Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Relevanta dokument
Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Skördar, ph- och P-AL i kalk/fosforförsöken på Lanna Lennart Mattsson

SLUTRAPPORT avseende SLF-projekt H ( )

Slamspridning på Åkermark

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Jordbearbetning till våroljeväxter Johan Arvidsson, SLU

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Slamspridning på åkermark

Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Slamspridning på åkermark

Svenske erfaringer med minimeret jordbearbejdning. Johan Arvidsson, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Sammanfattning. Inledning

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

R E S U L T A T 2014 OS M S001

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Slamspridning på åkermark

EKOKALK: Strukturkalkning för förbättrad markstruktur och minskade fosforförluster i ekologisk odling?

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Packningens påverkan på infiltration

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Foto: Janne Andersson

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T B L A N K E T T 2014 SFO-2180

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Det lönar sig att kalka

Signifikanta skillnader enligt t-test på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Etableringsteknik, grunden i IPM Johan Arvidsson, SLU

Slamspridning på åkermark

Vad tål marken? Hur påverkas mark och gröda av tunga maskiner? Johan Arvidsson, SLU

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Mellangrödor, praktisk provning 2000

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Slamtillförsel på åkermark

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Strukturkalkens inverkan på såbäddens aggregategenskaper

kadmium i avloppsslam

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Tillskottsbevattning till höstvete

Halmaska i kretslopp

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

LER MJ MO SA GR MH PH 2.0 lit.butisan Top MATJ lit.focus Ultra ALV

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Exempelgården Potatis och svin

Effekter av packning på avkastning

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

Så påverkas mullhalten och daggmaskarna av odlingsåtgärderna. Vreta Kluster, , Jens Blomquist

Utnyttja restkvävet i marken

Utlakning efter spridning av

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

3.2.3 Variabelbeskrivning

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Långsiktiga effekter av strukturkalkning: Slutrapport

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Varmt väder har gett ökat upptag

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Team 20/20 - fältexperiment 2004 Synergieffekter av åtgärdspaket för ökad skörd och sänkt produktionskostnad

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Transkript:

Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Avkastning Aggregatstabilitet Preduktion Markbiologi Patogener Växtnäring Markkemi Dragkraft Upptorkning

H + H + Na + Na + H + H + + Ca(OH) 2 Ca 2+ Ca 2+

110 108 4T, Danisco/SBU, 12 försök, 19982000 109 106 Rel.skörd 104 102 104 102 103 100 100 98 96 Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Utvb. Sockerskörd 1998 2000 Avk. Spm 1999 2001 Släckt kalk 9 t/ha

110 108 4T, Danisco/SBU, 12 försök, 19982000 Skåneförsöken, 10 försök, 19992001 109 106 Rel.skörd 104 102 100 100 100 104 101 102 102 103 104 103 98 96 Obeh. Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Släckt kalk 9 t/ha Utvb. Sockerskörd 1998 2000 Avk. spm 1999 2001 Källa: Skåneförsök, 2001

Effekt av bättre jordstruktur eller minskad risk för rotbrand? 134 provytor i sockerbetsfält 20032005 DSI = Disease Severity Index

CaAL (mg/100 g jord) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Samband CaAL och DSI 430 267 205 188 039 4059 6079 80100 DSI Disease Severity Index Källa: Olsson, Å. et al, 2011

Kalkstensmjöl, t/ha (2010) effekt 7 år senare 0 4 8 16 32 Foto: Lars Persson, 2017

Klumprotsjuka hämmas av höga Cakoncentrationer och höga ph

110 108 Försök 8503, SLU Uppsala 2011 2014 109 106 105 Rel.skörd 104 102 101 103 100 98 98 96 2011 2012 2013 2014 2011 2014 medel Obeh Släckt kalk 2 t/ha CaO

100% 90% [VÄRDE] [VÄRDE] 37 34 80% Andel (vol%) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 34 [VÄRDE] 33 [VÄRDE] 34 [VÄRDE] 33 [VÄRDE] 10% 0% Plöjt Stubbearb. 0 t ha1 CaO 2 t ha1 CaO < 2 mm 2 5 mm 5 16 mm

SLU Uppsala, 3 försök 2011 2014 A. Obeh. B. 1 ton CaO/ha som släckt kalk C. 2 ton CaO/ha som släckt kalk D. 6 ton CaO/ha som släckt kalk E. 1 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur F. 2 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur G. 6 ton CaO/ha som Nordkalk Aktiv Struktur

104 102 Försök 8501B, SLU Uppsala 2011 2014 102 100 Rel.skörd 98 96 94 94 94 98 97 92 90 2011 2012 2013 2014 2011 2014 medel A. Obeh BG. Strukturkalkade

Rel sklörd kalk BG/obeh A 103 102 101 100 99 98 97 96 95 94 93 A=100 2011 2013 2014 2012 R² = 0,997 0 50 100 150 200 250 Nederbörd majjuli (mm)

Turbiditet = grumlighet

120 100 80 Turbiditet, aggregat 25 mm i såbädd, 3 försök SLU 2013 104 [VÄRDE] 93 95 93 74 79 60 40 20 0 Obeh Släckt kalk 1 t Cao/ha Släckt kalk 2 t Cao/ha Släckt kalk 6 t Cao/ha NKAS 1 t CaO/ha NKAS 2 t CaO/ha NKAS 6 t CaO/ha

120 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA14, 16 förs., provtagn. 2015 100 [VÄRDE] 90 Turbiditet, relativtal 80 60 40 77 71 20 0 A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS

Effekt av spridningstidpunkt Effekt av bearbetningsdjup

102 100 Turb 2:2, aggregat 25 mm, LOVA15, 4 försök, provtagn. 2016 [VÄRDE] Turbiditet, relativtal 98 96 94 92 90 88 86 84 90 1. Tidig, 20 aug 2. Sen, 14 sept

Tidig spridning Snabb nedbrukning Fint bruk Torrt och körbart Klok förfrukt = god struktur

200 180 160 187 Utlakning av partikulärp, Lanna, lysimeter Partikulär fosfor ((µg/l) 140 120 100 80 60 106 115 120 40 20 0 A. ej kalk B. startkalk C. omkalk D. 2 x kalk Källa: Berglund, K. et al., 2017

102 Avkastning höstvete (rel), LOVA14, 11 försök, skörd 2015 101 101 101 Turbiditet, relativtal 100 99 98 [VÄRDE] 100 97 96 A. Obeh B. 4 t/ha NKAS C. 8 t/ha NKAS D. 16 t/ha NKAS

20.0 Vh före sådd 010 cm djup, % av ts, 4 försök 1998 i sbetor 19.0 Vattenhalt, % av ts 18.0 17.0 16.0 15.0 14.0 13.0 [VÄRDE] 16.3 16.9 16.1 15.0 12.0 11.0 10.0 Obeh Släckt kalk 3 t/ha Kalkstensmjöl 4 t/ha Sbrukskalk 8 t/ha Släckt kalk 9 t/ha Källa: Kindvall, T. 1999

Dragmotstånd i kp Dragmotstånd, MSL, 5 % mull, Brunna 1969 ton CaO/ha Källa: Berglund, G. 1970

115 110 LOVA14, vårkorn 2016, 8 försök på 2 platser i Skåne 110 108 107 Relativskörd 105 100 95 90 103 100 98 Jord: Cu och Fe (Mn) minskade signifikant Kärna: Zn (Mn) minskade signifikant 100 100 95 91 85 A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Krageholm Vadensjö medeltal

115 Sockerbetor 2015, 4 försök Vadensjö 110 Relativskörd 105 100 95 90 85 104 103 103 100 98 95 91 Vårkorn 2016, 4 försök Vadensjö A. Obeh. B. 4 ton/ha C. 8 ton/ha D. 16 ton/ha Sockerbetor 2015 Vårkorn 2016

Avkastning Markkemi Växtnäring Markbiologi Aggregatstabilitet Preduktion Markkemi Patogener Upptorkning Dragkraft

Lerhalt (andel finler) Lermineralogi geologi ph Basmättnad Pstatus Mikronäring Mullhalt Vattenhalt Temperatur Aggregat fint/grovt Bättre rekommendationer