GRUNDDRAGEN AF SVENSKA VITTERHETENS HISTORIA. AKADEMISKA FÖRELÄSNINGAR AF BERNHARD ELIS MALMSTRÖM. TREDJE DELEN. LEOPOLD. UOSENSTEIN, ADLERBETH OCH EHRKNSVAPJ). ÖllEBRO, N. il. LIXDH, 18U7
INNEHÅLL. I. Leopold. Leopolds betydelse för sin tid och inverkan derpå såsom smakdomare Sid. 1. Leopolds litterära skaplynne; hans frisinnighet... «3. Biografiska uppgifter «6. Leopolds första litterära rigtning: poemet "Prestvigningen»;»Erotiska oder» «14. Förhållandet till Kellgren och brefvexling med honom. «26. Förhållandet mellan Gustaf III och Leopold: resa till finska kriget; krigssåuger och skaldebref «29. Senare brefvexjing mellan Kellgreu och Leopold... «53. Extra-Posten: inledande dialog samt uppsatsen «Oni vitterhetsidkare» af Leopold «G3. Recensioner af Thorilds skrifter: «Om efterhärmning» och «Ora upplysningens princip» samt den deraf föranledda polemiken med Philipson «72. PehrpEnbom: hans bref i Extra-Posten till "Redaktörerna af Stockholms-Posten») «88. Visan om «Pehr Enebom» «96. Leopolds parodi på Enboms "Kärleks- och religionssånger» genom "Egeukärleks- och konfusionssånger»... << 100. Johan Stenhammars poem: «Colas» «104. Extra-Posten indrages och åtalas «10S. Svenska Akademiens suspension «111. IT. Leopolds dramatiska arbeten: förberedande betraktelser öfver dramat och särskilt det franska «117. Granskning af Leopolds uppfattning af det tragiska idealet «131. Tragediens särskilda arter «136. Tragedien «Oden»: Hammarskölds exposé och kritik.. «138. Tragedien «Virginia»: Hammarskölds exposé och kritik. «149. Leopolds företal till «Oden» med deraf föranledda anmärkningar: «det särskildas» nödvändighet: den historiska kostumens berättigande; gräuserna mellan det allmänna och det särskilda «159. Leopolds företal till "Virginia» «1GG.'
VI IXXEHALL. Undersökning om Virginia är ett tragiskt ämne eljer ej Sid. 172. Leopolds åsigter om svenska språkets brister för tragedien «176. Grnbbes omdöme om Leopolds tragedier «179. Leopolds Öfversättningar af komedierna "Metromanien» och «Den talande taflan» samt originalstycket "Suppliken eller pjesen på stund» «186. Grubbes omdöme om Leopolds lyrik «189. Odet "Ofver begäret till ett odödligt Hamn»... «193. «Häfdernas röst» «198. «Det blinda nitet» jemte Leopolds eget omdöme om detta ode «200. Leopolds»Moraliska sånger» «203. De didaktiska poemerna: "Förtjensten», "Religionen»,»Predikaren». "Menniskolotten», "Arens flygt» m. fl.. «205. Leopolds politiska poemer «226. Tillfällighetspoesiens berättigande «233. III. Leopolds berättande poemer: «235. «Den vackra bedjerskan» «238. «Eglé och Annette» «246. "Sethos eller de tre kransarne» «252. «Talismanen». «258. Satiren «Den nya kolonien. «263. Blandade stycken af skämtsamt innehåll: "Mina nya rum», «Sändebref till mäster Allt i alla», "Trohetsvisan» m. fl. «267. Skaldebrefven till Franzén och doktor Alf «272. Leopolds tillfällighetspoesi «276. IV. Leopolds prosaiska skrifter. Afhandlingen «0ra smaken och dess allmänna lagar.» Afhandlingens första del: allmän smak och Jom den gifves; smakens skiljaktigheter; orsakerna dertillj uppkomsten af falsk smak. «280. Afhandlingens andra del: möjligheten af en förening mellan smakens skiljaktigheter; skillnaden mellan «känslor» och "känslodaning»; det allmängiltiga i smaken och det subjektiva deruti; föremålets "dubbelhet»... «288. Afhandlingens tredje del: om en princip för smaken gifves, hvilken är och hvarifrån uppkommer den? "Sinnesvärdet» och «konsteffekten»; odlingen smakens grund «295. Kritik af föregående afdelning af den Leopoldska smakläran: "förnämheten» af hans första smakprincip, csin- ~ nesvärdet»; hans andra smakprincip, «konsteffekten. «299. Den högre bildningens anspråk på uteslutande auktoritet i afseende på konsten samt konstens förhållande till kritiken: folkpoesien; öfvergången från folklighet och
INNEHÅLL. VIT uppkomsten af salongs- och konstbildning; hvad med kritik förstås; den flacka kritiken; det allmänna konstmedvetandet; smakeus öfvergrepp och dess behöriga reduktion Sid. 302. Fortsatt framställning af Leopolds afhandling «Om smaken etc.», fjerde delen: försök att ur smakens princip härleda dess allmännaste lagar; «förnuftsodlingen», «sedeodlingen» och «konstodlingen» «315. «Förnuftsodlingen»: dess fordran på logisk rigtighet och öfvereusstämmelse med tidehvarfvets upplysning... «315.»Sedeodlingen»: det opassande, det vederstyggliga, det laga och plumpa; det burleska «324. «Konstodlingen»: slagen af vitterhet: stilen och planeu. «332. Leopolds afhandling «Om diktens bruk i poesien»: kritik af Leopolds begrepp om «dikt»; hans åsigt om inbillningskraftens berättigande «338. Diktens tre arter: 1) «den högre episka dikten och det underbara deraf» «353. 2) «gast- och skrockdikten» «366. 3) «den gamla götiska dikten och den nya smaken för detta slags vitterhet» «376. Leopolds afhandling «Om den äldre svenska vitterheten och dess förhållande till den fransyska» «386. Leopolds «Bref om poetisk stil» «394. Leopolds smärre skrifter («Strödda ämnen»): «Bref i anledning af Acerbis resa»; monografien öfver Dalin.. «399. Leopolds filosofiska skrifter: Grubbes omdöme... «409. Leopolds förhållande till 1809 års revolution; hans sista lefnadsår och död «413.. Nils von Rosenstein. Biografi; Järtas företal till Rosensteins samlade skrifter «419. Kosenstein och Svenska Akademiens suspensiou... «435. Rosensteins tal öfver presidenten, friherre Rosir... «442. «««riksrådet, grefve Stockenström'.. «444. Filosofiska skrifter: karakteren af Rosensteins prosa: hans»afhandling om upplysningen»; bref till Gustaf III. «446. Gudmund Jöran Adlerbeth. Biografiska anteckningar.. «456. Adlerbeths metriska öfversättningar «459. Adlerbeth i det offentliga och enskilda Jifvct... «460. Adlerbeths sorgespel: Hammarskölds omdöme; profstycken K 462. Ofriga poetiska arbeten: «Förgängligheten», «Rosen», «Den åldrade», «Skaldebref till Leopold» «467. Carl August Ehrensvärd. Biografi och karakteristik.. «479.
VIII INNEHALL. Ehrensvärd som tecknare Sid. 485. «De fria konsters filosofi»: a) om den högsta skönheten «490. b) om det sköna «493. c) om fria konsterna «507. d) om byggnad «514. e) om målning och f) bildhuggeri «510. g) oin menniskan och h) klimatet «521.