Regional biblioteksverksamhet 2012 2013. Länsbibliotek Regionbibliotek

Regional biblioteksverksamhet 2012 2013 Regionbibliotek

Omslagsbild, Workshop i Värnamo, foto Jönköping Regional biblioteksverksamhet 2012 2013, Dnr 232-KB 926-2013 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB, tel. +46 (0)10-709 36 39 Kungliga biblioteket, Box 5039, 102 41 Stockholm, Sweden, e-post: biblioteksstatistik@kb.se webb: http://www.kb.se/ blogg: http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/ twitter: #biblioteksstat 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Samarbeten 8 Arbetsuppgifter 13 Informationsinsatser 18 Bibliotekssamverkan 21 Resurser och omfattning 28 Skolbibliotek 35 Metodutveckling 38 Slutligen 41 Bilaga 1: Övriga svar och förklaringar 43 Bilaga 2: Frågeformulär 56

Sammanfattning De regionala bibliotekverksamheterna är kompetenshöjande organisationer som har i uppgift att i första hand stödja folkbibliotekens verksamhet i kommunerna. De 20 regionala bibliotekverksamheterna fungerar därigenom som ett nav för den kommunala biblioteksutvecklingen. Syftet med denna rapport är att illustrera de regionala biblioteksverksamheternas mångfacetterade verksamhet. Hur ser verksamheten ut 2013? Det kan konstateras att de förhållandevis få anställda som finns på de regionala bibliotekverksamheterna (drygt 120 personer 2012) åstadkommer en rik variation av aktiviteter som fungerar kvalitetshöjande för biblioteksverksamheterna i kommunerna. De ger tekniskt och kommunikativt stöd åt folkbiblioteken. De samordnar, deltar i nätverk, utbildar och informerar. Även andra bibliotekstyper än folkbiblioteken berörs av aktiviteterna. Flera regionala biblioteksverksamheter har en praktisk samordnande roll för e-resurser, bibliotekssystem och transporter mellan folkbiblioteken i länet. De regionala biblioteksverksamheterna ingår också ofta i olika länsöverskridande, tvärsektoriella eller nationella samarbeten inom biblioteksområdet. Flera av de regionala biblioteksverksamheterna samverkar i kvalitetshöjande projekt och det var framför allt dessa som kom att dominera arbetet under det senaste året. Genom den nya bibliotekslagen som gäller från 2014 tydliggörs de regionala biblioteksverksamheternas roll, de ska i första hand främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. De har breddats från att ursprungligen i första hand sköta kompletterande medieförsörjning till att även verka för biblioteksutveckling. Den nya bibliotekslagen poängterar också vikten av att de regionala biblioteksverksamheternas ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet men alla har ännu inte antagit någon sådan. Enkelt uttryckt kostar regional biblioteksverksamhet i genomsnitt en miljon kronor per anställd och år och genom det arbete som utförs berörs tusentals biblioteksanställda. Genom olika regionala stimulansprojekt berörs även allmänheten av de regionala biblioteksverksamheternas arbete. Uppskattningsvis genomför de regionala biblioteksverksamheterna runt tvåtusen organiserade möten inom olika områden under ett år. Mötena har i grunden oftast syftet att leda till ökad samordning och kompetensutveckling. De personer som arbetar med den regionala biblioteksverksamheten i landet är viktiga för biblioteksutvecklingen. Mycket av arbetet vid de regionala biblioteksverksamheterna handlade under senaste året om frågor som berör barn och unga och ökad digital delaktighet. De regionala biblioteksverksamheternas uppdrag är i första hand att stödja folkbiblioteksverksamheten men indirekt berörs också till viss del de kommunala skolbiblioteken eftersom skolbiblioteken i många kommuner är integrerade med folkbiblioteken. Det är dock få regionala biblioteksverksamheter som har i uppdrag enligt plan att stimulera skolbiblioteksverksamhet. Genom de samarbeten på olika nivåer som de regionala biblioteksverksamheterna ingår i skapas inte bara samordningsfördelar och kvalitetsutveckling på kommunal nivå utan också interregionalt och nationellt. De regionala biblioteksverksamheterna är därför centrala för den svenska biblioteksutvecklingen. 4

Inledning De regionala biblioteksverksamheternas konferens i Söderköping, foto E Ahlqvist De regionala biblioteksverksamheterna, länsbiblioteken och regionbiblioteken, finns i alla län och bekostas av landstingen och staten. Syftet med den regionala biblioteksverksamheten är att stödja och stimulera de kommunala biblioteksverksamheterna inom respektive län och region, företrädesvis folkbiblioteken. I bibliotekslagen som gäller från januari 2014 formuleras det regionala uppdraget enligt följande: 11 Varje landsting och de kommuner som inte ingår i ett landsting ska bedriva regional biblioteksverksamhet med syfte att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet när det gäller de folkbibliotek som är verksamma i länet. I arbetet med att stödja den lokala biblioteksverksamheten samverkar de regionala biblioteksverksamheterna också med andra regionala och lokala bibliotekstyper (universitets- och högskolebibliotek, skolbibliotek m.fl.) samt organisationer och institutioner såsom bildningsförbund och regionala kulturcentra. Samverkan sker också mellan de regionala biblioteksverksamheterna och statliga myndigheter såsom till exempel Kungliga Biblioteket (KB), Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) och Statens kulturråd. Den statliga kulturpolitiken, den så kallade samverkansmodellen, har kommit att förstärka utvecklingen mot ett mer breddat och fördjupat arbetet på den regionala nivån. Den tidigare tyngdpunkten i att komplettera folkbiblioteken i deras arbete med boksamlingarna, fysiska eller digitala, har succesivt kommit att orienteras mot process- och utvecklingsarbete. Kultursam- 5

verkansmodellen har också i många fall kommit att innebära ett närmande mellan olika konstformer, inlemmandet i större administrativa enheter och en större betydelse av bidragshantering, även på biblioteksområdet. De regionala bibliotekverksamheterna arbete skiljer sig åt mellan länen, såväl organisatoriskt som verksamhetsmässigt. Det finns olika resurser och tyngdpunkter i verksamheterna. Historik De regionala biblioteksverksamheterna uppstod ursprungligen på 1930-talet genom att länen fick centralbibliotek som skulle stödja biblioteken i mindre kommuner med fjärrlån av de medier som de själv inte kunde tillhandahålla. Centralbiblioteken kom senare att bli länsbibliotek. Ursprungligen var således länsbibliotekens viktigaste uppgift medieförsörjning inom respektive län. På 1960-talet kompletterades medieförsörjningen i landet genom att tre lånecentraler startade och de kunde genom sitt arbete stödja länsbiblioteken med lån av ovanliga böcker på riksnivå. Det inrättades också ett depåbibliotek dit kommunbiblioteken kunde skicka böcker som de hade i överkott. ens arbete utvecklades i takt med att en ny svensk kulturpolitik formulerades på 70- och 80-talet- en blev viktiga för arbetet med att stödja de kommunala biblioteken i övergången mot digitaliserade samlingar, kataloger, lånesystem och databaser. Nutid 1996 fick Sverige en bibliotekslag som angav att varje län ska ha ett länsbibliotek och i den nya bibliotekslag som gäller från 2014 poängteras en delvis nyorienterad regional biblioteksverksamhet. Tyngdpunkten ligger på samarbete, verksamhetsutveckling och det kvalitativa arbetet såsom det formuleras i 11. De regionala biblioteksverksamheterna har dock ingen beslutanderätt. Vidare betonas samverkan och biblioteksplaner i den nya bibliotekslagen: 14 I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka. 17 Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Den regionala biblioteksresursen i landet går alltså mot en alltmer betonad strategisk roll, men alla län har ännu inte en bibliotekplan för den regionala biblioteksverksamheten. Det institutionella ramverket har också ändrats. Antalet lånecentraler har minskat. KB och Statens kulturråd har båda också ett ansvar för biblioteksutvecklingen. Kultursamverkansmodellen, som nyligen har börjat gälla i stort sett i hela landet, har kommit att stärka utvecklingen från medieförsörjning till strategisk utveckling. I den nya den nya bibliotekslagen 2014 är det nu inskrivet att: 18 Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används. Ds 2012:13. Förslaget innebär vidare att begreppet länsbibliotek helt ska utgå ur lagen och ersättas med begreppet regional biblioteksverksamhet. Skälen för det är att begreppet länsbibliotek för tankarna till en fysisk byggnad som fungerar som ett folkbibliotek, vilket inte överensstämmer med hur landstingens biblioteksverksamhet idag är utformad. KB och de regionala biblioteksverksamheterna Sedan 2012 har det varit inskrivet i KB:s myndighetsinstruktion att: 6

KB ska / /tillsammans med länsbiblioteken följa upp hur de planer för biblioteksverksamheterna som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen har utformats och hur de används. Detta har nu förstärkts i och med att det är inskrivet i den nya bibliotekslagen. Samtidigt gjordes en skärpning i och lagformuleringen, nu ska även kommunerna vara med i arbetet att följa upp hur biblioteksplanerna har utformats och hur de används. KB har som ett led i detta arbete, tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna, bildat en arbetsgrupp som består av verksamhetsansvariga vid de regionala biblioteksverksamheterna, personal från KB och en representant från Statens kulturråd. Gruppen sammaträder flera gånger per år och däremellan sker olika metodutvecklingsarbeten. Under hösten 2013 publicerades skrifterna Biblioteksplan 2.0 och Nyckeltal 1.0 som båda är avsedda som ett stöd för de kommunala biblioteksverksamheterna. KB deltar också i utbildningsverksamhet för folkbibliotekschefer som anordnas av de regionala biblioteksverksamheterna i syfte att aktualisera en diskussion kring hur bland annat biblioteksplanearbetet kan förändras. Kartläggningens genomförande Syftet med kartläggningen som presenteras i det följande är att illustrera den verksamhet som de regionala biblioteksverksamheterna utför för en bredare publik än de normalt sett kommer i kontakt med. Det finns 21 län men 20 regionala biblioteksverksamheter i Sverige. Sydost verkar för biblioteken i både Kronobergs och Blekinge län. Totalt sett besvarades frågorna i den här kartläggningen av 19 regionala biblioteksverksamheter via en webbenkät. Det län som inte hade möjlighet att svara var Västra Götalands län. De regionala biblioteksverksamheterna, KB och Statens kulturråd sammanträder, foto C Ranemo

Samarbeten Nora bibliotek, foto Elisabet Brynge De regionala biblioteksverksamheterna samarbetar med en rad olika bibliotekstyper och organisationer. Ibland är samarbetet kontinuerligt, ibland i projektform och ibland förekommer olika samarbeten vid enstaka tillfällen. Det finns ingen nationell plan för de regionala biblioteksverksamheternas samarbete med olika bibliotekstyper och organisationer. De samarbeten som finns bestäms på det lokala planet utifrån de resurser och behov som finns inom respektive län. De finns olika många bibliotekstyper i de olika länen. Till exempel så har Stockholm en högre andel specialbibliotek än övriga län och alla län har heller inte så många sjukhusbibliotek. Därför finns också olika lokala behov av stöd, råd och medieförsörjning. I de följande delkapitlen redovisas resultatet av kartläggningen av de regionala biblioteksverksamheternas verksamhet. Folkbibliotek De regionala biblioteksverksamheternas primära uppgift är att stödja folkbiblioteken. Samtliga regionala biblioteksverksamheter har följaktligen ett organiserat kontinuerligt samarbete med länets folkbibliotek. Skolbibliotek och skolbibliotekscentraler Även om skolbiblioteken i många kommuner är integrerade med folkbiblioteken så uppger endast sex regionala biblioteksverksamheter att de har 8

ett organiserat kontinuerligt samarbete med skolbiblioteken. Det är vanligare att det förekommer tillfälliga samarbeten eller inget samarbete alls. Skolbiblioteken i länet kan därmed inte alltid dra nytta av den kompetens som den regionala biblioteksverksamheten har, men genom skolbibliotekens integrering med folkbibliotek så nås också skolbiblioteksverksamheten många gånger indirekt av kompetenshöjande insatser och information. Endast två regionala biblioteksverksamheter uppger att de på något sätt har ett organiserat kontinuerligt samarbete med länets skolbibliotekscentraler, det är verksamheterna i Dalarna och på Gotland. Alla kommuner har heller inte någon skolbibliotekscentral varvid sju regionala biblioteksverksamheter svarar att de inte har något samarbete alls med någon skolbibliotekscentral. Sörmland är exempel på ett län som inte har några skolbibliotekscentraler alls i kommunerna. Sjukhusbibliotek De regionala biblioteksverksamheterna har vanligen inte ett så utvecklat samarbete med sjukhusbiblioteken trots att deras gemensamma huvudman är landstinget, endast sex regionala biblioteksverksamheter uppger att de har ett organiserat kontinuerligt samarbete med länets sjukhusbibliotek. I Örebro län förekommer till exempel ett samarbete med patientbiblioteken medan det inte finns något samarbete alls med det medicinska fackbiblioteket. Fråga 2. Med vilka olika organisationer/funktioner har ni olika typer av samarbeten? Ange den mest organiserade graden av samarbete för varje bibliotekstyp, även om flera olika samarbetsformer förekommer. Diagram 1: De regionala biblioteksverksamheternas grad av etablerat samarbete med olika organisationstyper. Bas: 18 svarande. Folkbibliotek Skolbibliotek Skolbibliotekscentraler Sjukhusbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Specialbibliotek Övriga bibliotekstyper inlusive KB Andra kommunala funktioner Andra landstingsfunktioner Företag Organisationer och stiftelser Studieförbund, folkbibldning, högskolor Övriga organisationer som ingår ovan

Diagram 2: Sammanlagt index*) för grad av organisering och antal bibliotekstyper med vilka det sker olika typer av samarbeten med. Bas 18 svarande. Regionbibliotek Stockholm Östergötland Gotlands länsbibliotek Jönköping Dalarna et i Västerbotten et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek Sörmland et i Örebro län Västmanland Sydost Regionbibliotek Halland Norrbottens länsbibliotek et i Värmland Regionbiblioteket Kalmar län Uppsala Gävleborg *) De svarande kunde för var och en av 13 olika typer av bibliotek eller organisationer (se föregående diagram) ange hur organiserat samarbetet är. Allt från organiserat kontinuerligt samarbete (3) till inget samarbete alls (0). Universitets- och högskolebibliotek samt specialbibliotek Fem svarande uppger att de har ett kontinuerligt samarbete med länets/regionens universitets- och högskolebibliotek. Det är minst vanligt att de regionala biblioteksverksamheterna har någon form av samarbete med specialbibliotek, många av dessa ligger dock i Stockholms län. Folkbildningen Genom att många folkbibliotek har etablerat samarbete med olika studieförbund och genom att de regionala biblioteksverksamheterna genomför olika insatser med hjälp av folkbildningen förekommer det relativt ofta, i drygt hälften av alla län/regioner, ett kontinuerligt organiserat samarbete med organisationer som har en koppling till folkbildningen i länet/regionen. Övriga samarbeten Exempel på övriga samarbeten som de regionala biblioteksverksamheterna har är med länsmuseer och arkiv, länsstyrelsen och fängelsebibliotek. Det förekommer också samarbeten med olika statliga myndigheter. Länsöverskridande samarbeten Fråga 3. Beskriv vilka länsöverskridande samarbeten ni ingår i. De regionala biblioteksverksamheterna ingår också ofta i olika länsöverskridande eller nationella samarbeten eller nätverk. Ett exempel på ett nationellt samarbete är den redan nämnda arbetsgrupp som KB och de regionala biblioteksverksamheterna har tillsammans. arienätverk och konsulentnätverk Ett exempel på ett länsöverskridande nätverk är LIM en i Mellansverige som arbetar 10

med olika utvecklingsfrågor som berör till exempel barn-, IT- eller tillgänglighetsfrågor. Det finns också nätverk för de konsultenter som arbetar på de regionala biblioteksverksamheterna, till exempel barnkonsulenterna. Ett exempel på ett sådant samarbete är Barn BIN barnbibliotekskonsulenterna i övre Norrland. Kompetensutvecklingssamarbeten et i Värmland driver ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt, KUB, tillsammans med länsbiblioteken i Gävleborg, Uppsala och Dalarna och fem län samverkar kring Skolbibliotekarielyftet. LIM en i Mellansverige Dalarna Östergötland Gotland Stockholm Södermanland Västmanland Örebro Uppsala Värmland Gävleborg Specialnätverk Ett exempel på inriktning på andra speciella nätverk som finns har inriktningen digital delaktighet och olika typer av insatser för barn och unga. Delning.nu Bokcirklar.se För detaljerad redovisning från varje län hänvisas till bilaga 1, fråga 3. Skolbibliotekarielyftet Kalmar Blekinge Jönköping Östergötland Kronoberg SLB - Sveriges länsbibliotekarier CombiLib.net Digidel 2013 KompoBib 2020 Futurum.kom Blekinge Kronoberg Kalmar KUB - kompetensutveckling Dalarna Gävleborg Värmland Uppsala

Tvärsektoriella samarbeten 4. Beskriv vilka tvärsektoriella samarbeten (andra organisationstyper än bibliotek) ni ingår i: De regionala biblioteksverksamheterna ingår i en mängd tvärsektoriella samarbeten. Samarbetena är ofta i sin karaktär läsfrämjande för invånarna i regionen. De tvärsektoriella samarbetena sker oftast med organisationer som har anknytning till vård, bildning eller kultur. De regionala biblioteksverksamheterna fungerar därigenom ofta som ett nav i länen/ regionerna för samarbeten som har anknytning till litteratur och bibliotek. I och med att kultursamverkansmodellen har införts i många regioner har ofta organisationerna i länen ändrats för de funktioner som har hand om kulturområdet. I vissa fall har detta lett till att olika konst och kulturformer samorganiseras så att de regionala biblioteksverksamheterna också kommit att beröras av tillexempel arbete med film eller folkbildning. Ett exempel på tvärsektoriellt samarbete är et i Värmland som har samarbeten med Film i Värmland, Dans i Värmland och Slöjd i Värmland. Ett annat exempel är projektet Kulturarvsportal i Västmanland. För detaljerad redovisning hänvisas till bilaga 1, fråga 4. Digidel Studieförbund Nätverk Regionalt kulturforum Länsfestivaler Kultur i vården Kulturinsitutioner ABM insitutioner Handikappförbund Pensionärsorganisationer Författarorganisationer Kulturarvsinstitutioner Kulturarvsportaler Filmkonsultener 12

Arbetsuppgifter Skolbibliotekarielyftet, foto Jönköping De regionala biblioteksverksamheterna har en mängd arbetsuppgifter som karaktäriseras av att de samordnar och producerar service och utbildning till personal på biblioteken i länet eller regionen. Fråga 5. Vilka av följande arbetsuppgifter utför läns-/regionbiblioteket? Samordnar transportorganisation De flesta regionala biblioteksverksamheterna samordnar på något sätt transportorganisation mellan folkbiblioteken inom länet, dvs. medier som ska transporteras mellan bibliotek. Samordnar bibliotekssystem De regionala biblioteksverksamheterna i Östergötland, Kalmar, Värmland och Norrbotten samordnar på olika sätt folkbibliotekens bibliotekssystem inom länet. Ibland ingår samtliga kommuner i det länsgemensamma biblioteksdatasystemet. Samordnar webblösning för bibliotek inom länet Bibliotekssystemlösningarna som vissa kommuner i vissa län har gemensamma finns då också i en gemensam webblösning som medborgarna kan nå via internet. Sju regionala biblioteksverksamheter uppger att de på något sätt samordnar webblösningar inom länet för folkbiblioteken och i vissa fall också forskningsbibliotek. Dessa är Uppsala, Östergötland, Sydost, Värmland, Västmanland, Jämtland och Norrbotten. Samordnar kommunikation/ marknadsföring Närmare hälften av de regionala biblioteksverksamheterna samordnar på olika sätt kommunikation och marknadsföring för folkbibliotek inom länet. Det kan till exempel vara frågan om att marknadsföra projekt och festivaler. 13

Diagram 3: Antal regionala biblioteksverksamheter, av de 19 svarande, som utför respektive arbetsuppgift i sitt löpande arbete. Samordnar transportorganisation Samordnar bibliotekssystem Samordnar webblösning för bibliotek inom länet Samordnar kommunikation/marknadsföring Samordnar inköp av e-medier Samordnar kompletterande medieförsörjning Genomför kompletterande medieförsörjning i egen regi Produktion av medier med funktionsnedsättning Distribution av medier för personer med Syn- och tillgängliggör lokal litteratur och länets författare Ger råd och stöd till bibliotekspersonal Anordnar fortbildning för bibliotekspersonal Anordnar aktiviteter för allmänheten Omvärldsbevakar Arbetar med/stödjer utvecklingsprojekt inom Har dialogmöten med biblioteksföreträdare Medverkar i samarbeten inom bibliotekssektorn Egen kompetensutveckling Annat 4 7 8 8 9 11 12 12 15 14 15 16 19 19 19 19 18 18 19 Diagram 4: Antal av de 19 uppräknade arbetsuppgifterna som respektive regional biblioteksverksamhet utför. Bas: 19 svarande. Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek 9 9 10 11 13 14 14 14 14 14 14 14 15 15 15 16 17 17 17 14

Samordnar inköp av e-medier Det har blivit allt vanligare att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar inköp av olika e-resurser såsom e-böcker eller databaslicenser. Totalt sett svarar 14 av 19 regionala biblioteksverksamheter att de sköter sådan samordning. Vanligen är det då fråga om att några länsgemensamma e-resurser handlats in centralt och sedan kan de olika folkbiblioteken välja att antingen köpa in sig eller så tillhandahålls e-resurserna utan kostnad till folkbiblioteken. Mer information om detta hittar du i KB:s rapport Folkbibliotekens E-förvärv 2013. Samordnar kompletterande medieförsörjning och genomför kompletterande medieförsörjning i egen regi eller som köpt tjänst Totalt sett uppger 15 av de 19 svarande regionala biblioteksverksamheterna att de har som arbetsuppgift att samordna och/eller genomföra kompletterande medieförsörjning inom länet. Vissa köper in tjänsten och vissa gör arbetet själva. Produktion och/eller distribution av medier för personer med funktionsnedsättning Tolv av de 19 svarande regionala biblioteksverksamheterna uppger att de själva producerar medier för personer med funktionsnedsättning. Oftast är det frågan om att producera en taltidning som sammanfattar länets nyheter under veckan. 1. Ge råd och stöd till bibliotekspersonal 2. Anordna fortbildning för bibliotekspersonal 3. Omvärldsbevakar 4. Arbetar med/stödjer utvecklingsprojekt inom bibliotekssektorn 5. Har dialogmöten med biblioteksföreträdare 6. Medverkar i samarbeten inom bibliotekssektorn 7. Egen kompetensutveckling Det är framför allt konsulenterna vid de regionala biblioteksverksamheterna som utför dessa uppgifter. Anordnar aktiviteter för allmänheten Det är mindre vanligt att de regionala biblioteksverksamheterna anordnar aktiviteter som är riktade direkt till allmänheten. Det kan vara frågan om tillfälliga projekt till exempel medverkan till läsfestivaler och föreläsningar ihop med folkbiblioteken som gör att de medverkat till aktiviteter för allmänheten. Borträknat att många av dem är taltidningsproducenter. För detaljerad redovisning hänvisas till bilaga 1, fråga 5. Syn- och tillgängliggör lokal litteratur och länets författare Tolv av 19 regionala biblioteksverksamheter uppger att de på olika sätt medverkar i projekt eller arbeten som syftar till att synliggöra litteratur om lokala företeelser eller produktioner av länets författare. Huvudarbetsuppgifterna för de regionala biblioteksverksamheterna Samtliga svarande uppger att de på olika sätt att de arbetar med att Falu barnboksfestival, foto C Ranemo 15

Länsgemensamma lösningar Det blir allt vanligare att folkbiblioteken i länen, med stöd från de regionala biblioteksverksamheterna samordnar sina funktioner på olika sätt. Som redan nämnts samordnas e-resurser till biblioteken, transportlösningar, katalog- och webblösningar. Lagstiftningen inom biblioteksområdet syftar till att uppmuntra samordning och därigenom utveckling inom biblioteksområdet. Tanken är att de gemensamma resurserna ska kunna utnyttjas på ett bättre sätt och att invånarna ska kunna erhålla god biblioteksverksamhet oavsett var de bor i landet. Lagstiftaren vill också se att kommunerna och länen skapar biblioteksplaner som ska ge närmare besked om verksamhetens inriktning och omfattning på sådan nivå att medborgarens förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden gynnas. (Ds 2003:66) Många län, men inte alla, som har gemensamma kataloger och transportlösningar, har också en länsgemensam medieförsörjningsplan som den regionala bibliotekverksamheten medverkar till att ta fram. 6. Vilka av följande gemensamma lösningar har bibliotek i länet/regionen som länsbiblioteket/regionbiblioteket aktivt medverkar till? Katalog Medieförsörjningsplan Kommunikationsplan Webblösning Transportlösning E-licenser Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media, Skåne Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Summa antal av 19 svarande 9 2 8 15 7 17 16

En sådan plan anger vad och hur man lånar mellan biblioteken i ett län eller region. Till exempel så har Sörmland en sådan plan. Regionbibliotek Stockholm rapporterar att de har länsgemensam digital produktion. Jönköping uppger att de har gemensamma riktlinjer för fjärrlån och andra län rapporterar att de har gemensamma upphandlingar av olika slag. Jämställdhets- och tillgänglighetsplaner Det är värt att notera att inga regionala biblioteksverksamheter rapporterar att de har länsgemensamma jämställdhets- eller tillgänglighetsplaner för biblioteksverksamheterna. För detaljerad redovisning hänvisas till bilaga 1, fråga 6. 17

Informationsinsatser Äldremässa, foto Jönköping Alla regionala biblioteksverksamheter utför på olika sätt informationsinsatser inom ramen för sitt uppdrag. Generellt sett skulle det också kunna sägas att det är just informationsinsatser som är de regionala bibliotekverksamheternas centrala arbetsuppgift. Genom att anordna möten och utbildningar för bibliotekspersonal inom länen möter de regionala biblioteksverksamheterna sina primära användare. I samband med möten och utbildningar sammanställer de regionala biblioteksverksamheterna informationsmaterial i form av till exempel utbildningsmaterial, presentationsbilder, rapporter och protokoll som presenteras i tryckt form eller på webben. De regionala biblioteksverksamheterna anordnar möten för folkbibliotekscheferna i länet och i samband med dessa anordnas på olika sätt olika kompetensutvecklande aktiviteter. Konsultenterna på respektive regional biblioteksverksamhet anordnar möten för bibliotekspersonal inom länet som har olika specialiteter. Det kan till exempel handla om grupper för barnfrågor, IT och läsutveckling. 18

En annan viktig funktion som är kopplad till informationsinsatser är de olika utvecklingsprojekt som samordnas av de regionala biblioteksverksamheterna. Projektansökningar, projektsamordning och projektredovisningar är en stor del av arbetet och i samband med detta produceras också informationsmaterial, rapporter och utbildningar. Muntlig och skriftlig information i samband med mässor, konferenser, kampanjer och festivaler är också en viktig del i de regionala biblioteksverksamheternas arbete. Det löpande dagliga arbetet för anställda på de regionala biblioteksverksamheterna består till stor del av att besvara frågor via e-post och telefon samt sköta webbinformation och ha webbmöten. De regionala biblioteksverksamheterna har också en administrativ samordnande roll såtillvida att de besvarar olika enkäter och sammanställer information till politiska nämnder och utskott. För detaljerad redovisning hänvisas till bilaga 1, fråga 7. Fråga 7. Vilka olika typer av informationsinsatser arbetar länsbiblioteket/regionbiblioteket aktivt med? Diagram 5: Antal regionala biblioteksverksamheter som uppger att de aktivt arbetar med respektive, 19 svarande. Webbinformation 19 Webbinar, webbmöten Tryckt informationsmaterial 16 16 Ni anlitas som talare, föredragshållare 17 Chefsmöten 19 Konsulentmöten Handledning 18 18 Konsultationer Projektsamarbeten Besvarar förfrågningar via e-post och telefon 19 19 19 Annat, övrigt, vad 12

Det som dominerade arbetet 2012 8. Beskriv helt kort de två mest arbetskrävande insatserna ni gjort under det senaste året: Flera av de regionala biblioteksverksamheterna samverkar kring stora kvalitetshöjande projekt och det var framför allt dessa som kom att dominera arbetet under 2012. Några av de större projekten som förekommit är: KUB-projektet KUB-projektet är ett kompetensutvecklingsprojekt för de biblioteksanställda i Dalarna, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län. Kompobib 2020 Kompobib 2020 är ett kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal i Sörmland, Västmanland och Örebro län som bekostas av Europeiska Socialfonden. Skolbibliotekarielyftet Skolbibliotekarielyftet är ett projekt som Jönköping, Kalmar, Sydost och Östergötland samverkar om. Futurum.kom Projekt FUTURUM.kom drivs av Sydost och Regionbiblioteket Kalmar län i samverkan med de 25 kommunbiblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län och projektet syftar till att stärka och lyfta fram den kompetens, service och innehåll som finns på biblioteken genom gemensam marknadskommunikation. Digidel Många av de regionala biblioteksverksamheterna bidrog på olika sätt till projektet www.digidel.se. För detaljerad redovisning hänvisas till bilaga 1, fråga 8. 20

Nora bibliotek, foto Elisabet Brynge Bibliotekssamverkan De regionala biblioteksverksamheternas uppdrag går på olika sätt ut på att samverka med biblioteken inom respektive län. Naturligtvis samverkar alla med folkbiblioteken men det förekommer också samverkan med andra bibliotekstyper på olika sätt. Samverkan består vanligtvis i samordning, arbete med kompletterande medieförsörjning, kompetensutveckling och fortbildning. De regionala biblioteksverksamheterna anordnar också i olika sammanhang nätverksträffar och samverkar kring läsfrämjande verksamhet. Totalt sett ställdes fem frågor till de regionala biblioteksverksamheterna om vilka av de åtta uppräknade bibliotekstyperna som de på olika sätt samverkar med. Det framkommer att en majoritet av de regionala biblioteksverksamheterna endast samverkar med folkbiblioteken på de olika sätt som uppräknats även om de regionala biblioteksverksamheterna nu ibland även kommit att blir en aktör för gränsöverskridande verksamheter mellan olika kulturaktiviteter inom länet.

Diagram 6: Index för hur de regionala biblioteksverksamheterna samverkar kring fem olika områden med en rad andra bibliotekstyper *). Sammanfattning av frågorna 9-13. Se vidare delredovisning av respektive fråga. Bas: 19 svarande. Samordning enligt plan 23 Maxindex=100 Kompletterande medieförsörjning 31 Kompetensutveckling 44 Nätverksträffar 40 Läsfrämjande 40 *) Samtliga genomför respektive nämnd aktivitet med folkbiblioteken. Västra Götaland ingår inte i sammanställningen. Ett samlingsindex kan beräknas för de fem delfrågorna, där ett maximalt index skulle inneburit att samtliga regionala biblioteksverksamheter skulle samverka med samtliga bibliotekstyper på de fem olika uppräknade sätten varvid det kan urskiljas att samverkan är mest utspridd till olika bibliotekstyper genom kompetensutvecklande aktiviteter. Minst vanligt är att samordning mellan olika bibliotekstyper sker enligt en plan som den regionala biblioteksverksamheten har. Samordning Samtliga regionala biblioteksverksamheter har en samordnande funktion för folkbiblioteken enligt plan. Fyra län har samordnande funktion för sådan som även inbegriper skolbiblioteken och två av de regionala biblioteksverksamheterna genomför samordnande funktioner som inbegriper universitets- eller högskolebibliotek. Kompletterande medieförsörjning Samtliga regionala biblioteksverksamheter som besvarat frågan om de har någon samordnar kompletterande medieförsörjning till andra bibliotekstyper inom länet. Vanligtvis är det naturligtvis kompletterande medieförsörjning till folkbiblioteken som avses, men det förekommer också att skolbibliotek och sjukhusbibliotek kan ta del av den kompletterande medieförsörjning som de regionala biblioteksverksamheterna samordnar på något sätt. Kompetensutveckling Vanligen är det personal vid folkbiblioteken och skolbiblioteken som kommer i kontakt med någon form av fortbildning eller kompetensutveckling via de aktiviteter som de regionala biblioteksverksamheterna anordnar. Skolbiblioteken kommer oftast indirekt i kontakt med kompetensutvecklingen genom att folkbiblioteken samtidigt fungerar som integrerade skolbibliotek i många av landets kommuner. I vissa län sköts allmändelen vid sjukhusbiblioteken av personal som också är anställda vid folkbibliotek och det bland annat också därför relativt vanligt att personal på detta sätt kommer i kontakt med den kompetensutveckling som de regionala biblioteksverksamheterna anordnar. Nätvärksträffar På liknande vägar är det också vanligt att både personal på folkbibliotek, skolbibliotek och sjukhusbibliotek och universitets- och högskolebiblioteken deltar i olika typer av 22

nätverksträffar som de regionala biblioteksverksamheterna bjuder in till. Läsfrämjande De regionala bibliotekverksamheterna samarbetar på olika sätt tillsammans och ihop med andra bibliotekstyper kring en rad läsfrämjande åtgärder. Ett exempel på läsfrämjande åtgärder är projektet Lässurr som är ett läsfrämjande arbete för 6- åringar i Kalmar län. Arbetet bedrivs i samarbete mellan barnbibliotekarier och förskollärare och samordnas av Regionbibliotek Kalmar. Lässurr är numera en ordinarie verksamhet på de flesta barnbiblioteken i länet. I det följande redovisas de fasta svaren på respektive fråga 9-13 i tabellform. Se respektive fråga i bilaga 1 avseende övriga kommentarer och förklaringar. Samordning Fråga 9. Vilka olika bibliotekstyper har läns-/regionbiblioteket någon form av samordnande funktion för enligt plan? Folkbibliotek Skolbibliotek Skolbibliotekscentraler Sjukhusbibliotek Universitetsoch högskolebibliotek Specialbibliotek Övriga bibliotekstyper Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Summa antal av 19 svarande 19 4 1 1 2 0 3

Kompletterande medieförsörjning Fråga 10. Vilka olika bibliotekstyper sköter eller samordnar läns-/regionbiblioteket någon form av kompletterande medieförsörjning till? Folkbibliotek Skolbibliotek Skolbibliotekscentraler Sjukhusbibliotek Universitetsoch högskolebibliotek Specialbibliotek Övriga bibliotekstyper Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Summa antal av 19 svarande 19 6 3 7 3 1 2 24

Kompetensutveckling Fråga 11. Till vilka olika bibliotekstyper anordnar läns-/regionbiblioteket någon form av fortbildning eller kompetensutveckling för? Folkbibliotek Skolbibliotek Skolbibliotekscentraler Sjukhusbibliotek Universitetsoch Specialbibliotek Läns- /regionbibliotek Övr. bibl.- typer högskole bibliotek Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteke t Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Summa antal av 19 svarande 19 15 4 9 5 1 9 5

Nätverksträffar Fråga 12. Vilka olika bibliotekstyper inbjuder läns-/regionbiblioteket till nätverksträffar? Folkbibliotek Skolbibliotek Skolbibliotekscentraler Sjukhusbibliotek Universitets- och högskole bibliotek Specialbibliotek Läns- /regionbibliotek Övr. bibl.- typer Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Summa antal av 19 svarande 19 13 1 6 8 0 9 5 Biblioteken i Sörmland ska medverka i en undersökning initierad av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Undersökningen ska uppmärksamma hur bibliotek arbetar för att ge barn och unga med läshinder och funktionsnedsättningar tillgång till anpassade medier via så kallade Äppelhyllor. Exempel på anpassade medier är talböcker, punktskriftsböcker, taktila böcker och böcker med teckenstöd. Studien syftar till att utveckla servicen till barn och unga med behov utöver de vanligaste medieformerna. 26

Läsfrämjande Fråga 13. Vilka olika bibliotekstyper samarbetar läns-/regionbiblioteket med kring läsfrämjande åtgärder? Folkbibliotek Skolbibliotek Skolbibliotekscentraleteskole- Sjukhusbiblio- Universitetsoch hög- Specialbibliotek Läns-/ regionbibliotek Övr. bibl.- typer bibliotek Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Summa antal av 19 svarande 19 12 4 3 5 1 12 5 27

Resurser och omfattning Karlskoga bibliotek, foto Elisabet Brynge De regionala biblioteksverksamheterna har en central roll för biblioteksutvecklingen i landet trots att de resurser som de har till sitt förfogande varierar över tid och länen emellan. Det är upp till varje landsting att bestämma hur mycket de är beredda att satsa på den regionala biblioteksverksamheten i länet. Olika län har olika förutsättningar och behov. För att kunna sammanställa uppgifter om personal och ekonomi har uppgifter hämtats från den Kulturdatabas som Region Skåne administrerar i samarbete med Statens kulturråd. Dit rapporterar årligen de län och regioner som ingår i kultursamverkansmodellen in sina uppgifter. De regionala biblioteksverksamheter som inte ingick i modellen under perioden har till denna undersökning rapporterat motsvarande uppgifter i en separat fil som överensstämmer med innehållet i Kulturdatabasen. Personal Totalt sett är det drygt 120 personer som arbetar inom den regionala biblioteksverksamheten i Sverige. De har därigenom en central roll för biblioteksutvecklingen i Sverige. Exakt uppgift om antal anställda och hur många årsverken dessa utför har inte kunnat hämtas från alla län eftersom 28

den regionala biblioteksverksamheten inte alltid är renodlad från annan kulturell verksamhet. De regionala biblioteksverksamheternas uppdrag skiljer sig åt mellan länen, de har alla olika omfattande uppdrag, därför är verksamheterna olika mycket bemannade. I vissa län administrerar till exempel den regionala biblioteksverksamheten delar av de centrala bibliotekssystemen för folkbiblioteken, köper in e-medier etc. och då behövs naturligtvis mer personal. Några enskilda värden som hämtades från Kulturdatabasen har justerats av respektive regional biblioteksverksamhet innan de kommit att ingå i tabellen nedan varför en jämförelse med tidigare redovisade personalsiffror från Kulturdatabasen kan komma att avvika något. Ekonomi Den regionala biblioteksverksamheten kostar omkring 120 miljoner kronor årligen. Exakt uppgift om ekonomi har inte kunnat hämtas från alla län. Enkelt uttryckt kostar regional biblioteksverksamhet i genomsnitt en miljon kronor per anställd. Eftersom de regionala biblioteksverksamheternas uppdrag varierar enligt de planer som finns är också de resurser som satsas på de olika verksamheterna varierande. Det är dock värt att notera att alla regionala biblioteksverksamheter ännu inte regleras av en politiskt antagen biblioteksplan. Se vidare de ekonomiska uppgifterna i tabell x på kommande sida. Tabell 1: Personal vid de regionala biblioteksverksamheterna 2012. Tabell 1 Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Antal årsarbetskrafter för tillsvidareanställda och visstidsanställda Antal arvoderade som innehar F- eller FAskattsedel Stockholm 10 0 9,90 0 Uppsala ** ** ** ** Sörmland 6 2 7,30 0 Östergötland 10 3 12,30 1 Jönköping 7 0 7,00 0 Kalmar 5 1 6,00 0 Gotland 2 0 1,80 0 Sydost 5 0 5,00 0 Skåne 8 0 6,00 0 Halland 5 1 4,75 0 Västra Götaland * * * * Värmland 4 0 4,00 0 Örebro 4 0 3,50 0 Västmanland 5 0 4,50 0 Dalarna 7 0 ** 0 Gävleborg 4 ** 3,50 ** Västernorrland 8 4 10,25 0 Jämtland 4 0 3,50 0 Västerbotten 6 0 6,00 0 Norrbotten 5 1 5,75 0 * I Västra Götalands län arbetar totalt 75 personer på Kultur i Väst, men endast ett fåtal arbetar med regional biblioteksverksamhet. ** Uppgift saknas.

Tabell 2: De regionala biblioteksverksamheternas intäkter 2012 i tusental kronor. Uppgifter som länen redovisat till Kulturdatabasen delvis kompletterad med annan information. Tabell 2 Statliga bidrag enligt Kultursamverkansförordningen Övriga statliga bidrag Årliga regionala bidrag Övriga regionala bidrag Övriga kommunala bidrag Verksamhetsintäkter EUmedel Övriga intäkter Totalt Kr per inv. Stockholm - 2 189 4 635 - - 3 476 10 300 5 Uppsala - *** *** *** *** *** *** *** *** *** Sörmland 1 138 220 3 334-204 4 811 9 706 35 Östergötland 1 667 700 5 107 2 118 - - 1 569 508 11 670 27 Jönköping 1 195 255 3 937-239 5 626 17 Kalmar 1 117 86 3 066 77 401 879 899 202 6 727 29 Gotland 833 830 - - 543 2 206 39 Sydost 1 948 2 099-567 2 867**) 7 481 22 Skåne 3 751 1 100 3 702-253 8 805 7 Halland 1 120 657 2 700 787 - - 413 5 677 19 Västra Götaland Värmland - 1 554 3 653 400 - - 718 6 325 23 Örebro 1 159 1 678-659 130 3 627 13 Västmanland 1 314 2 244 37 215 3 809 15 Dalarna - 1 418 3 590 125-184 5 317 19 Gävleborg - 3 916-105 5 123 19 Västernorrland 1 142 1 497 3 562-678 266 7 144 30 Jämtland 1 142 2 598-86 3 826 30 Västerbotten 1 445 577 3 213 45 - - 34 360 5 674 22 Norrbotten 1 893 100 2 142 105 86 2 071*) 6 417 26 Kategorierna Sponsring och Årliga kommunala bidrag som redovisas till Kulturdatabasen innehöll ingen uppgift och är därför borttagna ur tabellen. *) Investeringskostnader i samband med kommunernas samgående till ett regionalt bibliotek (t ex biblioteksdatasystem, licenser/kostnader för e-bibliografisk service) samt kostnader för e-böcker med mera. Kostnader som till största delen är kommunernas. **) Sydost: Övriga bidrag är de bidrag vi få från Kronobergs län (det är Blekinge som lämnar uppgifterna därför ser det ut såhär). ***) Uppgift saknas. 30

Organiserade möten under 2012 Personal vid de regionala biblioteksverksamheterna bidrog till att utkristallisera de efterfrågade kategorierna som de anordnat organiserade möten inom under 2012. Alla svarande hade ändå inte möjlighet att sammanställa uppgifter om antal tillfällen som de ordnat möten inom olika områden, det är något som de normalt sett inte gör och det var svårt att rekonstruera i efterhand. Det framkommer dock att möten som berör ämnet barn och unga är premierat inom de regionala biblioteksverksamheternas arbete tätt följt av ämnesområdet digital delaktighet och ITprojekt som i första hand är riktade till kommunernas folkbibliotek. De organiserade möten som de regionala biblioteksverksamheterna anordnat riktar sig oftast till biblioteksanställda från olika bibliotekstyper. Möteskategorier som det inte förekommit så mycket aktivitet inom under 2012 är Andra språk än svenska, Bemötande samt Demokrati och samhällsservice samt Kulturarv. Bortfall av mötesredovisning En jämförelse har gjorts med de uppgifter som lämnats till Statens kulturråd i samband med deras uppföljning av de län som ingår i kultursamverkansmodellen och det visas då att om de uppgifter de inhämtat kompletteras med uppgifter som de regionala biblioteksverksamheter i län som ännu inte ingick i kultursamverkansmodellen lämnat uppgår 2012 det troliga antalet mötestillfällen till närmare 2 600 inom de regionala biblioteksverksamheterna. Det förekommer dock vissa definitionsproblem kring vad som räknas som ett organiserat möte. 15. Ange vid hur många tillfällen som läns-/regionbiblioteket anordnat organiserade möten kring följande områden under 2012. Om ett tillfälle kan beskrivas inom flera kategorier, ange detta inom den kategori som varit mest utmärkande. Tabell 3 Uppgifter från 15 av 20 regionala biblioteksverksamheter*) För allmänheten För bibliotekanställda För egen personal För övriga förmedlare Totalt*) IT, webb, ur bibliotekens synvikel 0 195 16 5 216 Digital delaktighet 73 63 2 14 152 Barn och unga 5 148 3 66 222 Funktionsnedsättning, särskilda 6 54 4 14 78 behov Andra språk än svenska 0 49 4 6 59 Bemötande 0 30 9 0 39 Läsfrämjande 23 70 4 48 145 Biblioteksvetenskap, 0 114 3 40 157 kvalitetsuppföljning/-utveckling Demokrati och samhällservice 1 19 0 7 27 Kulturarv, länet i fokus, ABM, 3 10 0 32 45 hemslöjd Övriga områden 31 137 17 0 185 Totalt, underskattat värde pga. 142 889 62 232 1 325 bortfall*) *) Ingen uppgift från Stockholm, Kalmar, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten. 31

16. Ange hur många deltagare som medverkade vid de organiserade mötena under 2012. Uppgiften skattas om inte exakt deltagarförteckning förts. Tabell 4 För allmänheten För biblioteksanställda För egen personal För övriga förmedlare Totalt Regionbibliotek Stockholm Uppsala 533 826 12 174 1 545 Sörmland 0 1 521 143 413 2 077 Östergötland 1 720 12 103 836 Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek 0 766 8 599 1 373 Sydost, 0 960 0 0 960 Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek 308 1 508 5 325 2 146 Halland Kultur i väst et i 0 990 0 0 990 Värmland et i 110 1 245 39 15 1 409 Örebro län 70 1 560 8 220 1 858 Västmanland Dalarna 3 600 626 0 419 4 645 0 85 0 100 185 Gävleborg et 3 585 514 12 967 5 078 Västernorrland Jämtlands läns 150 767 0 309 1 226 bibliotek et i Västerbotten Norrbottens 0 920 6 7 933 länsbibliotek Totalt, underskattat 8 357 13 008 245 3 651 25 261 värde pga. bortfall*) *) Ingen uppgift från Stockholm, Uppsala, Kalmar, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten 32

Deltagare Uppgifterna om hur många som deltagit i möten som de regionala biblioteksverksamheterna anordnat under 2012 är bristfälliga. Det kan dock konstateras att många personer vid många tillfällen berörts av de regionala biblioteksverksamheternas arbete under 2012. Några av uppgiftslämnarna har redovisat det totala antalet besökare på olika festivaler och mässor, andra inte, varför det totala antalet deltagare får betraktas som en mycket grov skattning. Dessutom har sex regionala biblioteksverksamheter inte kunnat lämna någon uppgift alls om antalet deltagare på det efterfrågade sättet. Det kan dock konstateras att antalet bibliotekanställda som nås av verksamheten är betydande vilket kan tolkas som att de regionala biblioteksverksamheterna har ett stort inflytande på biblioteksutvecklingen generellt sett i Sverige eftersom de utgör en av de viktigaste institutionerna för information och kvalitetsutveckling för framför allt de bibliotek som har kommunerna som huvudman. De regionala biblioteksverksamheterna är därigenom ett nav för en betydande del av biblioteksutvecklingen i Sverige och genom att stärka den regionala biblioteksverksamheten ytterligare skulle generella samordningsfördelar och kvalitetsutvecklingsverktyg kunna stärka den kommunala biblioteksutvecklingen ytterligare. De regionala biblioteksverksamheterna står många gånger för den enda kompetensutveckling som personal på folkbiblioteken erhåller under verksamhetsåret och är därigenom centrala för utvecklingen. Det kvalitetsutvecklingsarbete som de regionala biblioteksverksamheterna gör tillsammans med de statliga myndigheterna bidrar också till att stärka de kommunala biblioteksorganisationerna genom olika kompetensutvecklingsinsatser. Tabell 4: Antal deltagare vid organiserade möten 2012. Vissa värden är skattade. Uppgifter från 14 regionala biblioteksverksamheter, summan av aktiviteter är därför grovt underskattad. Tabell 5 Antal Procent av deltagare ) antalet deltagare IT, webb, ur bibliotekens synvikel 1 855 7 % Digital delaktighet 1 374 5 % Barn och unga 7 185 28 % Funktionsnedsättning, särskilda behov 2 118 8 % Andra språk än svenska 375 1 % Bemötande 608 2 % Läsfrämjande 5 641 22 % Biblioteksvetenskap, kvalitetsuppföljning/- 2 007 8 % utveckling Demokrati och samhällservice 881 3 % Kulturarv, länet i fokus, ABM, hemslöjd 549 2 % Övriga områden 2 668 11 % Totalt, underskattat värde pga. bortfall*) 25 261 *) Ingen uppgift från Stockholm, Uppsala, Kalmar, Skåne, Västra Götaland och Västerbotten

Allmänheten De regionala biblioteksverksamheterna riktar normalt sett inte sin verksamhet mot allmänheten men det förekommer att de är medarrangörer i aktiviteter som allmänheten deltar i. Ett exempel på en sådan aktivitet var Läsfestivalen i Dalarna som hölls under 2012, PoesY-festivalen som anordnades i Västernorrland. Eftersom alla län inte ingick i kultursamverkansmodellen under 2012 har inte alla besvarat frågan med ett värde. 14. Hur stor procentuell andel av de medel ni blivit tilldelade via kultursamverkansmodellen går till av er anordnad verksamhet som allmänheten deltar i direkt? Verksamhet där länsbibliotekets personal möter allmänheten fysiskt. Uppgiften kan skattas. Tabell 6 Procentuell andel, självskattad Regionbibliotek Stockholm * Uppsala 5 Sörmland 0 Östergötland 0 Jönköping 0 Regionbiblioteket Kalmar län 0 Gotlands länsbibliotek 5 Sydost, Blekinge 0 och Kronoberg Bibliotek, bildning och media 0 Regionbibliotek Halland 5 et i Värmland 0 et i Örebro län 1 Västmanland 0 Dalarna - Gävleborg 1 et Västernorrland 8 Jämtlands läns bibliotek 0 et i Västerbotten 5 Norrbottens länsbibliotek 1 34

Skolbibliotek Nora bibliotek, foto Elisabet Brynge Som den tidigare redovisningen visat är det inte självklart att den regionala biblioteksverksamheten riktar sig till skolbiblioteken. Oftast förekommer det att skolbibliotekspersonal berörs av den regionala verksamheten indirekt genom att många serviceställen på folkbiblioteken runt om i kommunerna samtidigt är integrerade skolbibliotek. Därigenom nås personal som både arbetar med skolbiblioteksverksamheten och folkbiblioteksverksamheten eftersom ett och samma serviceställe har två olika funktioner. I många kommuner förekommer det också att folkbibliotekets personal har som uppdrag att serva skolbibliotek med medier som egentligen tillhör folkbiblioteket, utan att skolbiblioteket kan räknas som integrerat i folkbiblioteksverksamheten enligt ett politiskt beslut. I några kommuner förekommer det nu också att friskolor köper vissa arbetsuppgifter av folkbiblioteken enligt avtal för att kopensera en eftersatt skolbiblioteksverksamhet. Det är dock värt att notera att endast några få regionala biblioteksverksamheter har i uppdrag att

stimulera skolbiblioteken som ett särskilt uppdrag i sin plan för verksamheten. På olika sätt bjuds dock även kommunalt anställd skolbibliotekspersonal ibland in till olika nätverksträffar eller kan ta del av kompetensutveckling som ges inom olika projekt. Ett uppdrag till de regionala biblioteksverksamheterna att även verka kompetenshöjande för skolbiblioteken skulle troligen bidra till en snabbare kvalitetsutveckling inom området eftersom de regionala biblioteksverksamheterna redan har fungerande kanaler för information och mötesformer som fungerar ihop med den kommunala verksamheten. Se redovisningen nedan vad de regionala biblioteksverksamheterna med egna ord skriver om sin roll i förhållande till de kommunala skolbiblioteken: 17. Vilken roll har ni i förhållande till länets/regionens kommunala skolbibliotek? Skolbibliotek Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Uppgift via Biblioteksråd göra utvecklingsinsatser för skolbibliotek Allmänna kompetensutvecklingsinsatser Via kommunerna görs utvecklingsinsatser för skolbiblioteken. Vi har inget formellt ansvar för dem men barn- och ungdomskonsulent deltar ibland i deras nätverksträffar och de är välkomna att delta i våra arrangemang för folkbibliotek Nätverk, stöd av bibliotekskonsulent med inriktning barn och unga samt viss kompletterande medieförsörjning (liten omfattning). Gymnasiebibliotek: nätverk, kompetensutveckling, verksamhetsutveckling. Grundskolebibliotek: viss kompetensutveckling. Vissa skolbibliotek ingår i det gemensamma biblioteksdatasystemet. Kunskaps- och informationsspridning om skolbibliotekets roll till skolledare och politiker. Via ett av uppdragen i den Regionala kulturplanen; Utveckla samverkan mellan olika professioner till förmån för ungas språkutveckling och lärande. För att uppdraget skall kunna fullföljas krävs dialog med övriga aktörer, däribland skolbibliotek. Under 2012 närmade vi oss uppdraget strategiskt genom att tillsammans med Mediacenter i Jönköpings län och Skolbibliotekscentralen i Jönköpings kommun arrangera konferensen Rektor + skolbibliotek = Sant? Uppföljare till konferenser arrangerades även 2013. Deltagandet i projektet Skolbibliotekarielyftet skapar förutsättningar för skolbibliotekarier i länet att ta del av en omfattande och kvalificerad fortbildning. I arbetet med läsfrämjande för barn och unga är skolan och skolbiblioteken en viktig samarbetspartner. Det gäller här att veta vad göra och vad inte göra kan vara svårt. Vi arbetar en del med att stödja folkbiblioteken i deras relation till skolorna. Bland annat genom att diskutera hur avtal kan tas fram och se ut. Vi bildar, tillsammans med Mediacenter i Jönköpings län ett Skolbiblioteksnätverk hösten 2013. Detta för att vi är goda samarbetsparter, men även för att bevaka kompetensområdet bibliotek. Ligger inom barnkonsulentens ansvarsområde. Anordnar nätverksmöten, omvärldsbevakning. Vi har sedan en lång tid tillbaka ett nära samarbete med förskola, grundskola och gymnasium, gemensam biblioteksplan och läsfrämjandeplan finns. Det finns en länsövergripande arbetsgrupp Skola/Bibliotek liksom en Skola/Kulturgrupp. På gymnasienivå finns riktigt bra bibliotek och länet bjuder alltid in bibliotekspersonal till nätverksmöten, utbildningar och länsdag. En nätverksgrupp planerar varje år Bokens dag för gymnasiet. På grundskolan finns det inte särskilt många bibliotek. Ingen grundskola är bemannad med bibliotekarie. Det förekommer att länet bjuder in lärarbibliotekarier till nätverksträffar och kompetensutveckling. Idag är FFF en egen förvaltning. 36

Fortsättning från föregående sida. Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Skolbibliotek Vi medverkar i projektet Skolbiblotekarielyftet och har genom upphandling av gemensam webb även kunnat erbjuda skolbiblioteken en webblösning (inte klart än). Hittills har vi bjudit in skolbibliotekarier till enstaka fortbildningstillfällen. Vi försöker dock höja det till en strategisk nivå och då framförallt gentemot folkbiblioteken (och deras roll gentemot skolbiblioteken). I Skåne finns drygt 570 grundskolor och 141 gymnasieskolor. Vi har inte i uppdrag att på samma sätt som mot folkbiblioteken vara ett stöd och en utvecklingspartner men i den nya kulturplanen föreslås samarbete kring läsfrämjande. et har ingen direkt kontakt med skolbiblioteken utan den går via folkbiblioteken. Från den regionala biblioteksplanen: "Läns- och regionbibliotek har en speciell relation till de kommunala folkbiblioteken avseende verksamhets- och kompetensutveckling samt infrastrukturer eftersom dessa har ett tydligt medborgarperspektiv. Det är allmänheten som är målgrupp för verksamheten. Folkbiblioteken är därför de regionala bibliotekens primära målgrupp för sin verksamhet. Motsvarande uppdrag finns för närvarande inte när det gäller skolbiblioteken, om de inte är en angelägenhet för folkbiblioteket. En ny skollag börjar gälla 2011. Lagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning och innebär att regler som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. En nyhet i skollagen är att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Det är Skolinspektionen som har tillsynsansvar över förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten." Vi har inget uppdrag gentemot skolbiblioteken. Personal vid integrerade skolbibliotek deltar i de aktiviteter som länsbiblioteket ordnar för nätverket för barnbibliotekspersonal, detta skett ett par ggr per år. 2 ggr per år ordnar nätverket Ungkultur Dalarna utbuds- och inspirationsdag, då många lärare - bland dem de som arbetar med skolbibliotek - deltar. I Ljusdals kommun ingår skolbiblioteken i folkbiblioteksorganisationen. Därigenom får de tillgång till länsbibliotekets tjänster på ett annat sätt än övriga skolbibliotek i länet. Övriga skolbibliotek har vi vissa kontakter med, men inte regelbundet. Vi ser inte skolan som vårt egentliga uppdrag utan väljer att exempelvis arbeta med språkutveckling via andra kanaler. Nätverk för gymnasiebibliotek. I övrigt kompentensutveckling, projekt och bollplank + opinionsbildning. Den regionala verksamheten har inget formellt uppdrag från Regionförbundet gällande skolbibliotek. Många bibliotek i länet är integrerade folk- och skolbibliotek och av den anledningen kommer skolbiblioteksfrågor upp på många möten och träffar. Vi bjuder även in personal på förskolor och skolor i länet till utbildningsdagar. Vår roll till skolbiblioteken är delvis ett strategiskt förhållningssätt då många är integrerade. Vi samarbetar med Media Center i Västerbotten där vi just nu (oktober 2013) gör en nystart. Indirekt skolbibliotek eftersom folkbiblioteken/filialerna/bokbussarna fungerar som skolbibliotek i kommunerna.

Metodutveckling Workshop i Värnamo, foto Jönköping Fråga 18. Vilken metodutveckling eller forskning har ni aktivt medverkat till under 2012/2013? Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Metodutveckling Följeforskare inom Kompetensområdet Forskning kring Bokcirkel Statistik Analysmetoder, m.m. Den metodutveckling vi medverkat till är Processer inom lärande organisationer via KUBprojektet. Genom projekten "Bubblan - berättelsen på väg" och BookWorms har nya metoder för läsfrämjande arbete utvecklats. Genom KompoBib2020 har bibliotekens nätverk växt över läns- och regiongränser, vilket också utvecklar metoder för samarbete mellan biblioteken. Genom satsning på arbete med sociala medier och med webbkonferenssystemet Adobe Connect har nya metoder för såväl utbildning som nätverkande vuxit fram, inte minst inom läsfrämjande och IT. Metodutvecklingskurs i handledande och coachande arbetssätt för bibliotekskonsulenterna. 38

Fortsättning från föregående sida Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland Metodutveckling Forskning kopplat till Digidel nationellt Skolbibliotekarielyftet KB: s kvalitetsgrupp med länsbiblioteken Metodutveckling inom läsfrämjande och Skriv överallt riktat till tonåringar. Samhällsorientering för nyanlända/digital delaktighet - utvärdering Kompetensutveckling BESÖK - utvärdering Götabibliotekens samarbete - utvärdering Digitalt medborgarskap - rapport I projektet Från tanke till handling har olika metoder för att arbeta med småbarns språkutveckling lyfts fram. Inom projektets professionsutvecklande del har intresset för ett Aktionslärande förhållningssätt vuxit fram. Ett arbete som kommer att fortsätta efter det att projektet avslutas i juni 2013. Förankringsarbete tillsammans med bibliotekscheferna i länet har påbörjats och intresset är stort. Pojkar läser ett projekt som drivs av Värnamo folkbibliotek med finansiellt stöd från Jönköping, med start våren 2013. Projektet kommer att följas av en forskare från Högskolan i Jönköping. Utvecklingsarbetet 2020KoM för info; http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid=40871 Inom detta arbete finns utrymme att pröva och utvärdera olika typer av metoder för biblioteksutveckling, både från regionalt och lokalt perspektiv. Digidel för bibliotekspersonal kompetensutveckling med fokus på den digitala utvecklingens. Här kan även nämnas det ökade användandet av webbmöten i kontakten/dialogen mellan länsbiblioteket och folkbiblioteken. * Tagit fram modell för samverkan mellan bibliotek och studieförbund inom Digidel * Medverkat i framtagande av modell för bibliotekens framtida stöd till vuxnas lärande (KB-projekt) * Modell för samverkan mellan 25 bibliotek när det gäller marknadskommunikation och Linnéuniversitetet följeforskat på projektet genom Angela Zetterlund och studenter Tillsammans med andra länsbibliotek driver vi portalen bokscirklar.se. Den gör vi reklam för på Gotland. Länet drev projektet "Prosit" tillsammans med LIM-länen och har skriviet en rapport under 2012-2013 "Det är möjligt!" 36 recept på samverkan. Ska 2013 sprida boken och utveckla samarabetsmodeller samt öka kunskapen kring kultur och hälsa. Länet verkade för att projektet Saga och slöjd kunde genomföras på de Gotländska större biblioteken, ett samarbete mellan länshemslöjden och länsbiblioteket. Länet verkade för att Minibio, ett samarbetsprojekt mellan film på Gotland, BUF, och länsbiblioteket kunde genomföras. Länet driver projektet "Läslust för livet 2013-2014" Med medel från Statens Kulturråd genomförs projektet. Länet driver ett projekt som ska utveckla nationell läsfrämjandesamverkan med andra länsbibliotek, en Bok för alla vänförening, skolor och bokklubbar på Gotland med pilotprojektet 2013-2014 Skriv vidare! Med läslust till skrivglädje! Futurumsamarbetet med Linnéuniversitetet- Vi har en överenskommelse med Kulturvetenskaperna vid Lunds universitet, vilket bl.a. utmynnat i att tre av kulturhusprojekten följdes av en forskare (vars rapport precis blivit klar). Små barns språkutveckling (2 projekt, ett nationellt och ett regionalt) Synen på skönlitteratur Fördjupat syn på skönlitteratur KOHA

Fortsättning från föregående sida et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Metodutveckling Utvecklingsledarna har genomgått en metodutvecklingskurs i handledning och coachning inom Kompobib via Next Stop You. arien har genomgått en kurs i coachande ledarskap. Tillsammans har länsbibliotekets personal därmed kunnat använda en lång rad nya metodverktyg för handledning av grupper och individer på biblioteken. Inom Kompobib prövades en rad olika metoder för arbetsplatsbaserat lärande. Sylvia Blomberg har varit medförfattare till "Barnkonventionen - läpparnas bekännelse" ett projektarbete i regional utveckling av biblioteksverksamhet 2012 vid Högskolan i Borås. Elisabet Brynge har inom ramen för BHS-fortbildningen, regional utveckling av biblioteksverksamhet, följt processarbetet för medier på Örebro Stadsbibliotek. Bubblan-projektet utvärderades. ESF-Kompobib2020 Metodutveckling för arbetsplatslärande i vardagen genom KUB-projektet. Dansa, Lyssna, Läsa - Knacka På! ett material som tagits fram tillsammans med en danskonsulent och en musikproducent, se: http://www.lg.se/landstinget-a-o/tillvaxtoch-regional-utveckling/kultur/lansbiblioteket-gavleborg/barn-och-unga/dansa-lyssnalasa-knacka-pa/ Berättarryggsäcken tillsammans med Litteraturhuset i Sandviken, Länsmuseet Gävleborg och Folkteatern i Gävleborg, se: http://litteraturhusprojektet.se/berattarryggsacken/ DigiLab, en redskap för kompetensutveckling inom digitala redskap för folkbibliotekens personal, se: http://www.lg.se/landstinget-a-o/tillvaxt-och-regionalutveckling/kultur/lansbiblioteket-gavleborg/digilab/ Handledning vid digital grundutbildning Litteraturpedagogiska metoder (Läsrätt!) Följeforskare i läsprojekt Arbetsmaterial för språkstimulering (Språkjakten) Utvecklat kulturarvsportal Informant till magisteruppsatser Följeforskare i läs- och ABM-projektet Vargbröder Förstudien, Att möta och skapa berättelser på barn och ungas egna villkor. Workshop om "Knacka på"- ryggsäckarna har genomförts. Utbildningar i Babybokstund för biblioteks- och annan personal. Ett skrivarläger har genomförts utifrån de erfarenheter som förstudien påvisade. Genom våra projekt arbetar vi med metodutveckling t.ex. Give me 5. Forskningsrelaterat i form av Kultur på recept (där även Socialstyrelsen var inblandad). Metodutveckling inom marknadsföring, producera bibliotekstjänster på webb, uppföljningsarbete, styrning och ledning, bibliotekssamarbete länsövergripande nivå. 40

Slutligen De regionala biblioteksverksamheternas konferens i Söderköping, foto E Ahlqvist En enkät kan aldrig fånga upp alla aspekter av en differentierad verksamhet, ännu svårare blir det att illustrera tjugo stycken. Här följer de svarandes egna kommentarer kring vad de tycker att enkätens fasta frågor inte illustrerade angående deras verksamhet: Fråga 19. Vad är det som vi helt glömt att fråga om som ni gör? Sörmland Tillägg Vårt arbete i består stor utsträckning av att stödja kommunerna i deras "vanliga" utveckling, genom handledning och coachning, något som inte går in i något fack. Varje konsulent har ansvar för de bredare kontakterna med tre kommuner var, oberoende av det specialområde som de arbetar inom. Arbetssättet har vidareutvecklats under de senaste två åren genom utbildning för den gruppen (möjliggjord genom KompoBib2020) Kommentar till fråga 14: Vårt uppdrag är att stärka bibliotekens arbete för sörmlänningarnas tillgång till bra och välkomnande bibliotek, kommunens personal möter allmänheten. Sörmland möter bibliotekspersonal, intresseorganisationer, pedagoger, vidareförmedlare, politiker och beslutsfattare, inte allmänheten fysiskt.

Fortsättning från föregående sida Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media et i Örebro län Dalarna Gävleborg et Västernorrland et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Tillägg Vikten av ett informationssamhälle för alla. Vikten av omvärdsbevakning och att dela med sig. Vikten av den regionala rollen för att hela tiden "marknadsföra" bibliotekets roll i samhället. Bibliotekets roll för demokrati och delaktighet, läsning, lärande, upplevelser, personlig utveckling, mötesplats, kommunikation och tillgänglighet. Frågor som gäller tillgänglig information fysiskt och på webben är viktiga. Kvalitet och uppföljning. Mer om läsfrämjande. Inte vad vi gör men den organisatoriska tillhörigheten är intressant att jämföra eftersom det har betydelse för det som görs inom regional biblioteksverksamhet. Även för hur det uppfattas av mottagarna. Och det genererar genast en följdfråga, vilka är mottagarna? Den regionala biblioteksverksamheten är inne i en stor förändring, inte minst via införandet av samverkansmodellen. Även annan samhälls- och biblioteksutveckling påverkar den regionala verksamheten. Det är angeläget att lyfta fram den regionala biblioteksverksamheten som resurs och samlad kraft, en synlig och intressant aktör i det moderna bibliotekslandskapet. Jönköping har organisatoriskt endast sedan halvårsskiftet 2010 varit en del av Landstingets regionala utveckling. För info; http://www.lj.se/regionalutveckling Jönköping har ingen gällande biblioteksplan den tidigare Regional plan för utveckling och förnyelse av biblioteksverksamheten i Jönköpings län 2008-2010 har tillsammans med den årliga verksamhetsplanen fortsatt ligga till grund för arbetets inriktning. I samband med framtagandet av den Regionala kulturplanen fördes diskussioner kring hur den regionala biblioteksplanen skulle formuleras. Arbetet kommer åter att aktualiseras under hösten 2013. (http://www.lj.se/info_files/infosida39206/regionalkulturplan_jonkopingslan_2011_2014_webb.pdf) Någon verksamhetsberättelse för regional biblioteksverksamhet 2012 har inte gjorts utan den är kopplad till redovisningen av det arbete som gjorts inom Kultur och utveckling, Regional utveckling, landstinget i Jönköpings län. En stor del av verksamheten finns redovisad via webbplatsen; http://www.lj.se/lansbiblioteket Jag skulle gärna se ett samtal mellan länsbibliotekarierna och KB innan rapporten publiceras. Inte för att lägga svaren tillrätta utan för att de skall bli så jämförbara som möjligt. En fråga kan uppfattas på så många olika sätt och svaren blir därefter. Inser komplexiteten i denna önskan, men den kvarstår trots allt. Till sist; När jag fyller i enkäten och tänker tillbaka på vad som upptagit vår tid saknar jag en redogörelse för projekt/utvecklingsarbeten vi driver eller där vi finns med i styr- och arbetsgrupper. Volym/aktiviteter angående kompletterande medieförsörjningen. Antal projekt med externa finansiärer Vi har en hel tjänst som jobbar med ABM-frågor. Hur vi jobbar strategiskt med utvecklingsfrågor, att vi svarar på remisser, deltar i det regionala arbetet generellt (särskilt inom samverkansmodellen). Frågorna bygger också på att man har en "ren" regionbiblioteksverksamhet. I Skåne är verksamheten organiserad på ett annat sätt. Relationerna till utvecklingsområdena i landstingets kulturplan. Statusen på den regionala biblioteksplanen och effekten av länsbibliotekens strategiska och långsiktiga arbete. Barnperspektivet. et medverkar i en arbetsgrupp inom landstingets kultur- och bildningsförvaltning i arbetet med att ta emot en fristadsförfattare i Dalarna. En kommentar, verksamhetsberättelsen för 2012 finns hos länsbiblioteket i Uppsala. De stora områdena är, förutom barn och unga, tillgänglighet, mångkultur och jämställdhet - dessa aspekter genomsyrar arbetet. Bothnica - norrländsk deldatabas i LIBRIS. Sambibliotekssamarbetet. Kulturkonsulentsamverkan i länet med koppling till Skapande skola - tagit fram utbudsportalen jojjo.se. Kartläggning av Äppelhyllor i länet. Tillgänglighetsplan RU/Kultur/länsbiblioteket. Vi hade önskat någon fråga om coachning, rådgivning, bollplank, utveckling, visioner, organisation/huvudman, kvalitetsarbete. Kommentar fråga 14: Vi bedriver även verksamhet på webben, tre webbplatser, där 2,5 tjänster av 6 avsätts. En fråga om digitala möten borde också ha funnits med. De fysiska möten som sker är om vi deltar på mässor, festivaler eller andra arrangemang. 42

Bilaga 1 Övriga svar och förklaringar Fråga 3. Beskriv vilka länsöverskridande samarbeten ni ingår i. Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne Regionbibliotek Halland et i Värmland Länsöverskridande samarbeten arienätverk. Konsulentnätverk. Folkbildnings- och forskningsnätverk. en i Mellansverige. KB:s expertgrupp. Biblioteksföreningens olika arbetsgrupper. Flera projektnätverk av olika slag. Litteraturcentrum i Uppsala stad och län - ett samarbete mellan Studiefrämjandet, länsbibliotek. Kommuner i länet samt Kultur i länet. Samarbeten med Örebro och Västmanland: Kompetensutvecklingsprojekt KompoBib2020 (projektet nyss avslutat men fortsätter baserat på erfarenheterna i den så kallade Komposten). Bubblan - berättelser på väg. Tillgänglighetsarbete. Biblioteksting. LIM - en i Mellansverige - i utvecklingsfrågor. Nationella konsulentnätverk. Digidel 2013. Mediesamarbete, till exempel gemensam katalog Östergötland-Tranås. LIM en i Mellansverige nätverk inom barn och IT. SLB Sveriges länsbibliotekarier - gemensamt för Digidel 2013. Bokcirklar.se. Delning.nu. Nationella nätverk för IT, barn, tillgänglighet och lokalhistoria. Nätverk kring Samhällsorientering för nyanlända. Skolbibliotekarielyftet, ett EU-projekt med Kalmar, Blekinge, Jönköping, Kronoberg. "E-serviceverkstäder på bibliotek", ett projekt tillsammans med Regionförbunden Kalmar och Östsam. Skolbibliotekarielyftet ESF finansierat projekt tillsammans med Kalmar, Sydost och Östergötland. SLB- Sveriges länsbibliotekarier. LIM nätverket arier i Mellansverige. Sydlänssamarbete läns-/regionbiblioteken i Halland, Jönköping, Kalmar, Skåne och Sydost. Konsulentnätverk tillsammans med samtliga läns- och regionbibliotek. Kontinuerligt samarbete med Sydost. Samarbete med bildningsförbunden i Blekinge och Kronoberg. Samarbete med Jönköping, Sydost och Region Östsam inom Skolbibliotekarielyftet. Nationellt och länsöverskridanade samarbete inom ramen för Digidel. SLB Sveriges länsbibliotekarier. LIM en i Mellansverige. LIM-barn. En bok för allas vänförening. KB och CombiLib. Delning.nu. Bokcirklar.se. Digidel 2013. Dyslexiveckan. Skolbibliotekarielyftet. "Låna dig rik" tillsammans med tre län, gemensam webbplats för folkbiblioteken i Blekinge och Kronobergs län. ABM portalnätverket samarbete med flera län. Kulturarv Sydost (kulturavsportal). Författardagen i Hässleholm. Barn och Unga Futrurum.kom projekt. Samarbete med Lunds universitets och Institutionen för Kulturvetenskaper när det gäller folkbibliotekens utveckling mot kulturhus. SLB Sveriges länsbibliotekarier. Sydlänssamarbete och ingår i olika konsulentnätverk. Mestadels olika projekt: Digidel samt Synen på skönlitteratur (tillsammans med Regionbibliotek Stockholm och Kultur i Väst). SLB Sveriges länsbibliotekarier. De olika konsulentgrupperna inom regionbiblioteken är andra länsöverskridande samarbeten. Vi har planlagt och genomfört utbildningar och chefsmöten med bl.a. Kultur i Väst samt Jönköpings länsbibliotek. et i Värmland driver ett treårigt kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med länsbiblioteken i Gävleborg, Uppsala och Dalarna samt samarbetar med alla län i SLB-samarbetet.

Fortsättning från föregående sida et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Länsöverskridande samarbeten en i Västmanland och Sörmland kring projekt. Västmanland kring medietransporter och samsöksfunktion. SLB Sveriges arier kring webbplatserna Delning.nu och Bokcirklar.se samt nätverk och konferenser. en i Mellansvenska lånecentralsområdet (LIM) kring nätverk inom folkbiblioteksområdet. Digidel2013. Samarbete med Sörmland och Örebro län inom regional biblioteksverksamhet. Arbete efter det gemensamma ESF-projektet KompoBib2020, nu kallat Komposten. Samarbete i projekt Berätta Leka Läsa med ovanstående regioner samt Läsrörelsen. Även samarbete med Stockholms län. KUB-projektet, ett stort kompetensutvecklingsprojekt för bibliotekspersonal finansierat av ESF-rådet 2012 2014. Projektet sker i samarbete med läns- och kommunbiblioteken i Gävleborgs, Värmlands och Uppsala län. Nätverk för bibliotekskonsulenter från alla län inom medieförsörjning, barnbiblioteksverksamhet och Digidel-frågor. SLB Sveriges länsbibliotekarier. KUB-projektet tillsammans med landstingen i Dalarna, Värmland och Uppsala län. LIM i Mellansverige. Nationella nätverk för IT, barn, tillgänglighet. KB:s kvalitetsnätverk. SLB, SLB:s nätverk Bibliotekens digitala tjänster, också kommunala samarbeten runt kataloger, media mm Helgesamarbetet. Detta har lett till att folkbiblioteken gör många uppgifter själva i Gävleborg. Sådant vi ser att länsbiblioteken ansvarar för på andra ställen. Skolbiblioteken, det beror inte på att vi inte har någon skolbibliotekscentral som vi inte samarbetar med skolbiblioteken, det beror på att vi inte har det uppdraget. Samarbete med Jämtland (Mitt-området) kring kurser, studiedagar, kompetensutveckling m.m. BIN - Bibliotekssamverkan i Norrland. Konsulentsamverkan. CombiLib - nätverk för sambibliotek, internationellt. Portalnätverket. SLB. Kärnhusgruppen. Barn-BIN. Bothica. Samarbete med läns/regionbiblioteken i Norrland. et har en representant i Bildningsförbundet Mittnorrlands styrelse samt har ett organiserat samarbete med förbundet. et samarbetar med Svensk biblioteksförening genom regionföreningen. Nätverk för bibliotek med webbplatser för barn och unga. BIN (Bibliotek i norr), BIN barn, SLB, KIV (nationella kultur i vården närverket), ABM, BLC (Barents Library Coperation/Congress). KB. SLB. Digidel. Bokcirklar.se. Bothnica, BBC. Norrbarn. Barn-BIN (barnbibliotekskonsulenterna i övre Norrland). 44

4. Beskriv vilka tvärsektoriella samarbeten (andra organisationstyper än bibliotek) ni ingår i: Regionbibliotek Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland Tvärsektoriella samarbeten Folkbildningsforskningsnätverk. Digidel-nätverk. KUB-projektet (ESF-projekt kring kompetensutveckling i samarbete mellan länsbiblioteken i Uppsala, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län). Brett samarbete med LBF Sörmland (Länsbildningsförbundet) och med studieförbunden med Digidel samt med serien Litterära Caféer i Sörmland. Med Örebro och Västmanland: Gemensamt Kulturting över och för hela kultursektorn. Berätta Leka Läsa Läsrörelsen projekt med förskolor och bibliotek i kommunerna. Kulturarv Östergötland. Regional digital agenda (Östsam + länsbibliotek, landsting, länsstyrelse). Kultur i skolan. Vi samarbetar med HSO Handikappföreningarna i Östergötland inom kompetensutvecklingsprojektet BESÖK www.projektbesok.se. Bildningsförbundet och studieförbunden. Språkpiller logopederna. Läsombud inom omsorgen ett program varje år tillsammans med Lättläst. Vi har tvärsektoriella samarbeten inom vår organisation; Kultur och utveckling med kolleger inom bild, dans, film och hemslöjd. Biblioteksrådet - Högskolan i Jönköping, Jönköpings läns bildningsförbund, styrelsen. Kompetensrådet Regionförbundet Jönköpings län. Västanågruppen Verksamhetsledarna för regionala kulturinstitutioner i Jönköpings län. Kulturforum - nätverket regionala kulturutvecklare för barn och unga. Länshandikapprådets referensgrupp för kommunikations- och informationsfrågor. ITpedagognätverk Mediacenter Jönköpings län. Landstingets utvecklingsteam för Barnhälsovård. Landstingets folkhälsoavdelning - projektet: Med gemensam kraft för ett rikt liv som senior. MTM:s råd deltagare även utanför biblioteksfären. Olika studieförbund och Digidel. Medeltidsveckan. Gotlands bildningsförbund. Barnhälsonätverket. Folkhälsoenheten. Funkisam. Synskadades förening. Synskadades vänner. Studieförbund. Digidel 2013. Centrum för Lätt Läst. Dyslexiföreningen. Författarförbundet. Österjöns författarcentrum. Riksutställningar. Riksantikvarieämbetet. Äldreomsorgen. Internetfonden. Högskolan på Gotland. Kulturkonsulenter. Länsinstitutioner. Bokis samt radio och tidningar på Gotland. Digidel. Studieförbund. Föreningar och folkbibliotek. Kultur i vården i Blekinge. Region Blekinge. Daisykonsortiet. Författarförbundet. ABM-samverkan. Internt på Kultur Skåne samarbetar vi med Livsmiljö och kulturarv. Vår nya organsation gör att det som en del definierar som samarbeten är integrerat i vår verksamhet: film, folkbildning, digitalisering, litteratur. Det är därmed inte i egentlig mening samarbeten, utan grundverksamhet. Internt inom organisationen har vi också kulturarv, kultur och hälsa, konst m.m. som det utvecklas interna arbetsgrupper om. De samarbeten vi därutöver utvecklar är betingat av våra mål och viktigt just nu är vårt samarbete med Lunds universitets och Institutionen för Kulturvetenskaper när det gäller folkbibliotekens utveckling mot kulturhus. Vi ingår i Regionens Kulturavdelning så självfallet sker en hel del tvärgruppsarbete där i våra temaområden barn, residens och kulturplanen. Fler sådana områden ska upprättas. Genom dessa (och våra kollegor) når vi då samarbeten med kommunernas olika avdelningar. Vi samarbetar även med andra delar av Regionen i frågor kring jämställdhet och i framtagande av olika planer och måldokument. Vi driver själva en lös samarbetsplattform kring "Det litterära landskapet i Halland" i vilken författare, översättare, kritiker, teatermänniskor, bokhandlare och förläggare ingår. Vi har ett stadigt samarbete med Regionens barnmedicinska avdelning kring bl. a. små barns språkutveckling.

Fortsättning från föregående sida et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Tvärsektoriella samarbeten Vi har samarbeten med Film i Värmland, Dans i Värmland och Slöjd i Värmland. Under 2012 har också ett projekt, Läsglädje, drivits i samarbete med PRO, SPF, Studieförbundet vuxenskolan och ABF. Regional Digital Agenda (Länsstyrelsen). Regional ABM-samverkan. Digital Delaktighet (Transfer Mälardalen, Länsbildningsförbundet). Berätta, Leka, Läsa (förskolorna i kommunerna och Läsrörelsen). Landstingets kulturenhet (temagrupper, kulturplan, Kulturting, länskulturrådet, utbudsdag etc.). Bokmässan Örebro (ABF). Berätta Leka Läsa; förskola och bibliotek. Kulturarvsportal för Västmanland; arkiv, bibliotek och museum. Insatser för flerspråkiga barnfamiljer; samarbete BVC och regional biblioteksverksamhet. arien har en styrelseplats i Dalarnas Bildningsförbund som samlar studieförbund, folkhögskolor och länsbiblioteket i Dalarna. En konsulent deltar i nätverket Ungkultur Dalarna tillsammans med övriga regionala kulturinstitutioner. En konsulent deltar i en arbetsgrupp för regionala digital strategi tillsammans med Region Dalarna och Länsstyrelsen. En konsulent deltar i ett nätverk för arbetet som rör landstinget som förvaltningsområde för sydsamiska. Samarbeten med övriga konsulenter och producenter i den egna förvaltningen. Vid årsskiftet kommer bibliotekskonsulenterna att ingå i den gemensamma avdelningen Kulturutveckling. Litteraturhuset i Sandviken, tillsammans med kommunen och högskolan. Ett projekt tillsammans med filmkonsulenten om digital delaktighet där olika kommunala verksamheter deltar medieverkstäder, informationsavdelningar, biografer...). Samarbete med BVC om barnens första bok. Samarbete med studieförbund om läsning för demenssjuka. Regionalt ABM-samarbete. Nationellt portalnätverk för ABM. Digitala piloter, Ett projekt tillsammans med filmkonsulenten. Logopederna. Högskolans bibliotek. ABM - arkiv, bibliotek, museer. Språkjakten - bibliotek, logopeder. Läsfrämjandeprojekt i samarbete med skola, förskola, BVC och museer. Digidel. Läsbryggan (ABF). Kulturarvsportalen Kulturarvvasternorrland.se. Kulturguide Västernorrland Kulturguidevasternorrland.se. Jojjo.se (scenkonstbolaget, Riksteatern). Läskraft. Vargbröder (Länsmuseet). Regionalt kulturforum som består av konsulenter inom de andra konstformerna i Jämtlands län. LäZ som är en arbetsgrupp för läsning inom omsorgen i länet. Läskraft som är en arbetsgrupp för högläsning med målgruppen dementa. Länsfestivalen en festival som årligen arrangeras med många olika samarbetspartners med fokus på personer med funktionsnedsättning. BUNGK (kulturkonsulenter i Västerbotten med fokus på barn- och ungdomsverksamhet), BIV (Bibliotekarieutbildningen vid Umeå universitet), Språknätet (Landstingets barnhälsovård inkl. logopeder oh lekterapi), samiskt. nätverk, Littfest (Förlag och författare), Kulturhuvudstadsåret 2014 (företag, näringsliv m.fl.). Länsmusiken (Poesimelodi). Länskonstkonsulenten (Ord + Bild, om bilderboken i länet). Länsmuseet (uppbyggnad Kulturarvscentral). Filmpool Nord (utställning Krakel Spektakel). ABF & HRF (Möte med kulturen). 46

Fråga 5. Vilka av följande arbetsuppgifter utför läns-/regionbiblioteket? Regionbibliotek Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost Regionbibliotek Halland et i Örebro län Dalarna Gävleborg Andra arbetsuppgifter förutom de uppräknade som de regionala biblioteksverksamheterna genomför: Handledning. Forskning. Inläsningstjänst och taltidningar. Produktion av medier för personer med synnedsättning: Fyra taltidningar produceras samt tjänsten Inläsningstjänst. Samhällsorientering för nyanlända. Vi har maximalt 5 fjärrlån i veckan som vi sköter själva samt bidrar fortfarande med en liten pott 50 000 kr för inköp av litteratur på vissa utvalda språk. Vi kompletterar databaser men har ingen samordnande roll när det gäller e-böcker. Det sköter kommunbiblioteken själva, 12 av 13 deltar. När det gäller samordning av olika system/lösningar för folkbiblioteken så är en viktig faktor att samverkan inte är något som karaktäriserar Jönköpings län. Inte inom något område. Förändring pågår beroende på flera skilda faktorer och under hösten kommer länsbiblioteket att bekosta en förstudie för samverkan Biblioteken på höglandet. Likaså skall en förstudie göras för att bli ett Librisregistrerade län och en utredning för framtida mediesamverkan. Fram till 2013-06-30 var Jönköping ansvarig utgivare av Jönköpings läns taltidning. Från 1 juli 2013 förändras produkten och landstingets informationsavdelning tar över ansvaret. KlickIT är länsbibliotekets svar på ökad digital delaktighet inom Digidel2013. KlickIT är ett samarbete inom folkbildningen; folkbibliotek, folkhögskolor och studieförbund. et är den drivande kraften och här är målgruppen främst allmänheten. Men aktiviteter genomförs aldrig i länsbibliotekets egen regi. Tillgängliggör lokal litteratur. Kompletterande medieförsörjning i egen regi. Samordning av bibliotekssystem och webblösningar gjordes för mycket länge sedan, då länet fortfarande hade konsulenter. Samordning av medieförsörjning tog Almedalsbiblioteket över för länge sedan. Gotlands länsbibliotek ger tryckbidrag till lokal litteratur. Samordnar databaspaket. Kulturarvsportal. Forskning inom området Samordning av marknadsföring gällande vissa speciella aktiviteter, t ex Dyslexiveckan. Forskning - antingen att vi ger i uppdrag åt forskare att genomlysa vissa områden eller står för sagda forskning själv. Ingår i landstingets kulturenhets utvecklingsarbete Ingår i landstingets kulturenhets utvecklingsarbete (genomföra kulturplanen och kulturplanens temagrupper). Andra stora arbetsuppgifter: Genomför en barnboksfestival, "Läsfrestivalen", sedan 3 år i samarbete med Falu Stadsbibliotek och regionala konsulenter för dans, film, musik. Den stöds av Kulturrådet. Egen monter på Bok & Bibliotek årligen för att lyfta fram Dalalitteraturen. Samordning av Helge-samarbetet. Medieförsörjning i form av databaser. Vissa av de övriga uppgifterna kan förekomma vid enstaka tillfällen. De konkreta samordningsuppgifterna organiseras av folkbiblioteken inom ramen för Helge. Vi tillgängliggör lokal litteratur via vår webb.

Fortsättning från föregående sida et Västernorrland Norrbottens länsbibliotek Andra arbetsuppgifter förutom de uppräknade som de regionala biblioteksverksamheterna genomför: Anordnar fortbildning för förmedlarledet. Opinionsbildning. Informationsspridning. Metodutveckling inom läsfrämjande. ÅML Ångermanland Medelpad lokalsamling. PoesY-festivalen. Fortbildning för skolpersonal (läsfrämjande). Delaktig i framtagande av Västernorrlands Kulturplan, Tillgänglighetsplan, Landstinget Kultur m.m. Norrbotten är liksom et i Örebro aktivt i arbetet med kulturplanen och landstingets kulturdivisions utvecklingsarbete. Vi besöker länets kommuner årligen tillsammans med övriga regionala institutioner, Museet och Musiken, och övrig kulturverksamhet såsom Film och Dans. Därtill hålls cirka fyra möten per år mellan kulturchefer eller motsvarande och landstingets institutioner. 6. Vilka av följande gemensamma lösningar har bibliotek i länet/regionen som länsbiblioteket/regionbiblioteket aktivt medverkar till? Regionbibliotek Stockholm Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media, Skåne Andra typer av gemensamma lösningar som de regionala biblioteksverksamheterna har: Gemensam digital produktion. Gemensamt lånekort och viss gemensam marknadsföring. Lokalhistoriskt nätverk tillsammans med Östergötlands museum. Träffar och att museet ställer ut lokalhistoriska föremål i anknytning till de lokalhistoriska samlingarna på biblioteken. Dyslexiveckan. Get Online Week. En gemensam medieförsörjningsplan har funnits genom många år och varit grunden för mediesamarbetet men i takt med förändringar i om- och medievärld togs den bort under 2012. Och ersattes av följande riktlinjer: Följande medier bör inte fjärrlånas: Köpbara populära och/eller efterfrågade fack- och skönlitterära medier. Medier som biblioteket redan äger men som är utlånade. Tv-spel och spelfilmer. I ett tidigare försök att medverka till ökad samverkan mellan biblioteken på höglandet finns som bestående resultat ett samarbete med Tv-spel mellan ett antal bibliotek i länet. Under hösten 2013 görs en förstudie av en extern person kring frågan om bibliotekssamverkan på höglandet som finansieras av länsbiblioteket. Även en förstudie kring förutsättningar att bli ett Libris-län görs under hösten 2013. En Bildbank har skapats utifrån ett önskemål av bibliotekscheferna för att underlätta tillgången till professionella bilder för biblioteken. Bilderna får användas för både webb och trycksaker. Arena-gruppen ett nätverk för de bibliotek som valt Arenalösningen. Upphandlingar av medier, servrar och transport. Gemensam medieplan. Gemensam biblioteksplan, talboksplan och läsfrämjandeplan. Databaspaket. Kommunerna i Skåne Nordväst har gemensam katalog (11 kommuner). 48

Fortsättning från föregående sida Regionbibliotek Halland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Andra typer av gemensamma lösningar som de regionala biblioteksverksamheterna har: Gemensam biblioteksplan, alla har medverkat i framtagandet av den nya kulturplanen (dialogmöten). Gemensam samsöksfunktion med länsbibliotek Västmanland, samköp av databaser och e-böcker. Den regionala biblioteksplanen styr inriktningen på vår verksamhet. Det kommunala självstyret sätter gränser för övergripande regionala planer. Gemensamt videokonferenssystem. Administrerar Dalsök, en samsökningsfunktion för kommunbibliotekens och högskolans webb-opac. http://dalsok.se/. Flytande bokbestånd inom vissa områden. "Flytande personal", man lånar personal av varandra vid exempelvis studieresor. Från början var länsbiblioteket mycket aktivt för att arbeta fram dessa gemensamma lösningar. Idag tar folkbiblioteken själva allt större ansvar. Gemensamt lånekort. Samsökning (Mittsök), tidskriftsdatabas för länets bibliotek. Arena-nätverk (nystartat). Dialogmöten Västernorrlands Kulturplan. Vi medverkar aktivt i projekt, utredningsuppdrag (RFID, Kultur och hälsa, ek redovisningar), studieresor, litteraturprogram. Läsluststrategi för folkbiblioteken. Kultursamverkansplan.

Fråga 7. Vilka olika typer av informationsinsatser arbetar länsbiblioteket/regionbiblioteket aktivt med? Antal av 17 svarande. Regionbibliotek Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Gotlands länsbibliotek Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland et i Örebro län Västmanland Gävleborg et Västernorrland et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Andra typer av informationsinsatser än de som var utskrivna i enkäten: Utredningar, utvärderingar, organisationsförändringar, strukturplaner. Nätverks- och temamöten inom länet; Arbetar med information via sociala medier. Medverkan i politiska nämnder. T.ex. Norrköpings kulturnämnd i samband med ny biblioteksplan. Mjölby kommunstyrelse i samband med digital delaktighet och nytt projekt e-serviceverkstäder. Regionförbundets styrelse i samband med Litteraturutredningen m.m. Utbildningsdag för kultur- och utbildningspolitiker i Östergötland med fakta om verksamheten. Information till Linköpings kulturnämnds presidium angående bibliotekssamarbete etc. Lobbyarbete i många olika sammanhang för att skapa ökad kunskap om och ökat intresse för biblioteken, både som verksamhet och samarbetspartners. Besvarar olika enkäter och skriver remissvar. Ger tryckbidrag och skriver ärenden till nämnden. Get ut en taltidning "På tal om Gotland". Samordnare av Projektet Digidel Gotland, planerare och utförare av Läsfrämjandeplanen Läslust 2013, Regional Kulturplan och Biblioteksplan. Webb = hemsida och blogg. Vi är också med och bedriver utvecklingsarbete tillsammans med kommuner. Vi ger också bidrag till kommunernas utveckling (inom ramen för vårt nya mediesamarbete är det avsatt medel för utveckling, vilket gjort att vi gett bidrag till bl.a. mångspråksprojekt och e-boksutveckling). Vi fick också drygt 1 miljon kr fån Kulturrådet som vi i vår tur utlyst till biblioteken i Skåne. Debattartiklar i olika typer av publikationer (kulturtidskrifter, dagstidningar, paneldebatter m.m.). Bokmässan i Örebro. Pressmeddelanden. Videomöte. Olika insatser görs mer och mindre aktivt i olika perioder. Deltagande i mässor, information på konferenser och liknande. Nätverks- och temamöten inom länet Lobbyarbete Ger ut Taltidning och Y-bladet Webbsida för et Webbsida för Taltidningen Debattartiklar t ex om gymnasiebiblioteken i länet. Vi bjuder in oss i olika sammanhang, deltar på mässor (t ex NOLIA som är norra Sveriges största "allt-du-behöver-för-att-leva-mässa"), Bok och Bibliotek, nätverk. Norrbotten är liksom et i Örebro aktivt i arbetet med kulturplanen och landstingets kulturdivisions utvecklingsarbete. Vi besöker länets kommuner årligen tillsammans med övriga regionala institutioner (Museet och Musiken) och övrig kulturverksamhet såsom Film och Dans. Därtill hålls cirka 4 möten per år mellan kulturchefer eller motsvarande och landstingets institutioner. 50

8. Beskriv helt kort de två mest arbetskrävande insatserna ni gjort under det senaste året: Regionbibliotek Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media Regionbibliotek Halland De två mest arbetskrävande insatserna under senaste året: Projekt Kompetensen. Flera projekt/insatser inom läsfrämjande för äldre. Kompetensutvecklingsprojektet KompoBib2020 (finansierat av ESF) tillsammans med Örebro och Västmanland, med 31 kommuners bibliotek samt sjukhusbibliotek och läns- /regionbibliotek som målgrupp. "Bubblan - berättelser på väg" projekt finansierat av Kulturrådet med insatser för barns berättelser och läsning. Gemensamt biblioteksdatasystem - samordning katalog, system, webb Gemensamt kompetensutvecklingsprojekt (ägare) med 15 organisationer, folkbiblioteken i Östergötland plus Universitetsbiblioteken och länsbiblioteket (EU Socialfonden 5,7 miljoner till drygt 300 personal). Väljer fyra arbeten av olika karaktär. Två projekt. Ett där länsbiblioteket är projektägare och ett det vi är en av fyra aktörer. Från tanke till handling. Ett projekt med fokus på småbarn läsutveckling och bibliotekariers professionsutveckling. Ett 2-årigt projekt med stöd från KUR, avslutades juni -13. För mer info; http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid=40641 Skolbibliotekarielyftet tillsammans med Kalmar, Sydost och Östergötland. För mer info; http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid=40642 Dessutom två egna utvecklingsarbeten, av väldigt olika karaktär. 2020KoM ett utvecklingsarbete som Jönköping driver tillsammans med Värnamo bibliotek. Att omsätta tankar och idéer i praktik tillsammans, en regional och en lokal verksamhet, samtidigt som omvärlden pågår och påverkar. Spännande och tidskrävande. För mer info; http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid=40871 Kartläggning av biblioteksverksamheten i Jönköpings län. Först en rapport med allmänt fokus och därefter en med fokus på verksamhet för barn- och unga. Att samla in fakta och bearbeta den är intressant, givande och en bra grund för fortsatta utvecklingsarbeten. För mer info; http://www.lj.se/infopage.jsf?nodeid=40695. 1. Digidel, samordning på regional nivå 2. Futurum.kom Gemensam marknadskommunikation för 25 bibliotek. 1. Planering, marknadsföring och genomförande av utbildningsinsatser/läsfrämjandeinsatser. 2. Alla redovisningar i olika sammanhang. Samordnare av Projektet Digidel Gotland, planerare och utförare av Läsfrämjandeplanen Läslust 2013, Regional Kulturplan och Biblioteksplan. Gemensam webblösning, upphandling och genomförande, Futurum.kom, ett projekt för att markandsför biblioteken inklusive ett särskilt delprojekt för barn och unga. Arbetet med att utveckla bibliotek som kulturhus samt ta fram ett nytt system för mediesamarbete i Skåne (f.d. kompletterande medieförsörjning). Framtagandet av den nya kulturplanen Påbörjandet av installation och drift av KOHA i Hylte kommun Framtagandet av tre olika forskningsrapporter (två om Små barns språkutveckling samt en om Synen på skönlitteratur) Skapandet av en egen förvaltning kulturförvaltningen.

Fortsättning från föregående sida et i Värmland et i Örebro län Västmanland Dalarna Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek De två mest arbetskrävande insatserna under senaste året: I KUB-projektets mobiliseringsfas har länsbiblioteket genomfört en kompetenskartläggning med hjälp av SWOT-metoden, på länets 16 kommunbibliotek samt på sjukhusbiblioteket. Under KUB-projektets genomförandefas har länsbiblioteket planerat och arbetat aktivt med bibliotekens utvecklingsprocesser i projektets marknadsförings-, bemötande-, IToch lärande-spår. 1)Kompobib2020 - ESF kompetensutvecklingsprojekt tillsammans med Sörmland och Västmanland. 2)Planering och genomförande av en rad projekt. ESF-projektet KompoBib2020, kompetensutvecklingsprojekt för 500 bibliotekspersonal i tre län under tre år. Bubblan-berättelser på väg, läsfrämjandeprojekt med tre län under tre år. KUB-projektet är ett stort kompetensutvecklingsprojekt för 750 biblioteksanställda i Dalarnas, Värmlands, Gävleborgs och Uppsala län. Projektet administreras gemensamt av de fyra länsbiblioteken och innefattar ett stort antal fortbildningstillfällen, fyra studieresor utomlands samt lokala utvecklingsprocesser på folkbiblioteken. et arrangerar och samordnar kursdagar, information, studieresor mm och bistår även med stöd till länets folkbibliotek i de lokala processerna. Läsfrestivalen samt montern på Bok & Bibliotek kan jag inte rangordna inbördes, utan anger båda nedan: Barnboksfestivalen "Läsfrestivalen" genomförs 1 gång per år sedan 3 år i samarbete med Falu Stadsbibliotek och regionala konsulenter för dans, film, musik. Den stöds ekonomiskt av Kulturrådet. Egen monter på Bok & Bibliotek årligen sedan 10 år för att lyfta fram Dalalitteraturen och Dalarnas författare. 1. KUB-projektet utan tvekan. 2. En ny webb för Helge. Läsfrämjandeprojekt (Läsrätt!, Språkjakten, Vargbröder, Läsbryggan) ABM-samarbete. Digidel. All bibliotekspersonal i länet har gått en grundläggande IT-utbildning där bibliotekskonsulenterna har fungerat som handledare och examinator. En förstudie kring barn och berättande har genomförts med projektmedel från Statens Kulturråd och egna insatser. Vi har bytt huvudman och fått ny intern organisation samt arbetat intensivt med att påbörja och avsluta projekt. Dessutom har vi mycket aktivt bidragit till att bygga upp ett kommunbibliotek i länet med alltifrån möblering i lokalen, personalorganisation, framtidsvisioner. Sammanslagningen av alla 14 folkbibliotek till ett gemensamt bibliotek med ett biblioteksdatasystem, katalog, transporter, bibliotekskort, mediepolicy/regler. Barnens Polarbibliotek är Polarbibblo.se med nytt utseende, teknisk plattform och organisation där folkbiblioteken ingår. 52

Fråga 11. Till vilka olika bibliotekstyper anordnar läns-/regionbiblioteket någon form av fortbildning eller kompetensutveckling för? Sörmland Östergötland Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek Sydost, Blekinge och Kronoberg Bibliotek, bildning och media et i Örebro län Västmanland Gävleborg et Västernorrland et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Övriga fortbildningar och kompetensutveckling Övriga: Pedagoger inom skola och förskola; BVC-personal; Personal inom omsorg och äldreomsorg. Universitetsbibliotek främst genom det gemensamma projektet BESÖK. Viss gemensam kompetensutveckling som vi samarbetar kring, t.ex. bemötande och e-tjänster. Karaktären på den fortbildning och kompetensutveckling som erbjuds avgör vilka deltagarna blir. Främst kommer deltagarna från folk- och skolbibliotek. Men även skolbibliotekscentralen, sjukhusbibliotek, högskolebiblioteket och övriga läns/regionbibliotek kan finnas bland deltagarna. Samt andra intressenter och förmedlare av skilda slag. sydost och Kalmar samordnar vissa utbildningar och bjuder in varandra. Vi bjuder in barnhälsovården till utbildningar som handlar om lässtimulans och språkutveckling. Allas barnbarn "sagoläsare" på Gotland erbjuds kompetensutveckling liksom lärare. Folkbibliotek, gymnasiebiliotek, PMC, läkare och rektorer och lärarbibliotekarier bjöds in en komptensutvecklingsdag som handlar om skolbibliotek samt en dag som handlade om läsfrämjande med läsambassadören Johan Unenge. I årliga länsdagen medverkade litteraturutredningens ordförande Thomas Lidman. Dagen arrangerades i huvudsak för bibliotekspersonal och PMC:s personal. Sjukhus-, skol-, och länsbibliotek bjuds in när programmet medger det. Mest för folkbibliotek, men även lite för skolbibliotek. Vi bjuder även in övriga bibliotek om vi tror att frågan kan vara aktuell även för dem. Vi har t.ex. genomfört ett antal e- boksseminarier och till en del av dem kom även universitet- och högskola. Personal från skolbibliotek, SBC och patientbibliotek kan också ingå som personal på folkbiblioteken. Vi bjuder också in andra yrkeskategorer när det är relevant. Förskolepersonal, lärare och vårdpersonal. Politiker får också del av kompetensutveckling och nätverk via ett årligt Biblioteksting. Fängelsebibliotek. I Ljusdals kommun ingår skolbiblioteken i folkbiblioteksorganisationen. Därigenom får de tillgång till länsbibliotekets tjänster på ett annat sätt än övriga skolbibliotek i länet. Inbjudningar går ut brett, intresset/ämnet avgörande för vilka som deltar. Vi har fortbildningsansvar för folkbibliotek och de skolbibliotek som är integrerade samt sjukhusbibliotek. Dessutom egen personal vid länsbiblioteket. Indirekt även skolbibliotek eftersom folkbiblioteken/filialerna/bokbussarna fungerar som skolbibliotek i många kommuner.

Fråga 12. Vilka olika bibliotekstyper inbjuder läns-/regionbiblioteket till nätverksträffar? Regionbibliotek Stockholm Jönköping Gotlands länsbibliotek Regionbibliotek Halland et i Örebro län Västmanland Gävleborg et Västernorrland Jämtlands läns bibliotek et i Västerbotten Norrbottens länsbibliotek Nätverksträffar med övriga än de nämnda: Nätverksträffar med övriga bibliotekstyper förekommer. Fokus och majoriteten av deltagarna kommer från folkbiblioteken, men beroende på ämne kan deltagare från skolbibliotek, skolbibliotekscentralen, sjukhusbibliotek och högskolebibliotek välja att delta. Nätverksträffar med andra läns/regionbibliotek är nu för tiden främst på det nationella planet. et bjuder in PMC, gymnasiebibliotek och framför allt folkbiblioteken till våra utbildningar. Länet har arbetat mycket med språkutveckling och olika nätverk finns. Länet bjuder in till följande nätverk 4 till 5 gånger/ år. Barnbiblioteksnätverket = folkbibliotek, gymnasiebibliotek, skolbibliotek och PMC, nätverket Allas Barnbarn på Gotland = förskolekonsulent, PMC och sagoläsare, Barnhälsonätverket= barnhälsosamordnare, logopeder, barnhälsopsykolog och barnhälsoläkare. I chefsgruppen ingår cheferna för högskolan samt de två sjukhusbiblioteken. De senare har inte deltagit sedan man gjorde den gemensamma biblioteksstrategin. Personal från skolbibliotek, SBC och patientbibliotek kan också ingå som personal på folkbiblioteken. Gymnasiebiblioteken i länet har ett eget nätverk. De bjuder in oss. Vi bjuder också in andra yrkeskategorer när det är relevant. Förskolepersonal, lärare och vårdpersonal. Politiker får också del av kompetensutveckling och nätverk via ett årligt Biblioteksting. Fängelsebibliotek. Nätverksträffar för nyanställda bibliotekarier i länet. Skolbibliotek förekommer, men inte regelbundet. Nätverksträffar Vi bjuder in andra regionala biblioteksverksamheter till nätverksträffar. Med skolbibliotek avses gymnasiebibliotek SLB, SLB:s nätverk Bibliotekens digitala tjänster. Många av länets folkbibliotek är integrerade skolbibliotek också. Vi bjuder in övriga bibliotekstyper och då menar vi Lånecentral och Depå. Personal vid skolbibliotekscentraler ingår ofta i folkbiblioteksverksamhet och deltar också. Indirekt skolbibliotek eftersom folkbiblioteken/filialerna/bokbussarna fungerar som skolbibliotek i kommunerna. 54

Fråga 13. Vilka olika bibliotekstyper samarbetar läns-/regionbiblioteket med kring läsfrämjande åtgärder? Regionbibliotek Stockholm Jönköping Regionbiblioteket Kalmar län Gotlands länsbibliotek et i Örebro län Dalarna Gävleborg Norrbottens länsbibliotek Övriga samarbeten kring läsfrämjande åtgärder Folkbildning m.fl. Ett område som får alltmer fokus i vår verksamhet och här sker samarbete inte med högskolebiblioteket men väl med högskolan, vilket i förlängningen kan leda till ökad samverkan även med högskolebiblioteket. Folkbibliotek inom ramen för projekt Lässurr. Barnhälsovård, studieförbund, Bokia och länsstyrelsen, Röda korset, Rädda barnen, Riksantikvarieämbete och Riksutställningar, kulturkonsultenterna, PCM, skola/biblioteksgruppen, Skola/kulturgruppen, länsinstitutioner, Centrum för LL, TPB, äldreomsorgen, Folkhälsoenheten och gymnasiet. Andra organisationer, myndigheter, kulturkonsulenter, förskolorna. Personal från skolbibliotek, SBC och patientbibliotek kan också ingå som personal på folkbiblioteken. Vi bjuder också in andra yrkeskategorer när det är relevant! Regionala kulturverksamheter. Mycket av det läsfrämjande arbete som inte sker tillsammans med folkbiblioteken sker i andra sammanhang (studieförbund, BVC, m.fl.) Läsfrämjande Högskolan, Läns/regionbibliotek. Indirekt skolbibliotek eftersom folkbiblioteken/filialerna/bokbussarna fungerar som skolbibliotek i kommunerna.

Bilaga 2: Frågeformulär Hej! Svaren på följande frågor ska utgöra underlaget till den rapport om läns-/regionbiblioteken som sammanställs av KB under sensommaren 2013. För att kunna illustrera att många länsbibliotek har olika uppdrag jämfört med varandra innehåller enkäten en del kryssfrågor. Denna information ska sedan kopplas till det som ni beskrivit i er verksamhetsberättelse 2012 och er biblioteksplan (bifoga gärna dessa via e-post eller lägg in webblänk i textfälten för lättare handläggning hos oss). Uppgifterna om personal och ekonomi som ni lämnat till Kulturdatabasen kommer att läggas till av KB i sammanställningen. Om det inte finns kategorier för allt ni gör, lägg till under kategori annat/övrigt som finns på de olika frågorna. Skriv gärna mycket information i de textfält som finns i enkäten för att förklara de svar som givits med kryss. Delar av texter ni skriver kommer att citeras i rapporten. Vi önskar att enkäten besvaras innan 19 augusti 2013. Därefter kommer rapporten att sammanställas direkt. Tack på förhand för ditt svar! Bästa hälsningar Cecilia Ranemo Nationell samverkan, Kungliga biblioteket 010-709 36 39 1. Vilken e-postadress kan vi nå dig på utifall att vi undrar över något givet svar? 2. Med vilka olika organisationer/funktioner har ni olika typer av samarbeten? Ange den mest organiserade graden av samarbete för varje bibliotekstyp, även om flera olika samarbetsformer förekommer. Organiserat kontinuerligt samarbete Organiserat tillfälligt (projekt) samarbete Samarbete vid enstaka tillfällen Inget samarbete alls Folkbibliotek Skolbibliotek Skolbibliotekscentraler Sjukhusbibliotek Universitets- och högskolebibliotek Specialbibliotek Övriga bibliotekstyper inklusive KB Andra kommunala funktioner Andra landstingsfunktioner Företag Organisationer och stiftelser Studieförbund, folkbildning, folkhögskolor Övriga organisationer som inte ingår ovan Kommentar 56