SSK s nyhetsbrev för uppfödare av engelsk setter Utgiven av SSK s avelsråd maj 2008
Bakgrund till nyhetsbrevet Som avelsråd vill vi få en bättre kontakt med uppfödarna, och verka för ett ökat utbyte av information. Vårt gemensamma mål är en sund och frisk ES med goda bruksegenskaper och en mentalitet som gör våra hundar till en fungerande,trevliga familjehundar. Den typiska exteriören vill vi också värna om. Med nyhetsbreven vill vi till en början ta upp HD och CL och vidarebefordra de diskussioner som pågår. Självklart önskar vi att Du som uppfödare tar kontakt när Du så önskar. Presentation av avelsrådet Marina Bengtsson Mitt namn är Marina Bengtsson, bor på landet utanför Sollebrunn som ligger mellan Trollhättan och Borås. Arbetar i Göteborg och får pendla varje dag men valt att bo på landet för mina hundars skull. Tycker att det är underbart att komma hem efter en tuff dag på jobbet och kunna ta med mig hundarna och gå ut i skogen eller ta en runda på fälten. Jag är SSK s styrelserepresentant i Avelsrådet. Mina specialområden inom AR är exteriör, hälsa och internationella tävlingar o nyheter. Jag är exteriördomare och får döma de brittiska stående fågelhundarna, ska börja att vidareutbilda mig på fler raser inom grupp 7. Tävlar aktivt på prov och utställning, för tillfället mest med mina engelska settrar. Jag har en mindre uppfödning av engelsk setter och pointer under prefixet Pålamalmen, ett kennelnamn som jag fått ta över från Anders Cederström som startade kenneln 1948. Jag ser det som en stor utmaning att få fortsätta hans arbete. Hemma har jag också breton och en cocker spaniel. Jag tycker att det är lärorikt att se många olika raser, men håller mig inom fågelhundsraserna. Jeanette Stålnacke Längst upp i norr, i Kiruna med ripmarkerna runt knuten, hittar ni mig, Jeanette Stålnacke. Jag brinner för allt som rör den engelska settern och kanske är det därför min roll i SSK:s avelsråd är som rasentusiast! Sedan 1989, då jag mötte min make Patrik, har mitt liv kretsat kring denna ras, dessförinnan var det tibetansk spaniel. Med två barn,
Björn och Lotta, samt tre settrar så vet man vad man har att göra och tur är väl det eftersom jag gillar att ha fullt upp. Jag är utbildad ringsekreterare och i den rollen stöter jag på alla raser vilket är intressant (inte minst när det gäller alla rasers/individers olika mentala status) men än har ingen annan ras vunnit mitt hjärta som den engelska settern. Jag har gått med på fjällprov samt startat en av våra hundar på skogsprov och hoppas göra det vid fler tillfällen framöver. Annars trivs jag på dressyrplanen och i utställningsringen. Dessutom har jag förmånen att som SSK:s webmaster ständigt vara i kontakt med allt underbart setterfolk över hela landet och hoppas att vi hörs av även i min roll i avelsrådet! Karin Tholin Den första engelska settern kom in i mitt liv 1973. Sedan början av 80-talet har jag haft egna settrar och jagat med. De hundar som hållit måttet har fått starta på jaktprov/utställning. Utöver jaktförmågan har jag uppskattat rasen som familjehund och draghund. Tidigare har jag även haft skällande fågelhund (finnspets). Är bosatt i Krokoms Kommun i Jämtland, men jagar framför allt i skogen i Norrbottens inland. Jag hoppas kunna bidra i avelsrådet med att bevaka genetiska och medicinska frågor. Tony Johansson Jag och min sambo bor i Sjungberget ca 2 mil utanför Gällivare med för tillfället 2 Engelska settrar. Vi har haft ES sedan -95 men Pointer, Collie och slädhundar har vi också haft och tävlat med. Jag startar på jaktprov med våra hundar (och ibland andras) medans min sambo är driven på utställningar som ett komplement. Jag är godkänd instruktör Fase 1+Fase 2 i Norge och har haft många kurser med nästan alla fågelhundsraser vilket jag tycker är intressant. Är också ivrig entusiast av de jaktliga och mentala egenskaperna hos ES och jobbar med det inom avelsrådet samt med den statistiska biten. Bara att ta kontakt om det finns funderingar. Marina Bengtsson, 0708-37 86 86, marinabengtsson@telia.com Jeanette Stålnacke, 076-809 19 75, jeanette.stalnacke@telia.com Karin Tholin, 0705-35 95 75, karin.tholin@jll.se Tony Johansson, 070-314 55 19, tony@sjungberget.com
HD röntgen Tyvärr ligger frekvensen HD i vår ras ganska oförändrad genom årens lopp och varierar mellan 15 och 20 %. Hur kan vi gemensamt förbättra läget? Att använda HD index kan vara en väg. Data från NESK talar i den riktningen. Av vikt för att få ett bra och användbart index, är att så många som möjligt röntgar sina hundar. Uppfödarna är här nyckelpersoner i sina kontakter med valpköparna. HD index speglar höftledsstatus i familjen eller linjen och är mer informativt än HD status hos den enskilda individen. Möjligheten att förbättra HD situationen - och bedöma avelsdjurens nedärvning av HD - blir självklart av högre kvalitet ju fler hundar som röntgas. Kom ihåg att HD status måste vara känt, innan en parning äger rum. Att strunta i detta är emot våra grundregler och i värsta fall kan SKK ingripa med sanktioner, exempelvis skriftlig varning och/eller registreringsförbud. Närmsta tiden tänker vi fokusera på HD B-hundarna och närmare studera deras nedärvning ur HD synpunkt. CL- Ceroid Lipofuscinose och krav om test på godkända avelshundar from. 2008-01.01 Norsk Engelsk setterklub har infört krav på känd CL-status för att få registrera valpar från 1/1-2007, se info på NESK hemsida (www.avl.no). CL eller hjernesvinn nedärvs recessivt hos Engelsk setter. Det krävs alltså att båda föräldradjuren är anlagsbärare för att det ska bli sjuka hundar. Om den ena föräldern är anlagsbärare och den andra är fri kan det ej bli några sjuka avkommor däremot anlagsbärare. Symptomen är mycket varierande men de vanligaste symptomen är personlighetsförändringar, nedsatt syn, kramper och skakningar. Hunden visar rädsla och vilsenhet i kända miljöer. Majoriteten av sjuka hundar avlider före två års ålder. Sjukdomen har troligen uppkommit (genom en mutation) hos en hund i Norge, och eftersom denna hund inavlades hårt så spreds detta anlag. De första kända sjuka hundarna upptäcktes i början på 1950- talet.
Idag kan man med hjälp av ett enkelt blodprov fastslå om en hund är anlagsbärare eller inte. Denna test är framtagen efter ett långvarigt forskningsarbete lett av Frode Lingaas vid Norges Veterinärhögskola. På Norges Veterinärhögskolas hemsida och på NESK:s avelsråds hemsida (www.avl.no) finns det en särskild blankett som skall fyllas i av veterinären som tar blodprovet. Där är också angett vilka typ av rör mm som skall användas. Provet kostar 1.500 NKR + moms (ca 2200 SEK) och det skall skickas till Oslo för analys. Det är viktigt att denna särskilda blankett används för att resultatet skall kunna registreras efter 1 januari 2007. Vi i Sverige har ej beslutat om krav på känd CL-status för registering av valpar utan kommer till en början att följa utvecklingen i Norge. Däremot har vi som ett första steg from 1 januari 2008 infört ett krav om känd CL-status för våra rekommenderade avelshundar. Vi tar gärna emot resultat av CL tester även på andra svenska hundar. Det rekommenderas att uppfödarna använder testade hundar i aveln eftersom det nu finns ett test att tillgå. CL-status är också något som kommer att stå med i valplistan vid parning och även registreras i SKK:s databas. SKK:s rekommendationer är också att inte para hundar med okänd status annat än med hundar som är testade fria. Det följer helt grundreglerna från SKK avseende etisk avel.