Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18
Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Standarder... 3 3 Termer som beskriver byggnadsdelar... 4 4 Termer som beskriver ljudnivåskillnad... 5 4.1 Labmätt ljudreduktion, R... 5 4.2 Fältmätt ljudreduktion, R... 5 4.3 Vägd ljudreduktion, R w... 5 4.4 Anpassningstermer C och C tr... 5 4.5 Ljudreduktion av buller från vägtrafik R A,tr...6 4.6 Ljudnivåskillnad för hel fasad, D n / D n,t,w...6 5 Övriga vanligt förekommande akustiska termer...7 5.1 Decibel och decibel (A)... 7 5.2 Efterklangstid, T... 7 1 Inledning I denna PM förklaras ett antal akustiska begrepp som en inledning till övriga PM i denna serie av bilagor till huvudrapporten. Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 2(7)
2 Standarder Följande standarder beskriver fasaders ljudisolering: Standard SS-EN ISO 140-5 Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 5: Fältmätning av luftljudisolering hos fasadelement och fasader SS-EN ISO 717-1:2013 Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar Del 1: Luftljudsisolering SS-EN 12354-3 Byggakustik Bestämning av akustiska egenskaper hos byggnader utgående från egenskaper hos byggnadselement Del 3: Luftljudsisolering mot utomhusljud SS-EN ISO 10140-2:2010 SS-EN 14351 Byggakustik Mätning av ljudisolering hos byggnadselement i laboratorium Del 2: Mätning av luftljudsisolering SS 25267:2004 Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder Avser Instruktioner för mätning av ljudnivåskillnad för fasad (fasaddämpning). Bestämmer metoden hur ett vägt entals värde, exempelvis R w, skall beräknas från uppmätta tersband. Anger även anpassningsspektra, C och C tr. Anger hur ljudnivåskillnad för fasad (fasaddämpning) skall beräknas med utgångspunkt från laboratoriemätta reduktionstal. Mätning av ljudisolering hos byggnadselement i laboratorium Anger krav för provning som underlag för CE-märkning Anger fyra ljudklassningsstandarder som ska motsvara akustisk kvalitet i bostäder i fyra nivåer. Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 3(7)
3 Termer som beskriver byggnadsdelar Fasad Fasadåtgärd Vägg Väggåtgärd Total skiljeyta mellan inom- och utomhus Åtgärd på fasad för att sänka ljudnivån inomhus Tät del av fasaden som inte är fönster Åtgärd på vägg för att förbättra dess ljudreduktion, exempelvis tilläggsisolering Fönsteråtgärd Åtgärd på fönster för att förbättra dess ljudreduktion, exempelvis fönsterbyte eller glasåtgärd Glasåtgärd - Åtgärd på glas för att förbättra fönstrets ljudreduktion, exempelvis glasbyte eller montage av tillsatsruta. Friskluftsventil Ventil placerad i fasad som släpper in friskluft Fönsterventil Väggventil Friskluftsventil placerad i fönster Friskluftsventil placerad i vägg Fönster Fasad Vägg Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 4(7)
4 Termer som beskriver ljudnivåskillnad Skillnaden mellan ljudnivå utomhus, mätt eller beräknad, och ljudnivå inomhus betecknas som ljudnivåskillnad för fasad. I denna utredning, huvudrapport inklusive dess bilagor, används detta uttryck och fasaddämpning synonymt. Nedan redovisas definierade akustiska begrepp som används för att mäta, beräkna och förklara ljudnivåskillnaden för fasader. 4.1 Labmätt ljudreduktion, R Detta mått beskriver hur stor förmåga en skiljekonstruktion har att reducera ljud. Värdet är oberoende av storlek och akustik i mottagarrum. Värdet avser reduktion i ett tersband (1/3 oktav) mätt i lab och definieras enligt SS-EN ISO 10140-2:2010 som där L 1 L 2 är energimedelvärdesbildad ljudtrycksnivå i sändarrummet, i decibel är energimedelvärdesbildad ljudtrycksnivå i mottagarrummet, i decibel S är arean på den fria öppningen där testobjektet är monterad, i m 2 A är ekvivalent ljudabsorptionsarea i mottagarrummet, i m 2 4.2 Fältmätt ljudreduktion, R Måttet R är samma värde som R, enligt ovan, med den skillnaden att R avser ett värde mätt i fält. Ett fältmätt värde är ofta något lägre än ett labmätt då montage och utförande kan vara mindre idealiskt. Mätförfarandet i fält är också mindre omfattande. Måttet kan beskrivas mer precist som exempelvis R 45, mät med högtalare med 45 ljudinfall, eller R tr,s, mätt med verkligt trafikbuller som ljudkälla. Generellt gäller att alla former av ljudreduktion, R, som redovisas nedan även gäller för fältmätta värden, R. 4.3 Vägd ljudreduktion, Rw Måttet R w avser en sammanvägning av R i samtliga tersband, enligt ovan, till ett ensiffervärde som ska beskriva skiljekonstruktionens totala ljudreduktion för samtliga frekvenser. Metod för sammanvägning redovisas i SS-EN ISO 717-1:2013. 4.4 Anpassningstermer C och Ctr Olika konstruktioner dämpar höga och låga frekvenser olika bra. Det innebär att R w inte på ett fullgott sätt beskriver hur konstruktionen reducerar trafikbuller från olika ljudkällor. Som exempel kan nämnas att buller från en startande buss innehåller mycket mer lågfrekventa ljud (basljud) än vad ett passerande snabbtåg gör, trots att den beräknade ljudnivån kan ha samma värde mätt i dba. För att hantera denna skillnad finns ett antal anpassningstermer. De som är avsedda för att använda vid Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 5(7)
bedömning av fasaders ljudreduktion av buller från trafik är C respektive C tr. Den sammanlagda ljudreduktionen för en konstruktion beskrivs som: R w +C tr för vägtrafik i urban miljö med hastigheten upp till 50 km/tim. R w +C för tågtrafik i medel och hög hastighet samt landsvägstrafik i hastigheter över 80 km/tim. Anpassningstermerna, och hur de ska användas, förklaras i SS-EN ISO 717-1:2013. Det är värt att notera att vägleding saknas för vägtrafik i hastigheter mellan 50 och 90 km/tim. Rådet blir tills vidare att använda R w +C tr för dessa fall. I standarden anges att R w +C tr är tillämpligt för tågtrafik i låg hastighet. Detta stämmer dåligt med svenska eltåg men kan vara lämpligt om dimensionerande ljudnivåer avges av diesellok i låga hastigheter. Det kan vara värt att påpeka att dessa termer inte beskriver vilken ljudnivåskillnad som erhålls av en viss konstruktion. För att ljudreduktion ska räknas om till ljudnivåskillnad måste hänsyn tas till konstruktionens storlek, mottagarrum och anslutande konstruktioner mm. Se separat PM om projektering av fasadåtgärder. 4.5 Ljudreduktion av buller från vägtrafik RA,tr R A,tr är en äldre formulering av vägd ljudreduktion gällande buller från vägtrafikbuller. Den är nu ersatt med R w +C tr. Definitionen är den samma så R A,tr = R w +C tr. 4.6 Ljudnivåskillnad för hel fasad, Dn / Dn,e,w / DnT,w För att beskriva sammanlagd ljudnivåskillnad i en fasad används D n. På samma sätt som för reduktionstalet R avser D n ljudnivåskillnaden i ett tersband. Vägt ensiffervärde skrivs D n,w. D n,e,w betyder att värdet är normaliserat till att gälla i en situation där mottagarrummet har en absorptionsmängd på 10 m 2. Friskluftsventiler redovisas ofta med detta värde för att beskriva deras ljudisolerande förmåga. D nt,w betyder att värdet är standardiserat till att gälla i en situation där mottagarrummet har en efterklangstid på 0,5 sekunder. Trafikverket rekommenderar att projektering utförs utifrån att efterklangstiden i bostadsrum är 0,5 sekunder. Vägd ljudnivåskillnad, normaliserad eller standardiserad, kan kompletteras med anpassningstermer enligt avsnitt 4.4 för att beskriva fasadens ljudnivåskillnad för trafikbuller av det slag som förekommer i det aktuella fallet. Mätt ljudnivåskillnad med en mikrofon inne och en mikrofon ute kan avvika från vägd ljudnivåskillnad då hänsyn i det fallet inte tas till de fastställda anpassningstermerna samt att rummet kan vara möblerat på ett sätt som avviker från det normala. Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 6(7)
5 Övriga vanligt förekommande akustiska termer 5.1 Decibel och decibel (A) Det vi uppfattar som ljud är tryckvariationer i luft. Lufttryck mäts i Pascal. Decibel, db, är ett mått på dessa tryckvariationer i en skala som bättre motsvarar vår förmåga att uppfatta ljud. Vår känslighet för ljud varierar mycket med ljudets frekvens. Vi har lättare att uppfatta höga frekvenser än låga frekvenser. För att ta hänsyn till detta när vi beskriver ljud som numeriska värden finns därför ett flertal vägningsfilter framtagna. Det vanligast förekommande är A-filtret, dba. Detta filter motsvarar örats känslighet vid låga och medelhöga ljudnivåer. 5.2 Ljudtryck, Lp / L / LpA Termen för att beskriva ljudtryck är L p (L = Level p = pressure). Ofta utelämnas det indexerade p, jämför med beskrivning av ljudtrycks i sändar- respektive mottagarrum i 4.1, men det är mest korrekt att inkludera det. Om man vill beskriva att ljudtrycksnivån är A-vägd, dvs inkluderar A-filtret, kan man skriva L pa och utelämna A efter db. Exempel, ljudtrycksnivå L pa 30 db. 5.3 Efterklangstid, T Efterklangstid är ett mått på hur mycket ljudabsorption ett rum har i förhållande till sin storlek. Ett stort kalt rum har lång efterklangstid och ett litet välmöblerat rum har kort efterklangstid. Definitionen på efterklangsid är den tid det tar för ett ljud att sjunka 60 db efter att ljudkällan stängts av. Bilaga 2 till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd 7(7)