MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 Föredragning i Aktbilaga 143 Stockholm MARKNADSDOMSTOLEN Per Carlson, ordförande, Magnus Ulriksson, Jonas Häckner och Anders Stenlund PROTOKOLLFÖRARE OCH FÖREDRAGANDE Byrådirektören David Ramsjö PARTER (ej närvarande) KÄRANDE Svensk Mjölk Ekonomisk förening, 702001-4234, Box 210, 101 24 Stockholm Ombud: advokaterna K. L., S. H. och Y. A., Advokatfirman MarLaw AB, Box 3079, 103 61 Stockholm SVARANDE Oatly AB, 556446-1043, Företagsvägen 42, 261 51 Landskrona Ombud: advokat C. R. och jur. kand. M. H., Öresund Advokat AB, Baltzarsgatan 30, 211 36 Malmö SAKEN Marknadsföring av havrebaserade livsmedel; nu fråga om talerätt m.m. Föredraganden anmäler följande. Bakgrund Svensk Mjölk Ekonomisk förening (Svensk Mjölk) väckte den 25 september 2014 talan i Marknadsdomstolen mot Oatly AB (Oatly) och framställde följande yrkanden. Postadress Box 2217 103 15 Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 9 Telefon 08-412 10 30 Telefax 08-21 23 35 E-postadress md@marknadsdomstolen.se Webbadress http://www.marknadsdomstolen.se Expeditionstid måndag fredag 09:00 15:00 Lunchstängt 12:00 13:00
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 2 1. att Marknadsdomstolen vid vite om två miljoner (2 000 000) kronor eller marknadsföring av havrebaserade livsmedel, på sätt som skett, använda formuleringarna a) No milk. No soy. No badness, b) No milk, no soy, no nonsense, c) No nothing that isn t necessary, d) It looks milk but isn t milk. It is made for humans (not baby cows), e) No milk, no soy, no way, samt f) No milk, no soy, no craziness, eller väsentligen samma formuleringar som ger intryck av att mjölkprodukter, till skillnad från havrebaserade livsmedel - är dåliga och/eller farliga för människor och/eller människokroppen, och/eller - inte är avsedda för människor och/eller människokroppen, och/eller - innehåller onödiga ingredienser. 2. att Marknadsdomstolen vid vite om två miljoner (2 000 000) kronor eller marknadsföring av havredryck, på sätt som skett, använda formuleringen It s like milk, but made for humans, eller väsentligen samma formuleringar som ger intryck av att mjölk och havredryck har huvudsakligen likartad sammansättning, och/eller att mjölk, till skillnad från havredryck - inte är avsedd för människor och/eller människokroppen, och/eller - är dålig för människor och/eller människokroppen. 3. att Marknadsdomstolen vid vite om två miljoner (2 000 000) kronor eller marknadsföring av havrebaserade livsmedel, på sätt som skett, använda formuleringarna a) wherever and whenever you would find yourself drinking milk or using it in a recipe back in the day, you can use Oat Drink today, och b) When should you use it? Whenever you would use old school milk from cows eller väsentligen samma formuleringar som ger intryck av att mjölkprodukter, till skillnad från havrebaserade livsmedel, är omoderna. 4. att Marknadsdomstolen vid vite om två miljoner (2 000 000) kronor eller
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 3 marknadsföring av havrebaserade livsmedel på sätt som skett på den aktuella förpackningen (aktbil. 2), eller på väsentligen samma sätt, ge intryck av att havrebaserade livsmedel är ett klokare val än mjölkprodukter, att mjölkprodukter, till skillnad från havrebaserade livsmedel, är dåligt, och att välja mjölkprodukter istället för havrebaserade livsmedel är oklokt. 5. att Marknadsdomstolen vid vite om två miljoner (2 000 000) kronor eller annat belopp som domstolen finner verkningsfullt, ålägger Oatly att vid marknadsföring av havrebaserade livsmedel koppla ospecifika hälsopåståenden som ger intryck av att havre är hälsosamt, till bestämda hälsopåståenden. 6. att Marknadsdomstolen vid vite om två miljoner (2 000 000) kronor eller marknadsföring av havrebaserade livsmedel på sätt som skett, använda formuleringarna a) No cream or soy or rice or almonds or other temporary inventions, eller väsentligen samma formuleringar som ger intryck av att bl.a. grädde, till skillnad mot Oatlys imat som matlagningsgrädde, är en temporär uppfinning, b) but you don t have to think about the cow part. Straight up Swedish grown oats that will make whatever you want to make taste great and healthy and modern, eller väsentligen samma formuleringar som ger intryck av att mjölkbaserad fraiche, till skillnad mot Oatlys imat fraiche vid matlagning, är omodernt, c) this is not a substitute for cream. It s an upgrade, eller väsentligen samma formuleringar som ger intryck av att grädde och Oatlys imat som matlagningsgrädde har huvudsakligen likartad sammansättning, och/eller att Oatlys imat är bättre än grädde, d) our fraiche provides an upgrade over creme fraiche and if you wonder what we mean by an upgrade, well we mean that you get the same great performance, but our fraiche is lighter and cleaner and healthier, eller väsentligen samma formuleringar som ger intryck av att Oatlys imat innehåller mindre fett än mjölkbaserad fraiche, att Oatlys imat är renare än mjölkbaserad fraiche, och/eller att Oatlys imat är mer hälsosam än mjölkbaserad fraiche, samt 7. att Marknadsdomstolen vid vite om två miljoner (2 000 000) kronor eller marknadsföring av havrebaserade livsmedel, på sätt som skett, påstå eller ge sken av att Oatlys smaksatta havregurt innehåller väsentligen mycket mindre socker än smaksatt mjölkbaserad yoghurt.
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 4 Förbudsyrkandena 1 a) och 2 framställdes jämväl interimistiskt. Sedan Oatly förelagts att yttra sig över Svensk Mjölks interimistiskt framställda yrkanden begärde bolaget i första hand att Svensk Mjölks talan skulle avvisas på den grunden att föreningen saknade talerätt och i andra hand bestred bolaget bifall till yrkandena om interimistiskt förbud. Genom beslut den 23 oktober 2014 avslog Marknadsdomstolen dels Oatlys framställda yrkande om avvisande av Svensk Mjölks talan, dels Svensk Mjölks yrkande om interimistiskt förbud (aktbil. 92). Domstolen anförde därvid att Svensk Mjölk alltjämt bedrev en sådan verksamhet som gav föreningen talerätt samt att Svensk Mjölk visat sannolika skäl för yrkandena 1 a) och 2, men att en av föreningen ställd bankgaranti inte var godtagbar. Efter att Svensk Mjölk på nytt framställt yrkandena 1 a) och 2 interimistiskt och ställt ny säkerhet beslutade Marknadsdomstolen den 13 november 2014 ånyo att avslå Svensk Mjölks framställda yrkande om interimistiskt förbud av det skälet att säkerheten inte var godtagbar (aktbil 113). Oatly har i sitt svaromål vidhållit bolagets yrkande om att Svensk Mjölks talan ska avvisas. För det fall Oatlys avvisningsyrkande inte bifalls har Oatly gjort gällande att Svensk Mjölks yrkande 1 d) i förhållande till yrkande 2 respektive yrkandena 4 och 5 är oprecisa och har hemställt om att Marknadsdomstolen ska förelägga Svensk Mjölk att omformulera sin förbudstalan i dessa avseenden. Svensk Mjölk har bestritt både Oatlys yrkande om avvisning och att de påtalade yrkandena brister i precision. Frågan om talerätt Oatly har till stöd för yrkandet om avvisande av Svensk Mjölks talan i huvudsak anfört följande. Marknadsdomstolens tidigare beslut att avslå Oatlys yrkande om avvisning fattades innan Oatly slutfört sin talan i talerättsfrågan. Marknadsdomstolen synes också i sitt beslut ha fäst avseende vid innehållet i Svensk Mjölks inlaga av den 20 oktober 2014, vilken Oatly inte beretts en reell möjlighet att yttra sig över. Det är fråga om ett sådant beslut under rättegång som inte vinner rättskraft och alltså kan omprövas. Marknadsdomstolen synes inte i sitt tidigare beslut ha tagit ställning till Oatlys grund för att Svensk Mjölk skulle sakna talerätt vad avser att föreningen numera inte bedriver någon verksamhet. Medlemmarnas branschverksamhet bedrivs nu under beteckningen LRF Mjölk ingående i Lantbrukarnas riksförbund, förening u.p.a. (LRF). Svensk Mjölks synpunkt att LRF Mjölk inte är en egen juridisk person är egendomlig. Det finns inget formellt hinder mot att använda den förening man nu verkar inom som part i målet.
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 5 Svensk Mjölk har tidigare påstått att bara delar av verksamheten övergått och att verksamheten [har] tagits över. Det är fel. Vid försök till kontakt via de telefonnummer och på den postadress som Svensk Mjölk Ekonomisk förening enligt eniro.se och allabolag.se är registrerade på kan konstateras att det inte går att komma fram på telefonnumren och att Svensk Mjölk enligt tidigare hyresgäster avflyttat från hyresfastigheten för länge sedan. Runt årsskiftet 2012/2013 gav Svensk Mjölk ut skriften Kunskapskällan i kedjan från ko till köksbord en historia om Svensk Mjölk som helt kort [summerar] perioden Svensk Mjölk. I skriften framgår att Svensk mjölk upphörde vid årsskiftet 2012/2013 och verksamheten delades upp mellan LRF Mjölk och Växa Sverige. Mot denna bakgrund förefaller det som att Svensk Mjölks enda kvarvarande syfte är att driva förevarande mål i Marknadsdomstolen och Svensk Mjölk är i alla här väsentliga avseenden att jämställa med ett vilandeförklarat bolag, vilka av praxis i Marknadsdomstolen har ansetts sakna talerätt. Det kan inte vara tillräckligt att föreningen har stadgar och att den tidigare bedrivit verksamhet som i och för sig medfört talerätt. Det avvecklade Svensk Mjölk fungerar i detta mål endast som ett s.k. processbolag. Såvitt Oatly har kunnat klargöra förekommer inte heller någon företrädare för Svensk Mjölk i detta mål. All kommunikation rörande målet hanteras av LRF Mjölk i allmänhet och chefen för LRF Mjölk, J. C., i synnerhet. Svensk Mjölk har till stöd för föreningens bestridande i frågan om talerätt i huvudsak anfört följande. Marknadsdomstolen har redan i sitt tidigare beslut av den 23 oktober 2014 beaktat Oatlys tidigare framställda grund att Svensk Mjölk enligt Oatlys mening inte bedriver någon verksamhet. Marknadsdomstolens beslut att avslå Oatlys avvisningsyrkande har i och med beslutet verkställts jämlikt 17 kap. 14 andra stycket rättegångsbalken. Oatly har inte anfört några nya omständigheter till grund för omprövning av avvisningsyrkandet varför det inte föreligger skäl att på nytt pröva frågan om Svensk Mjölks talerätt. Svensk Mjölk utgör en sammanslutning av näringsidkare inom mejeribranschen i form av mejeriföretagen Arla Foods, Galköpings mejeri, Gefleorrtens Mejeriförening, Gäsene Mejeriförening, Norrmejerier och Skånemejerier ekonomisk förening. Vart och ett av dessa bolag bedriver näringsverksamhet inom mejeribranschen och lider förfång av Oatlys otillbörliga marknadsföring. Då Oatlys marknadsföring har till syfte att underminera konsumenternas förtroende för mejeribranschen och för mjölkprodukter är Svensk Mjölk, såsom företrädare för mejeriföretagen, berörd av marknadsföringen varför talerätt föreligger.
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 6 Den beskrivning över Svensk Mjölks historik som Oatly hänfört sig till syftade till att upplysa om att branschfrågorna, i form av extern kommunikation för mejeribranschen i stort, inte längre drivs under kännetecknet Svensk Mjölk utan under kännetecknet LRF Mjölk. LRF Mjölk är inte en juridisk person utan ett organ under LRF. Svensk Mjölk har sedan lång tid arbetat i nära samarbete med LRF. Detta framgår av Svensk Mjölks verksamhetsbeskrivning. Att branschfrågorna i januari 2013 övergick till LRF under beteckningen Svensk Mjölk var en naturlig utveckling för att underlätta samarbetet. Efter det att branschfrågorna övergick till LRF upprättade Svensk Mjölk nya stadgar genom extra stämma den 22 oktober 2013. Av stadgarna framgår att föreningens ändamål är oförändrat, dvs. att genom att representera i landet verksamma mejeriföretag främja medlemmarnas ekonomiska intressen och stärka deras konkurrenskraft genom att själva eller genom ett eller flera dotterbolag bland annat förvalta föreningens tillgångar, bedriva näringspolitiskt samarbete med LRF, vara delaktig i och finansiera projekt som stärker mjölkens ställning samt främja lantbrukarnas föreningsrörelse och bedriva därmed sammanhängande verksamhet. Dessa delar av verksamheten kvarstår i Svensk Mjölk och drivs numera för ägarbolagens räkning. Genom dotterbolaget Svensk Mjölk AB förvaltar Svensk Mjölk även medlemmarnas gemensamma immateriella tillgångar såsom varumärkena Präst, Herrgård och Årets Kock. Svensk Mjölk är således inte vilandeförklarad utan har fortsatt till uppgift att tillvarata sina medlemmars intressen i tätt samarbete med LRF genom LRF Mjölk som representant för branschfrågorna kommunicerar med och för mejeribranschen. Omstruktureringen innebär att branschfrågorna och den affärsutvecklande delen av verksamheten inte längre bedrivs under kännetecknet Svensk Mjölk utan har övergått till LRF Mjölk respektive Växa Sverige, varvid Svensk Mjölk fått en bakomliggande roll att företräda ägarbolagets intressen. Bland annat att såsom en sammanslutning av näringsidkare driva det aktuella målet mot Oatly i Marknadsdomstolen då Oatlys marknadsföring skadar mejeribranschen och därigenom även ägarbolagens verksamhet. I nu aktuellt fall är det fråga om näringsidkare som driver gemensamma intressefrågor genom Svensk Mjölk. Svensk Mjölk har till syfte att, genom att representera i landet verksamma mejeriföretag, främja medlemmarnas ekonomiska intressen och stärka deras konkurrenskraft. Svensk mjölks ägarbolag utgörs av mejeriföretag som vart och ett bedriver näringsverksamhet inom mejeribranschen och lider förfång av Oatlys otillbörliga marknadsföring och därmed berörs av marknadsföringen. Mot denna bakgrund har Svensk Mjölk både allmänt och i den nu aktuella situationen talerätt.
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 7 Frågan om yrkandenas precisering Oatly Svensk Mjölk för talan om förbud för en större mängd formuleringar i Oatlys marknadsföring. Uppbyggnaden av förbudsyrkandena medför att vissa underpunkter, såsom yrkande 1 d) ställt mot den närliggande formuleringen som avses i yrkande 2, överlappar varandra. En överträdelse av Oatly av ett eventuellt meddelat förbud i enlighet med yrkandena skulle medföra att dubbla viten skulle kunna utlösas baserat på samma påstående. Det framgår inte av yrkande 4 eller grunden för yrkandet vad som åsyftas. Yrkandet tar sikte på en hel förpackningspanel en sidopanel som innefattar text i olika storlek, teckning samt text insprängd i täckningen. Det anges inte närmare av Svensk Mjölk vad det är på förpackningspanelen som ger intrycket av att havreprodukter är ett klokare val än mjölkprodukter och liknande slutsatser på snarlika teman. Det är inte klart för Oatly i vilket avseende förpackningspanelen skulle behöva förändras. Yrkande 5 innebär att Oatly ska åläggas att följa artikel 10.3 i Europaparlamentets och rådets förordning 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (Förordningen). Ordet koppla som Svensk Mjölk använder i yrkandet är opreciserat. Dessutom är uttrycket ger intryck av att havre är hälsosamt som anges i yrkandet i sig opreciserat eftersom det råder oklarhet beträffande tolkningen av uttrycket hälsosamt i förhållande till artikel 10.3 i Förordningen. Artikel 10.3 i Förordningen gäller hänvisningar till en allmän, icke specificerad gynnsam effekt av näringsämnet eller livsmedlet för allmän hälsa eller hälsorelaterat välbefinnande. Vad som anges i Förordningen kan möjligen översättas med ordet hälsosamt men uttrycket är inte något som används, än mindre förklaras, i Förordningen. Det finns därmed en rad oklarheter vad avser tolkningen av nämnda artikel i förhållande till Svensk Mjölks yrkande. Svensk Mjölk Samtliga förbudsyrkanden vid vite som Svensk Mjölk framställt är noggrant formulerade med syftet att vara erforderligt konkretiserade för att kunna läggas till grund för en dom och därmed för ett eventuellt vitesförbud från Marknadsdomstolens sida. På basis av Svensk Mjölks yrkanden kan följaktligen Marknadsdomstolen utfärda vitesförbud som omfattar just de specifika överträdelser som Svensk Mjölk har påtalat. Yrkandena är uppbyggda utifrån hur de har förekommit i Oatlys faktiska marknadsföring, i huvudsak utformade utifrån vilket intryck de ger och konkretiserade genom passusen på sätt som skett.
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 8 Skillnaden mellan yrkande 1 d) i förhållande till yrkande 2 är i allt väsentligt att de utgör olika marknadsföringsenheter och att de därmed förekommer i skilda sammanhang. Påståendet enligt yrkande 1 d) har förekommit på Oatlys webbplats och tar sikte på Oatlys marknadsföring av havrebaserade livsmedel generellt. Påståendet enligt yrkande 2 har förekommit på en mängd platser i skilda sammanhang och tar sikte på Oatlys marknadsföring av havredryck mer specifikt. Båda yrkandena 1 d) och 2 är, särskilt genom att de innehåller en avgränsning av vilket intryck de ger, nödvändigt konkretiserade för att kunna läggas till grund för en dom. Av yrkande 4 är det mycket tydligt att Oatly, för ett eventuellt vitesföreläggande i enlighet med förbudsyrkandet, ska ha framställningar som inte ger intryck av att havrebaserade livsmedel är ett klokare val än mjölkprodukter, att mjölkprodukter till skillnad från havrebaserade livsmedel är dåligt, och att välja mjölkprodukter istället för havrebaserade livsmedel är oklokt. Det är därmed inte oklart vad som åsyftas med yrkandet. Vad gäller yrkande 5 innehåller Förordningen en rad bestämmelser om näringsoch hälsopåståenden som ska tillämpas på annonsörers marknadsföring, inklusive påståenden om annonsörens livsmedel. Flera av de påståenden som Oatly använder i sin marknadsföring av havrebaserade livsmedel låter förstå eller antyder att det finns ett samband mellan havre och hälsa. Denna typ av påståenden utgör hälsopåståenden enligt artikel 2.5 i Förordningen. Enligt artikel 10.3 i Förordningen får sådana icke specificerade hälsopåståenden endast göras om de åtföljs av ett bestämt hälsopåstående. Förordningen har direkt effekt i Sverige. Om en annonsör använder påståenden i strid mot Förordningen i sin marknadsföring strider denna användning mot god marknadsföringssed i enlighet med den s.k. lagstridighetsprincipen. Det är oklart på vilket annat sätt Oatly menar att frågan enligt aktuellt yrkande ska prövas, men under alla förhållanden delar inte Svensk Mjölk denna uppfattning. Även beträffande detta yrkande anser Svensk mjölk att det är tillräckligt preciserat för att Marknadsdomstolen ska kunna lägga det till grund för ett konkretiserat vitesföreläggande. Målet föredras i erforderliga delar, varefter Marknadsdomstolen meddelar följande BESLUT (att meddelas 2015-01-12) Skäl Frågan om talerätt Marknadsdomstolens beslut den 23 oktober 2014 att avslå Oatlys yrkande om avvisande av Svensk Mjölks talan, är ett beslut under rättegången vars rättsliga
MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 23/14 9 betydelse är begränsad till föreliggande process och som inte vinner rättskraft. (Angående rättskraft hos icke-slutliga beslut, se Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång, Tredje häftet, 7 uppl. s. 171 f., Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, s. 17:64 c, med hänvisning till NJA II 1943 s. 737, Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk II, Motiv m.m. (SOU 1938:44) s. 580 f. samt Lars Welamson o.a., Processen i hovrätt och Högsta domstolen, Rättegång VI, 4 uppl. s. 186 f. och Fitger, a.a. s. 58:60 f. Se även MD 2009:26). Av utredningen i målet framgår att Svensk Mjölk alltjämt bedriver viss verksamhet i enlighet med sin verksamhetsbeskrivning, bl.a. i det att föreningen genom dotterbolaget Svensk Mjölk AB förvaltar varumärkena Präst, Herrgård och Årets Kock för sina medlemmar. Svensk Mjölk bedriver därmed en sådan ekonomisk verksamhet som avses i 1 kap. 1 första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och som har till ändamål att tillvarata sina medlemmars intresse som näringsidkare. (Angående ansvarsgenombrott i s.k. processbolag, se Högsta domstolens dom den 11 december 2014, mål nr T 2133-14). På grund av det anförda ska Oatlys avvisningsyrkande avslås. Frågan om yrkandenas precisering Enligt 42 kap. 2 första stycket rättegångsbalken ska en ansökan om stämning innehålla ett bestämt yrkande. Det innebär att käranden i detalj måste redovisa det domslut som han eller hon vill att rätten ska meddela (se prop. 1986/87:89 s. 189, Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång, Femte häftet, 8 uppl. s. 25 f., och Fitger, a.a. s. 42:8). En näringsidkare vars marknadsföring är otillbörlig får enligt 23 första stycket marknadsföringslagen (2008:476) förbjudas att fortsätta med denna eller med någon annan liknande åtgärd. Ett yrkande om förbud mot viss marknadsföring måste följaktligen vara så preciserat att det kan ligga till grund för ett avgörande om förbud. Kravet på precision innebär att yrkandet måste konkretiseras så att det klart framgår vilket slags handlingar som ett förbud ska avse (se Marknadsdomstolens beslut den 12 juni 2014 i mål nr B 9/13 med däri gjorda hänvisningar). Svensk Mjölks yrkanden 1 d), 2 och 4 är preciserade till att avse förbud mot marknadsföring av havrebaserade livsmedel respektive marknadsföring av havredryck på sätt som skett enligt aktbil. 11, 12, 16 och 2, eller på väsentligen samma sätt som ger ett i respektive yrkande närmare angivet intryck. Yrkande 5 är i sin tur preciserat till ett åläggande om att vid marknadsföring av havrebaserade livsmedel koppla ospecifika hälsopåståenden som ger intryck av att havre är hälsosamt till bestämda hälsopåståenden, med utgångspunkt i definitionen av hälsopåstående i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel. Yrkandena får vid dessa