Årsmöte 2015 Kallelse

Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation. Det är elevråden och elevkårerna, som frivilligt valt att ansluta sig, som bestämmer vår inriktning och våra prioriteringar. En gång om året samlas vi en helg för att hålla årsmöte. Det är då vi i demokratisk anda fattar beslut om organisationens framtid. I år ses vi i Stockholm den 6-7 november. Vi har mycket att avhandla, men framför allt ska en ny styrelse väljas. Under helgen fattar ni medlemmar inte bara beslut om Sveriges Elevråds framtid, ni breddar också er kompetens och får inspiration för kommande verksamhetsår. Framför allt får ni utbyten med elevråd från andra delar av Sverige samt vara med och fortsätta bygga elevrörelsen. I kallelsen finner ni praktisk information och viktiga datum att ha koll på. Motioner välkomnas senast 11 september, mer info om hur ni skickar in dessa finns under praktisk information. Ytterligare två utskick med samtliga möteshandlingar kommer att göras inför årsmötet. Sveriges Elevråd är stolta över att vara den största elevorganisationen för elevråd på övre grundskolan, och det är med glädje vi kallar till Årsmöte 2015 i Stockholm. DATUM 6-7 november PLATS Stockholm, specifik plats anges senare Vi ses i talarstolen! Styrelsen för Sveriges Elevråd, genom Ordförande Lina Hultqvist

Innehållsförteckning KALLELSEBREV PRAKTISK INFORMATION FÖRSLAG PÅ DAGORDNING FÖRSLAG PÅ ARBETSORDNING

PRAKTISK INFORMATION Genom detta utskick utlyses årsmötet för Sveriges Elevråd. Årsmötet kommer att hållas den 6-7 november i Stockholm. Preliminär incheckning är 14.00 den 6 november och preliminär avslutning 14.00 den 7 november. MOTIONER Ett förslag från en styrelse kallas för proposition. Ett förslag från en medlem kallas för motion. Om ditt elevråd vill ändra på något i organisationen eller i något av styrelsens förslag gäller det att lägga ett eget förslag, en motion, till årsmötet. En motion behöver en kort förklarande text, som beskriver vad det är ni vill ändra på, och en sammanfattande att-sats, alltså något ni föreslår årsmötet ska fatta beslut om. Skicka motionen till lina.hultqvist@sverigeselevrad.se senast den 25 september. NOMINERINGAR Om ditt elevråd vill nominera någon till ett förtroendeuppdrag inom Sveriges Elevråd (styrelse, revisors eller valberedningsuppdrag) måste detta ske skriftligen till Sveriges Elevråds valberedning. Skicka nomineringen till agnes.carlsson@sverigeselevrad.se. Det går bra att skicka in en kandidatur hela vägen fram till dess att mötespunkten om val börjar behandlas av årsmötet. TÄVLING ÅRETS ELEVRÅD OCH ÅRETS NYKOMLING Skriv en motivering på högst ett A4 om varför elevrådet inom respektive kategori bör vinna. Beskriv hur Årets Elevråd har bedrivit bäst verksamhet under det senaste året, och som genom att ta tillvara på sina medlemmars intressen skapat den mest givande skoltiden för sina medlemmar. Till Årets Nykomling nominerar du ett elevråd som du tycker vuxit och utvecklats mycket det senaste året, och som trots ekonomiska begränsningar lyckats bedriva god verksamhet. Skicka till lina.hultqvist@sverigeselevrad.se senast den 26 oktober. Under galakvällen på årsmötet kommer en prisutdelningsceremoni hållas. KOSTNAD Årsmötet är kostnadsfritt och ni får mat på plats. Varje elevråd står själva för resekostnaderna till och från årsmötet, men reseersättning kan sökas. BOENDE För alla anmälda erbjuds boende i anslutning till möteslokalen. Tillfällig förläggning gäller och alla tar med eget liggunderlag och tillbehör. ANMÄLAN Anmälan till Sveriges Elevråds årsmöte 2015 öppnar 2015-09-25 och görs via vår hemsida www. sverigeselevrad.se senast 2015-10-23. Varje elevråd har en röst var på årsmötet och får skicka högst två deltagare. Från styrelsens sida är rekommendationen att skicka ordförande och vice ordförande som deltagare till årsmötet. För att anmälan ska vara giltig ska alla uppgifter för samtliga deltagare vara ifyllda. Om ni inte anmäler er tolkar vi det som att ni avsäger er rätten att närvara och rösta på årsmötet.

FRÅGOR Om du har frågor är du välkommen att kontakta oss på info@sverigeselevrad.se eller 08 644 45 00. Har du frågor angående propositioner eller motioner, ta kontakt med Sveriges Elevråds ordförande, Lina Hultqvist via mail lina.hultqvist@sverigeselevrad.se eller telefon 076-13 53 931 VIKTIGA DATUM 14 AUGUSTI Årsmötet utlyses 27 AUGUSTI Kallelse och propositioner skickas ut och läggs upp på hemsidan 11 SEPTEMBER Motionsstopp 25 SEPTEMBER Anmälan till årsmötet öppnar 9 OKTOBER Samtliga möteshandlingar skickas ut till medlemsorganisationerna och läggs upp på hemsidan 23 OKTOBER Sista anmälningsdag 26 OKTOBER Detaljerad praktisk information (schema, lokal etc.) skickas ut via mail till alla anmälda. Även sista dag att skicka in nominering till Årets Elevråd och Årets Nykomling 6-7 NOVEMBER Sveriges Elevråds årsmöte 2015

Förslag på dagordning SVERIGES ELEVRÅDS ÅRSMÖTE 6-7 NOVEMBER 2015 1. Årsmötets öppnande 2. Val av årsmötesordförande 3. Val av årsmötessekreterare 4. Val av justerare tillika rösträknare för årsmötet 5. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 6. Fråga om årsmötets beslutsmässighet 7. Fastställande av röstlängd 8. Fastställande av dagordning 9. Fastställande av arbetsordning 10. Presentation av verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse samt bokslut 11. Presentation av revisionsberättelse 12. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen 13. Behandling av propositioner 13.1 Proposition 1 Verksamhetsplan 13.2 Proposition 2 Idéprogram 13.3 Proposition 3 Servicemodell 13.4 Proposition 4 Stadgar 14. Behandling av motioner 15. Val av ordförande 16. Val av vice ordförande 17. Val av styrelseledamöter 18. Val av valberedningens ordförande 19. Val av valberedningens ledamöter 20. Val av revisorer respektive revisorssuppleanter 21. Val av auktoriserad revisor 22. Övriga frågor 23. Årsmötets avslutande

FÖRSLAG PÅ ARBETSORDNING PLENUM Mötet hålls i plenum, som är ett ord man använder för den plats där debatter ordnas och beslut tas. MÖTESGÅNGEN På årsmötet diskuteras tre saker: Propositioner Motioner Yrkanden En proposition kommer från organisationens styrelse. En motion kommer från en medlem i organisationen. Ett yrkande kan komma både från styrelsen och från medlemmarna på plats. Innan årsmötet har alla organisationens medlemmar fått styrelsens propositioner skickade till sig. Alla medlemmar har också haft möjlighet att skicka in motioner. Om man som medlem fortfarande tycker att något borde tas bort, ändras eller läggas till i styrelsens propositioner så kan man lägga ett eget förslag, som då kallas yrkande. Ett yrkande kan också läggas av styrelsen. Innan man lägger ett yrkande bör man noga tänka över det, eftersom ett yrkande som läggs på plats inte har varit möjligt för medlemmarna att diskutera i förväg, på det sättet som propositioner och motioner har varit. Samtidigt är det viktigt att de förslag som finns, och som framkommer på mötet, behandlas och att medlemmarnas åsikter tas tillvara. Ett yrkande bör ha inkommit innan den aktuella propositionen behandlas och lämnas in på en yrkandelapp till mötespresidiet. BEGÄRA ORDET Vid en debatt finns det möjlighet att sätta upp sig på en talarlista för att argumentera för sin sak i talarstolen. Om man vill sätta upp sig på talarlistan räcker man upp sitt röstkort och får en signal av ordföranden eller av den sekreterare som sköter talarlistan. När det är ens tur får man gå upp i talarstolen. En sak att tänka på är att enbart gå upp i talarstolen om ens argument inte har framförts eller inte har framförts tillräckligt övertygande. Samtidigt är det viktigt att alla argument får höras och att alla medlemmar har möjlighet att komma till tals. När man talar i en debatt är talartidsbegränsningen två minuter. När femton sekunder kvarstår knackar mötesordförande en gång i bordet och när tiden är ute två gånger i bordet. När styrelsen presenterar sina förslag, innan en debatt hålls, finns ingen talartidsbegränsning. Vid styrelsens genomgång av verksamhetsberättelse och bokslut finns även möjlighet att ställa frågor. En fråga ställer man från sin sittplats i plenum. För att få ställa en fråga räcker man upp sitt röstkort.

STRECK I DEBATTEN Om en debatt blir långrandig, och man bedömer att alla relevanta argument har framförts, kan man begära streck i debatten. Om årsmötet beslutar att sätta streck i debatten så kan ingen ny person sätta upp sig på talarlistan. Inga nya yrkanden kan då heller läggas. Innan strecket sätts har dock alla som vill möjlighet att sätta upp sig på talarlistan. Efter det lottas talarlistan. När man når strecket går man till beslut. Streck i debatten begärs genom att någon föreslår det skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. YTTRANDE-, FÖRSLAGS- OCH RÖSTRÄTT Det är inte alla som har förslags-, yttrande- och rösträtt i plenum. YTTRANDERÄTT Organisationens anmälda medlemmar genom sina företrädare Nominerade till någon av posterna som förtroendevalda Organisationens styrelse Organisationens valberedning Organisationens revisorer FÖRSLAGSRÄTT Alla som har yttranderätt förutom nominerade till någon av styrelseplatserna. RÖSTRÄTT Alla medlemsorganisationer äger en röst var genom sina företrädare enligt 3 i stadgan. Styrelse, valberedning och revisorer samt kandidater som inte samtidigt är företrädare för en av organisationens medlemmar har inte rösträtt. FÖRSLAG I ORDNINGSFRÅGOR Mötesordförande Alla som har förslagsrätt i övrigt MÖTESPRESIDIET Mötet kommer att ledas av en mötesordförande, en mötessekreterare och en biträdande mötessekreterare. Mötespresidiet är mötets chefer. Mötessekreterarna sätter upp personer på talarlistan, fördelar ordet, läser upp alla förslag och genomför omröstningar. Mötessekreterare protokollför alla förslag som kommer in och de beslut som tas på möten som inte är beslut i ordningsfrågor. RÖSTLÄNGDEN Röstlängden reglerar vilka som får rösta och uttala sig i plenum. Om en medlem måste åka hem meddelar man det till mötessekreteraren, som därefter stryker en från röstlängden. Om man är en nytillkommen medlem meddelas även detta till mötessekreteraren. När röstlängden justerats meddelar mötesordförande detta. Alla som har förslagsrätt på mötet har när som helst under mötet möjlighet att begära att röstlängden justeras.

SAKUPPLYSNING En sakupplysning kan begäras om man hör felaktiga fakta nämnas eller om man är osäker på de fakta som framförs från talarstolen. Sakupplysning kan även lämnas av personer som i vanliga fall inte har yttranderätt på mötet. Sakupplysning begärs genom att en person kontaktar mötespresidiet med sin begäran. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja sakupplysning. REPLIK Replik innebär rätten att bemöta personliga påhopp. Replik begärs genom att berörd medlem kontaktar mötespresidiet och begär replik. Mötespresidiet beslutar sedan om det finns underlag för att bevilja replik. ORDNINGSFRÅGA Ordningsfrågor är frågor som rör själva mötet och inte sakfrågorna. Förslag på ordningsfrågor lämnas fram skriftligt eller muntligt till mötespresidiet. Ordningsfrågor bryter dagordningen och talarlistan. OMRÖSTNING På årsmötet beslutar man genom att rösta om förslagen. Vanligen röstar man genom ja-rop, då enbart en företrädare per medlem har rätt att ropa. Mötesordföranden avgör efter ropen vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan votering begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. När votering genomförs sträcker alla upp sina röstkort. Mötesordföranden avgör då vilket förslag som har fått flest röster. Upplevs valet som jämnt och osäkert kan rösträkning begäras genom att en person med förslagsrätt ropar det. Vid beslut har mötesordförande rätt att begära att omröstning ska ske direkt med votering. När rösträkning genomförs kallas mötets valda rösträknare in och räknar rösterna. Vid val då det finns fler kandidater än valberedningens förslag genomförs sluten omröstning. Mer om sluten omröstning finns under nästa rubrik. Nedlagda röster räknas inte in när man avgör om en enkel eller kvalificerad majoritet har bifallit olika beslut. SLUTEN OMRÖSTNING Sluten omröstning innebär att en röst avläggs genom en röstsedel, så att det inte blir synligt för andra vad man har röstat på. Vid sluten omröstning delas röstsedlar ut, en till varje medlem. Vid valen består dessa valsedlar av kryssrutor. Varje medlem kryssar för vem man vill välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. Vid sluten omröstning stannar enbart en företrädare per medlem kvar i salen. Övriga går ut. En företrädare per medlem ställer sig i röstlängdens ordning och lägger därefter ned sin röst i valurnan, efter att mötesordföranden läst upp namnet på medlemmen från röstlängden. När alla röster är avlagda räknar rösträknarna rösterna, under närvaro av revisorerna. När rösträkningen är avslutad lämnas en sammanställning till mötesordföranden som därefter meddelar vem som blivit vald.

VAL Vid val presenterar valberedningen vilka som blivit nominerade och vilka som de föreslår bör bli valda samt argumenterar i korthet för dessa personer. Om en kandidat som inte blivit föreslagen av valberedningen ska kunna väljas måste den kandidatens nominering väckas. En nominering kan väckas av kandidaten själv eller av en person som har rösträtt. De kandidater vars nomineringar inte väcks kan inte bli valda. En nominering måste väckas innan valen påbörjas. Om enbart valberedningens förslag finns går man direkt till omröstning, med enkel majoritet och jarop. Om fler kandidater är valbara sker pläderingar och senare sluten omröstning. Vid alla val är det möjligt att plädera. En plädering är när man argumenterar för att någon ska bli vald. En plädering får genomföras av alla som har yttranderätt. Talartidsbegränsning för plädering är tre minuter. Vid plädering får man som medlem enbart ett tillfälle att sätta upp sig. Valberedningens ledamöter och styrelsens ledamöter får också enbart sätta upp sig en gång per person. För att det ska bli rättvist sätter alla som vill plädera upp sig på en och samma gång och därefter lottas talarlistan. Vid pläderingar är det praxis att inte tala negativt om enskilda kandidater. När pläderingen är avslutad delas valsedlar med kryssrutor ut, ett till varje medlem. Varje medlem kryssar sedan för vem man vill välja på valsedeln och viker det på mitten. Giltig röstsedel ska innefatta endast det antal namn som ska väljas. Röstsedlar som innehåller fler eller färre antal namn är ogiltiga. Inget annat än kryss i rutor får vara angivet på valsedeln. RESERVATION Reservationer innebär att man motsätter sig ett taget beslut och starkt vill markera det. Reservationen skall lämnas in senast femton minuter efter mötets avslutande till mötessekreterarna och kommer att läsas upp och protokollföras.