Sammanfattning av genomgångar hösten 2014 Den forntida jägare samlarkulturen - jägare 1 För omkring 1 miljon år sedan blev klimatet på jorden mycket varmare. Det förändrade landskapet på olika sätt. Exempelvis i östra Afrika drog sig djungeln sakta tillbaka på bekostnad av att savannen bredde ut sig. Det tog tiotusentals år innan savannen dominerade landskapet. De apor och djur som levde i djungeln uppfattade naturligtvis inte denna förändring(eftersom förändringen tog lång tid). En del av aporna blev emellertid kvar på savannen. Det skapade problem eftersom det höga gräset skymde sikten och därmed försämrade apornas möjligheter att i tid upptäcka någon av de talrika rovdjur som vistades där. Aporna blev således ett lätt offer för rovdjuren. Slumpmässiga mutationer(evolutionen) skulle emellertid över en mycket lång tidsperiod förändra apornas fysionomi (kroppsliga funktioner). I ett första steg utvecklades en förmåga att gå på två ben och följden av detta blev: En ökad handlingsberedskap för att undvika oplanerade kontakter med farliga rovdjur. Förmåga att reproducera(föröka) arten oavsett tidpunkt under året. Frigjorda händer som på lång sikt skulle leda till en förmåga att använda lättare verktyg. En ökning av hjärnans kapacitet (frigjorda händer i kombination med en stark nyfikenhet på omgivningen gjorde det möjligt utforska verkligheten, en omständighet som tvingade fram en av evolutionen betingad tillväxt av hjärnan). Följden av ovan nämnda var att populationen av upprättgående apor ökade dramatiskt( på grund av evolutionen betingade fördelar mot andra konkurrerande arter). En viktig indikation(tecken) på mänskliga egenskaper kan relateras(hänger ihop med) till artens förmåga att tillverka och använda verktyg. De sk träd- aporna ovan var utrustad med en instinktiv förmåga som tog sig till uttryck i att använda slumpmässigt utvalda stenar eller pinnar för att göra kött och växter i olika former tillgänglig som föda. För omkring 700 tusen år sedan inträffar en förändring: Primitiva former av människoapor hade då utvecklat en förmåga att tillverka enkla redskap av olika slag(notera att förmågan är inte kopplad till instinkt). Att tillverka verktyg betyder att människoapan, dels hade utvecklat en förmåga till att tänka framåt(de verktyg som tillverkades skulle användas i ett senare skede), dels utvecklat en förmåga att komma ihåg handlingsmönster(det krävs långa och invecklade handlingar för att tillverka olika former av stenverktyg). Det handlade då om tillverkning av grovt tillyxade stenar som kunde användas för att krossa musslor eller användas till att stycka kött.
Utvecklingen av verktyg/redskap av olika slag gick väldigt sakta och skulle först ta fart i och med upptäckten av eldens potential(möjligheter) för omkring 400 tusen år sedan. Elden skulle då på ett avgörande sätt förändra tillvaron för de första människorna eftersom: Elden gav värme som förbättrade och utökade möjligheterna för tillverkningen av nya redskap för jakt och andra nyttobehov. Elden gav skydd mot vilda djur och skapade - via upphettning/kokning av växter och djur i olika former - ett bredare urval av ätliga växter och djur(utbudet av mat ökade ). Elden förbättrade jakten exempelvis med hjälp av planerade skogsbränder. Elden gjorde det möjligt för människan att klara av det kallare klimatet på den norra delen av halvklotet. Vilket bidrog till att människor under olika tider lämnade Afrika och vandrade över till den norra delen av jordklotet. Elden avsatte också spår i landskapet som gav signaler till främmande grupper av människor att området var upptaget. Detta förhindrade oplanerade möten mellan främmande grupper av människor och bidrog indirekt till ett minskat antal konflikter med dödlig utgång. Slutsatsen är att elden kan ses som en språngbräda för människans utveckling och skulle direkt och indirekt bidra till en kraftig tillväxt av det totala antalet individer inom människosläktet(vid denna tid existerade olika primitiva varianter av människosläktet.) Elden var således en förutsättning för människans spridning till det norra halvklotet och för omkring 250 tusen år sedan började grupper av människor lämna Afrika och sprida sig i olika riktningar över det norra halvklotet. Dessa människor har fått olika namn och beteckningar i Kina kallas de för Pekingmänniskan i Indonesien för Javamänniskan och i Europa för Neanderthalmänniskan. Neanderthalarn kom till Europa för omkring 150 tusen år sedan och det skulle ta omkring 90 tusen år tills den Moderna människan Homo sapiens - kom till Europa. Vid den tidpunkten hade neanderthalmänniskans fysionomi(kroppsliga funktioner)hunnit anpassas efter det bistra och kalla klimatet. Den moderna människan behövde emellertid inte genomgå samma hårda - av evolutionen betingad- fysionomiska anpassningsprocess(förutom en förändring av hudfärgen) eftersom de skulle komma att utveckla olika tekniker/metoder för att hantera det hårda och kalla klimatet(kläder, varma hyddor med eldstäder mm). Neanderthalan och Homo sapiens levde sida vid sida i omkring 10 tusen år. En högre teknisk nivå betingad av en hög språklig förmåga och med den en effektiv kunskapsöverföring gav Homo sapiens - enligt tidigare forskning - stora konkurrensfördelar som i förlängningen skulle utrota neanderthalmänniskan. Nyare teorier - inom den genetiska forskningen visar också att neanderthalsmänniskans försvinnande/upplösning också hänger ihop med att den parade sig med Homo sapiens. Närmare bestämt har nya forskningsrön visat att Homo sapiens genetiska uppsättning innehåller omkring 4 procent gener som har sitt ursprung från Neanderthalmänniskan.
Skandinavien öppnar sig för jägarfolket jägare 2 Tyngdpunkten i följande redogörelse ligger på att beskriva hur materiella omständigheter i jägarfolkets tillvaro skapade eller tvingade fram de kulturella kännetecken som kännetecknar en jägare - och samlarbefolkning. När den moderna människan kom till Europa för omkring 60 tusen år sedan var en stor del av landmassan övertäckt med flera kilometer tjock is. Klimatet blev successivt varmare och isen drogs sig sakta tillbaka. Olika befolkningsgrupper av släktet Homo sapiens - moderna människan - bosatte sig då på de områden som tidigare varit täckt av is(frankrike, Holland, England osv). Vissa grupper som var mer inriktad på jakt följde den klimatzon som uppstod i direkt anslutning till den avsmältande isranden. För omkring 18 tusen år sedan etablerade de sig i det område som idag motsvaras av Tyskland, Holland och Belgien. Nutida beteckning på dessa befolkningsgrupper är Hamburgerfolket. För omkring 14 tusen år sedan - i samklang med inlandsisens tillbakadragande inleddes den första invandringen till den sydvästra delen av Skandinavien(Skåne.)Redskapstekniken indikerar att de tillhörde Hamburgerfolket. Jakten och samlandet var nu det dominerande näringsfånget(metoder för att producera mat). Jägarfolket utbredning följde det område som frilades i och med att inlandsisen drog sig tillbaka. Inledningsvis handlade det om den isfria kustremsa som uppstod i den västra delen av Skandinavien(västkusten och norska atlantkusten). För omkring 9 tusen år sedan hade avsmältningen kommit så långt att det blev möjligt för människor att bosätta sig i det område som idag motsvaras av Västernorrland. Dessa människor hade då över en lång tid utvecklat en mer avancerad jägare och samlar kultur(nomadkultur). Deras bosättningsmönster följde tillgången av föda(man flyttade till ställen där det fanns mat). Det innebar att de bodde på omkring fyra till fem platser under ett år. Exempelvis jagade man säl på våren efter norrlandskusten lax i älvarna på sommaren och kanske ren i fjällnära skogslandet under vintern osv. Livet som nomad och jägare gav livsstil styrde tillvaron på olika sätt. Långa och frekventa(ständigt återkommande)vandringar mellan bosättningar tvingade fram en utveckling av nyttoföremål som var lätt att bära eller som lätt kunde byggas av material som fanns på den platts där man slog sig ner. Exempelvis tält eller hyddor som byggdes av material som fanns på den platts där men slog sig ner. I det sammanhanget brukar man säga att man hade kunskapen som var lätt att bära.
Vandringar mellan olika platser gjorde att det också var ofördelaktigt med många barn vilket också tvingade fram preventiva metoder som exempelvis långtidsamning. Dessutom är det troligt att man också satte ut barn i skogen(tog livet av barnet) när man ansåg att gruppen blev för stor. Föregående resonemang kan således förklara varför jägare och samlarkulturen kännetecknas av en konstant befolkningsutvecklingen över tid (befolkningsmängden höll sig på samma nivå). Andra omständigheter som påverkade tillvaron har att göra med att de första människorna som vandrade in i Skandinavien möttes av en natur med ett överflöd av ätbara djur och växter(överflöd av mat som också beror på att befolkningen var liten se konstant befolkningsutveckling ovan). Det gick snabbt att samla ihop mat och därför hade befolkningen mycket tid över för social gemenskap och tid över till att tänka och byta idèer. De var också lika intelligenta som nutida människa vilket också kan förklara varför de ganska snabbt utvecklade avancerade tankemönster i form av naturreligioner och den syn på tillvaron som följde med den. Framväxten av denna form av religion hänger ihop med att man levde nära naturen och den innebar att djur, människor, växter och döda ting som t.ex. stenar har en inneboende en själ. Att både levande och döda ting var besjälad skapade på ett naturligt sätt en norm(regel) som innebar att människan tog hänsyn till naturen och dessutom skapade det i förlängningen en medvetenhet över hur mycket naturen tålde. Man tackade ödmjukt de besjälade naturkrafter som gav dem älgkon till mat eller floden som gav dem vatten att dricka eller fisk till att äta(uppfostrade barnen till att ta hänsyn till naturen). Både djur, växter och människor var en del av naturen och som en följd av detta existerade inte tanken att marken kunde ägas av någon kort sagt marken eller den omgivande naturen tillhörde alla både djur, människor och växter. Denna helhetssyn på naturen kan också förklara varför det var färre krigiska konflikter under jägarstenålder jämfört med kommande perioder. Jägare- och samlarfolkets livsstil skulle också forma relationen mellan man och kvinna. Andelen fynd av olika former av amuletter och liknande figurer i lera och sten som föreställer det feminina könet är väldigt hög i jämförelse med kommande framtida perioder. Ett fenomen som har tolkats som att kvinnan hade en hög status. Hypotesen(antagandet) får också stöd i vetenskapliga studier av materiella omständigheter som visar att kvinnan stod för insamling av vegetabilisk(växter) föda som stod för hälften av jägarbefolkningens födointag medan mannen hade ansvar för den andra hälften i form av jakt av animalisk(djur) föda. Med andra ord kvinnan och mannen hade lika stor roll för gruppens/familjens försörjning en omständighet som tidigare nämnts också återspeglades i en jämställd status mellan könen.
Jägare- och samlarfolkets samhällsorganisation kännetecknas också av en ekonomisk jämlikhet. En del medlemmar av stammen kunde visserligen ha en högre status än andra till exempel för att de är skickliga jägare eller har förmågan att ta kontakt med gudarna. Men när man befinner sig i ständig rörelse och lever ur hand i mun är det i princip omöjligt att bygga upp något överskott(rikedom). Studier av nutida och jägare och samlare visar också att det är självklart att man delar med sig.
De första jordbrukarna jordbruks revolutionen(jordbruket 1) För ungefär 10 tusen år sedan började människan att odla jorden och hålla boskap (domestisera(tämja) - vilda djur för egen nytta). Det skedde först i det område som idag kallas för Irak och som i bibliska sammanhang brukar kallas för tvåflodslandet. Under perioden 8000 fk 4000 fk uppstod vid olika tidpunkter liknande jordbrukskulturer även i Kina, Indien och Amerika. De olika jordbrukskulturerna växte således fram på olika platser i världen vid olika tillfällen helt oberoende av varandra (det normala är att tekniker/kunskaper utvecklas på ett ställe och därefter sprids tekniken(exempelvis om jordbruket) successivt vidare genom kunskapsöverföring från grupper av människor till andra grupper av människor). Enligt en teoretisk beräkning spred sig kunskapen om jordbruken från Irak till Europa med en fart med 5 km per år. Övergången från jägare- och samlar samhället till ett jordbrukssamhälle skedde gradvis över en längre tidsperiod(exempelvis i början var man jägare till 80 procent och jordbrukare till 20 procent). För för omkring 5000 tusen år sedan sker en fastare etablering av jordbruk(man har helt gått över till jordbruk) i södra Norge och Sverige. Först 3000 år senare vid Jesus födelse har jordbruket blivit det dominerande näringsfånget i Västernorrlands kustområde. Ordet revolution betyder en grundläggande och genomgripande förändring vilket kan liknas med att man rycker upp de gamla träden och planterar helt nya träd. Övergången till jordbruket brukar också ses som de mest genomgripande förändringarna i människans sätt att leva och kalas därför för jordbruksrevolutionen. Jordbruket innebar ett nytt sätt att skapa mat som kännetecknas av att man odlade grödor och höll tamboskap. Dessa nya företeelser innebar att människan blev tvingad att bli bofast. Det nya sättet att leva skapade nya problem och följaktligen ett behov av nya lösningar. Jägare- och samlar tiden kännetecknas av en under året kontinuerlig(ständig) tillförsel av färsk mat. Jordbruket innebar istället att man producerade mat under vissa perioder. Människan blev således tvungen att lagra mat för att människan skulle få äta även under de perioder när man inte skördade. Det krävde skydd mot insekter och djur och utveckling av metoder för att konservera(bevara) både kött och mjölk. Lösningen blev keramikkrukor för skydd mot insekter och djur och konservering av kött och fisk genom salt och torkning samt förädling av mjölk genom en kemisk process till hållbar ost. Föregånde kan ses som exempel på den tidens spetsteknologi i form av avancerade praktiska metoder som grundar sig på både kemisk och teknisk kunskap. Jordbruket generade(skapade) också mer mat
jämfört med det näringsfång som utmärkte jägarna och samlarna och därför kunde man också försörja fler människor på samma yta. Det faktum - att det första jordbruket krävde större arbetsinsatser och dessutom genererade(skapade) mer mat - i kombination med att bofastheten(att man bor på samma ställe) inte utgjorde något hinder för en många barn - innebar att befolkningen växte kraftigt. Maten blev emellertid mer ensidig(exempelvis bara korngröt och kornbullar) i jämförelse med jägare- och samlar samhället. Dessutom skapade bofastheten sanitära problem i och med att man i levde tätt in på varandra och dessutom saknade dåtida människor kunskap om hur man hanterade sopor och annat avfall( det förra och det senaste problemen existerade inte för jägarna och samlarna eftersom de hade allsidigare kost samt flyttade runt mellan olika boplatser). Kombinationen med dålig kost och smittsamma sjukdomar höll därför ner medellivslängden trotts detta växte befolkningen totalt. Arbetet med jordbruket var också tyngre och mer fysiskt påfrestande vilket passade det manliga könets fysionomi(kroppsliga funktioner mannen är i regel starkare). Mannen fick därför också ta ett större ansvar för arbetets utförande. En omständighet som också förändrade relationen mellan det manliga och kvinnliga könet i den meningen att mannen fick en högre status jämfört.(patriarkatet- manssamhället - föddes i och med jordbruksrevolutionen) För att skydda och förhindra att boskapen gav sig iväg samt för att markera att marken runt byn var upptagen blev man också tvingad att stängsla in djuren samt på annat sätt markera att marken var upptagen. Fenomenet kan ses som en form av revirmarkering till andra(här bor vi det är upptaget), en första form gränsdragning mot andra. Innebörden av att äga mark skulle således successivt växa fram i den nya jordbrukarmänniskans föreställningsvärld(tankevärld). Under gynnsamma förhållanden skulle också jordbruket skapa ett överskott det vill säga man fick mer mat än vad som förbrukades på gården eller av befolkningen i byn. Överskottet skulle med tiden bli en förutsättning för handel och specialisering(alla behövde inte vara direkt delaktig arbetet med att skaffa föda utan kunde exempelvis arbeta som smed) och i förlängningen uppbyggnaden av en maktposition för en del av befolkningen. Exempelvis kunde en bonde(som hade tur att marken var extra bördig) då byta sitt överskott av jordbruksprodukter direkt mot andra produkter eller så kunde bonden exempelvis med hjälp av överskottet anställa hantverkare(specialisering) för att utveckla olika varianter hantverksprodukter för försäljning exempelvis vapen i form av smidda spjut. Med vapen och anställda krigare(överskottet gav också möjligheter att anställa
soldaterna specialisering) kunde storbonden då också utöva makt genom hot mot andra mindre framgångsrika bönder för att utöka sin landareal. Det inledande jordbruket var ändå jämförelsevis ganska ineffektivt jämfört med de jordbrukarsamhällen som skulle växa fram under kommande perioder. Men trotts att överskottet var litet(överskottet är en förutsättning framväxten av ett mer skiktat och utvecklat samhälle) finns det tecken på att samhället sakta började bli mindre jämlikt och uppdelad i olika skikt. Med jordbruksrevolutionen växte det således fram ett nytt samhälle och dessutom utvecklades det nya religioner i det område där man lämnade jägare och samlar samhällen(liknade utveckling i hela världen) och gick över till jordbrukarsamhället. Det nya jordbrukar samhällets organisation(uppdelning) återspeglades också i dessa religioner. Kunskapen om detta har sitt ursprung de religiösa berättelserna som domineras av manliga gudar(se kristendomen, islam eller de gudasagor som kännetecknar vikingarnas religion osv) och andra manliga aktörer. Lydnad och underordning för kvinnan och mindre bemedlade invånare(fattiga) samt krig och konflikter är också ett vanligt inslag i dessa berättelser.
Jordbruksrevolutionen den andra vågen(jordbruket 2) Först vid Jesus födelse har jordbruket blivit det dominerande näringsfånget vid Västernorrlands kustområde. Med andra ord jordbruksteknikens spridning från Irak till Västernorrlands kustområde hade tagit omkring 8000 år. Naturligtvis har utvecklingen i Irak tvåflodslandet - inte stått stilla under denna långa period. Tvärt om så har det också där skett en utveckling samtidigt som den första jordbrukstekniken långsamt har vandrat norrut upp över den Europeiska kontinenten. Området kring floderna Eufrat och Tigris kallades i äldre tid för Mesopotamien och betyder landet mellan floderna. Det sammanfaller i stort sett idag med nutidens Irak. Väldigt tidigt efter övergången till jordbruket lärde sig människorna att utnyttja de stora mängder av vatten som vårfloden förde med sig. Det slammiga vattnet gav goda förutsättningar för ett bördigt jordbruk och skörden från de enskilda jordbruken var också hög och skapade ett stort överskott(mer skörd än vad bonden med familj konsumerade) som gav förutsättningar för framtida specialisering, arbetsdelning och framtida maktcentra(kungadömen). Spår av 5000 tusen år gammal stadsbebyggelse runt omkring palatsliknande byggnader på olika områden i Irak indikerar också framväxten av flera mindre kungadömen. Utgrävningar visar att existensen av dessa kungliga maktcentra byggde på att beskatta bönderna närmare bestämt blev de tvingad(med hjälp av krigare) lämna ifrån sig andelar av det överskott som jordbruket gav. De olika kungarna kunde då använda överskottet till försörja de grupper som inte själva framställde livsmedel: hantverkare, kungens krigare och administratörer mm(exempel på specialisering och arbetsdelning). Den nya samhällsformen kan också ses som ett första exempel på ett organiserat feodalt samhällbygge och kallas också för den första högkulturen. Kungadömenas makt(makt lika med möjlighet att påverka andra med sin egen vilja exempelvis få genom sin vilja med hjälp av krigare) växte med böndernas förmåga att skapa överskott (producera mer livsmedel än vad man själv konsumera). De nya feodala samhällena skapade emellertid problem som också tvingade fram nya lösningar. Ett problem som hade sitt ursprung i att det blev allt svårare att hålla ordning på kungamaktens beskattning av böndernas överskott eftersom det inte hade utvecklats något mer utvecklat skriftspråk. Detta kontrollproblem(administrativa problem) antas också vara drivkraften bakom utvecklingen av världens första skriftspråk(i det ingick också matematiska tecken). Ett skriftspråk (i form av stiliserade tecken bildliknande tecken) som troligen också efter en kort tid spred sig till den samtida Egyptiska högkulturen(3000 f.kr). Det bördiga tvåflodslandet utövade lockelse på andra folk i dess närhet dessa folk från bergen startade krig och konflikter och lade under sig flodslätten och skapade stora riken de mäktigaste var Babylonien(590 f.kr) Assyrien(600 f.kr) Persien(500 f.kr).
Området kring Medelhavet bestod av en natur som passade den första mer utvecklade form av jordbruk som växte fram i Mesopotamien 2500 f. Kr( metoderna passade inte Europas tunga jord). Den lösa jorden bearbetades med enkla redskap(hackor) och metoder. Det skapade ett stort överskott som över tid skulle ligga till grund för framväxten större maktcentra och kulturer i medelhavsområdet. Den grekiska kulturens framväxt(2000 f. Kr och framåt) och framgång är också indirekt relaterad till jordbrukets förmåga att skapa överskott. Närmare bestämt jordbruket skapade ett överskott som låg till grund för en kraftig befolkningstillväxt. En utveckling som bromsades upp när den odlingsbara jorden var slut. De fick istället börja med handel och byggde upp rikedomar genom att köpa och sälja och transportera varor över hela Medelhavet(exempel på specialisering/arbetsdelning sälja/byta varor mot jordbruksprodukter från andra områden vid medelhavet där överskottet av jordbruksprodukter var högt). Grekerna utvecklade också ett nytt skriftspråk(utvidgad handel ställde krav på ett mer nyanserat/avancerat skriftspråk) som också blev framgångsrik i den meningen att den var lätt att lära ut det och blev därför tillgänglig för en större andel av befolkningen. Den grekiska kulturen nådde sin storhetstid 400 talet f.kr. Det faktum att skriftspråket blev tillgänglig för en större andel av befolkningen och att handeln skapade så stora rikedomar att en del av befolkningen inte behövde arbeta(de fria männen som försörjdes av slavar) gjorde att de sk fria männen fick tid över till att tänka och utveckla teorier ideer kring naturen, människan och samhället. Dessa teorier skulle i framtiden också ligga till grund för den västerländska kulturens framväxt. Den grekiska kulturen skulle med tiden gå mot sin upplösning och efterföljas av den Romerska kulturens framväxt. De framsteg som växte fram under den grekiska kulturen skulle övertas och utvecklas av den Romerska kulturen. Romariket kan också ses som en civilisation som också har inspirerat(påverkat) den moderna västvärlden och dessutom vilar i förlängningen denna kulturs framgång också på det överskott som jordbruken inom medelhavsområdet skapade. Genom handel och krig växte romarriket till ett imperium som omfattade hela medelhavsområdet och sträckte sig långt upp i de centrala och västra delarna av Europa. Rikedomarna som strömmade till riket skapade förutsättningar för framväxten av nya yrkesgrupper som inte behövde vara direkt delaktig i livsmedelsförsörjningen. Det var ingenjörer, arkitekter, timmermän som utvecklade och byggde hus, broar och avancerade vattenviadukter som försedde de framväxande städerna med vatten. Konstnärer och författare som skapade konst och litteratur, vetenskapsmän som formulerade nya teorier, militärer och politiska makthavare som skyddade, styrde och organiserade det romerska samhället eller handelsmän som bytte varor mot jordbruksprodukter osv. Kort sagt det växte fram ett samhälle som till vissa delar i sin form liknar det nutida moderna samhälle. Medelhavets högpresterande jordbruk skapade således ett överskott som möjliggjorde en
mer avanserad arbetsdelning och specialisering närmare bestämt en allt större andel av befolkningen behövde inte syssla med livsmedelsförsörjning. Under lång tid hade emellertid avverkning av stora skogar och en medveten förvandling av bördiga områden till betesmark skapat en fortgående jordförstöring över stora områden kring medelhavet(det syns även idag). Det skulle med tiden också urholka grunden för romarrikets försörjning. Bortfallet av den produktiva jorden(bördiga jorden) kan också ses som den avgörande orsaken till att det romerska imperiet successivt gick under från 400 talet och framåt.
Medeltiden 400 talet till 1600 talet (fokus på centrala och nordvästra Europa) Samtidigt som det skedde en utveckling och framväxt av olika stormakter med en avancerad kultur i och runt omkring Medelhavet från 2000 talet före Kristus och framåt(den grekiska civilisationen och den romerska) skedde det ingen större förändring i centrala och nordvästra Europa under samma tid. En viktig anledning till detta har att göra med de villkor som naturen skapar. Närmare bestämt den tunga och svårarbetade jorden i Europa passade inte den form av jordbruk som bedrevs runt omkring Medelhavet. Annorlunda uttryckt jordbruket kunde inte med medelhavstekniken skapa tillräckligt med överskott som krävs för att ett mer avancerat samhälle ska kunna växa fram. På 300 talet började nomadfolk på Asiens stäpper att röra på sig österut(mongoler). Krig och oroligheter drev germanska folkstammar i östra Europa västerut. Detta bidrog till Västroms fall. Det forna västromerska riket förvandlats till ett lapptäcke av germanska kungadömen. Ständiga strider gjorde det svårt att skapa bestående riken. Rikedom uppstod under dessa perioder också främst genom plundring. Dessutom svepte en epidemi fram över kontinenten under 500 talet senare del och förminskade befolkningen i Europa med omkring en fjärdedel. I det samhälle som uppstod på romarrikets ruiner hade också skriften en svag ställning och handel och jordbruk försvårades. Från slutet av 600 talet och framåt skulle emellertid utvecklingen ta en ny fart. Med en kombination av nya arbetsmetoder och utvecklingen nya redskap treskiftes jordbruk och hjulplogen - skulle jordbruket successivt över tid öka sin avkastning(skörd). På landsbygden började en utveckling där stormän ägde jorden som man arrenderade ut till småbönder(framväxten av större maktcentra med hjälp av överskottet från jordbruket - se motsvarande utveckling under tidigare perioder). Omkring år 1000 e. Kr skedde i Europa en befolknings- och jordbruksutveckling utan motstycke och det skapades ett överskott som i förlängningen via handel (specialisering och arbetsdelning arbetskraft frigjordes eftersom de inte behövde arbeta med jordbruk och nya yrken växte fram) bidrog till en utveckling. Städer växte då fram kring de platser där handel bedrevs och städer och handelcentra och bördiga jordbruksområden knöts samman och blev en gemensam region - ett land eller ett furstendöme. Ett mer utpräglat feodalt samhällsystem tog form. Högst upp i hierarkin stod kungen som delade upp sitt rike/furstedöme i olika län. Kungen överlät ansvaret för ett län till adeln och kyrkan i utbyte mot att adeln ställde upp med soldater och mot att kyrkan stod för religiös mission(de fattiga bönderna fick en tro som gav mening med livet och förhindrade eventuella uppror mot makten). Adeln och kyrkan fick
sedan sin inkomst genom att beskatta de bönder som fanns inom ett län. För första gången i historien hade det europeiska samhället utvecklats till en nivå som också innebar att samhället hade råd att hålla sig med professionella religionsutövare. Närmare bestämt de präster som arbetade inom kyrkan arbetade enbart med att föra ut sitt religiösa budskap till folket och behövde inte arbeta med livsmedelsförsörjning(också ett exempel på hur överskottet från jordbruket skapar förutsättningar för arbetsdelning eller specialisering). Den kristna religionen vilar också på en boklig kultur som också krävde att en viss del av befolkningen kunde läsa. Kyrkan byggde därför också upp en organisation för utbildning - klosterskolor och katedralskolor mm. Under medeltidens senare del från 1300 e. Kr och framåt - var all tillgänglig jordbruksmark uppodlad och jordbrukets utveckling stoppades upp. Utbudet (mängden ) mat räckte inte till för att föda en växande befolkning. Den långvariga folkökningen planade ut och vid flera tillfällen svepte stora svältkatastrofer fram över den europeiska kontinenten. När en stor del av befolkningen svälter försämras motståndskraften mot sjukdomar och mot den bakgrunden drabbades också Europa av pesten som även kallas för Digerdöden. Den skulle sprida sig som en löpeld över hela Europa. Befolkningen skulle minska med den tredjedel och det skulle dröja ända till 1700 talet innan folkmängden uppnådde samma nivå som i slutet av 1200 talet. Många konkurrerande länder på en liten yta samt det faktum att en stor del av befolkningen genomgick en svår tid skapade också upprorsstämningar bland det stora flertalet. Olika maktgrupperingar(kungamakten) kände sig då hotad och pekade på yttre hot för att avleda den stora massans missnöje. Detta tillstånd skulle också ta sig till uttryck i ett stort antal krig från 1400 talet och framåt. En positiv sida av utvecklingen var att en form av ett mer organiserat utbildningsystem började sakta växa fram. Universitetet och andra skolformer bedrevs både i kyrkans och den världsliga maktens regi(motsvarar nuvarande staten). Framväxten av nya utbildningsformer(universitet och andra skolformer) och spridningen av kunskap bromsades emellertid upp av en ineffektiv och dyrbar teknik för framställning av böcker. Exempelvis på ett universitet arbetade ett stort antal personer med att för hand skriva ner eller återge nya och gamla kunskaper. Ett arbete som utmynnade i handskrivna böcker. Denna process tog tid och följaktligen blev en bok oerhört dyrt vilket bromsade upp bildandet av nya skolor och i förlängningen spridningen av ny och gammal kunskap. Med hjälp av Gutenbergs uppfinning inom boktryckarkonsten vid mitten av 1400 talet kunde kostnaden för att tillverka en bok minskas drastiskt, till mindre än en procent. Med billigare böcker kunde nya universitet starta
och spridningen och utvecklingen av ny kunskap tog fart. Tekniska handböcker av olika slag gav en dynamik(rörelse) i den tekniska utvecklingen. En växelverkan - mellan en stor efterfrågan på nya vapen och det faktum att den tekniska utvecklingen tog fart( med hjälp den nya boktryckarkonsten) låg till grund för att utvecklingen av nya vapen tog fart. Av krutet från Kina utvecklades gevär och handeldvapen och ur denna process växte det fram en utveckling av kanoner. När handeln med attraktiva varor österut till Kina och Indien blockerades av det Osmanska rikets framväxt (handelsvägarna över Mellersta Östern blockerades) såg sjöfarare från Europa möjligheter att nå de attraktiva varorna genom att segla runt Afrika. Båtar bestyckade med kanoner gjorde det möjligt för européerna att fara ut och dominera världen med hjälp av våld. Med kanonerna kunde man sätta städer och byar i brand och skrämma lokala furstar till eftergifter. Inledningsvis i i slutet av 1400 talet var det portugiserna som byggde upp handelsstationer längs kusterna i Afrika och östra Indien och spanjorerna som erövrade och anlade kolonier i Sydamerika. På 1600 talet var det England och Frankrike som skulle dominera världshandeln. Europas strävan efter världsherravälde hade börjat.
Den industriella revolutionen 1600 talet fram till mitten av 1800 talet