VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET Bilaga K2 Naturinventering 2013
Datum: 2013-09-17 Sida 1 (1) Bilaga K2 PM Kompletterande naturinventering Spjutåsberget har inventerats vid två tillfällen tidigare under utredningsarbetet. Dessa har under juni 2013 kompletterats med en inventering i fält av BioThink. Syftet med inventeringen har dels varit att fördjupa kunskapen kring det ansökta verksamhetsområdet för att kunna anpassa detaljutformning och dels att få underlag för fortsatt arbete med att avgränsa områden med höga naturvärden för långsiktigt skydd.
Naturvärdesinventering av område för planerad vindkraft vid Spjutåsberget, Härnösands kommun. Rapport 2013-07-09, rev 3013-08-21 Anita Wennström, BioThink 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Tidigare inventeringar i området... 4 3. Metodik... 5 3.1 Identifiering av delområden... 5 3.2 Fältinventering... 6 3.3 Naturvärdesklassning... 6 4. Fältinventering... 7 4.1 Tallskog av lavtyp på hällmarkerna... 7 4.2 Blandskog i ravinerna... 8 4.3 Våtmarker... 8 4.4 Planerat område för fundament till verk 1... 8 4.5 Väg mellan fundament 1 och 2... 10 4.6 Planerat område för fundament till verk 2... 12 4.7 Väg mellan fundament 2 och infartsvägen... 12 4.8 Väg mellan infartsvägen och fundament 3... 14 4.9 Planerat område för fundament till verk 3... 15 4.10 Väg mellan fundament 3 och 4... 17 4.11 Planerat område för fundament till verk 4... 18 4.12 Område mellan verk 3, 4 och Lomtjärnen... 19 5. Sammanfattning... 21 6. Referenslitteratur... 22 2
1. INLEDNING Inventeringen genomfördes 6 juni 2013 av Anita Wennström, biolog och Fil.lic. i ekologi. Planerat område för de fyra vindkraftverken utgörs av hällmarkstallskog med inslag av hällkar och några mindre våtmarker. Området som inventerades är ca 40 ha stort, se figur 1. Inventeringen omfattar det område som är avgränsat på översiktskartan och omfattar både planerad placering av vindkraftverken och tillhörande vägar, samt Lomtjärnberget mellan planerade vindkraftverk 3 och 4 samt Lomtjärnen. Figur 1. Översiktskarta med inventerat område vid Spjutåsberget och planerade vindkraftverk. 3
2. TIDIGARE INVENTERINGAR I OMRÅDET Söder om planerat läge för vindkraftverk 1 och Spjutåsberget finns ett område utmärkt som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen, se figur 2. Naturvärdet består av hällmarkstallskog på sydväxtberg. Söder om Lomtjärnen mellan planerat läge för verk 3 och 4 samt öster om 4, så har Skogsstyrelsen även pekat ut 3 nyare nyckelbiotoper med motivering att de är hällmarkstallskog på höjdrygg dominerad av bergimpediment, bedömd medelålder ca 250 år. Rikligt med mycket gamla, knotiga, grova och kortvuxna tallar med visst inslag av död tallved, gamla tallågor och enstaka torrakor. Finns också klen och senvuxen död ved av gran och björk. Den nordligaste nyckelbiotopen gränsar till tallsumpskog. Området bedöms som svåravgränsat. Figur 2. Utpekade nyckelbiotop samt registrerade fynd i Artportalen (främst svampar och lavar). I Artportalen finns registrerat förekomst av motaggsvamp, blå taggsvamp, korktaggsvampar, laxticka, svart taggsvamp, gullgröppa, goliatmusseron och grovticka på Spjutåsberget, se figur 2. Vid Lomtjärn finns registrerat tidigare fynd av tallticka, motaggsvamp, doftskinn, rödgul taggsvamp, ullticka, blomkålssvamp och vedticka. Nästan alla dessa arter är svampar som förekommer med fruktkroppar under hösten, och de kunde därför inte bekräftas (med ett undantag) vid denna inventering som genomfördes under försommaren. Dock kan värdestrukturer som död ved identifieras oavsett årstid. 4
Runt Lomtjärnen är ett område avgränsat som naturvårdsobjekt av Länsstyrelsen. Skogsstyrelsen har även avgränsat fler mindre områden som sumpskogar. Nordost om det planerade området för vindkraftverk finns två områden avgränsade av HEMAB som spelområden för orre respektive tjäder, se figur 3. Vid inventering i november 2011 identifierades vissa naturvårdsobjekt som äldre tallar. Vid inventering i december 2012 avgränsades områden med bedömd naturvärdesklass 1 och 2. För avgränsning av dessa områden se figur 3. Figur 3. Översiktskarta med tidigare kända naturvärden vid området Spjutåsberget. 3. METODIK Inventeringen genomfördes som en detaljerad naturvärdesinventering enligt den SIS standard som håller på att tas fram för naturvärdesinventeringar. Syftet med inventeringen var att beskriva naturtyperna och naturvärdena och är avsett att vara ett underlag för planering av vindkraftverk och vägar i området så att en sammanvägd bedömning kan göras av olika förutsättningar och intressen. 3.1 Identifiering av delområden För att besöka alla tänkbara värdestrukturer i området så användes ortofoto med hög upplösning för att avgränsa delområden. I tolkningen bedöms faktorer som trädslag, slutenhet och våtmarker och topografi. Efter inventeringen sammanställdes resultatet och gränser för utbredning av delområden gjordes i kartform som redovisas i efterföljande avsnitt. 5
3.2 Fältinventering Genom området går vandringsstigar i öst- västlig riktning samt upp till Lomtjärnen och vidare i östlig och nordlig riktning. Handhållen GPS användes för att optimera vandringsrutterna och lägga ut positionsbestämning av funna värdestrukturer/artförekomster. Dels noterades de vanliga dominerande arterna för att bestämma naturtypen och dels eftersöktes ovanliga arter och värdefulla naturmiljöer. Vissa kollekter samlades in och varje delområde och utmärkande arter fotades. Inventeringen gjordes genom att indela området i delområden efter vegetationstyper med ett stratifierat sökande efter skyddsvärda arter och värdestrukturer. Indelningen i vegetationstyper följer Nordiska ministerrådets Vegetationstyper i Norden, Tema Nord 1998:510. Nomenklaturen följer den referenslitteratur som anges i slutet av rapporten. 3.3 Naturvärdesklassning Klass 1 Mycket höga naturvärden. Områdena karaktäriseras av opåverkad eller delvis påverkad naturmiljö med stort inslag av värdefulla strukturer eller arter. Områden av värde för den biologiska mångfalden på nationell nivå. Klass 2 Klass 3 Klass 4 Höga naturvärden. Områdena karaktäriseras av påverkade naturmiljöer med ett visst inslag av värdefulla strukturer eller arter, alternativt opåverkade områden med ringa inslag av värdefulla strukturer eller arter. Områden av värde för den biologiska mångfalden på regional nivå. Vissa naturvärden, rikligt förekommande områden med begränsat värde men som ändå utgör viktiga biotoper för triviala arter på lokal nivå. Låga naturvärden Signalarter = arter som indikerar miljöer med höga naturvärden enligt Skogsstyrelsen. Rödlistade arter = tas fram av ArtDatabanken vid SLU och fastställs av Naturvårdsverket. Baseras på känd utbredning, populationsstorlek, populationsutveckling, m.m. och delas in i följande kategorier: Försvunnen (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Missgynnad (NT) och Kunskapsbrist (DD). Inga fridlysta arter påträffades vid inventeringstillfället. De avgränsningar som Skogsstyrelsen gjort av markerade nyckelbiotoper är svår att förstå motivering till. De följer inte avgränsning av naturvärden eller strukturer i landskapet, varför de bortses från i denna inventering. Beskrivningen av naturtyper och naturvärden följer istället de som markerats på karta i figur 4. 6
Figur 4. Översikt av förekommande naturtyper i området (H=hällmarker, B=barrblandskog och V=våtmark). 4. FÄLTINVENTERING Dominerande naturtyper är; H = hällmarker med gles tall skog, relativt opåverkad av mänsklig aktivitet men med välbesökta stigar, hyser äldre levande och döda tallar. B = barrblandskog i raviner och mot Lomtjärnen V = våtmark/hällkar av typen fattigkärr med fastmattevegetation och angränsande sumpskogar. 4.1 Tallskog av lavtyp på hällmarkerna Näringsfattiga, torra områden som domineras av äldre tallar. På vissa av hällmarkerna finns martallar, björk och rönn och visst inslag av äldre gran i höljorna. Enligt tidigare uppgifter uppgår ålderna på vissa tallar till ca 250 år. Detta kunde inte bekräftas vid fältbesöket, men förutom de nyligen utblåsta vindfällena är området fattigt på död ved. Fält- och bottenvegetation är artfattig och domineras av renlavar, islandslav, kruståtel, blåbär, ljung och väggmossa. Landskapet är flackare åt norr och blir mer kuperat och storslaget åt söder. De tidigare funna taggsvamparna är typiska för de naturvärden som kan hittas på hällmarker. Klass 2. 7
4.2 Blandskog i ravinerna Där vattentillgången är lite bättre är vegetationen också lite rikligare och här finns humus, vilket innebär att här finns inslag av gran, björk, rönn, någon asp, ris och mossor. Områdena är dock små och alldeles för begränsade för att skapa lokala miljöer med högre luftfuktighet och höga naturvärden. Runt Lomtjärnen är dock barrblandskogen överhållen och här finns förutsättningar för höga naturvärden i nordsluttningen ner mot sjön. Här är luftfuktigheten högre vilket gynnar många signalarter i skog. Klass 3 bortsett från sluttningen ner mot Lomtjärnen som är klass 2. 4.3 Våtmarker I vissa mindre svackor i berget finns hällkar som säkert torkar ut under sommaren. De större hällkaren eller svackorna har utvecklats till mindre våtmarker. Näringstillgången är dålig och arterna få och triviala. De fyller dock säkert en funktion som vattentillgång för djur och de bidrar till ett mer mosaikartat område. Klass 3. 4.4 Planerat område för fundament till verk 1 Fundamentet planeras (foto 1) strax bakom eller norr om hällmark med yngre tallar, någon en och klen asp. Foto 1. På hällarna dominerar bägarlav och raggmossa. Artfattigt och naturvärdena utgörs av det storslagna och lättillgängliga landskapet (foto 2). 8
Foto 2. Strax norr om planerat läge för fundament till verk 1 har flera träd blåst omkull under det senaste året (foto 3). Lågorna är således alldeles för färska för att utgöra substrat för signalarter. Spjutåsberget flackar ut åt norr och hällmarken övergår i mer produktiv skogsmark, om än väldigt öppen. Fältskiktet domineras av blåbär, ljung, yngre tallar, glest med gran i föryngring, Foto 3. 9
Sydost om planerat verk 1 står en död björk med björktickor (foto 4). Foto 4. 4.5 Väg mellan fundament 1 och 2 Valet av vägsträckning är bra med vägen placerad i bakkant eller norr om krönet på Spjutåsberget, vilket gör att ingreppet blir mindre och friluftsvärdet minskar minimalt. Hällmarken lämnas orörd söder om stigen vilket minskar påverkan på nyckelbiotopen. I en svacka med blandskog står ett fallfärdigt hålträd som tidigare haft ett naturvärde (foto 5). Foto 5. 10
Norr om stigen är ett klapperstensfält, som bör kunna lämnas opåverkat av vindkraftsetableringen (foto 6). Foto 6. Närmare verk 2 står 5 döda granar i en s.k. häxring. På granarna finns rikligt med triviala lavar som granlav, näverlav och nästlav (foto 7). Foto 7. 11
Öster om de döda granarna är ett litet område med sumpskog av björksly, rönn, skogskovall, ekorrbär, brunrör, ekbräken, femfingerört, stenbär, älgört och strutbräken (foto8). Här finns betesskador av älg samt lite spillning. Foto 8. 4.6 Planerat område för fundament till verk 2 Här växer äldre tallskog med inslag av gran och björk samt lingon, kvastmossa, en, blåbär, väggmossa, fönsterlav, islandslav, kråkbär, lingon, skägglav, blåslav och manlav. Här finns också två svarta exemplar av taggsvamp (från i höstas) som kan ha varit den tidigare registrerade motaggsvampen (nära hotad NT) i området. 4.7 Väg mellan fundament 2 och infartsvägen Norr om verk 2 i en liten våtmark växer odon, björnmossa, ripvide, hönsbär, tallvitmossa, sumpviol, tuvull och rosling (foto 9). 12
Foto 9. Öster om verk 2 finns en stenhög med grop bredvid, okänd orsak (foto 10). Här växer en gammal flerstammig gran vilket kan vara tecken på snörika och kalla vintrar. Här finns markvatten, vilket kan vara tecken på en liten kallkälla. Foto 10. Öster om verk 2 växer gles tall- och granskog med inslag av björk och rönn (foto 11). Fältskiktet består av vårfryle, väggmossa, blåbär, ljung, kruståtel, skogsstjärna, islandslav, renlavar, fönsterlav, näverlav, och skägglav på en björk. 13
Foto 11. Föreslagen vägsträckning är väl avvägd i terrängen. Med infartsvägen avses den befintliga anslutningsvägen från Varptjärn. 4.8 Väg mellan infartsvägen och fundament 3 På den östra sidan om infartsvägen går en stig mitt i föreslagen väg. Här finns tillgång till markvatten och det är en blandskog med gran, tall, björk, rönn, klen sälg, asp, en, blåbär, ljung, örnbräken, odon, hönsbär, ekorrbär, väggmossa, renlavar och tuvull på en liten översilningsmyr bredvid stigen. Här finns rosling men ingen orkidé vilket förvånar (foto 12). Stigen leder upp på höjden där hällmarkerna tar vid igen. Föreslagen vägsträckning ligger väl i terrängen men kan om möjligt flyttas något norrut mot skogen för att minska påverkan på hällmarkerna. 14
Foto 12. 4.9 Planerat område för fundament till verk 3 Den föreslagna placeringen av fundamentet är i ett mycket kuperat och bergigt område. Att spränga för fundament kommer att upplevas som ett stort ingrepp i landskapet. Om möjligt så bör fundament 3 planeras i den norra delen av det föreslagna rektangulära området så att en avvägning görs med minsta möjliga påverka på både våtmarken och det mest kuperade bergområdet. Norr om verk 3 planar hällmarken ut och en liten våtmark med tuvull breder ut sig åt norr (foto 13). I ett torrt hällmarksområde kan våtmarker vara viktiga inslag som luftfuktare och vattenresurs för både växter och djur. Inga ovanliga arter påträffades, utan det ökar bara den biologiska mångfalden i området. Foto 13. 15
Söder om våtmarken är området bergigt med skogligt impediment och gamla martallar på hällmarken (foto 14). I en skreva växer linnea. Foto 14. Även på denna östra sida om den befintliga infartsvägen har någon storm orsakat vindfällen så att tallarna ligger som plockepinn (foto 15). I skrevorna växer björk och gran samt odon, ljung, lingon, renlav, kuddmossa, vågig kvastmossa, bägarlavar, fönsterlav, islandslav, raggmossa, blåbär och tuvull. På tallarna växer blåslav, grå tagellav, och gällav. Det finns inte mycket död ved eller lågor i området bortsett från de nyligen stormfällda tallarna, som med tiden kan hysa andra arter än de som nu finns. Foto 15. Här finns en del mindre hällkar som torkar ut mitt i sommaren. De har varmt vatten och inga grodyngel. På undersidan av en rotvälta växer rikligt med nickmossa (foto 16). 16
Foto 16. 4.10 Väg mellan fundament 3 och 4 Strax öster om verk 3 finns tjäderspillning. På hällmarken växer renlavar, trattlav, tallvitmossa, påskrislav, raggmossa och sotmossa. I en tall bor det hästmyror vid ett grenfäste (foto 17). Foto 17. Här går föreslagen väg genom nyckelbiotopen, men den är avgränsad utifrån hällmarkens utbredning. Hällmarken i sig är storslagen och är ett skogligt impediment med en del äldre barrträd (foto 18). Naturvärdena här jämfört med andra hällmarker är likvärdig och att försöka ta hänsyn till naturvärdena genom att försöka undvika påverkan på enskilda arter går inte. Värdestrukturer som äldre träd eller små raviner mellan hällarna är vad som utgör variationen och det är istället bättre att fokusera vägdragningen på att lägga vägen på ett lämpligt sätt i terrängen utifrån massbalans och topografi. 17
Foto 18. 4.11 Planerat område för fundament till verk 4 Vid verk 4 blir det mer fuktiga raviner mellan hällarna och inslaget av gran och blåbär och kråkbär ökar därmed (foto 19). Området är väl valt med avseende på naturvärdena i närområdet. Fokus bör ligga på massbalans. Foto 19. 18
4.12 Område mellan verk 3, 4 och Lomtjärnen Norr om placeringen av verk 3 och 4 planar hällmarken ut och här finns flera mindre våtmarker (foto 20). Här växer tuvull, tall, vitmossor, dvärgbjörk, ljung, stagg och tuvsäv. Foto 20. På hällmarken öster om våtmarken hittades ytterligare en svart gammal taggsvamp (omöjlig att artbestämma). Nordost om sankmarken är hällmarken en mer jämn platå med mindre höljor med ljung, tallvitmossa, lingon, blåbär, rosling, dvärgbjörk, odon och tuvull. Här övergår hällmarken i norr till produktionsskog på grund av de tätare höljorna. På hällarna växer islandslav, renlavar och kruståtel. På träden växer förhållandevis lite lavar och inga hänglavar. Bortanför våtmarkerna sluttar det ner mot Lomtjärnen där fuktigare och tätare barrskog växer (foto 21). Detta område runt Lomtjärnen har kvaliteter som motsvarar en nyckelbiotop. Foto 21. 19
Nordsluttning ner mot Lomtjärnen, är översilningsmark med dominans av gran. Några få lågor, men på en grövre och äldre tallåga växer violticka, blodlav och laxticka (sårbar VU) (foto 22). Foto 22. Den fuktigare mer slutna skogen sträcker sig från Lomtjärnen åt sydost ner mot stigen (foto 23). Detta område bör sparas och undantas från exploatering. Granskog med kammossa, skägglav och gråvit tagellav. Foto 23. På kartor i figur 2 är de planerade vindkraftverkens placering och vägarna markerade 20
5. SAMMANFATTNING Området utgörs nästan uteslutande av hällmarker med äldre tallar, med visst inslag av blandskog i ravinerna. På vissa områden så har höljor med kvarhållande vatten skapat förutsättningar för mindre våtmarker. Området används flitigt som friluftsområde eftersom det är lättgillgängligt med hällmarkerna, och utsikten åt framför allt söder är storslagen. Det finns tidigare registrerade rödlistade arter i området men vid fältinventeringen återfanns bara två av dem. Sammantaget hyser inte hällmarkerna naturvärden som motsvarar nyckelbiotop eftersom tillgången på död ved är begränsad (bortsett från de nya vindfällena). En äldre levande tall i exponerat läge är tämligen artfattig och att området är relativt opåverkat och skogligt impediment kan inte heller motivera en högre klassning än 2. Hällmarkernas naturvärde visas istället av förekomsten av de rödlistade taggsvamparna men ännu mer av det storslagna och lättillgängliga landskapet. Barrskogen mellan hällmarkerna och Lomtjärnen hyser däremot sådana naturvärden som med tiden motsvarar krav på en nyckelbiotop. Området ges naturvärdesklass 2, men kan, om det lämnas opåverkat klassas högre med tiden. Våtmarkerna ges klass 3 eftersom de är små och endast visar triviala arter. Den föreslagna placeringen av vägar och vindkraftsfundament är förståelig ur vindsynpunkt. Om man ska beakta naturvärdena på hällmarkerna så ska man försöka göra så små ingrepp som möjligt dvs hellre påverka hällmarkerna i bakslänt åt norr än dra det söderut. Massbalans bör eftersträvas, därmed blir ingreppet och sprängningarna mindre. Värdestrukturerna utgörs av de äldre barrträden, vindfällena, ravinerna och variationen av hällmarker och höljor. 21
6. REFERENSLITTERATUR Gärdenfors, U. (red.). 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. ArtDatabanken, SLU. Uppsala. Haglund, A. (red). 2010. Uppföljning av skyddade områden i Sverige. Naturvårdsverket, rapport 6379. Hallingbäck, T. & Holmåsen, I. 1995. Mossor. En fälthandbok. Interpublishing. Stockholm. Johansson, T., Hjältén, J., de Jong, J & von Stedlingk, H. 2009. Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer funktionella metoder för att bevara och bedömma biologisk mångfald i skogslandskapet. Världsnaturfonden WWF, Solna. ISBN 978-91-89272-17-0 Karström, M. 1993. Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten; En metodstudie för användning av växtarter som indikatorer. Naturvårdsverket, Solna. Kartering av skyddade områden, kontinuerlig naturtypskartering. Rapport 5391. 2004. Naturvårdsverket. Moberg, R. & Holmåsen, I. 1990. Lavar. En fälthandbok. Interpublishing. Stockholm. Mossberg, B., Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-21319-8 Naturtyper enligt NV i kartverktyget: http://sn.vic-metria.nu/skyddadnatur/index.jsf Nitare, J. (ed). 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog, flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. ISBN 91-88462-35-6 Påhlsson, L. (red.). 1998. Vegetationstyper i Norden. TemaNord 1998:510. Nordiska Ministerrådet. Köpenhamn. ISBN 92-893-0157-0 Ryman S. & Holmåsen I. 1984. Svampar, en fälthandbok. Interpublishing. Stockholm. 22