det finnas en avfallsplan för varje kommun. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtaganden för att minska avfallets mängd och farlighet. Naturvårdsverket har gett ut föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i den kommunala avfallsplanen. Med anledning av de skilda förutsättningar som råder i landets kommuner, måste varje kommun själv och med utgångspunkt från sina egna förutsättningar påverka avfallsplanens innehåll och avgöra hur det praktiska planeringsarbetet ska genomföras. Denna avfallsplan beskriver hur Lunds kommun tillsammans med det gemensamägda avfallsbolaget Sysav ska arbeta för att utveckla avfallshanteringen under perioden 2011-2015. Hur arbetet ska gå till för att nå delmålen i avfallsplanen beskrivs i årliga handlingsplaner med kommunspecifika åtgärder som tas fram i samband med miljöledningsruppens möten och ledningens genomgång samt genom ett gemensamt åtgärdsprogram för Sysav-kommunerna som årligen tas fram i samverkan med Sysav. 1.2 Lunds kommun Under hösten 2010 passerade Lunds kommun 110000st invånare vilket är en ökning med över 7 % sedan den förra avfallsplanen. Kommunens invånare är fördelade på ca 52000st hushåll, varav 36 % bor i en och tvåfamiljs hus och 64 % bor i flerfamiljshus. Näringslivet i Lund har en lång tradition av forskning, utveckling och entreprenörskap. Här finns både lokala och internationellt ledande företag inom många olika områden. I kommunen finns även flera stora offentliga arbetsgivare som universitetet, Region Skåne och flera andra myndigheter. Kommunen är även en stor arbetsgivare med sina dryga 10000 anställda. 1.3 Lunds Renhållningsverk Har i uppdrag av kommunfullmäktige att ansvara för avfallshanteringen i Lunds kommun. Lunds renhållningsverk skall i sin verksamhet arbeta för att skydda och spara resurser, och se till att kommuninvånare och kunder ska få en god och prisvärd service med inriktning på god miljö och ökad källsortering. För att lyckas med uppdraget har vi ca 110 anställda. Största delen är chaufförer som sköter den dagliga hanteringen av avfall. Av de anställda är ca 20 personer knutna till administrativa och arbetsledande funktioner. Lunds Renhållningsverk har en egen verkstad som sköter om fordon och utrustning. Renhållningsverkets totala fordonspark består till 80 % av miljöfordon och hälften av de tunga fordonen drivs på gas. Lunds renhållningsverk är certifierade enligt ISO 14001 vilket innebär ett fortlöpande jobb med att verka för en bättre miljö. Under kommande år integreras miljö, arbetsmiljö och kvalitetsarbete i ett system för att säkerställa hög nöjdhet hos kunder och anställda. 3

1.4 Sysav och ägarkommunerna Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att ta emot och behandla avfall från de 14 delägarkommunerna samt från företag i regionen. Samarbetet mellan delägarkommunerna regleras i ett konsortialavtal som gäller till och med år 2025, och har ingåtts av Sysavs samtliga delägarkommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Kommunerna hade 2010 tillsammans ca 655 000 invånare. Sysavs basverksamhet är enligt konsortialavtalet: att svara för den regionala avfallshanteringen i Sysav- regionen att projektera, bygga och driva regionala avfallsanläggningar att anskaffa, planera och omhänderta skötseln av regionala deponeringsområden samt att driva därmed sammanhängande verksamhet Sysav-kommunerna ansvarar själva för insamling och transport av avfallet. 1.5 Avfallsplanering i Sysav-regionen Avfall som en resurs har under 2000-talet blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen sopbergen inom Sverige har kraftigt minskat. Inom Sysav-regionen har Sysav-kommunerna tillsammans med Sysav utvecklat regionens avfallshantering mycket framgångsrikt genom samarbete och långsiktig planering. De senaste åren har Sysav genomfört stora investeringar som gör att det idag finns en infrastruktur av anläggningar med kapacitet att behandla varje avfallsslag efter dess specifika egenskaper. Sysav- kommunernas avfallsplanering har redan från början baserats på ett regionalt handlingsprogram. Sedan 1990 upprättar Sysav och dess ägarkommuner en regional kretsloppsplan vart femte år, med syftet att få en samordnad och enhetlig avfallsplanering i Sysav-regionen. Ägarkommunerna tar utifrån den regionala kretsloppsplanen fram lokala avfallsplaner för samma tidsperiod, i vilka de regionala målen bryts ned till lokala mål. Samarbetet mellan Sysav och ägarkommunerna ger en rad vinster som exempelvis: Större möjligheter för hållbar avfallshantering inom Sysav-regionen genom regional samordning. Dagens avfallshantering är komplex och för att uppfylla gällande krav på teknik, miljö och administration finns behov av regional samordning. Bättre förutsättningar för genomförande av beslutade mål Hög igenkänningsfaktor och möjlighet till jämförelse mellan Sysav-kommunerna som kan vara till nytta för privatpersoner och verksamheter i regionen samt för kommunernas tjänstemän och politiker som arbetar med frågor som rör avfallshantering. Utöver avfallsplanen upprättar kommunerna lokala föreskrifter för avfallshantering. Dessa två dokument utgör tillsammans Renhållningsordningen och ska styra den lokala avfallshanteringen. Även framtagandet av föreskrifterna sker i samverkan mellan Sysav och dess ägarkommuner för att effektivisera arbetet och få den bästa samordningen. 4

1.6 Uppföljning av målen i avfallsplanen för 2006-2010 och kommentar Nå en årlig avfallsmängd om totalt 5 000 ton matavfall/bioavfall från hushåll i Lunds kommun från 2010. Uppföljning Ej uppfyllt Under 2009 samlades det in 2 030 ton matavfall i kommunen. Resultat för 2010 räknas blir 3 500 ton. Som anledning till att vi inte kommer upp i 5 000 är bland annat problem med upphandlig av bilar som förskjutit utbyggnadstakten. Nu räknar vi istället att nå målet under 2011. Anslutning till fastighetsnära insamling vid flerbostadshus ska till 2010 vara uppe i 80 % Uppfyllt Glas, returpapper är redan en bra bit över målet och övrigt ligger något under. Men tar man ett medel av all återvinning så har vi klarat målet. Anslutning till fyrfackssystemet vid villahushåll skall vara uppe i 50 % vid 2006, 65 % vid utgången av 2007 och 80 % vid utgången av 2008. Ej uppfyllt Fyrfack ligger idag på 2006 års nivå och vi räknar med 65 % vid utgången av 2010. De 80 % som målet är för 2008 kommer vi förmodligen inte nå förrän 2011 då fyrfackssystemet kommer att vara fullt utbyggt. Insamlingsmängderna av returpapper/tidningar och förpackningar av glas ska bibehållas på minst 2005 års nivå. Ej uppfyllt Det insamlade glaset här ökat från 2005 års nivå. Returpappret har sjunkigt sedan 2005. Detta beror på ändrade vanor från samhället i stort. Fler läser nyheter på datorn, letar telefonnummer via Internet m.m. vilket leder till minskade upplagor av tidningar och kataloger. et för glasförpackningar är uppnått. Det hade det varit för tidningar också om inte förutsättningarna ändrats p.g.a. den minskade produktionen av papper. Insamling av hårdplast-, metall, samt pappersförpackningar skall ökas med 30 % per avfallsslag till 2010 utifrån 2005 års nivå. Uppfyllt Hårdplasten och metallen har ökat med 75 % till 2009 vilket är långt över målet. Pappersförpackningar har ökat med 35 % vilket även det är över målet. Senast 2006 skall 100 % av det siktade vintergruset användas som råvara vid tillverkning av nya produkter. Uppfyllt Under 2006-2008 användes det uppsopade vintergruset som råvara vid asfalttillverkning hos NCC. Från 2009 vill NCC inte längre ha vintergruset. Andra asfalttillverkare är kontaktade. 5

och kommentar Tekniska förvaltningen som handlar upp vintergruset för halkbekämpning kommer troligen att ta med som villkor i upphandlingen att leverantören av gruset ska återta det som sopas upp efter vintern som råvara. Oftast finns det ett asfaltverk knutet till leverantören av gruset. Senast 2007 skall 100 % av det siktade sommargruset användas för marktäckning, fyllnadsmassor eller som råvara vi tillverkning av nya produkter. Uppföljning Uppfyllt Hittills har sommargruset, efter siktning använts som marktäckning och utfyllnad. Arbetet fortskrider med att hitta fler användningsområden. Senast år 2006 skall 100 % av all uppriven asfalt som kommer från gatumark i Lunds kommun återvinnas, exklusive asfalt innehållande stenkolstjära. Uppfyllt Detta mål är uppnått under hela perioden från 2006 och framåt. Den upprivna asfalten används som förstärkningslager vid anläggande av gator, cykelvägar och gångvägar. Förbättra informationen till hushållen om betydelsen av att separat samla in farligt avfall. Uppfyllt Genomföra försök med fastighetsnära insamling av farligt avfall. Klart senast 2007. Försöket är genomfört och på några fastigheter har insamlingen av farligt avfall kommit igång. Förbättra kunskapen om avfallets uppkomst. Uppfyllt Vi har uppdaterat informationsmaterialet och informerat via kundbladet Rent Av och i den årliga almanackan. Avfallsmängden per invånare vid utgången av 2010 skall ha minskat med 3 % i förhållande till 2005 års nivå. Under tiden 2005-2009 har avfallsmängden minskat 6 % per invånare. Vi ligger på samma mängd avfall men vi har ökat antalet invånare med drygt 7 % Undersöka former för ett samarbete samt utreda plats för en kompostanläggning. Uppfyllt Ej uppfyllt Driftsättande av en samlokaliserad kompostanläggning 2008. Här ligger målet kvar men flyttas på framtiden då inga beslut är tagna ännu. Slam som uppfyller kraven enligt LundaEko- och generationsmålet om en giftfri miljö skall i första hand spridas på åkermark eller användas till markberedning. Uppfyllt Allt slam som uppfyller kraven enligt nationell lagstiftning sprids på åkermark. 6

och kommentar Senast 2006 skall allt fettavskiljarslam behandlas lokalt i biogasanläggning. Uppföljning Uppfyllt Slammet går till Källbyverket och behandlas lokalt så målet är uppfyllt. Biogasproduktionen vid Källby reningsverk skall uppgå till 1 200 000Nm2 under 2010. Detta är en ökning med 300 000 m3 jämfört med idag. Detta leder till en minskad slammängd motsvarande 300 ton/år. Ej Uppfyllt Under 2009 ligger volymen på 700 000 Nm3 och under 2010 kommer volymen att öka men inte komma upp i målet. Orsakerna till detta är driftproblem i rötkammaren. Senast 2007 skall miljönämnden ha tagit beslut om ev. kontrollprogram för deponierna, Rökepipan och östra Mölla i Dalby, Risen i Genarp, deponin i Veberöd och sankt Hans backar i Lund. Ej uppfyllt Senast 2010 skall eventuella efterbehandlingsåtgärder vara vidtagna vid dessa deponier. Utredningar om vilka åtgärder som ska vidtas är klara vad gäller Rökepipan/Ravinen, Veberödsdeponin, Risen och Östra Mölla/Pinnemöllaparken. Dessa åtgärder kommer att upphandlas under sommaren 2010 och blir troligen vidtagna under hösten 2010. et är då uppfyllt vad gäller dessa fyra deponier. Vad gäller Sankt Hans backar så har omfattande undersökningar och utredningar gjorts. Dock behövs ytterligare ett år, 2011 ut, innan åtgärder kan vara vidtagna. 1.7 Uppföljning av gemensamma aktiviteter för Sysav-regionen Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt I.1 2010 skall hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och hur det skall hanteras vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. I.2 2010 skall verksamheternas kunskap om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. Gemensamma aktiviteter för Sysav-regionen Det har genomförts olika aktiviteter för att nå målet att öka kunskapen om vad som är farligt avfall och hur det hanteras på ett miljöriktigt sätt. Tillsammans med Malmö och Lund har Sysav genomfört ett projekt för att hitta möjligheter till fastighetsnära insamling av farligt avfall i flerbostadshus. Resultatet, bland annat ett insamlingsskåp kallat Skåpet Lotta har införts i dessa kommuner. Vidare har ett insamlingsskåp för insamling av småelektronik från hushållen, Samlaren, som ursprungligen utformats av avfallsbolaget Renova, testats i två matbutiker i Malmö. Erfarenheterna av dessa två projekt kan nu tillämpas även i övriga kommuner. Byggarbetsplatser och större arbetsplatser har utbildats i hanteringen av farligt avfall. Det har även genomförts kampanjer dels till företag och dels till hushåll. 7

För att kunna följa upp kunskapen om farligt avfall gjordes mätningar 2006 respektive 2008. Resultatet visade att kunskapen om vad som är farligt avfall hade minskat från 2006 till 2008. En anledning till detta kan vara att Avfall Sverige drev en nationell kampanj om farligt avfall under 2006, vilket kan ha gjort intervjupersonerna mer medvetna om farligt avfall. Verksamheternas kunskapsnivå och hantering av farligt avfall har inte gått att mäta. Matavfall ska så långt som möjligt behandlas biologiskt II.2 Insamlings- och behandlingssystem byggs upp så att minst 25 000 ton matavfall kan samlas in och behandlas biologiskt senast 2010. Behandlingen sker inledningsvis i samverkan med Malmö VA-verk. et avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till kretsloppet Gemensamma aktiviteter för Sysav-regionen Inledningsvis genomfördes en inventering av mängden matavfall i Sysav-regionen och varje halvår tas det fram prognoser för insamlade mängder. En arbetsgrupp Insamling av matavfall för biologisk behandling med representanter från flertalet av Sysavs delägarkommuner har regelbundet träffats för att utbyta erfarenheter och diskutera aktuella frågor. Sysav har även hjälpt kommunerna vid upphandling av nya renhållningsentreprenader där matavfall har ingått. En bild- och textbank har byggt upp på den gemensamma kretsloppswebben. För att sprida information om matavfallsinsamling har Sysav informerat kommunala verksamheter både muntligt och skriftligt om införandet av matavfall. Det har också tagits fram informationsmaterial till politiker, tjänstemän och industrikunder. Sysavs tekniska delegation och samrådsorgan genomförde en studieresa 2007 för att studera insamling av matavfall. Tio av ägarkommunerna är igång eller kommer att under 2010 börja med insamling av matavfall från hushåll. Tolv kommuner samlar in matavfall från verksamheter, skolor, restauranger och/eller butiker. En kommun inväntar ny entreprenad och en kommun erbjuder matavfallsinsamling som option för verksamheter. Mängden matavfall som har samlats in från hushåll, butiker, storkök och restauranger samt livsmedelsavfall från industrin till Sysav har ökat från 2 115 ton 2007 till 9 462 ton 2009. I december 2008 togs Sysavs förbehandlingsanläggningen för matavfall i drift. Anläggningen har fått tillstånd att förbehandla 50 000 ton matavfall per år. Mellan 2009-2012 har produktionen av den biogas och biogödsel som utvinns ur det förbehandlade matavfallet handlats upp externt till Kristianstads Renhållnings AB, men det finns planer på en egen biogasanläggning i Malmö. Sysavs omlastningsstationer har byggts ut för att kunna ta emot matavfall och personalen på omlastningsstationerna har blivit utbildade. Rutiner inom Sysav för kvalitetskontroller och kvalitetssäkring av matavfallet har tagits fram. Varje år sker en uppföljning av kvaliteten på insamlat matavfall och kraven uppfylls med god marginal. Resultaten överensstämmer med de krav som ställs för certifiering av biogödsel enligt SPCR 120. God resurshushållning genom återanvändning, materialåtervinning och energiutvinning ur avfall III.1 Sorteringen av tidningar och förpackningar skall förbättras. III.2 Sorteringen av övrigt glas och metaller skall förbättras. III.3 Marknaden för återvunnet material ska förbättras genom att krav på användning av återvänt eller återvunnet material ökar vid inköp. Gemensamma aktiviteter för Sysav-regionen Tre av ägarkommunerna har nu infört insamling av tidningar och förpackningar i fyrfackskärl vid tomtgränsen. De flesta kommunerna informerar om sortering av avfall genom utskick eller hemsida. På återvinningscentralerna har sortering av industriavfallet och grovavfallet förbättrats, och gips har börjat samlas in separat. Även insamling av planglas separat har undersökts och är under utvärdering. För att öka mängden material som går att avsätta har antalet fraktioner för intern utsortering av skrot har ökats. 8

En anläggning för bränsleberedning av avfall som på grund av sina fysiska egenskaper (t ex blöta avfall) inte har kunnat energiutnyttjas har uppförts. Behandlingsalternativ för avfall som deponeras på dispens har utretts och mängden deponerat avfall på dispens har kunnat minska. Behandlingsalternativ har funnits för t ex behandling av fettavskiljarslam. Sammantaget har mängden avfall till deponi under planeringsperioden minskat från drygt 8 till 4 %. För att minska mängden avfall som är lämpligt för materialåtervinning, farligt avfall, mm i avfall till energiutvinning har det införts utökade kontroller av brännbart avfall och förbättrade kontakter med företagskunder, samt utbildning av tipphallsvakter och avfallskontrollanter. Ett antal åtgärder har genomförts i driften för att utvinna mer energi från avfallet. Det har även genomförts en intern utredning på Sysav för att effektivisera energianvändningen på företaget, och därmed öka energiutnyttjandegraden. 2 och handlingsplaner Utifrån bl.a. regionala och nationella miljömål, den nationella avfallsplanen och aktuell lagstiftning samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har fem målområden för inriktningen på avfallshanteringen i Sysav-regionen identifierats. Inriktningsmålen är följande: Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering Arbeta för att avfallsmängderna till behandling ska minska från kommunerna, bl.a. genom information, erfarenhetsutbyte och ideskapande för minskad uppkomst av avfall. Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Öka medvetenheten hos invånarna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Insamlingssystemen för farligt avfall ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter För att öka återanvändningen ska nyttjande av ny teknik och samarbete mellan företag/organisationer stimuleras. System för insamling av återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av material och energi Arbeta för en ökad källsortering vid källan samt bästa möjliga återvinning med avseende på miljö, ekonomi och teknik. Insamlingssystemen utformas för att vara användarvanliga och hygieniska. Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Arbeta för att våra transporter sker med miljöklassade fordon. Införa fordonsdatorer för att få ordning på logistik så vi undviker onödiga transporter. Uppföljning av avfallsplanen genomförs årligen gemensamt av Sysav och ägarkommunerna. Resultatet av genomförda åtgärder analyseras och utvärderas mot uppsatta delmål för kommunen och sammanställs och följs upp för hela Sysav-regionen gemensamt. Den årliga uppföljningen ska visa hur långt Sysav-regionen kommit för att uppnå målen i avfallsplanen och om det finns ytterligare behov av åtgärder. 9

2.1 Hållbar avfallshantering en kombination av metoder Allt vi människor gör har inverkan på miljön på något sätt. Desto mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas miljön runt omkring oss. Avfallet som uppstår är en följd av vår konsumtion och hur vi tar hand om det påverkar människans miljöbelastning. SYSAV:s uppdrag som avfallsbehandlingsföretag är att se till att varje avfallsslag behandlas utifrån dess specifika egenskaper för att ge den bästa miljö- och klimatnyttan samt vara så resurseffektivt som möjligt. För att kunna utnyttja resurserna i varje specifikt avfallsslag krävs en kombination av behandlingsmetoder. Avfallet kan ta olika vägar beroende på variationer från tid till annan och variationer mellan olika regioner. Av avgörande betydelse för val av kretsloppsväg är t ex om det finns användning och lokal avsättning för det som framställs - returprodukter, råvaror, energi, kompost eller rötrest. Som vägledning vid val av kretsloppsväg för avfallet har EU tagit fram en avfallstrappa eller den s.k. avfallshierarkin. Den grundar sig på EU:s ramdirektiv för avfall 1 och är en metod för att nå upp till EU:s miljömål. Avfallstrappan är en prioriteringsordning vid lagstiftning och politik inom avfallsområdet i medlemsländerna, och är en utgångspunkt vid avfallsplanering. Vid framtagandet av mål för Sysav-regionen har avfallstrappan varit vägledande för hur avfall ska behandlas. 2.2 för avfallshanteringen i Lunds kommun för Sysav och dess ägarkommuners regionala kretsloppsplanering och respektive kommuns avfallsplanering har följande struktur: Inriktningsmål: Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen som är gemensamma för Sysav och dess ägarkommuner. Bolaget Sysav som behandlare av avfall och kommunen som insamlare av avfallet arbetar på olika sätt med inriktningsmålet. Delmål: Anger på en mer detaljerad och konkret nivå vad kommunen vill uppnå och genomföra för att bidra till inriktningsmålet. Om delmålet inte är direkt mätbart kan åtgärderna vara ett mått på om delmålet uppnåtts. Åtgärder: Anger hur kommunen avser arbeta med delmålet. Kommunspecifika åtgärder tas fram i samband med Renhållningsverkets verksamhetsplanering och redovisas i Renhållningens handlingsplaner för övergripande miljömål 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall 10

2.3 Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering Delmål 1.1 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Kommunen ska bedriva attitydpåverkande arbete genom information om sambandet konsumtion, återvinning och avfallsminimering och dess effekter. Lunds renhållningsverk i samarbete med LundaEko. Ta fram information som belyser konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen. Genomförande av åtgärder Delmål 1.2 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Beakta avfallsminimering vid inköp och upphandlingar samt arbeta aktivt med att öka kunskapen kring detta. Alla kommunens förvaltningar Annordna utbildning gällande avfallsminimering för personal som arbetar med inköp upphandling. Genomförande av åtgärder Delmål 1.3 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Minska mängden mat som kasseras vid kommunens egna storkök och restauranger. Den enhet inom kommunen som ansvarar för kostområdet. Annordna utbildning för kostansvariga och annan berörd personal. Genomförande av åtgärder 2.4 Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Delmål 2.1 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Andelen farligt avfall i restavfallet ska kontinuerligt minska genom förbättrade insamlingssystem och genom att hålla hög kunskap om farligt avfall hos hushåll samt verksamheter i kommunen. Lunds renhållningsverk Arbeta för fastighetsnära hämtning av farligt avfall på flerbostadshus. Införa samlaren eller annat system hos handlare i kommunen. Genomföra plockanalyser och nyckeltal från Avfall Web på inlämnat avfall. Titta på antal samlaren eller liknande system samt geografiska spridning. Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter Delmål 3.1 Ta fram årliga verksamhetsmål för att stimulera till ökad återanvändning av varor och produkter Ansvarig Samtliga nämnder i kommunen Åtgärder Inom den egna förvaltningen ta tillvara inventarier eller erbjuda andra verksamheter överblivet material istället för att kassera detta. Uppföljning & I den årliga miljöredovisningen utvärdering 11

2.5 Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av i första hand material och i andra hand energi Delmål 4.1 I flerfamiljshushållens restavfall får det bara finnas 25 viktprocent förpackningar och tidningar. Motsvarande siffra för villahushåll skall vara 15 viktprocent Ansvarig Lunds renhållningsverk Åtgärder Arbeta för att öka andelen villakunder med fyrfack till 80 %. Uppföljning & utvärdering Plockanalyser och nyckeltal Avfall Web på lämnat avfall Delmål 4.2 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Lunds renhållningsverk Införa matavfall på samtliga hushåll. Fortsätta utbyggnaden av matavfall på flerfamiljsboenden och restauranger. Nyckeltal Avfall Web på lämnat avfall Delmål 4.3 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Delmål 4.4 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. VA- Syd Utveckla och följa handlingsprogrammet ReVAQ Verka för att certifiera slammet. Kontrollera att miljönyttan med att återföra näringsämnen till åkermark är större än risken att öka föroreningshalten i marken av miljöstörande ämnen Statistik från VA- syd Driftsätta en samlokaliserad anläggning för omhändertagande av park, trädgårdsavfall samt uppsopsgrus och löv från gator och trottoarer. Tekniska förvaltningen, STARK, LRV Ta fram plats för anläggning Genomför bygget. Genomförande av åtgärder 2.6 Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Delmål 5.1 Ansvarig Åtgärder Uppföljning & utvärdering Insamling och transporter av avfall ska planeras med avseende på minimerad miljö- och klimatpåverkan. Lunds renhållningsverk Införa fordonsdatorer Optimering av hämtningsdagar Regelbunden uppföljning av Ecodriving. Antal fordon med datorer, andel med miljövänliga drivmedel. 12

2.7 Samstämmighet med nationella, regionala och lokala miljömål 2.8 Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål Utgångspunkten för vad som kan anses vara hållbar avfallshantering i Sverige finns i 16 nationella miljökvalitetsmål, beslutade av Sveriges Riksdag. Det övergripande målet är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Delmål anger inriktning och tidsperspektiv för att uppnå miljökvalitetsmålen. De mål som rör avfallshantering är främst placerade samlat under ett delmål tillhörande miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö : Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. et har utvecklats i ett antal mer preciserade strecksatser för tiden fram till 2010, som handlar om: Att minska mängden deponerat avfall Att öka mängden hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling Att öka mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling Att öka mängden matavfall från livsmedelsindustrier med mera som återvinns genom biologisk behandling Att öka mängden fosforföroreningar i avlopp som återförs till produktiv mark Flera delar i delmålet kommer troligtvis att kunna nås. Det är framför allt delmålet om matavfall från hushåll och andra källor (strecksats tre) samt målet om återföring av fosfor (strecksats fem) som bedöms som svårast att nå, enligt Naturvårdsverket (juni 2010). Delmålet i sig, att stoppa ökningen av den totala mängden avfall, bedöms också som svårt att uppnå. Miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål ses över och uppdateras kontinuerligt. En ny miljömålsproposition [1] lämnades i mars 2010. Den innehåller förslag till förändringar av miljömålssystemet, som kommer att införas successivt. I stället för delmål till de olika miljökvalitetsmålen införs effektmål som kan beröra flera miljökvalitetsmål. Ambitionen är att dessa ska vara formulerade på ett sätt som gör dem lättare att uppnå än de nu gällande delmålen. Effektmål som berör avfallshantering finns när detta skrivs inte framtaget ännu. Även andra miljökvalitetsmål berör avfallshanteringen. Av störst betydelse är Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Avfallshanteringens inverkan på målet Begränsad klimatpåverkan har hamnat allt mer i fokus. I ett regeringsuppdrag 2 har möjligheterna att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från olika sektorer utretts. Exempel på åtgärder för att minska utsläppen från avfallssektorn: minska lustgasutsläppen från lagring av avloppsslam öka återvinning av plast och metall öka biogasproduktionen ur matavfall 2 Kontrollstation 2008, Naturvårdverket 13

2.9 Nationellt prioriterade åtgärder för att nå avfallsmålen Sveriges avfallsplan I september 2005 beslutades om Sveriges första nationella avfallsplan 3. Denna pekade ut prioriterade åtgärder för en hållbar avfallshantering utifrån de miljökvalitetsmål som då fanns för avfallshantering. Naturvårdsverket håller på att ta fram en ny nationell avfallsplan, som ska utgå från de nya effektmål gällande avfall som de nationella miljökvalitetsmålen kommer att omfatta, samt kraven i nya EU:s nya ramdirektiv för avfall, och kommer att ange inriktningen på avfallsarbetet i Sverige de kommande åren. Den beräknas vara klar tidigast i mars 2011. 2.10 Avfallshantering i Skånes miljömål Länsstyrelsen i Skåne län bryter ned de nationella målen till den regionala nivån i Skånes miljömål och handlingsprogram. Delmål om avfallshantering under målet God bebyggd miljö har följt den nationella utformningen. En större översyn och revidering av Skånes miljömål ska göras som en följd av regeringens miljömålsproposition som lämnades i mars 2010. Under 2009 beslutade Länsstyrelsen dock om nya delmål under Begränsad klimatpåverkan för Skåne. Nytt i dessa jämfört med tidigare mål om minskad klimatpåverkan, ökad produktion av förnybar el och effektivare energiutvinning är nu mål om ökad biogasproduktion i Skåne samt minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn. 2.11 Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål När denna plan tas fram är, som beskrivet ovan, det nationella och regionala miljömåls- och planeringsarbetet gällande avfall under uppdatering (undantaget Skånes nya delmål om Begränsad klimatpåverkan som är beslutade). Planeringsarbetet har i stället byggt på publicerade förarbeten, samt intervjuer med berörda myndigheter för att fånga upp vad som är aktuellt. EU:s ramdirektiv med avfallshierarkin har varit övergripande, och det är också därifrån som de nationella arbetena utgår, varför samstämmigheten troligtvis blir hög. Det har lett fram till att flera nya frågor har lyfts in i planeringsarbetet för Sysav-regionen för de kommande fem åren. Utöver de områden som redan den föregående planen innehöll, och som fortfarande är viktiga, d.v.s. hantering av farligt avfall (inriktningsmål 2), samt fortsatt maximerad återvinning av material och energi, inklusive matavfallsinsamling och biogasframställning utifrån denna (inriktningsmål 4), omfattar planen nu tydliga mål inom områdena: avfallsminimering (inriktningsmål 1) återanvändning (inriktningsmål 3), samt avfallstransporter (inriktningsmål 5) Detta speglar sammantaget aktuella ambitioner inom avfallsområdet inom EU och Sverige med avfallshierarkin och minimerad klimatpåverkan i fokus. Det går i dagsläget inte att säga hur de mer konkreta delmål som har satts upp för regionen kommer att stämma överens med resultatet av det nationella arbetet. 3 Strategi för hållbar avfallshantering 14

2.12 LundaEko delen utgår från riksdagens 16 miljökvalitetsmål. Här formuleras lokala miljömål som Lunds kommun siktar mot och åtgärder som ska leda till respektive mål. Strategidelen är ett arbetsredskap. I den delen av programdokumentet är åtgärderna från måldelen samlade i strategier, det vill säga knippen av åtgärder som verkar åt samma håll. I strategidelen beskrivs åtgärderna mer utförligt och tydliggör hur målen ska uppfyllas. Ansvarsdelen, den tredje delen och sista delen i programmet, fördelar ansvaret för åtgärderna mellan kommunens nämnder och styrelser. 3 Konsekvenser av avfallsplanens genomförande en i avfallsplanen medför förändringar jämfört med dagens system för avfallshantering. Genomförandet av målen i avfallsplanen kan medföra förändringar som bland annat kommer att påverka miljö och ekonomi. 3.1 Sammanfattning av betydande miljöpåverkan De nationella miljökvalitetsmålen tillsammans med de regionala miljömålen för Skånes län har varit utgångspunkt för vad som kan anses vara en hållbar avfallshantering. Avfallsplanens mål miljöbedöms genom att det beskrivs vilken miljöpåverkan målen i avfallsplanen kan ha på nationella miljökvalitetsmålen. Positiv miljöpåverkan som avfallsplanen kan ge upphov till: Minskat nyttjande av naturresurser i och med avfallsminimering och en ökad återvinning. Kommunen bidrar till uppfyllandet av nationella och regionala miljömål. Särskilt positiv effekt har avfallsplanen främst på God bebyggd miljö (A), Begränsad klimatpåverkan (B) och Giftfri miljö (C). Ökad kunskap om farligt avfall hos hushåll och verksamheter i kommunen samt förbättrade möjligheter till att lämna farligt avfall för hushåll, kan bidra till minskad felsortering och en ökad insamlingsgrad. Utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung minskar till följd av en ökad insamling av organiskt avfall till biologisk behandling för produktion av biogas. Detta leder till positiva effekter på miljömålet Begränsad klimatpåverkan (B). Negativ miljöpåverkan som avfallsplanen kan ge upphov till: Utsläpp till luft av försurande och klimatpåverkande gaser samt att bullernivåerna kan öka till följd av fler avfallstransporter, denna negativa påverkan kan minska något vid optimering av transporterna. Miljömålen God bebyggd miljö (A), Begränsad klimatpåverkan (B), Frisk luft (D) och Bara naturlig försurning (F) kan således påverkas av avfallsplanen i negativ bemärkelse. Nyttjande av mark ökar något för fler anläggningar för avfallshantering, vilket kan medföra negativ påverkan på miljömålet God bebyggd miljö (A). Om det biologiskt behandlat materialet inte är kvalitetssäkrat, kan det innebära en diffus spridning av miljöstörande ämnen, detta skulle ha en negativ effekt på miljömålet Giftfri miljö (C). Genomförandet av avfallsplanen medför ett ökat behov av en anläggning för biogasproduktion från matavfall. Konsekvenserna av anläggningar för avfallshantering utreds och beskrivs i samband med tillståndsprövning och beskrivs inte närmare i avfallsplanen. 15

3.2 Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för avfallshanteringen kommer att öka på grund av ny lagstiftning och vid genomförandet av mål i avfallsplanen. Exempel på målområden som medför ekonomiska konsekvenser är: Ökad tillgänglighet i insamlingen av farligt avfall och därtill förväntad ökning av de insamlade avfallsmängderna Möjlighet till separat insamling av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och livsmedelsbutiker Kommunens renhållningstaxa har utformats för att finansiera Renhållningens verksamhet och samtidigt styra mot en bättre miljö och bidra till att avfallsplanens mål uppfylls. Renhållningstaxan ska också leda till ökad effektivitet, bättre arbetsmiljö, ett enhetligt behållarsystem, en rättvis fördelning av kostnader. 4 Fortsatt planeringsprocess och uppföljning Uppföljning av avfallsplanen är en viktig faktor för att målen i avfallsplanen ska uppfyllas. Genom uppföljningen fås ett mått på om de utförda åtgärderna ger ett tillräckligt bra resultat eller om ytterligare resurser behöver sättas in för att nå målen. 4.1 Årliga handlingsplaner med åtgärder Årliga handlingsplaner med åtgärder kopplade till målen i avfallsplanen tas fram för Lunds kommun i samband med ledningensgenomgång. Sysav och ägarkommunerna kommer även fram till ett gemensamt åtgärdsprogram. Handlingsplanerna med åtgärder tas fram årligen för att avfallsplanen ska bli ett levande dokument samt att åtgärderna på ett enkelt sätt ska kunna hållas aktuella. För framtagandet av handlingsplanerna ansvarar Lunds renhållningsverk. En ekonomisk analys av handlingsplaner med åtgärder ska genomföras för att tillse att ekonomiska och personella resurser finns tillgängliga. Årliga handlingsplaner med åtgärder för kommunen som tas fram ska skickas in till Länsstyrelsen av Lunds kommun. Årliga åtgärdsprogram som tas fram gemensamt för Sysav- kommunerna ska årligen skickas in till Länsstyrelsen av Sysav. 5 Avfall och behandling i Lunds kommun 5.1 Hushållsavfall uppstår överallt där människor vistas, alltså även på förvaltningar och företag. Hushållsavfall är enligt definitionen sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller anläggning. Exempel på verksamheter där hushållsavfall uppkommer är boenden, t ex sjukhus och hotell, arbetsplatser, t.ex. kontor, alla slags butiker och industrier, samt andra uppehållsplatser t ex restauranger, daghem och skolor. Hushållsavfallet samlas in på olika sätt beroende på var det hämtas. Hushållsavfallet är uppdelat i restavfall och matavfall. Från villor är det kärl hämtning i två eller fyrfackskärl som används. Fyrfackssystemet är resultatet av en tanke som föddes på Lunds renhållningsverk under slutet av 90talet. Detta har förfinats och är nu verklighet i 20tal kommuner i Sverige och även på orter i våra grannländer. Avfallet hämtas med fyrfacksbil vid fastigheten varannan vecka. Från flerfamiljs boenden är också kärl den vanligaste metoden även om container och undergroundbehållare förekommer. Från industri och 16

verksamheter är det kärl, container och komprimatorer som används. Veckotömning är den vanligaste frekvensen även om man med komprimatorer och undergrounds kan förlänga intervallet och på så sätt minska antalet transporter. 5.2 Matavfallet är fortfarande under utbyggnad. Från de 70 % av villorna som är anslutna sker hämtningen varannan vecka i ett, två eller fyrfacks kärl med flerfacksbil. Efter ett försök på flerfamiljsboende är nu utbyggnaden i full gång. Matavfallet hämtas varje vecka i 190l kärl med baktömmande sopbil. Från verksamheter sker hämtning i kärl och i vissa fall med slamsugbil från en uppsmlingstank. Detta alternativ gäller de som har matavfallskvarn vilket framför allt är större beredningskök till skola och omsorg, men även några stora verksamheter har detta i sina personalmatsalar. 5.3 Grovavfallet kan lämnas till en av kommunens fyra ÅVC. Där även farligt avfall, elektronik m.m. kan lämnas. En och tvåfamiljshushåll även få hämtat vid sin fastighet mot en extra kostnad. Flerfamiljsboenden kan teckna avtal med Lunds Renhållningsverk om grovsophämtning. Då hämtas avfallet med flakbil för vidare sortering och återvinning. Hushållen kan också lämna begagnade möbler och annat material som kan återanvändas på återvinningscentralen på Gastelyckan. Hjälporganisationen Svalorna tar hand om materialet och säljer detta vidare för återanvändning. Både på gastelyckans och Gunnesbo ÅVC kan kläder lämnas till Emmaus Björkå. Även andra hjälporganisationer tar emot begagnat material för loppisförsäljning. Internet med Blocket och Tradera och likn. spelar också en stor roll för återanvändning då mycket begagnat säljs via annonser på nätet. Det finns också siter som t.ex. skänkes.se där man kan skänka bort sina begagnade saker. I Lund finns också loppmarknad på Södra Esplanaden och Clementstorget där många begagnade varor säljs. 5.4 Trädgårdsavfall kan lämnas fritt på 4st ÅVC. Både villaägare och flerfamiljsboenden kan ha abonnemang för trädgårdsavfall. Detta hämtas i 190l kärl varannan vecka från mitten av mars till början av december. Avfallet körs idag till behandling på kompostanläggningen vid Sankt Hansbackar. 5.5 Latrin samlas in i tunnor. Hämtning av latrin sker med flakbil. Vid Lunds renhållningsverk separeras engångsbehållare från latrin genom slamsugning av engångsbehållarna. Efter separeringen transporteras latrin med slamsugningsfordon till Källby avloppsreningsverk. Tömning av latrin i tunnor avslutas under 2011. 5.6 Slam från små (enskilda) avloppsanläggningar såsom trekammarbrunnar, slutna tankar eller annan lösning som kan räknas till små avloppsanläggningar, utförs med slamsugningsfordon. Slam från små avloppsanläggningar tas emot och behandlas vid Källby avloppsreningsverk i Lunds kommun. Kompostering eller annan jordförbättring av slam från små avloppsanläggningar förekommer. 5.7 Slam från fettavskiljare tömning av slam från fettavskiljare, utförs med slamsugningsfordon. Slam från fettavskiljare tas emot och behandlas vid Källby avloppsreningsverk i Lunds kommun. 17

Insamlade mängder Materialflöden från hushållen(ton) 2007 2008 2009 2010 Hushållsavfall 230,4 212,0 208,7 203,3 Matavfall 5,4 18,9 18,6 22,6 Returpapper 70,0 61,5 60,6 58,4 Wellpapp 22,5 23,7 23,3 21,3 Glasförpackningar 20,7 21,0 20,7 19,8 Kartongförpackningar 13,6 14,9 14,7 17,0 Plastförpackningar 2,8 3,2 3,2 4,0 Metallförpackningar 1,9 2,2 2,1 2,3 Skrot 17,5 12,4 12,2 13,5 Kompostmaterial 50,1 49,4 48,6 44,5 Farligt Avfall 2,3 2,1 2,0 2,1 ÅVC Sysav 122,4 120,0 118,1 116,0 ÅVC LRV 9,5 8,5 8,4 8,4 Summa 576,5 549,8 541,1 533,1 Summa producentansvar 131,6 126,5 124,5 122,8 5.8 Farligt avfall samlas in via de fyra återvinningscentraler och två miljöstationer som finns i kommunen. Sysav hämtar det farliga avfallet på återvinningscentraler och miljöstationer för vidare transport till SYSAV:s avdelning KEMI. Fast och flytande farligt avfall från hushåll behandlas främst genom förbränning med energiutvinning vid Sysavs anläggning i Malmö. Andra vanliga behandlingsmetoder för farligt avfall från hushåll är återvinning och deponering. 5.9 Avfall som omfattas av producentansvar som förpackningar, returpapper, elektroniska produkter ansvarar producenterna för insamling och omhändertagande. För närvarande finns det fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar på 55 % av en och tvåfamiljshus samt 80 % av flerfamiljsboenden. Väljer invånarna att sortera ut sina förpackningar och köra med dem själva finns 4st ÅVC, 22st ÅVST utspridda i kommunen där man kan lämna sina förpackningar och returpapper. Elektroniken kan lämnas in på de fyra ÅVC som finns i kommunen. LKF som är det kommunala bostadsbolaget har på många av sina miljöhus möjlighet för sina boende att lämna småelektronik fastighetsnära. När behållarna är fulla hämtas avfallet med flakbil. 5.10 Förpackningar och tidningar FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen)är ett producentföretag inom återvinningsbranschen som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns. Förpackningar och tidningar behandlas huvudsakligen genom återvinning och blir nya förpackningar och tidningar. Ägare till FTI är de fyra materialbolagen Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong och Pressretur. Dessutom finns Svensk GlasÅtervinning med samarbetsavtal. I FTI:s och materialbolagens styrelser finns representanter från förpacknings- och tidningsindustrin, handeln och branschorganisationer. 5.11 Elektriskt och elektroniskt avfall El-kretsen är näringslivets servicebolag och har som uppgift att uppfylla producentansvaret inom elektriska och elektroniska produkter 18

samt batterier. El-kretsen driver ett rikstäckande system för insamling och återvinning av elektriska och elektroniska produkter. Systemet kallas Elretur och drivs i samarbete med landets kommuner. Elektriskt och elektroniskt avfall tas om hand för demontering, återvinning samt destruktion av farliga material och ämnen. 5.12 Batterier Den 1 januari 2009 införlivas batteridirektiv 2006/66/EG genom en ny svensk förordning SFS 2008:834. Batterier sorteras och metallåtervinns och blir ny råvara. Batterier som innehåller kvicksilver ska inte återvinnas utan omhändertas särskilt för att undvika att kvicksilvret återinförs i kretsloppet. 5.13 Vitvaror som spisar, tvättmaskiner samt torktumlare, gäller samma som för elektriskt och elektroniskt avfall. Kyl och frys demonteras och freon saneras. Freonen destrueras och metallen återvinns och blir till ny råvara. 5.14 Däck regleras i förordning (1994:1236) om producentansvar för däck. Förordningen om producentansvar gäller, med några få undantag, alla som yrkesmässigt producerar, importerar eller säljer däck. Gummi från insamlade däck används för regummering eller för energiutvinning. Fälgar fragmenteras och återvinns och blir ny råvara. 5.15 Bilar Sedan 1 juni 2007 omfattar producentansvaret alla bilar enligt en ny förordning (SFS 2007:185). I Sverige återvinns eller återanvänds (sedan 2002) 85 procent av materialet i skrotbilarna. Återvinning sker bland annat av metaller, glas och gummi. 5.16 Läkemedel Producentansvaret innebär att alla apotek som hanterar receptbelagda läkemedel är skyldiga att ta emot läkemedelsavfall och se till att avfallet transporteras bort och i övrigt hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Producenterna är också skyldiga att informera dem som köper läkemedel om möjligheten att lämna tillbaka läkemedelsavfall till apoteken och om varför avfallet inte bör blandas med övrigt avfall. Producentansvaret för läkemedel omfattas dock inte av farligt avfall, vilket betyder att kommunerna ansvarar för att borttransportera och för bortskaffning av visa läkemedel som utgör farligt avfall och som kommer från hushåll. I dagsläget är det cytostatika och cytotoxiska läkemedel som utgör farligt avfall. 5.17 Övrigt avfall från industrier och verksamheter Denna kategori av avfall utgör den största delen av det genererade avfallet i samhället. Eftersom det ligger utanför kommunernas ansvarsområde måste verksamheterna själva se till att det producerade avfallet kan transporteras och behandlas på ett riktigt sätt. Svårigheten att få fram uppgifter om detta avfall gör att kommunernas kunskap om avfallsmängder och flöden är ofullständiga. 5.18 I det följande redovisas översiktliga uppgifter om hur övrigt avfall från industrier och verksamheter återvinns eller bortskaffas. 5.19 Tunga och inerta material som exempelvis tegel, betong, lättbetong, tegel/betongblandningar och jord behandlas främst genom materialåtervinning men även återanvändning, deponering eller behandling av farligt avfall förkommer av vissa av de utsorterade avfallsfraktionerna. 5.20 Brännbart avfall och större brännbart avfall behandlas genom förbränning med energiutvinning vid bl.a. Sysavs avfallsförbränningsanläggning Sjölunda i Malmö. 5.21 Blandat avfall förbehandlas genom sortering och behandlas sedan genom materialåtervinning, förbränning med energiutvinning eller deponering. 19

5.22 Byggavfall som exempelvis brännbart byggnadsavfall, byggskrot från rivning och renovering, gipsskivor och planglas behandlas främst genom materialåtervinning och förbränning med energiutvinning men även återanvändning, behandling av farligt avfall och deponering förekommer av vissa av de utsorterade avfallsfraktionerna. 5.23 Livsmedelavfall som exempelvis livsmedel på pall, förpackade livsmedel, rena livsmedel eller beredningsavfall och fettavskiljarslam behandlas främst genom biologisk behandling (rötning) men även deponering förekommer där det är omöjligt att separera livsmedelsavfallet från exempelvis glas. 6 Avslutade deponier i Lunds kommun Den första kartläggningen av gamla deponier gjordes 1993 av Lunds Tekniska högskola och omfattade 43 mycket små till stora deponier. Det var en hydrogeologisk undersökning och riskklassificering enligt Le Grande metoden. Efter denna bedömning återstod 8 deponier, som skulle undersökas närmare. När denna undersökning var klar kunde ytterligare 2 deponier bedömas som så ofarliga att vidare kontroller inte bedömdes nödvändiga. De 6 återstående deponierna, kontrollerades under ett flertal år vad gäller grundvatten, ytvatten och metangas. Tabell 1. Förteckning över äldre avfallsupplag i Lunds kommun som efter undersökningar 1996-1997 bedömdes vara i behov av fortsatt kontroll. Upplag Aktiv period Deponerat avfall Rögle 1967-1990 Hushålls-, industri & trädgårdsavfall, schakt & rivningsmassor Kontrollmätningar av yt- och grundvatten pågår sedan 1998. S:t Hans backar, Lund 1948-1967 Hushållsavfall, schaktmassor, byggavfall och aska Övertäckning med lermorän, delvis ett system med avskärmande dräneringar, kontrollmätningar 1998-2000. Dalby 1950-1976 Hushållsavfall Övertäckt med jord, vegetation, kontrollmätningar 1998-2000. Östra Mölla, Dalby 1950-1970 Siporexavfall och hushållsavfall Övertäckning med troligen lerhaltig jord, kontrollmätningar 1998-2000. Risen Genarp 1946-1974 Hushållsavfall Väl övertäckt med lerhaltig jord och gräsvegetation, kontrollmätningar 1998-2000. Veberödstippen 19??-1975 Hushålls-/Industriavfall Bristfällig övertäckning, vegetation, (stärkelse & klorkalk) kontrollmätningar 1998-2000. K lassificering enligt L eg rands system Av dessa 6 deponier finns Rögledeponin, utanför Södra Sandby som avslutades 1990. Här har alltid funnits kontrollprogram. Flera dammar finns som samlar upp lakvatten. Detta luftas med hjälp av självfall från damm 1 till damm 2 innan lakvattnet går ut i bäck. Kontrollprogrammet har uppdaterats och förnyats vid ett flertal tillfällen de senaste 10 åren. Under 2008 och 2010 har ytterligare åtgärder gjorts för att begränsa lakvattenläckage till omgivande betesmark. 20

De fyra mindre deponierna Pinnemöllaparken/Östra Mölla och Ravinen/Rökepipan i Dalby, Humlamaden i Veberöd samt Risen i Genarp har under de senaste är ytterligare undersökts och förslag till åtgärdsprogram har tagits fram. Genomförande av dessa miljöskyddsåtgärder beräknas vara klara till halvårsskiftet 2011. Därefter ska nya kontrollprogram fastställas för att kontrollera att vidtagna åtgärder har önskad effekt. Rapporter finns som beskriver resultatet av undersökningarna och åtgärderna. Lunds stora deponi, Sankt Hans backar är idag ett stort park- och rekreationsområde. Förutom undersökningar med avseende på metangas, grund- och ytvatten så har 5 olika undersökningar av fiskar i Vallkärrabäcken, som avleder vatten från både Sankt Hans backar och dagvatten från norra Lund, genomförts den senaste 10-årsperioden. De 3 första elfiskeundersökningarna visade fenskador på ett antal öringar i den södra armen av Vallkärrabäcken som fångar upp vatten från Lund. Den andra norra armen av bäcken som avvattnar åkermark har inte vid något tillfälle haft skadad fisk. Med anledning av detta genomfördes 2008 en hälsoundersökning av fisk för att se om påverkan fanns kvar och för att kunna avgöra vilken typ av ämnen som påverkat fisken. Tre platser valdes ut; den plats i södra armen av Vallkärrabäcken där skador tidigare påvisats, norra armen som referens samt vid utloppet på en grävd dagvattendamm. I rapporten bekräftas de tidigare iakttagelserna att fisk i södra armen av Vallkärrabäcken är påverkad av miljöskadliga ämnen, men inte i den norra. I slutet av 2009 utfördes en ny elfiskeundersökning enligt tidigare modell, som visade samma mönster som tidigare, dock med procentuellt färre skadade fiska än tidigare. Då det visat sig att även ett asfaltupplag och en kompostanläggning intill Sankt Hans backar kan påverka vattenkvaliteten tillsammans med dagvatten från norra Lund och deponin krävs ytterligare utredningar för att de åtgärder som vidtas ska bli så verkningsfulla som möjligt. Det kommer troligen att krävas omfattande åtgärder med översilningsmarker och nya dammar för att behandla det förorenade vattnet, varför dessa inte beräknas kunna vara slutligt genomförda förrän under 2012-2013 7 Samråd 7.1 Bakgrund till samråd En viktig del i arbetet med renhållningsordningen är att samråda med berörda aktörer och att fånga upp önskemål och erfarenheter utifrån olika perspektiv. Lunds kommun ska på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och verksamheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken när förslag till renhållningsordning upprättas. Innan renhållningsordningen antas ska förslaget ställas ut för granskning för allmänheten under 4 veckor så all kan komma in med synpunkter. 7.2 Genomfört samråd Samrådet har i praktiken genomförts genom politisk förankring i kommunen, förankring hos berörda tjänstemän i kommunen samt genom skriftlig delgivning av förslag till Renhållningsordning till externa/interna intressenter. Förankringsprocessen ger goda förutsättningar för acceptans för mål i avfallsplanen samt möjlighet till att skapa en medvetenhet kring avfallsfrågornas komplexitet. Perspektiv som fångats upp vid möten, diskussioner, telefonkontakter och skriftlig delgivning är: 21