39 ÄRENDEN HANDLAGDA AV BANKFULLMÄKTIGE FINLANDS BANK Revisionen De revisorer som utsetts vid 1994 års riksdag, skattedirektör Kauko Fleikkinen, politices kandidat Arja Alho, politices magister Timo Korva, verkställande direktör Matti Lahtinen och byggmästaren Jarmo Laivoranta verkställde den 27 30 mars granskning av Finlands Banks bokföring, bokslut och förvaltning för 1994. Enligt revisorernas utlåtande beviljade bankfullmäktige vid sitt möte den 30 mars direktionen ansvarsfrihet för förvaltningen av bankens angelägenheter under 1994. Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Bankfullmäktige har under verksamhetsåret enligt 5 i sin instruktion granskat bankens lånerörelse och valutahandel samt övriga placeringar vid följande tidpunkter: den 16 februari, den 31 maj, den 23 augusti, den 19 oktober och den 14 december. Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren Bankfullmäktige har enligt 6 i sin instruktion inventerat huvudkontorets kassor, kassavalv, lånehandlingar, säkerheter, panter och depositioner. Inventeringen gav inte anledning till anmärkning. Bankfullmäktige har övervakat att avdelningskontorens kontrollanter har inventerat avdelningskontorens handkassor och kassavalv en gång i månaden och växlar, skuldebrev och panter minst tre gånger under året. Vid samtliga avdelningskontor har inspektion verkställts enligt 2 i bankens instruktion. Verksamhetsberättelse om E. J. Längmans fonder Vid sitt möte den 30 juni antecknade bankfullmäktige för kännedom att Finska Kulturfonden lämnat redogörelse för E.J. Längmans fonders verksamhet under perioden 1.10.1993 30.9.1994. Grundräntan Vid sitt möte den 5 oktober beslutade bankfullmäktige sänka Finlands Banks grundränta med 0.25 procentenheter från 5.25 till 5.0 procent räknat från den 1 november 1995. Direktionens framställning i saken av den 5 oktober: "På nedan anförda grunder föreslår direktionen att bankfullmäktige enligt 17 1 mom. 1 punkten lagen om Finlands Bank skall besluta att Finlands Banks grundränta sänks från 5.25 till 5 procent räknat från den 1 november 1995. Motiveringar Enligt Finlands Banks bedömning har det långsiktigare inflationstrycket klart minskat. Såväl inflationstrycket från utrikeshandelspriserna som osäkerheten om den inhemska kostnadsutvecklingen har avtagit. Utsikterna för att inflationen skall förbli måttlig under de närmaste åren gör det möjligt att sänka grundräntan. Det är emellertid nödvändigt att grundräntan sänks försiktigt, eftersom inflationen beräknas tillta något under nästa år till följd av löneökningarna under innevarande år och det faktum att effekterna av EU-medlemskapet upphör.
40 41 Grundräntan har varit oförändrad sedan januari 1994 trots att marknadsräntorna har stigit. Då grundräntan fortsättningsvis är klart lägre än anbudsräntan och marknadsräntorna är det inte skäl att i detta skede sänka grundräntan med mera än 0.25 procentenheter." Vid sitt möte den 29 november beslutade bankfullmäktige sänka Finlands Banks grundränta med 0.25 procentenheter från 5.0 till 4.75 procent räknat från den 15 december 1995. Direktionens framställning i saken av den 27 november: På nedan anförda grunder föreslår direktionen att bankfullmäktige enligt 17 1 mom. 1 punkten lagen om Finlands Bank skall besluta att Finlands Banks grundränta sänks från 5 till 4.75 procent räknat från den 15 december 1995. Motiveringar Det långsiktigare inflationstrycket har klart minskat under hösten. Detta har möjliggjort en nedgång i marknadsräntorna och anbudsräntan. Utsikterna för att inflationen skall förbli måttlig under de närmaste åren gör det möjligt att sänka också grundräntan. Bilateralt avtal om valutastöd med Norges Bank Bankfullmäktige beslutade vid sitt möte den 29 november att det bilaterala avtalet om valutastöd (swapkontrakt) mellan Norges Bank och bl.a. Finlands Bank, som var i kraft t.o.m. den 31 december 1995, kunde förlängas på samma villkor som tidigare för ett år räknat från den 1 januari 1996. Tillfällig kredit till Zambia Bankfullmäktige godkände vid sitt möte den 29 november enligt 17 1mom. 1punkten lagen om Finlands Bank för sin del att Finlands Bank deltog med 50 milj. SDR (särskilda dragningsrätter) i ett arrangemang där flera länder beviljade Zambias centralbank en tillfällig kredit på sammanlagt ca 830 milj. SDR. Tryggande av stabiliteten på finansmarknaden/ Spondakoncernens verksamhet Bankfullmäktige behandlade under verksamhetsåret Sponda Oy:s och bl.a. dess dotterbolag Solidium Oy:s samt Oy Tampella Ab:s verksamhet utgående från direktionens muntliga och skriftliga rapporter vid sina möten den 16 februari, den 20 juni och den 2 november. Ränta på extra depositioner Vid sitt möte den 14 september fattade bankfullmäktige beslut om den ränta som Finlands Bank efter ändringen av minimireservsystemet betalar på s.k. extra depositioner, om månadsmedeltalet av de dagliga saldona på en banks checkkonto överskrider bankens minimireservskyldighet. Direktionens framställning i saken av den 7 september: Finlands Banks direktion har beslutat att ändra minimireservsystemet så att bankerna från och med oktober 1995 uppfyller sin minimireservskyldighet i form av månadsmedeltal. Detta innebär att banken deponerar minimireserverna på sitt checkkonto i Finlands Bank i stället för på separata minimireservkonton och att månadsmedeltalet av de dagliga saldona på bankens checkkonto måste uppgå minst till beloppet av minimireservskyldigheten. Ändringen av beräkningen av minimireservskyldigheten ändrar också Finlands Banks likviditetssystem, eftersom bankerna inte längre har dagsdepositioner i Finlands Bank i tidigare bemärkelse och dagsdepositionsräntan inte heller längre används. Bankernas checkkontodepositioner i Finlands Bank är från och med början av oktober minimireservdepositioner, på vilka det enligt lagen om minimireservskydligheten inte är möjligt att betala ränta. I stället för dagsdepositioner uppstår i det nya systemet extra depositioner, om månadsmedeltalet av de dagliga checkkontosaldona överskrider bankens minimireservskyldighet. Med hänvisning till det ovan nämnda och då det är riksdagens bankfullmäktiges uppgift att bestämma Finlands Banks grundränta och andra räntor som Finlands Bank tillämpar eller gränserna för dem föreslår Finlands Banks direktion att riksdagens bankfullmäktige enligt 17 1mom. 1punkten lagen om Finlands Bank skall befullmäktiga direktionen att besluta om räntan på bankernas extra depositioner så att den kan vara högst lika hög som anbudsräntan. I det första skedet skulle räntan på extra depositioner vara densamma som den nuvarande dagsdepositionsräntan. Utländsk korrespondentbank Bankfullmäktige beslutade vid sitt möte den 16 februari att Central Bank of Ireland skulle bli utländsk korrespondentbank för Finlands Bank. Förslag till ändring av myntlagen Vid sitt möte den 29 september gjorde riksdagens bankfullmäktige på förslag av direktionen en framställning till statsrådet om att regeringen skulle vidta åtgärder för att avlåta en proposition till riksdagen med förslag till ändring av myntlagen (358/93) så att 3 upphävs och 4 ändras. Till sitt förslag fogade bankfullmäktige ett utkast till en regeringsproposition jämte motiveringar. Utkastet var till sitt innehåll i stora drag följande: 1 propositionen föreslås att myntlagen skall ändras för att Finland skall få lagstiftningsberedskap att delta i växelkursmekanismen inom Europeiska monetära systemet (EMS) eller något annat växelkurssystem när det anses finnas förutsättningar att låsa markens kurs. Propositionen påverkar inte den nuvarande regimen med flytande kurs, utan regimen kan fortsätta tills vidare oberoende av lagändringen. Enligt propositionen skall beslut om markens externa värde fattas av statsrådet på framställning av Finlands Bank. Stadgandet motsvarar den nuvarande befogenhetsfördelningen mellan statsrådet och Finlands Bank, enligt vilken statsrådet har den högsta beslutanderätten i fråga om fastställandet av markens externa värde. Framställningen till statsrådet görs av riksdagens bankfullmäktige på förslag av direktionen för Finlands Bank. Samtidigt föreslås att växelkursregimen inte längre skall fastställas genom lag. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits av riksdagen. Placering av Finlands Banks tillgångar i aktier Bankfullmäktige beslutade vid sitt möte den 16 februari enligt 12 2 mom. och 17 1 mom. 5 punkten lagen om Finlands Bank befullmäktiga direktionen att förvärva hela aktiestocken i Toimiraha Oy från Finlands Banks dotterbolag Setec Oy. Då Finlands Bank senare under året sålde Toimiraha Oy:s hela aktiestock till Rahakortit Automatia Oy, som bildats av Merita Ab, Postbanken Ab och Andelsbankernas Centralbank, befullmäktigade bankfullmäktige vid sitt möte den 2 november enligt 12 2 mom. och 17 1 mom. 5 punkten lagen om Finlands Bank direktionen att konvertera de kapitallån på 30 miljoner mark som beviljats Toimiraha Oy till eget kapital i bolaget. Försäljning av fastigheter Vid sitt möte den 16 februari gav bankfullmäktige direktionen fullmakt att sälja Finlands Banks kontorsfastighet i Vasa till ett bolag som bildats för Harry Schaumans Stiftelse. Direktionens framställning i saken av den 9 februari: "Riksdagens bankfullmäktige gav genom sitt beslut av den 25 oktober 1991, efter att ha begärt statsrådets samtycke, direktionen fullmakt att dra in avdelningskontoren i Björneborg, Joensuu, Jyväskylä, Kotka, Lahtis, Rovaniemi, S:t Michel och Vasa. Av de indragna avdelningskontoren säljs Vasakontorets fastighet som blev färdig 1952. Byggnadens areal är 9 989 m2. Fastigheten säljs till ett för Harry Schaumans Stiftelse bildat, men oregistrerat bolag. Köpesumman är 20 miljoner mark. På ovan anförda grunder föreslår direktionen att bankfullmäktige enligt 17 1mom. 5 punkten lagen om Finlands Bank skall besluta att riksdagens bankfullmäktige för sin del skall godkänna den nedan nämnda fastighetsaffären och befullmäktiga direktionen att sälja tomt nr 36 i kvarter 2 004 i stadsdel 2 i Vasa stad jämte byggnader till ett för Harry Schaumans Stiftelse bildat, men oregistrerat bolag för en köpesumma av 20 000 000 mark och i övrigt på sådana villkor som direktionen finner lämpliga. I sin skrivelse nr 9 till bankfullmäktige av den 12 juni framhöll direktionen följande: 6 360026D
43 42 Delning av Finlands Banks kontorsfastighet i Jyväskylä och försäljning av en tomtdel Riksdagens bankfullmäktige befullmäktigade genom sitt beslut av den 25 okto ber 1991, efter att ha begärt statsrådets samtycke, Finlands Banks direktion att d ra in avdelningskontoren i Björne borg, Joensuu, Jyväskylä, K otka, Lahtis, R o v a niemi, S:t Michel och Vasa. På Jyväskyläkontorets to m t Finns ett affärsoch kon to rshu s (5 185 brm 2) i sju våningar och ett bostadshus (2515 b r m 2) i fem våningar. Byggna derna färdigställdes 1950. Av dessa h a r affärsoch kontorshuset till största delen stått to m t i cirka ett år. Det förefaller inte sannolikt att de to m m a k ontorslokalerna skulle k u n n a hyras ut eller fastigheten i sin helhet säljas. D ärfö r ändras affärs- och kontorshuset till bostadshus och b o städerna säljs. Projektet förutsätter bl.a. att to m ten delas i två delar så att båda husen får var sin tomt. F örhan dlin gar om projektet har förts med Jy väskylä stad och olika byggnadsfirmor. Av dessa h ar R a kennus-o tava Oy, som hör till Lemminkäinenkoncernen, läm nat det högsta anbudet, 8 miljoner mark. H u r lägenheterna k om m e r att ku n n a säljas visar sig först efter m arknadsföringsskedet. Projektet genomförs antingen så att en to m t del som an tecknats i tomtregistret säljs till ett bolag som bildats av byggnadsfirman eller så att Finlands Bank först bildar ett bostadsaktiebolag, vars aktiestock säljs till byggnadsfirman för att säljas vidare. 1 detta skede begär direktionen fullmakt att sälja också den bostadsbyggnad med to m t som blir kvar i Finlands Banks ägo. O m försäljningen av denna fastighet ordnas om möjligt en anbudstävling. Det är dock sannolikt att förutsättningar för en sådan saknas, då det kna p p a st finns något större intresse. M ed hänvisning till det ovanstående föreslår direktionen a tt bankfullm äktige enligt 12 och 17 1 m om. 5 punkten lagen om Finlands Bank för sin del skall g o dk änn a delningen av tom ten och försäljningen av tomtdelen samt befullmäktiga direktionen att sälja affärs- och kontorshuset på to m t nr 3 i kvarter nr 17 i stadsdel 1 i Jyväskylä stad för 8 miljoner mark till ett bolag som skall bildas eller att bilda detta aktiebolag, varvid tomtdelen kan överlå tas till bolaget som ap p o rt, att teckna bolagets aktiestock och att senare sälja hela aktiestocken till R akennus-o tava Oy för 8 miljoner m ark sam t a tt av det nuvarande bostadshuset inklusive tom t bilda ett bostadsaktiebolag, teckna bola gets aktiestock och senare sälja bolagets hela aktiestock på de villkor som direk tionen bestäm m er. Riksdagens bankfullm äktige godk än de direk tionens förslag vid sitt m öte den 20 juni. Ändringar i pensionsstadgan och familjepensionsstadgan för Finlands Bank I en skrivelse till bankfullmäktige av den 20 april framhöll direktionen följande: Påföljd av dröjsmål enligt pensionsstadgan och familjepensionsstadgan för Finlands Bank 14 lagen om statens pensioner har ä ndrats genom en lag (315/95) och 9 lagen om statens familjepensioner genom en lag (325/95). Lagarna träder i kraft den 1 maj 1995 (R P 292/94 rd). Båda ä n drin ga rna har sam m a innehåll och baserar sig på lagen om änd rin g av räntelagen (284/95) så att den tidigare fasta dröjsm ålsräntan på 16 procent änd ras till en rörlig dröjsm ålsränta som följer m a rk na d srä nta n. Vid dröjsmål med pensionen skall på det förse nade beloppet betalas en årlig dröjsm ålsränta som ä r sju procentenheter högre än den av Fin lands Bank fastställda referensränta som gäller vid ifrågavarande tidpunkt. I stället för högsta förvaltningsdomstolen har försäkringsdom stolen fr.o.m. den 1 jan uari 1995 blivit högsta fullföljdsinstans vid pensionsärenden. Eftersom Finlands Bank enligt 24 lagen om Finlands Bank i fråga om pension och familjepension i tillämpliga delar följer motsvarande, gällande stadganden i statens pensionslagstiftning, anser direktionen a tt det skulle vara ä n d a målsenligt att nedan relaterade ä nd ring a r i lagen om statens pensioner och lagen om statens fa miljepensioner skulle göras också i pensionsstad gan för Finlands Bank av den 13 december 1966 och i familjepensionsstadgan för Finlands Bank av den 3 ju ni 1969. Ä ndring i pensionsstadgan för Finlands Bank M ed hänvisning till ovanstående och enligt 17 1 m om. 22 pu nk ten lagen om Finlands Bank före slår direktionen att bankfullm äktige skall ändra 16b 1 och 2 mom. i pensionsstadgan sådana de lyder än drad e den 19 november 1985. 16b 1 och 2 mom. (nuvarande) O m utbetalningen av pension som avses i denna pensionsstadga fördröjs, betalas pensionen för höjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen av pen sionen är 16 procent per år. Skyldigheten att betala förhöjd pension gäller dock inte den del av pensionen som betalas till försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet eller till socialförsäkringskommission eller arbetslöshetskassa. Förhöjningen av pensionen beräknas för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre m å na d e r h a r förflutit från utgången av den kalenderm ånad då förm ånstagaren hos Finlands Bank har framställt sina anspråk och en sådan utredning om pensionens g rund och belopp som skäligen kan krävas med beaktan de även av Fin lands Banks möjligheter att skaffa uppgifter. För såd ant pensionsbelopp som med stöd av ett och sam m a beslut skall betalas senare räkn as förhöj ningen dock från förfallodagen. O m ändring söks i Finlands Banks beslut, kan högsta förvalt ningsdomstolen bestäm m a att höjningen skall beräknas från en senare tidpunkt, om Finlands Bank påvisar a tt det har inträffat en väsentlig förändring i förniånstagarens förhållanden u n der den tid som ändringssökandet varit anhängigt16b 1 och 2 mom. (ändring) Om utbetalningen av pension som avses i denna pensionsstadga fördröjs, betalas pensionen för höjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen av pen sionen per år fö lje r den räntefot som avses i 4 3 mom. räntelagen. Skyldigheten att betala för höjd pension gäller dock inte den del av pensio nen som betalas till försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksam het eller till socialförsäkringskommission el ler arbetslöshetskassa. Förhöjningen av pensionen beräknas för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre m å na d e r h a r förflutit från utgången av den k alenderm ånad då förm ånstagaren hos Finlands Bank h ar framställt sina a nspråk och en sådan utredning om pensionens grund och belopp som skäligen kan krävas med beak tan de även av Fin lands Banks möjligheter att skaffa uppgifter. Fö r sådant pensionsbelopp som med stöd av ett och sam m a beslut skall betalas senare räk nas förhöj ningen dock från förfallodagen. O m ändring söks i Finlands Banks beslut, kan försäkrings dom stolen bestäm m a att höjningen skall be rä k nas från en senare tidpunkt, om Finlands Bank påvisar att det har inträffat en väsentlig fö rä n d ring i förm ån stagaren s förhållanden un der den tid som än dring ssö kan det varit anhängigt. Ä n dring i familjepensionsstadgan för Finlands Bank Vidare föreslår direktionen att bankfullm äktige skall än d ra 8a 1 och 2 m om. familjepensions stadgan så da n a de lyder än d ra d e genom lag av den 19 novem ber 1985. 8a 1 och 2 m om. (nuvarande) O m utbetalningen av familjepension som avses i denna familjepensionsstadga fördröjs, betalas pensionen förhöjd för dröjsmålstiden. Fö rh ö j ningen av familjepensionen är 16 procent per år. Skyldigheten a tt betala förhöjd familjepension gäller dock inte den del av pensionen som betalas till försäkrings- eller pensionsanstalt som bedri ver lagstadgad försäkringsverksamhet. Förhöjningen av familjepensionen beräknas för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre m å n a d e r h a r förflutit från utgång en av den kalen d e rm å n ad då fö rm ån stag arna hos Finlands Bank h a r fram ställt sina a nspråk och en sådan utredning om pensionens grund och be lopp som skäligen kan krävas av dem med b eak tande även av Finlands Banks möjligheter att skaffa uppgifter. F ö r sådant familjepensionsbelopp som med stöd av ett och sam m a beslut skall betalas senare räkn as förhöjningen dock från förfallodagen. O m än dring sökts i Finlands Banks beslut, kan högsta förvaltningsdomstolen bestäm m a att förhöjningen skall beräknas från en senare tidp un kt, om Finlands Bank påvisar att det har inträffat en väsentlig förändring i för m å n stag arnas förhållanden under den tid som ändrin gssö kand et h a r varit anhängigt. 8a 1 och 2 m om. (ändring) O m utbetalningen av familjepension som avses i denna familjepensionsstadga fördröjs, betalas pensionen förhöjd för dröjsmålstiden. F ö rh ö j ningen av familjepensionen per år följer den rän tefot som avses i 4 3 mom. räntelagen. Skyldig
44 45 heten att betala förhöjd familjepension gäller dock inte den del av pensionen som betalas till försäkrings- eller pensionsanstalt som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet. Förhöjningen av familjepensionen beräknas för varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för tiden innan tre månader har förflutit från utgången av den kalendermånad då förmånstagarna hos Finlands Bank har framställt sina anspråk och en sådan utredning om pensionens grund och belopp som skäligen kan krävas av dem med beaktande även av Finlands Banks möjligheter att skaffa uppgifter. För sådant familjepensionsbelopp som med stöd av ett och samma beslut skall betalas senare räknas förhöjningen dock från förfallodagen. Om ändring sökts i Finlands Banks beslut, kan försäkringsdomstolen bestämma att förhöjningen skall beräknas från en senare tidpunkt, om Finlands Bank påvisar att det har inträffat en väsentlig förändring i förmånstagarnas förhållanden under den tid som ändringssökandet har varit anhängigt. Ikraftträdande Samtidigt föreslår direktionen att de ovan nämnda ändringarna i pensionsstadgan och familjepensionsstadgan träder i kraft den 1juni 1995. Stadgandena tillämpas inte på sådana ärenden som blivit anhängiga i Finlands Bank innan ändringen trädde i kraft. De nya stadgandena tillämpas dock på pensionsbelopp som förfaller till betalning den 1juni 1995 eller därefter. Bankfullmäktige beslutade vid sitt möte den 31 maj att godkänna direktionens förslag till ändringar i Finlands Banks pensionsstadga och familjepensionsstadga. Ränta på pensionsreserven 1996 I en skrivelse till riksdagens bankfullmäktige av den 30 november framhöll direktionen följande: Pensionsansvaret enligt pensionsstadgorna för Finlands Bank har räknats ut försäkringsmatematiskt enligt en räntefot på fem procent. Pensionsreserven för täckning av pensionsansvaret räcker till för att täcka de framtida pensionerna om reserven är lika stor som ansvaret och en realränta på fem procent erläggs på reserven. Bankfullmäktige har i stadgan om ökning av pensionsreserven (1992) godkänt att reserven ökas tills 80 % av det totala pensionsansvaret har täckts och att på reserven betalas en ränta som uppgår till minst grundräntan. På reserven erlades 1993 en ränta lika med grundräntan och 1994 och 1995 grundräntan plus två procentenheter. Till reserven överförs också den lagstadgade arbetstagarpensionsavgiften som innehållits från personalens löner. Med beaktande av Finlands Banks inflationsmål, den uppskattade inflationsutvecklingen och den nuvarande grundräntan anser direktionen det ändamålsenligt att på pensionsreserven 1996 erläggs en ränta på 5 6 %. På ovan anförda grunder och med hänvisning till 17 1 mom. 1 punkten lagen om Finlands Bank och den av bankfullmäktige den 17 december 1992 godkända stadgan om täckning av pensionsansvaret för Finlands Banks personals pensioner föreslår direktionen att på pensionsreserven 1996 erläggs en ränta lika med Finlands Banks grundränta plus en procentenhet. Bankfullmäktige beslutade vid sitt möte den 14 december att godkänna direktionens framställning. Jämställdhetsutredningen Bankfullmäktige antecknade vid sitt möte den 20 juni för kännedom direktionens utredning om tillämpningen av jämställdhetslagen i Finlands Bank. Finlands Banks lönebeslut Vid sitt möte den 30 mars beslutade bankfullmäktige för sin egen del och enligt 17 1mom. 20 punkten lagen om Finlands Bank godkänna lönebeslutet i det s.k. PES-avtalet mellan Finlands Bank och Finlands Banks Personalförening rf. Avtalet följde kostnadseffekterna av lönehöjningarna enligt det tjänstekollektivavtal som hade ingåtts i februari mellan finansministeriet och den centralorganisation som representerade statens tjänstemän. Bankfullmäktige beslutade vidare att lönerna för direktionen skulle justeras på motsvarande sätt. Vidare beslutade bankfullmäktige vid sitt möte den 19 oktober att för sin del godkänna löneavtalet mellan Finlands Bank och Finlands Banks Personalförening rf. Avtalsperioden var 1.11.1995 31.1.1998. Enligt avtalet skulle en allmän lönehöjning på 180 mk eller 1.8 procent i månaden genomföras den 1november 1995. Den 1 oktober 1996 skulle lönerna höjas med 110 mk eller 1.3 procent i månaden. Dessutom skulle för det s.k. kvinnolöne- och låglönebeslutet samt för strukturella höjningar användas 0.4 procent. Chefernas och de sakkunnigas löneklasser skulle den 1 oktober 1996 höjas med 1 %, medan 0.7 procent reserverades för lönehöjningar baserade på prestationsbedömning. Bankfullmäktige beslutade vidare att lönerna för direktionen skulle justeras på motsvarande sätt. Direktionen Vid utgången av 1995 hade direktionsmedlemmarna bl.a. följande förtroendeuppdrag: Direktionens ordförande Sirkka Hämäläinen Internationella valutafonden, medlem av styrelsen Direktionsmedlem Harri Holkeri Finnair Oy, ordförande i förvaltningsrådet Helsingfors Telefonförening, styrelseordförande Livförsäkringsbolaget Salama, medlem av förvaltningsrådet Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen, medlem av förvaltningsrådet Sponda Oy, styrelseordförande Direktionsmedlem Esko Ollila Baltic Investment Fund, Advisory Board, medlem Jubileumsfonden för Finlands självständighet, medlem av styrelsen Statsgaranticentralen, medlem av förvaltningsrådet Direktionsmedlem Kalevi Sorsa Finnair Oy, styrelseordförande Direktionsmedlem M atti Vanhala Internationella valutafonden, suppleant i styrelsen Kontrollanterna vid avdelningskontoren Som kontrollanter vid bankens avdelningskontor och som deras suppleanter fungerar 1996 enligt bankfullmäktiges beslut av den 14 december följande personer: kontoret i Kuopio: kontrollanter agronom Pauli Uolevi Ilva och jordrättsdomaren, vicehäradshövding Juha Antero Voutilainen samt suppleant polismästaren, juris kandidat Martti Tapani Kunnasvuori; kontoret i Tammerfors: kontrollanter politices kandidat Veikko Armas Seppänen och ingenjör Pertti Päiviö Sormunen samt suppleanter förvaltningsdirektören, kandidaten i samhällsvetenskaper Seppo Tapio Loimio och förvaltningschefen, magistern i administrativa vetenskaper Markku Veikko Tapani Uusitalo; kontoret i Uleåborg: kontrollanter länspolisrådet, vicehäradshövding Erkki Eino Haikola och borgmästaren vid tingsrätten, juris licentiat Lauri Jorma Tirinen samt suppleanter generallöjtnant Lasse Erik Wächter och verkställande direktör Jouko Antero Simonen; kontoret i Åbo: kontrollanter kansler Jaakko Ilmari Nousiainen och kanslichef Paavo Aarne Sakari Heinonen samt suppleant ombudsmannen för Åbo handelskammare, vicehäradshövding Jari Eerik Lähteenmäki. Bankfullmäktige Som bankfullmäktige fungerade vid ingången av 1995 följande personer, vilka utsetts av riksdagens elektorer. M äki-h akola, Pentti, diplomingenjör Ranta, Jussi, ingenjör Väyrynen, Paavo, politices doktor Ala-Nissilä, Olavi, ekonomie magister Hämäläinen, Tuulikki, ekonom Seppänen, Esko, ekonomie kandidat M iettinen. Mauri, landshövding Donner, Jörn, filosofie magister Renko, Tellervo, filosofie magister. De tre förstnämnda utgjorde de ordinarie bankfullmäktige. Ordförande var bankfullmäktig Pentti Mäki- Hakola och vice ordförande bankfullmäktig Jussi Ranta.
46 47 När riksdagen sammanträdde efter riksdagsvalet i mars, utsåg elektorerna den 5 april enhälligt följande personer till bankfullmäktige: Puhakka, M atti, landskapsdirektör Hämäläinen, Tuulikki, ekonom Koskinen, Johannes, vicehäradshövding Seppänen, Esko, ekonomie kandidat Ala-Nissilä, Olavi, ekonomie magister Vanhanen, M atti, politices magister Väyrynen, Paavo, politices doktor Niinistö, Sauli, vicehäradshövding Sasi, Kimmo, vicehäradshövding Till ordinarie bankfullmäktige förordnades Matti Puhakka, Olavi Ala-Nissilä och Sauli Niinistö. Bankfullmäktige valde vid sitt möte den 5 april Sauli Niinistö till ordförande och Matti Puhakka till viceordförande samt H eikki T. Hämäläinen till sekreterare. Riksdagen beviljade den 21 april Sauli Niinistö befrielse från uppdraget som bankfullmäktig på grund av att han utnämnts till medlem av statsrådet. Den 25 april beviljade riksdagen på begäran Matti Vanhanen och Paavo Väyrynen befrielse från uppdraget som bankfullmäktig. Riksdagens elektorer förrättade den 28 april fyllnadsval och valde följande personer till medlemmar av bankfullmäktige: politices magister Ilkka Kanerva i stället för Sauli Niinistö, magistern i samhällsvetenskaper Mauri Pekkarinen i stället för Matti Vanhanen och vicehäradshövding Anneli Jäätteenmäki i stället för Paavo Väyrynen. Ilkka Kanerva förordnades att fungera som ordinarie bankfullmäktig. M auri P ekkarinen och Anneli Jäätteenm äki förordnades i nämnd ordning att fungera som suppleanter för Olavi Ala-Nissilä, som tidigare hade förordnats att fungera som ordinarie bankfullmäktig. Bankfullmäktige valde vid sitt möte den 28 april Ilkka Kanerva till ordförande i stället för Sauli Niinistö. Revisorer Riksdagens elektorer förrättade den 5 april val av revisorer och revisorssuppleanter för Finlands Bank och utsåg följande personer till revisorer av bankens räkenskaper för 1995: Alho, Arja, politices kandidat Polvi, Iivo, magister i administrativa vetenskaper Heikkinen, Kauko, skattedirektör Leppänen, Johannes, agrolog Tiuri, M artti, professor Till revisorssuppleanter utsågs: M ikkola, Jukka, vicehäradshövding Saarinen, M atti, socionom Koski, M arkku, jordbrukare Saario, Väinö, verkställande direktör Kantalainen, Kari, magister i administrativa vetenskaper Arja Alho beviljades den 28 april på begäran befrielse från uppdraget som revisor och i stället valdes revisorssuppleant Matti Saarinen. Till revisorssuppleant i stället för Saarinen valdes pastor Jonna Kukkonen. Revisorerna valde den 9 juni skattedirektör Kauko Heikkinen till ordförande och utsåg professor Kalervo Virtanen till sekreterare. Riksdagen beviljade den 8 september Jukka Mikkola befrielse från uppdraget som revisorssuppleant och valde den 15 september politices magister Leena Luhtanen till revisorssuppleant i stället för Mikkola. FINANSINSPEK TIO NEN Enligt lagen om finansinspektionen (503/93), som trädde i kraft den 1oktober 1993, har bankfullmäktige Kaarlo V. Jännäri till suppleant i direktionen till mandattidens slut, dvs. den 30 september 1996. endast förvaltningsuppgifter vid fi Vid sitt möte den 23 augusti antecknade nansinspektionen, som fungerar vid Finlands Bank. Finlands Banks direktions beslutanderätt begränsar sig, med undantag av den direktionsmedlem som är medlem av finansinspektionens direktion, också enbart till förvaltningsuppgifter. Bankfullmäktige upprepar det som konstaterades i bankfullmäktiges berättelse för 1994 om de ändringar som skulle krävas i lagen om finansinspektionen och i lagstiftningen i samband med den för att problemen med övervakningen av finansinspektionens verksamhet och förvaltning samt bankfullmäktiges och Finlands Banks revisorers ställning i relation till finansinspektionen skulle kunna klargöras. Bankfullmäktige påskyndade de nödvändiga lagändringarna i frågan. Bankfullmäktige behandlade under verksamhetsåret följande ärenden som gällde finansinspektionen: bankfullmäktige för kännedom och förmedlade till statsrådet finansinspektionens direktörs, Jorma Arankos avskedsansökan som var daterad samma dag och i vilken Aranko begärde avsked från tjänsten som direktör för finansinspektionen räknat från den 1 februari 1996. Vid sitt möte den 19 oktober fick bankfullmäktige en allmän översikt över trenderna för regleringen och tillsynen av finansmarknaden i vissa länder, över finansinspektionens interna utvecklingsprojekt och alternativa modeller för utveckling av finansinspektionen. Bankfullmäktige konstaterade att riksdagens ekonomiutskott i sitt betänkande (EkUB 13/ 1995 rd) om riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1994 gett följande utlåtande: Ekonomiutskottet omfattar framför allt bankfullmäktiges uttalanden om finansinspektionens interna angelägenheter. Utskottet finner det viktigt att finansinspektionen har adekvata resurser och tillräckligt stora befogenheter för att fullgöra sitt primä Vid sitt möte den 31 maj beslutade bankfullmäktige att bevilja suppleanten i finansinspektionens direktion, rådgivaren för Finlands Banks direktion Peter Nyberg avsked räknat från ra åtagande, nämligen att återställa det allmänna förtroendet för finansmarknaden och aktörerna på den. den 31 maj 1995 och utnämna avdelningschef MATTI PUHAKKA TUULIKKI HÄM ÄLÄINEN ANNELI JÄÄTTEENMÄKI MAURI PEKKARINEN Helsingfors den 26 mars 1996 ILKKA KANERVA OLAVI ALA-NISSILÄ ESKO SEPPÄNEN JO H A N N ES KOSKINEN KIMMO SASI H eikki T. Hämäläinen