Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus Världsarvsundervisning är en spännande ingång till de flesta skolämnen som finns på schemat i skolan i Sverige och Finland. Skolan kan jobba med det i sin vardagliga undervisning och genom att studera natur och kultur där man bor, vilket gör undervisningen mer intressant. Det blir en annan dimension när eleverna faktiskt påtagligt kan studera något i verkligheten och som inte bara är t.ex. en text i en lärobok. I och med att världsarvet spänner över så många olika ämnesområden och arbetssätt i skolan så passar världsarv bra att lägga in som teman under en temadag eller temavecka eller i samband med en lägerskola. I detta avsnitt ges lite tips och idéer på hur temadagar och lägerskolor kan utformas. Likaså lite tips på lämpliga platser för lägerskolor i Höga Kusten och Kvarkens skärgård. 1
7:1. Temadagar Världsarvet kan med fördel vara ett ämnesområde att arbeta med som ett tema på en skola under en dag eller varför inte under en hel vecka. De övningar och idéer som finns framtagna i detta utbildningsmaterial om Höga Kusten och Kvarkens skärgård kan nyttjas. Nedan ges ett förslag på hur man skulle kunna jobba med världsarvet som ett tema under en dag. FÖRSLAG PÅ TEMADAG Inledning: Ställ några av följande frågor till eleverna: - Vad är ett världsarv? - Vem utnämner ett världsarv? - Känner ni till några världsarv? - Varför har vi i Höga Kusten/Kvarkens skärgård ett världsarv? - Vad betyder det att ha ett världsarv? - Varför skall vi arbeta med världsarv i skolan? Mål: Efter dagen skall eleverna veta något om världsarv. De ska bli nyfikna över sin hembygd och utveckla kreativt lärande om historien. Dagen ska ge en plattform för unga i sökandet efter identitet och tillhörighet. Den ska också ge förståelse och kunskap om bevarandet och vården av världsarven, vikten av att värna om en demokratisk värld - en värld för fred, frihet, samförstånd och utveckling. Utförande: 1. Dela in eleverna i 4 grupper (5 6 elever i varje grupp). Skriv lappar med 4 svenska (eller finska) världsarv, t.ex, Höga Kusten/Kvarkens skärgård, Birka/Hovgården, Falu koppargruva, Ölands odlingslandskap (i Finland: Sveaborg, Gamla Raumo, Verla träsliperi och pappfabrik, Petäjävesi gamla träkyrka). Med hjälp av pantomim skall eleverna hitta sitt världsarv som de bildar grupp med. Vilka andra världsarv i världen känner vi till (t.ex. Frihetsgudinnan, Angkor Wat, Pyramiderna, Grand Canyon m.fl.)? Varje grupp bygger sitt världsarv med kropparna och pantomim. Visa för varandra och kom på vilket världsarv de föreställer. RAST ELLER FIKAPAUS. Grupp 2 arbetar med Landhöjningen och spår av landhöjningen. Kalottberg. Faktablad L1, elevblad L1, lärarblad L1, elevblad L2 och L4, lärarblad L4. Grupp 3 arbetar med spår av landhöjningen. Klapperfält Faktablad L5, elevblad L5, lärarblad L5. Grupp 4 arbetar med spår av landhöjningen. Grottor Faktablad L6, elevblad L6, lärarblad L6. Grupperna presenterar sin skapelse och berättar vad de har lärt sig om sin uppgift för de andra. AVBRYT ARBETET FÖR LUNCH. 3. Framtiden - Avslutningsuppgift för alla. Alla funderar över vad de vill förmedla till framtiden om de får göra en hällmålning. Detta kan göras inne på stora teckningspapper eller ute på en slät berghäll. Måla med vattenfärg och pensel. Glöm ej bort reflektion över dagen Fick jag lära mig något nytt? Hur kändes det att arbeta i gruppen? Är det något jag blir nyfiken på och vill lära mig mer utav? Andra alternativ Arbete i grupperna Man kan också tänka sig att två grupper arbetar med Natur, t.ex. strömming och gråsäl. Se faktablad N4 och N12. Två grupper arbetar med Kultur spår av människan t.ex. Gravrösen och hällristningar. Se faktablad K1, K4 och K9. Då utgår hällristningar för alla. 2. Grupparbetet - Arbeta i grupperna Grupp 1 arbetar med Tidslinjen och skall ha ett 46 meter långt rep samt klädnypor. Faktablad B1, elevblad B3, lärarblad B3. 2
7:2. Lägerskolor På båda sidorna om Kvarken finns platser som skolorna idag använder för lägerskoleverksamhet. Flera av dem lämpar sig bra för världsarvsundervisning. Här ges några tips på vad som behövs för en lyckad lägerskola eller friluftsdag, vilka platser som kan vara lämpliga samt några förslag på utformning av en lägerskoledag på några lämpliga platser. Förutsättningar för lägerskoleverksamhet Det som behövs gör att kunna genomföra en lägerskola med världsarv som tema är - en bra plats med tillgång till intressant natur och kultur - boende för deltagarna - matlagningsmöjligheter - goda idéer till aktiviteter De moment som generellt bör ingå i lägerskoledag/ friluftsdag med världsarv som tema och som eleverna bör få kunskap om är: Världsarvstanken T.ex. vad ett världsarv är, varför är de utsedda, fredstanken, vilka världsarv finns det, (naturarv, kulturarv), kunna ge exempel på några världsarv i Norden, Europa och världen. Geologin och berggrunden i vårt område T.ex. ålder på bergrund, vilka typbergarter som finns här, hur berg bildas och bryts ner? Istiden T.ex. hur mycket is låg över oss, när hade vi senaste istiden, var låg centrum och varför, vilka spår kan vi se av istiden? Landhöjningen T.ex. hur stor är den, vilka spår kan vi se av landhöjningen, hur har naturen anpassat sig till landhöjningen (växter och djur), hur har människan anpassat sig till landhöjningen (kulturutveckling efter istiden)? Framtiden? Tex. när kan vi gå mellan Sverige och Finland, vad händer i framtiden (varmare och/eller kallare klimat)? Förslag på lägerskoleplatser i Höga Kusten Örnsköldsviks kommun - Salusand vid länsgränsen mot Västerbotten. Sandstränder, klippor, grottor, skrevor, landhöjningskust, växter och djur, kulturspår i form av rösen, milstoplar (Norrstigen), länsgränser, sagor, etc. Boende t.ex. i stugor; Metsä Board i Husum har stugor med kök här som kanske kan hyras/lånas alternativt Salusands campingplats med stugor eller tältboende. Matsal och kiosk finns. - Aggösundet söder om Husum. Sandstränder, klippor, flyttblock, hällar, isräfflor, landhöjningskust, växter och djur. Boende finns att hyra/låna av Pingstkyrkan i Örnsköldsvik, Här finns sovsalar, stugor, matsal, toalettbyggander m.m. - Sandudden i Anundsjösjön. (Inlandslokal). Sandstränder, fiskrik - artrik sjö, Växter och djur, landhöjning, kulturspår i form av Peter Artedi, utgrävningar av boplatser, kvarnar, sågar, flottning etc. Boende. Barnkoloni med rum, kök, matsal etc. Bokas hos Norrböle-Norrmesunda byaförening. Badplats med omklädningsrum, toaletter, grillmöjligheter etc. - Gene fornby. Rekonstruerad järnåldersby, utgrävningsområde. Landhöjning, sanstrand, växter och djur, olika kulturövningar etc. Tältboende, matsal och kök finns i Järnkrogen. - Trysunda. Geologi, landhöjning, klapper, grottor, klippor, sandstränder, fiskeläge, växter och djur, gruvbrytning, kapell, museum. Boende finns på vandrarhemmet med rum, matlagningsmöjligheter etc. - Skuleskogens nationalpark - Näskebodarna eller Kälaviken. Geologi, landhöjning, sandstränder, klippor, skrevor, grottor, rösen. Tältboende. - Köpmanholmen. Sandstränder, klippor, landhöjning, kulturspår (Herrgårdsudden), växter och djur. Boende finns på Vandarhemmet med rum. Restaurang. - Sandvikens fiskeläge, Norra Ulvön. sandstränder, klippor, växter och djur, tunnelgrottor och skrevor, gruvbrytning, fiskeläge, fiskekapell. Boende finns i stugor med självhushåll. Samlingsal, matsal. 3
Kramfors kommun - Skuleberget, Högsta kustlinjen, kalottberg, grotta, sandstrand (Vedåsand), växter och djur, sydväxtberg, kulturspår, Norrstigen (Linné, Karl XI). Boende finns i Rövarbyn (labyrint). Övrigt: naturum Höga Kusten, linbana, toppstuga, friluftsteater, fäbodvall. - Norrfällsviken. Klapper, sandstränder, geologi, rösen, kompassrosor, äldre fiskelägen, fiskeläge, kapell, avsnörd sjö (glo), växter och djur. Boende finns Norrfällsvikens camping. Golfbana, restauranger. Tre naturreservat tillgängliga. - Lappudden. Där finns boende och man kan tälta där samt kök. Ett besöksmål utanför själva Lappudden kan vara t.ex. Högklinten där man kan arbeta med klapper, landhöjningen, tidslinjen och grottor. Förslag på lägerskoleplatser i Kvarkens skärgård - Björköby, Korsholm. Besöksmål är bl.a. Svedjehamn, Bodback och utsiktstornet Saltkaret från vilket man kan se De Geer-moränerna. Stugor, camping, tältplatser. - Söderudden, Korsholm. Kikanbergets naturstig, Klobbskat fiskehamn. Hotell, vandrarhem. - Södra Vallgrund, Korsholm. Skola, hyresstuga, tältplatser, beställningsrestaurang. Granösunds fiskeläge, Fort Sommarö, Sommarösund, Sjöbevakningsstation, flador, Korsö fyr, hantverksbutik. - Replot, Korsholm. Replot bro (Finlands längsta bro, porten till världsarvet), fiskehamnen, idrottsplan. Boende i skola. Restauranger finns. - Fjärdskär, Korsholm, friluftsområde. - Alskat, Korsholm. Gruppboende: Alskathemmet. - Vasa stad. Terranova Kvarkens naturcentrum, de gamla hamnarna, Brages friluftsmuseum. Boende: camping, hotell, skolor. - Öjberget, Vasa. Vandringsled, rösen, klapper etc. Tältmöjlighet. - Söderfjärden, Vasa. Meteoria Söderfjärden - besökscenter i meteoritkrater. - Molpehällorna, flera öar som blivit en på grund av landhöjningen, fyr med sagor och sägner. Boende: stuga, tältplats. Öar värda att besöka: - Mickelsörarna, klapper, flyttblock, strandsuccession. - Valsörarna, rikt fågelliv, naturstig m.m. - Norrskär (möjligt att hyra fyrvaktarbostad). - Rönnskär (hyresstuga). 4
Förslag på frilufsdag/lägerskola Förslag 1. Aggösundet, Husum. Upplägg av friluftsdag/lägerskoledag (En dag). Plats Håll till på den södra stranden av Aggösundet öster om boendeanläggningen. (Den norra stranden kan användas om det blåser hård sydlig vind). Efter frukost kan eleverna starta t.ex. kl. 8.30 på stranden (kl. 8.30 till 16.00). Tiderna får anpassas efter ålder på eleverna. Gruppindelning Eleverna är indelade i grupper på fyra till fem elever i varje grupp. I förslaget nedan hänvisas till olika namngivna övningar i utbildningsmaterialet där den fetstilta beteckningen hänvisar till respektive elevövning/uppdrag. Aktiviteter 1. Värdsarvsövningen vad är ett världsarv? Kl. 8.30-9.30. Alla grupperna gör övning 1 från tema 6! Uppdrag V1. Faktablad V1. Fundera - bygg presentera! Följ upp världsarvstanken genom dialog med eleverna där de får ny kunskap! Hur skyddar vi världsarv? Vad händer i framtiden? FIKA kl. 9.30-10.00 LUNCH 11.30-13.00. Antingen lagar man lunch på stranden på t.ex. muurikka stekhäll eller går upp till boendeanläggningen och äter. 3. Övningar kring kultur. Kl. 13.00-14.30. Eleverna kan fördelas till olika platser men skall sedan bygga och konstruera allting på stranden. Förslag på övningar som de kan göra är: - Jungfrudans (På stranden) Uppdrag K5. - Jättekast (Gruppen besöker något av de stora flyttblocken på halvön sydost om Aggösundet). Uppgift I9 och uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1 (om hällristningar). - Hällmålningar (Övningen kan göras längst ut på sydspetsen av halvön, sydost om stranden. Jättefina hällar här. En lärare bör finnas med gruppen). Uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1. - Bygg ett röse (På stranden) Uppdrag K2. - Ortsnamn och kartor - När var Aggön en ö? En lokal karta med höjdkurvor med 5 meters ekvidistans behövs liksom faktablad K1. (På stranden). Uppdrag K4, avsnitt K 5:2. - Äldre foton fiskeläge. Studera sjöboden söder om stranden. Uppgift 3 i Uppdrag K4 och/eller uppgift 1 i Uppdrag K12. 2. Övningar kring geologi, istider och landhöjning kl.10.00-11.30. Eleverna kan fördelas till olika platser men skall sedan bygga och konstruera allting på stranden. Förslag på lämpliga gruppövningar är. - Tidslinjen (På stranden) Uppdrag B3. - Stenåldrig hur gammalt är det? Uppdrag B2 - uppgiften 2.2 ur Stenkul på stranden. - Inlandsisars tillväxt och avsmältning (På stranden) Uppdrag I3. FIKA kl. 14.30-15.00 4. Övningar kring natur uppgiften Djur. Kl. 15.00-16.00. Alla elever får samma grunduppgift men olika djur (olika faktablad). De ska fundera vad de kan om djuret och sedan bygga det (och dess miljö) på stranden. - Förslag är gråsäl, vikare, hornsimpa, strömming, havsörn, ejder och mårdhund. Uppdrag N1. - Isräfflor (Gruppen besöker udden sydväst om Aggösundet) Uppdrag I4. - Flyttblock (Gruppen besöker flyttblock på halvön sydost om Aggösundet). Uppdrag I9. - Varför sker landhöjningen? (På stranden) Uppdrag L1. 5
Förslag på frilufsdag/lägerskola Förslag 2. Skule Skuleberget - Upplägg av friluftsdag/lägerskoledag (Två dagar där tre alternativa platser ges för dag 2). Plats. Skulebergets topp. Inkvartering i Bygdegården. Gruppindelning Eleverna är indelade i fyra grupper på fyra till fem elever i varje grupp. I förslaget nedan hänvisas till olika namngivna övningar i utbildningsmaterialet där den fetstilta beteckningen hänvisar till respektive elevövning/ uppdrag. AKTIVITETER DAG 1 1. Övningar på Skulebergets topp. Åk linbanan upp till Skulebergets topp Arbeta i 4 grupper med följande uppgifter: - Kalottberg Uppdrag L4. - Landhöjningen Uppdrag L1. - Högsta kustlinjen Uppdrag L2. - Sydväxtberg fakta Uppdrag N13. Uppdrag elevblad N5. Läs faktatexter, bygg eller dramatisera och berätta/ visa för de andra grupperna vad ni lärt er. 2. Kungsgrottan. Vandra sedan ner till grottan. Berätta om Rövarna i Skuleskogen! Här kan man arbeta med tunnelgrottor och lökgrottor. 3. Naturum. Vandra ner och gör ett besök på Naturum! AKTIVITETER DAG 2 MED TRE ALTERNATIVA PLATSER. Plats. Skuleskogen. Vandring till Slåttdalsskrevan. Längs leden kan man arbeta med följande uppgifter gruppvis. - Klapperfält. Uppdrag L5. - Rösen. Uppdrag K2. - Flyttblock. Uppdrag I9. - Jättegryta. Uppdrag L3. Plats. Norrfällsviken Inkvartering i stugor. Vandra klapperleden. Förslag på övningar. - Klapperfält. Uppdrag L5. - Kompassros, Uppgift 5 i Uppdrag K9. (Använd Fornsök eller appen fornminnen! - Kompassrosen på Kompassberget ligger nära ett av bronsåldersrösena) - Rösen. Uppdrag K2. - Hällristningar. Uppgift 3 och 4 i Uppdrag K1. Plats. Trysunda Inkvartering: vandrarhem eller tält. Vandring till Storviken. Förslag på övningar. - Stenövningar. Uppdrag B1 (elevblad B 1, fakta B 3, lärarhandledning B1) - Hitta din sten. Berätta gruppvis varför du valde den stenen. - Bygg en staty med gruppens stenar. Namnge statyn. - Vad kan vi hitta för sorts stenar? Kan vi datera dem från den äldsta till den yngsta stenen? - Hur har bergarterna bildats? Läs fakta och dramatisera. Visa upp för de övriga. Vandra över till Björnviken. Fyra grupper arbetar med följande övningar: - Grupp 1. Namnet Trysunda. Uppdrag K4. - Grupp 2. Varför sker landhöjningen. Uppdrag L1. - Grupp 3. Tidslinjen. Uppdrag B3. - Grupp 4. Söderfjärden. Uppdrag B5. 6
Förslag på friluftsdag/lägerskola Förslag 3. Svedjehamn- Upplägg av världsarvsfriluftsdag/lägerskoledag) Plats. Svedjehamn och Bodback. Gruppindelning Eleverna delas in i grupper i en övning efter välkomsthälsningen. I förslaget nedan hänvisas till olika namngivna övningar i utbildningsmaterialet där den fetstilta beteckningen hänvisar till respektive elevövning/ uppdrag. AKTIVITETER DAG 1 Välkommen kl. 8.30 - Välkomsthälsning Sitta i famnen i cirkel : man samlas i en cirkel. Cirkeln görs liten och jämn, så att deltagarna går inåt och får axel-mot-axel kontakt. Därefter svänger alla på sig åt samma håll, cirkeln görs mindre igen så att deltagarna står med kontakt rygg-mage, bröst. Kontrollerat sätter alla sig i famnen på den som är bakom och tar emot den som sätter sig från framsidan i egen famn.) Saltkaret (ca. kl. 11.30-12.00) - Fältlunch - Gå upp i Saltkaret, titta runt Höga Kusten De Geer moräner Strandsuccession Landskapet Kl 13.00 Tillbaka i Svedjehamn. Övningar vid stranden - Moränformationer, De Geer moräner. Uppdrag I8. - Flador och glosjöar. Uppdrag L7. Strandsuccession. Uppdrag N6, faktablad N14. - Östersjönsutveckling. Uppdrag L2, fakta N1. Kl. 14.30-15.00 Dagen avslutas Eventuella hemuppgifter: - sök fram bild hos mormor/farfar och ta bild från samma ställe i nutid. Uppdrag K10 uppgift 1 och/eller 2. - Flyttblock Uppdrag I9, övning 1. - Gruppindelning: med gestalta ett världsarv. - Varje grupp får ett djur / en växt att presentera på ett roligt sätt under dagen. Uppdrag N1, faktablad N 2-12. Kl. 9.00. Världsarvsövning vad är ett världsarv? Uppdrag F1. Faktablad F1. - Fundera - bygg presentera! Kl.9.30 Vandring Bodvattnet runt Övningar vid första parkeringen: - Tidslinjen Uppdrag B3. - Värlsarvsområdets resa Uppdrag B4. - Varför sker landhöjningen? Uppdrag L1. Bodback - Minnesstenen, postrodden. - Bodarna, landhöjningen, hamnarnas historia. - Pinneövningen Uppdrag K8. 7
MINICHECKLISTA FÖR VÄRLDSARVET Fem fakta om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård 1. VAD ÄR ETT VÄRLDSARV? Världsarv är något som alla människor gemensamt äger och som har så betydande värden att det måste bevaras och vårdas så att kommande generationer ska få uppleva och njuta av det. Fredstanken är bärande i världsarvskonventionen, som är från 1950-talet. Oavsett nation, religion, kultur och grupptillhörighet så delar vi samma ansvar för att skydda och lyfta fram världsunika natur- och kulturvärden. 2. VARFÖR ÄR VI VÄRLDSARV? Höga Kusten blev världsarv år 2000 på grund landhöjningen efter senaste istiden. Området är enligt utnämningen ett enastående exempel som representerar huvuddragen i jordens historiska utveckling och viktiga pågående geologiska processer. Kvarkens skärgård tillkom 2006 och utgör ett enastående exempel på olika utvecklingsstadier i jordens historia omfattande livets ursprung, pågående geologiska processer i bildning av landformer eller betydelsefulla geomorfologiska eller naturgeografiska former. 3. VEM HAR ANSVAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV VÄRLDSARVET? UNESCO* är den organisation som utser världsarv. Länsstyrelsen i Sverige och Forststyrelsen i Finland är de som har ansvar för förvaltningen och för att ta fram förvaltningsplaner. * UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation). 4. VAR KAN MAN SE VÄRLDSARVET? Det geografiska området som är världsarv består av tre delområden (Se karta). Speciella besöksmål (platser) med tydliga spår av landhöjningen är utpekade och benämns OUV:s (Outstanding Universal Values). Det handlar om landformationer som skapats av inlandsisens nötande och havets vågpåverkan. Exempel på dessa är - Kalottberg - Tunnelgrottor - Jättegrytor - Klapperfält - Glosjöar och flador - Moränformationer som t.ex. de-geer moräner och ribbed moräner 5. VARFÖR SKILJER SIG HÖGA KUSTEN FRÅN LÅGA KUSTEN? Höjdskillnaden i världsarvet uppstod långt innan istider och landhöjning. Berggrunden är mycket gammal och att det blev en hög och en låg kust tror forskarna beror på att magman i jordens inre rörde sig vid Höga Kusten, där den pressade upp och veckade jordskorpan till branta berg. Kvarkens skärgård förblev flack. Såväl höga som låga kusten har sedan under miljontals år bearbetats av flera istider. 8
TIO SIFFROR OM VÅRT VÄRLDSARV 3 Inlandsisen var som tjockast över vårt världsarvsområde, ca 3 km. 8 Landhöjningstakten i världsarvsområdet är 8 mm per år. 150 I Kvarkens skärgård uppkommer en yta motsvarande 150 fotbollsplaner nytt land varje år. 286 Världens högsta uppmätta marina gräns dit havet nådde när isen lämnande vårt världsarvsområde är uppmätt till 286 m.ö.h på Skulebergets topp. 800 Sedan den stora inlandsisen hade sitt maximum för 22 000 år sedan och sedan började avsmälta har landet höjt sig ca 800 m. 10 500 För 10500 år sedan försvann inlandsisen från Kvarkens skärgård och Höga Kusten. 2000 År 2000 upptogs Höga Kusten på världsarvslistan. 2006 År 2006 kompletterades världsarvet med Kvarkens skärgård. 120 000 För 120 000 år sedan inleddes den senaste nedisningsperioden på jorden. Den kallas för Weichsel. 1 200 000 000 Den yngsta berggrunden som finns i vårt världsarvsområde är diabas och den är ca 1 200 000 000 år gammal (1,2 miljarder år ). Den äldsta bergrunden är graniter och gråvackor och de är ca 2,0-1,9 miljarder år gamla. 9
Utrustningslista Förslag till utrustning att ha med till världsarvsövningarna. Ryggsäck med följande innehåll: - Första-hjälpen-väska, plåster. - Måttband t.ex. 5-meters, 3-5 st. beroende på antalet grupper. - kompasser 1-2 st. - 1 långt (46 meter) rep, till tidslinjen (får ej kapas). - rep, som kan kapas vid behov. - 2-3 täljknivar. - klädnypor till tidslinjen. Minichecklista världsarv Som lärare eller naturguide i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård kan det vara bra att ha en liten checklista över några övergripande fakta och siffror om världsarvet. På föregående sidor finns en sådan som du kan kopiera och ta med dig ut i fält! Följande med i ryggsäcken, eller placeras ut färdigt: - 2-3 små spadar. - liten presenning t.ex. 2x2m eller 3x3m. - en samling stenar, de som jobbas med, eller en hel stensamling (låda). Studier vid Bodback. Foto: Thomas Birkö. 10