FÖR KUNSKAPSLYFT I PUBLIC SERVICE REMISSVAR: NYA VILLKOR FÖR PUBLIC SERVICE (SOU 2012:59)
Yttrande över Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Sveriges Utbildningsradio AB har beretts tillfälle att yttra sig över förslagen i Public service-kommitténs betänkande och får härmed anföra följande. Yttrandet följer betänkandets disposition och inleds med en övergripande sammanfattning av UR:s syn på de frågor utredningen tar upp. Inledning UR delar i huvudsak kommitténs bedömningar och förslag. UR delar kommitténs syn på att public service har ett demokratiskt, kulturellt och socialt egenvärde. Det ger ett fortsatt starkt och brett uppdrag till SVT, liksom en vid internationell jämförelse unikt stark radio. Det ger ett brett uppdrag där utbildnings- och folkbildningsprogram ingår som en central del och ger UR möjlighet att utveckla sin särart och förankring i utbildningen. Under de senaste decennierna har denna del av uppdraget i de flesta länder hamnat i strykklass. Sverige står genom sin unika organisation av public service i tre skilda företag relativt sett starkt vad gäller utbildningsuppdraget. UR ser ett stort, viktigt och växande uppdrag för UR i en ny tillståndsperiod. UR gör det utifrån de behov som finns i samhället och som även lyfts fram i Public servicekommitténs betänkande. Behov av kunskap och bildning, utbildningsprogram till stöd för utbildningen på alla nivåer, rättigheter till personer med funktionsnedsättning och minoriteter, samt ett förstärkt uppdrag kring folkbildningen som utbildningsområde. Det går knappast att öppna en dagstidning, lyssna på Ekot eller titta på Rapport utan att där finns en nyhet om utbildningsväsendet. Det är oftast en nyhet om ett svenskt utbildningsväsende med stora problem. Statsministerns jultal handlade nästan bara om skolan och utbildningspolitiken står högt på den politiska agendan för alla partier. Svensk utbildning sjunker i de internationella mätningarna och det duger inte att så många ungdomar går ut grundskolan utan fullständiga betyg. Samtidigt pågår ett väldigt reformarbete, och den tekniska utvecklingen i skolorna är explosiv. UR genomför vartannat år genom SCB en stor undersökning av lärarnas medievanor. Undersökningen från hösten 2012 visar att nästan 90 % av lärarna nu har en dator i tjänsten, och att lärarna i snabbt växande utsträckning använder datorer, ljud och bild i undervisningen. Det finns idag över 13 000 pedagogiska ljud- och filmfiler från UR tillgängliga för utbildningen. Det är en världsunik utbildningsskatt, anpassad till det svenska utbildningssystemet. Numera är de flesta av UR:s program, framförallt från de senaste fem åren, fritt tillgängliga på nätet för alla. Det är en resurs för lärare och elever som snabbt vill hitta lärmaterial till sina datorer och surfplattor. Det är en kunskapsbank som ger ett stöd till föräldrar som ska hjälpa sina barn med läxorna. Det ger nya resurser till högskolor och folkbildning. Detta fria tillgängliggörande är en tillfällig åtgärd, möjliggjord med extra medel ur rundradiokontot under 2012. Att fullfölja detta arbete, med en årlig nivåhöjning för att befria utbildningsprogram är centralt för UR:s möjligheter att möta de behov som finns. 1
Ljud och bild är ett stöd för all inlärning. Detta finns det starkt empiriskt stöd för i forskning och didaktisk praktik och erfarenhet. Elever lär sig på sitt eget sätt. UR:s utbildningsprogram kan spela en stor roll och ge lärarna stöd och verktyg i att möta dessa olika behov. UR:s lärarundersökning visade hösten 2012 vidare att mer än 80 % av alla lärare anser att rörlig bild är till stöd och hjälp för elever i behov av särskilt stöd. UR har under många år byggt upp kunskap och erfarenhet när det gäller utbildningsprogram. Det handlar om hur radio- och tv-programmen bör vara utformade för att vara användbara såväl i sändning, som i en utbildningssituation. Det ställer särskilda krav på produktionsprocessen för utbildningsprogrammen. UR har utvecklat en genomtänkt process i syfte att analyser och definiera behov för att kunna tillhandahålla en produktion av gestaltande program som breddar, förstärker och kompletterar det andra gör inom utbildningsområdet. Detta kräver pedagogisk kompetens, kunskap om de olika utbildningsområdena och didaktisk erfarenhet. Arbetsmetoden skiljer UR:s program från andra radio- och tv-program. Att denna arbetsmetod är framgångsrik visar sig i att inom grundskolan och gymnasiet ökar användningen av UR:s radio- och tv-program kraftigt. Till exempel använder 8 av 10 lärare inom grundskolan UR:s tv-program i sin undervisning. Det är de yngre lärarnas användning som ökar mest. Lärarna anser också att programmen håller en hög kvalitet. Utbildning är en avgörande fråga för samhällsutvecklingen. Den ökade globaliseringen och det framväxande kunskapssamhället innebär att efterfrågan på välutbildad arbetskraft ökar inom de flesta yrkesområden. Detta gäller särskilt i ett land som Sverige, som tillhör de gamla industriländerna där arbeten och tillväxt i allt större utsträckning finns och kommer att finnas inom de kunskapsintensiva tjänstesektorerna. Detta innebär ett växande behov inom utbildning, folkbildning och det livslånga lärandet. Det är också en stark demokratisk fråga att hela Sveriges befolkning får möjlighet till relevant kunskap för att kunna verka och delta i samhället. Alla har rätt att till en bra utbildning ingen ska behöva vara exkluderad på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, etnicitet, religion eller språk. I dagens offentliga samtal används digitala tjänster. Att ta del av digital information kräver dels en traditionell läsförståelse dels en högre nivå av läsfärdigheter, där tolkning och granskning ingår i större utsträckning. Det är färdigheter som behöver tränas och övas på samma sätt som läsning. Att få möta språket och litteraturen i medier kombinerar och optimerar möjligheten för många att ta till sig kunskap och information. UR delar kommitténs bedömning att utbildnings- och folkbildningsprogram behöver attraktiva sändningstider i SVT1, SVT2, Barnkanalen och Kunskapskanalen. UR delar även bedömningen att det borde finnas utrymme för ett ökat utbildnings- och folkbildningsutbud på radiosidan. UR bejakar också kommitténs förslag att den organiserade folkbildningen ska ingå som ett av de utbildningsområden som UR ska rikta sin verksamhet till. Den förändrade och flexibla arbetsmarknaden kräver att alla, långt upp i livet, har möjlighet att utbilda och fortbilda sig som en del av det livslånga lärandet. Studieförbund och folkhögskolor är en del av detta, även om formerna för utbildningen skiljer sig från grundskola eller universitet eller snarare just för att formerna skiljer sig åt. Genom att rikta sig till folkbildningen når UR hela den vuxna befolkningen. 2
Att kommittén har haft i uppdrag att se på hur utbildnings- och folkbildningsprogrammens ställning inom public service kan stärkas, ser UR som en försäkran om att staten ser utbildningsuppdraget inte bara som en viktig del för att uppfylla public service-uppdraget utan också som ett sätt att bidra till andra vägar till kunskap och bildning. UR välkomnar att kommittén klargör UR:s ansvar för produktion och distribution av utbildningsprogram inom public service, samtidigt som samtliga public service-företag ska ha ett utbud som präglas av folkbildande ambitioner. Det är viktigt att UR:s medelstilldelning de kommande åren utgår från behoven i samhället, från publiken och från utbildningen. Utbildningsprogrammens kvaliteter ligger i att de har en funktion som innebär att de ska fungera både för sändning och för användning över lång tid. I alla produktionsled, från behovsanalyser, pedagogik och dialoger till gestaltning och produktion, är behov och samhällsnyttan för utbildningsväsendet avgörande. Det är i dessa arbetsprocesser skillnaderna mellan ett utbildningsprogram och andra program uppstår. Många radio- och tv-program går att använda i olika utbildningssammanhang, precis som spelfilmer och skönlitteratur men det innebär inte att programmen per definition tillhör genren utbildningsprogram. Ett utbildningsprogram kräver en helt annan process där programmet kopplas till styrdokument, läroplaner, kursplaner och utbildningsbehov. Ett utbildningsprogram måste även ha en sådan kvalitet att det håller för användning inom utbildningen under lång tid. Till detta kommer en kvalificerad metadatamärkning av programmen så att de blir lätt sökbara för alla, och möjliga att koppla till specifika utbildningssituationer och kurser. Ökade resurser till UR skulle innebära en möjlighet för svensk public service att möta de kunskapsbehov som finns i förskolan, ungdomsskolan, i högskolan, i folkbildningen och i arbetslivet. Det är ett sätt att öka utbudet för nationella minoriteter, elever i behov av särskilt stöd och för människor med funktionsnedsättning. I kommitténs betänkande föreslogs en samlad helhetssyn på en långsiktig framtida finansiering av svensk public service. Även om UR inte har tagit ställning till kommitténs förslag såg UR i förslaget en ambition om att på sikt lösa public services framtid. Enligt UR hade det varit möjligt att yttra sig över den föreslagna modellen, i synnerhet som förslagen om medelstilldelning och införande av momskompensation i allra högsta grad är sammankopplade med finansieringsformen. Det är därför olyckligt att förslaget till ny finansiering har lyfts ur remissförfarandet. Finansieringsfrågan påverkar i olika grad alla övriga förslag även om den inte är helt avgörande för de mer ideologiska och principiella hållningarna som kommittén har. 2 Public service och framtiden 2.2 Public service i framtiden Kommittén ser ett stort egenvärde i att ett demokratiskt samhälle har en eller flera aktörer inom public service som är fria från statliga, politiska, ekonomiska och andra intressen i samhället. UR delar detta synsätt. UR anser att public service har ett demokratiskt, kulturellt och socialt värde som förutsätter ett brett uppdrag. Utbildningsoch folkbildningsprogram ingår som en kärna i detta utbud. Public service är en del av en demokratisk infrastruktur. 3
4 Programföretagens uppdrag 4.1 Uppdragens utformning 4.1.2 Tydligare sändningstillstånd UR delar kommitténs bedömning att det är viktigt att programföretagen ser till hela befolkningens behov och intressen. Radio och tv i allmänhetens tjänst måste ha en bred folklig förankring för att kunna fullfölja sitt uppdrag och förtjäna sin ställning i samhället. Public service-bolagens uppdrag måste fortsatt vara att erbjuda ett brett programutbud som är tillgängligt för alla, som speglar mångfalden i hela landet och som kännetecknas av god kvalitet, allsidighet och relevans oavsett genre. UR instämmer i förslaget att sändningstillstånden behöver tydliggöras så att strukturen blir logisk, överlappningar undviks och vissa begrepp blir enhetliga. Det är av avgörande betydelse att programföretagen är involverade i en översyn och att en sådan inte leder till detaljstyrning eller på annat sätt leder till att det publicistiska oberoendet rubbas. Det är särskilt viktigt att bolagens specifika uppdrag tydliggörs. Pluralismen i den svenska public service-modellen har ett stort värde. Den har lett till en vid internationell jämförelse unikt stark radio, och ett världsledande utbud av utbildningsprogram inte minst för barn och unga. 4.1.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet Kommittén föreslår att begreppen kärnverksamhet och kompletterade verksamhet tas bort ur anslagsvillkoren och istället ersätts med skrivningar som utgår från sändningarna i marknätet. UR delar inte kommitténs bedömning om att begreppen kärnverksamhet och kompletterande verksamhet är missvisande och otidsenliga. UR har aldrig haft svårigheter att tillämpa begreppen i sin verksamhet. Enligt UR kan kommitténs förslag leda till en inskränkning i vad som definieras som public services kärnverksamhet. Detta är enligt UR olyckligt varför UR avvisar kommitténs förslag. 4.1.4 Granskningsnämnden för radio och tv Enligt UR är Granskningsnämnden för radio och tv mest lämpad att granska public service. UR har inget att invända emot att instruktionen till Myndigheten för radio och tv förtydligas under förutsättning att ett sådant förtydligande inte innebär en förändring i sak. 4.1.5 Tillståndsperiodens längd UR förordar en tillståndsperiod om åtta år. Enligt UR är det av yttersta vikt att en framåtsyftande avstämning efter halva tillståndsperioden redan nu begränsas till vissa särskilda frågor. En allt för omfattande avstämning skulle enligt UR innebära att tillståndsperioden i praktiken skulle bli halverad. Det skulle stå i strid med kommitténs tanke om att det är väsentligt för programföretagens självständighet och integritet att uppdragets omfattning, inriktning och de ekonomiska förutsättningarna ligger fast under en längre period. 4
4.2 Kulturuppdraget 4.2.1 Programföretagens uppdrag på kulturområdet UR noterar med tillfredsställelse att kommittén konstaterar att UR kan sägas ha ett kulturansvar genom sitt utbildningsuppdrag eftersom skolan och utbildningsväsendet är en av de viktigaste arenorna för kulturupplevelser och kulturutövande. En relativ stor andel av UR:s programverksamhet relaterar till kultur. UR delar kommitténs syn om att UR:s koppling till kultur blir än starkare med ett tydligare folkbildningsuppdrag. Ett av folkbildningens fyra syften är att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. UR tolkar kommittén så att även UR har ett kulturuppdrag helt enkelt för att det implicit finns i folkbildningens syfte att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet och att det även finns i UR:s uppdrag för barn och unga som har rätt att möta alla former och uttryck av kultur i skolan. Även sändningstillståndets villkor om det svenska språket och dess ställning i samhället har relevans för kulturuppdraget. Detta genom att UR ska tillhandahålla ett mångsidigt och kvalitativt utbud av program på det svenska språket. UR anser att, om det ligger i uppdraget, så bör även UR behandlas som en nationell kulturinstitution. Det vill säga UR bör beaktas i frågor som berör barn- och ungdomskulturen i skolan och folkbildning. Kultur är liksom mångfaldsfrågan relaterad till språk, läsning och litteratur. Samtidigt som public service-kommittén presenterade sitt betänkande kom också Litteraturutredningen som menar att det offentliga samtalet använder digitala tjänster där man förväntar sig att individen använder dessa för att få del av kunskap och information. Att ta del av digital information kräver förmågor som både bygger på och skiljer sig från traditionell läsförståelse. Färdigheter som behöver tränas och övas på samma sätt som läsning. Att möta språket och litteraturen i medier optimerar möjligheten för många att ta till sig kunskap och information. Skolbiblioteken borde vara en gemensam väg för både läsning och kunskap. Skolbiblioteken som är en del av biblioteksvärldens hela infrastruktur har återtagit sin plats i skolan genom den nya skollagen. I ett läslyft som litteraturutredningen föreslår ser UR sig kunna ta en viktig roll. 4.3 Nordiskt samarbete Programutbytet inom Nordvisionen ökar. UR delar därför kommitténs bedömning att det inte finns behov att ytterligare stärka det nordiska samarbetet. UR vill påpeka att det inte bara är i SVT:s utbud som det nordiska programutbytet har en framträdande plats utan även inom UR. Genom det nordiska utbudet bidrar UR till att stärka ett barn- och ungdomsutbud med kunskapsinnehåll i hela Norden, och UR får del av motsvarande program från de nordiska länderna, även om den svenska modellen med ett eget public service-bolag med utbildningsuppdrag ger Sverige en särställning även i Norden. 5
4.4 SVT:s roll för svenska filmproduktion 4.4.4 SVT:s filmuppdrag UR delar kommitténs bedömning att det inte finns behov av att ytterligare stärka SVT:s uppdrag när det gäller utvecklingen av svensk filmproduktion. 4.5 Digitalisering och tillgängliggörande av arkiv 4.5.5 Programföretagens strategier och arbete Kommittén konstaterar att UR:s program är relevanta inom utbildningen under lång tid. Därför är det särskilt angeläget att arkiverat material är tillgängligt. UR:s arbete med att tillgängliggöra delar av utbudet via internet sker inom ramen för projektet UR Plus med de särskilda medlen UR erhöll 2012. UR:s strategi och syfte för att tillgängliggöra material ur sitt arkiv har, som kommittén skriver, en annan inriktning än Sveriges Radios och SVT:s. Syftet är inte kopplat till kulturarvsfrågan utan till att möta lärares och elevers ökade behov av att enkelt komma åt relevanta utbildningsprogram. Dessa ökade behov har sin grund i nya arbetsformer och nya tekniska hjälpmedel i skolorna samt ändrade mönster i användningen av medier i undervisningen. I och med att UR i augusti 2012 befriade utbildningsprogrammen finns idag över 8 000 utbildningsprogram tillgängliga på UR.se. Att utbildnings- och bildningsprogram finns fritt tillgängliga på nätet i minst fem år efter sändningstillfället ger lärare, elever, studenter, men också allmänheten möjlighet att utifrån egna behov och förutsättningar ta del av programmen. Därutöver finns ytterligare ett antal tusen program tillgängliga för undervisningen genom slutna nätverk. 4.5.6 Ansvar för digitalisering och tillgängliggörande Kommitténs bedömning är att programföretagen ansvarar för att digitalisera och tillgängliggöra arkivmaterial i den utsträckning företagen anser det publicistiskt motiverat utifrån sina respektive uppdrag. UR delar denna uppfattning och anser att det är naturligt att begränsa ansvaret. För UR:s del innebär detta att UR vid varje tillfälle tillgängliggör material som är relevant och användbart inom utbildningen. Det innebär att UR gör ett aktivt gallrande för att tillgängliggjorda program ska vara relevanta. UR delar vidare kommitténs bedömning att kostnaderna för detta bör beaktas vid medelstilldelningen. UR menar att det till och med är en förutsättning för att kunna fortsätta och utveckla det påbörjade arbetet. 4.6 Att stärka utbildnings- och folkbildningsprogram 4.6.1 Programföretagens utbildnings- och folkbildningsuppdrag UR instämmer i att utbildning och folkbildning är fundamentala delar av public services demokratiska uppdrag eftersom en väl fungerande demokrati kräver välinformerade medborgare. Samhället behöver public service för att inkludera alla och motverka 6
utanförskap. Det är därför självklart att alla tre public service bolagens hela verksamhet ska präglas av folkbildningsambitioner. Kommittén fångar kopplingen mellan UR:s uppdrag och Sveriges långa tradition av att stimulera lärande och bildning i syfte att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Det är en tradition som handlar om att bidra till såväl lärande inom olika utbildningsområden som att bredare bidra till det livslånga lärandet med ett programutbud som stödjer demokrati, tolerans, livskvalitet och alla individers rätt till egen utveckling för ett aktivt deltagande i samhället. Det ger ingångar till kunskap för alla dem med en krokig bildningsväg, som söker andra vägar till kunskap. Detta ser UR som en av betänkandets styrkor. Behoven inom det som är just UR:s kärnuppdrag har växt. Den förändrade och flexibla arbetsmarknaden ställer krav på ständig utbildning och fortbildning i det livslånga lärandet. UR kan konstatera att när det gäller grundskolan har Sverige som utbildningsnation halkat efter i de internationella jämförelserna de senaste decennierna. Arbetslöshet, utanförskap och bristande grundläggande kunskaper hänger nära samman och är ett växande problem, inte minst för ungdomar. Kunskap och språk är viktiga för att integrera flyktingar och nyanlända i det svenska samhället. Insatser på utbildningsområdet och UR:s bidrag är avgörande för att viktiga samhällsproblem ska lösas. Utbildnings- och bildningsprogram behövs för alla som går i skolan och i andra utbildningar men också för alla dem som är intresserade av att utveckla kunskap och bildning som en del av det livslånga lärandet. Såväl utbildning som folkbildning är en del av UR:s demokratiska uppdrag. UR bidrar till den formella, organiserade utbildningen i alla former och UR bidrar till det informella, livslånga lärandet. UR har tidigare påpekat vikten av att folkbildningen är ett av de uppräknade utbildningsområdena i UR:s sändningstillstånd. För att kunna möta dessa ökade behov krävs enligt UR ökade resurser till produktionen av utbildnings- och folkbildningsutbudet. Kommittén konstaterar att såsom det svenska systemet är uppbyggt är det UR och inte Sveriges Radio eller SVT som ska stå för ett utbildningsutbud eller göra folkbildningsprogram. UR delar denna uppfattning och tycker det är bra att kommittén klargör detta. Samtidigt är det viktigt att hela public service präglas av folkbildande ambitioner. Kommittén konstaterar att dialogen som metod och arbetet med behovsanalyser är de instrument UR använder för att styra produktionen. Det är också de kvaliteter som inte bara skiljer UR från SVT och Sveriges Radios uppdrag utan är tillsammans med pedagogisk kompetens och erfarenhet UR:s vägar för att öka användning. 4.6.3 UR:s möjligheter att nå en bredare publik UR instämmer i kommitténs konstaterande att UR måste nå ut med sitt material genom att distribuera programmen i marknätet så att de blir tillgängliga både för särskilda målgrupper inom utbildningen och för den breda allmänheten. UR:s program når därmed alla medborgare oberoende av utbildningsbakgrund, ekonomiska förutsättningar och geografisk hemvist. Programmen når även dem som står utanför den formella 7
utbildningen. Som kommittén konstaterar är det även genom sändning i radio och tv som en stor del av lärarna kommer i kontakt med UR:s program. Detta stöds av UR:s genomförda undersökning, representativ för hela lärarkåren, i vilken det bland annat framgår att tittande på tv är ett av de vanligaste sätten för lärare att få information om UR:s program. För UR spelar Kunskapskanalen en central roll för att nå allmänheten, folkbildningen och lärarna, med såväl utbildningsprogram som allmänt bildande program. Samtidigt är det, som kommittén skriver i sitt betänkande, mycket viktigt att UR-programmen för att nå den breda publiken också finns på attraktiva sändningstider i de publikt starka kanalerna SVT1 och SVT2, liksom P1, P3 och P4. I Barnkanalen finns den riktigt unga publiken, och där ska också UR:s renodlade utbildningsprogram för de yngsta finnas på god sändningstid, i målgruppens intresse. Att nå den stora grupp som fortfarande inte använder internet, gör man vidare i de breda radio- och tv-kanalerna. Programmen når även dem som står utanför den formella utbildningen. UR delar därför kommitténs bedömning att utbildnings- och folkbildningsprogrammen behöver attraktiva sändningstider i SVT1, SVT2, Kunskapskanalen och Barnkanalen. UR delar även bedömningen att det borde finnas utrymme för ett ökat utbildnings- och folkbildningsutbud på radiosidan. Idag har UR egen sändningsrätt men inte något eget frekvensutrymme varken för radio eller tv. UR sänder sina program i Sveriges Radios och SVT:s kanaler på sändningstider som fastställs genom överenskommelser bolagen emellan. För det fall bolagen inte kommer överens ska tvisten lösas i skiljeförfarande. Eftersom UR anser att säkerställandet av attraktiva sändningstider är helt avgörande för att utbildnings- och folkbildningsutbudet ska nå ut till fler tittare och lyssnare är dagens förhållande inte tillfredsställande. UR förutsätter därför en större tydlighet i kommande sändningstillstånd när det gäller UR:s rätt till attraktiva och för målgrupperna relevanta sändningstider. För UR spelar Kunskapskanalen en central strategisk roll för att nå allmänheten, folkbildningen och lärarna, med såväl utbildningsprogram som allmänt bildande program. Såsom regeringen skrev i propositionen inför nuvarande tillståndsperiod är Kunskapskanalen en viktig kanal för tillgängliggörande av utbildnings- och folkbildningsprogram och att denna kanal bör värnas särskilt. Enligt UR är utvecklingen av Kunskapskanalen av stor betydelse för utvecklingen av utbildnings- och folkbildningsprogrammen inom public service SVT ska enligt gällande sändningstillstånd samtidigt sända SVT1 och SVT2 samt två ytterligare programtjänster till hela landet. De två ytterligare programtjänsterna ska skilja sig såväl ifrån varandra som från SVT1 och SVT2 med avseende på innehåll eller sändningstider. UR:s sändningstillstånd innebär en rätt att sända tv-program med utnyttjande av SVT:s sändningsutrymme enligt överenskommelse som träffas bolagen emellan. Kunskapskanalen drivs idag därför som ett samarbetsprojekt av SVT och UR, reglerat genom ett avtal mellan bolagen som löper under innevarande tillståndsperiod. Nuvarande konstruktion innebar därför att kanalens existens och villkor är helt oreglerade i en kommande tillståndsperiod. Detta anser UR är en situation som är otillfredsställande. Kunskapskanalens existens bör därför säkras in i nästa sändningstillstånd genom tydligare formuleringar kring kanalens uppdrag. UR har tidigare förklarat sig berett att ta ett huvudansvar för Kunskapskanalen. I praktiken har UR redan tagit detta ansvar då det var på UR:s initiativ som sändningarna 8
i kanalen utökades 2010, från att vara sändningar enbart på kvällar, till att bli en fullskalig kanal med sändningar från 9.00 till 01.00 alla dagar i veckan. SVT:s beslut att efter nyår 2013 flytta över samtliga sändningar av SVT Forum från Kunskapskanalen till SVT2, har radikalt förändrat förutsättningarna för kanalen. Förändringen innebär att flera timmars daglig originalsändning från SVT under vardagar ersätts med repriser och inköp. Kanalen kan förlora sin profil, och riskerar att bli alltför lik framförallt SVT2. Kunskapskanalen skulle istället kunna utvecklas tydligare mot att vara en kanal för utbildning och bildning. Enligt UR bör därför övervägas om inte UR ska ges uppdrag att sända programtjänsten Kunskapskanalen, motsvarande det uppdrag SVT har att sända SVT1 och SVT2. Att ge UR sändningsrätten till kanalen skulle vidare säkra att public service-kanalerna blir olika till karaktär och innehåll. Samverkan mellan SVT och UR är fortfarande viktig för Kunskapskanalens utveckling varför kanalen även i denna situation bör bygga på ett samarbete mellan SVT och UR. Detta förändras inte av att rätt till sändningsutrymme flyttas från ett bolag till ett annat. Däremot klargörs och säkras kanalens fortsatta existens. Ett garanterat sändningsutrymme för Kunskapskanalen och UR bör därför kompletteras med en rätt för SVT att sända i kanalen, motsvarande den sändningsrätt UR har idag i SVT:s övriga kanaler. UR bör självklart, liksom idag, ha rätt att sända tvprogram med utnyttjande av SVT:s sändningsutrymme i alla kanaler, och sändningarna ska kunna nå publiken på attraktiv och relevant sändningstid. På detta sätt säkras Kunskapskanalens existens, och ett fortsatt samarbete kring kanalen, liksom goda sändningstider för utbildningsprogrammen, helt enligt kommitténs förslag och intentioner. Därmed uppnås en bättre pluralism och balans mellan bolagen. 4.6.4. Utbildningsprogram och allmänt bildande program Kommittén konstaterar att Sverige har en lång tradition av att stimulera lärande och bildning för att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet, utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Det är med stor tillfredsställelse UR ser att kommittén noterar att UR:s uppdrag inom public service har en nära och tydlig idémässig samhörighet med denna tradition. Det handlar om att bidra till såväl lärande inom olika utbildningsområden, framför allt för barn och unga, som att bredare bidra till det livslånga lärandet med ett programutbud som stödjer demokrati, tolerans, livskvalitet och alla individers rätt till egen utveckling för ett aktivt deltagande i samhället. I ett samhälle där utbildning blir allt viktigare blir det uppdrag UR har ännu mer betydelsefullt. För UR handlar det om alla de barn och unga som finns i utbildning under en lång period i deras liv där deras mål och möjligheter till ett fortsatt yrkesliv formas. Folkbildningsprogram och allmänt bildande program UR delar kommitténs bedömning att UR:s nuvarande uppdrag exkluderar en väsentlig del av den utbildning som bedrivs i Sverige: den icke formella utbildningen. I denna sfär verkar folkbildningens organisationer i form av studieförbund och folkhögskolor vilka framför allt riktar sig till vuxna med allt från arbetsmarknadsutbildningar till 9
studiecirklar inom olika ämnen. Den organiserade folkbildningen täcks i viss mån av sändningstillståndets utbildningsuppdrag genom att vuxenutbildning pekas ut som ett område. När kommittén nu klart och tydligt skriver att folkbildning är ett utbildningsområde är det något som UR och folkbildningens organisationer och representanter har efterlyst länge. Det kan på ytan verka som en formalitet, men det är ett förtydligande och en skärpning av uppdraget som kan ha stor betydelse för programutbudet på folkbildningsområdet. Behoven är stora, den breda folkliga förankringen och betydelsen för svenskt samhällsliv av bildningsförbunden och folkhögskolorna kan inte övervärderas. Folkbildningen är öppen för alla, också för dem som av olika skäl valt att inte ta del av den formella utbildningen. Folkbildningen erbjuder undervisning som organiseras på alternativa sätt jämfört med det formella utbildningsväsendet och innebär för många, inte minst ungdomar, en ny möjlighet och en annan väg till bildning, kunskaper och färdigheter. Som villkoret nu är formulerat inkluderas inte de unga under 18 år som är verksamma inom folkbildningens ram. Det är av största vikt för UR att alla är inkluderade i UR:s utbildningsuppdrag. UR tillstyrker förslaget om att den organiserade folkbildningen bör införlivas i de utbildningsområden som UR:s programverksamhet ska rikta sig till. Detta stärker utbildningsutbudet eftersom UR därigenom bidrar såväl till den formella, organiserade utbildningen i alla former som till det informella livslånga lärandet. Detta utökade uppdrag kräver utökade resurser. Fortsatt koncentration på utbildningsområdet UR delar kommitténs bedömning att UR även fortsättningsvis bör koncentrera sin verksamhet till utbildningsområdet som enligt kommitténs förslag också utvidgas till att omfatta den organiserade folkbildningen. Utbildningsprogram kan skapa förutsättningar för och bidra till lärandet såväl i den icke formella som i den formella utbildningen. Under många år har UR byggt kunskaper om och erfarenheter när det gäller utbildningsprogram. Det handlar om hur radio- och tvprogrammen bör vara utformade för att vara användbara såväl i sändning av tittare och lyssnare som i en utbildningssituation, där programmen sätts i en kontext med hjälp av pedagoger på olika nivåer i utbildningsväsendet. Utbildningsprogrammens kvaliteter ligger just i denna dubbla funktion: att UR:s program ska fungera både för sändning och för användning över tid. Det ställer särskilda krav på produktionsprocessen för utbildningsprogrammen. I alla produktionsled, från behovsanalyser, pedagogik, dialoger till gestaltning och produktion är behov och samhällsnytta för utbildningsväsendet avgörande. Och det ställer krav på programmens tillgänglighet on demand under lång tid. 10
4.7 Programverksamhet på minoritetsspråk 4.7.5 Nya krav på utbudet på minoritetsspråk Kommittén föreslår att programbolagens villkor beträffande språkliga och etniska minoriteter renodlas till att avse villkor om utbud på de nationella minoritetsspråken, teckenspråk och andra minoritetsspråk. Kommittén vill med detta minska risken för sammanblandning av minoritetspolitikens och integrationspolitikens syfte. UR anser det relevant att ett krav på UR är relaterat till hela tillståndsperioden eftersom såväl utbildningsprogram som folkbildningsprogram har ett längre användningsperspektiv. UR:s avsikt och ambition är att inom minoritetsspråk bygga upp ett bibliotek eller arkiv för användning över tid. Diskussionen om redovisning av och minoriteters särställning har varit återkommande frågor från Granskningsnämnden för radio och tv. UR vill därför betona vikten av en redovisningsskyldighet som bidrar till att utveckla såväl frågorna kring språkliga minoriteter som personer med funktionsnedsättningar och en redovisning av effekter. Kommittén lyfter fram de dialoger UR haft för att etablera ömsesidig kontakt och kontinuitet för att systematiskt förstå och känna till respektive språklig minoritetsgrupps behov. Dialogen är den metod UR valt i flera sammanhang för att säkerställa att respektive gruppers behov och synpunkter bemöts och tas till vara. UR uppskattar att utredningen såväl synliggjort metoden som applicerat den på ett flertal frågor. UR menar att möjligheterna att uppfylla ett krav på ett ökat utbud på respektive minoritetsspråk förutsätter möjligheter till samordning. UR anser att det samlade utbudet från public service på nationella minoritetsspråk ska ses som en helhet. Detta är inte bara rimligt utan dessutom effektivt. UR anser att ambitionen inom public service i allra högsta grad är att bidra till inkludering och ett medvetet arbete med hela mångfaldsfrågan. Rättighetsperspektivet är här helt centralt. Förutsättningarna, förutom resurser, är att infrastruktur och kompetens finns för att svara mot kravet. Public service bygger upp och kommer fortsättningsvis att bygga upp de förutsättningarna men det betyder att möjligheterna till samordning måste kvarstå men hanteras endast mellan bolagen. 4.8 Att spegla landets mångfald 4.8.3 Ett bredare speglingsuppdrag Kommittén föreslår en vidgning av speglingsbegreppet, nämligen att utbudet ska spegla hela landet och den variation som finns i befolkningen. Verksamheten ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. UR delar kommitténs analys av mångfalds- och speglingsbegreppet. UR menar att alla utbildningsmiljöer i dag är mångfaldsmiljöer och i sig bär mångfaldsfrågor vilket innebär att UR aktivt måste arbeta med frågan i produktioner och i UR:s dialoger med målgrupper. Problemet med att mäta och följa upp verksamheten inom dessa områden hänger delvis ihop med vad som i dag är tillåtet att göra och delvis ihop med en brist på metoder. 11
5 Att nå publiken 5.6 Att nå publiken 5.6.1 Tillgängliggörande av företagens programutbud Kommittén konstaterar att trots att en mycket stor del av publiken fortfarande lyssnar och tittar på radio och tv via traditionella plattformar är det viktigt att programföretagen även tillgängliggör sitt programutbud via nya distributions-former och utnyttjar den potential dessa har. Enligt kommittén är det programbolagen själva som är bäst lämpade att bedöma var programmen bör tillgängliggöras. UR delar båda dessa bedömningar. Tillgängliggörandet av programmen on demand, alltså just när de behövs i en utbildningssituation, är centralt för UR. 5.6.4 Internet Kommittén slår fast att internet har blivit en naturlig del av programföretagens verksamhet och att den interaktivitet som internet möjliggör är ett sätt för programbolagen att gå från envägskommunikation till dialog med publiken. UR delar detta synsätt. Antalet personer som använder internet inte bara ökar generellt utan ökar i alla åldersgrupper. Men också vad man använder internet till förändras. Fler och fler utnyttjar den interaktivitet som internet erbjuder. För UR är internet även en viktig distributionsform inte minst till ungdomsskolan, men i växande grad också till högskola och folkbildning. Kommittén bedömer att programföretagen bör tillhandahålla sina program och tjänster i öppna lösningar utan andra kostnader än erlagd radio- och tv-avgift. UR har ingen annan åsikt än att detta bör vara huvudregeln. 5.6.5 Särskilt om tv-sändningar Marknätet kommer enligt kommittén fortsatt att vara central distributionsform för SVT och UR. Marknätet är viktigt för säkerheten och distribution under perioder med stora påfrestningar på samhället. UR bejakar det ställningstagandet. I sina kontakter med Myndigheten för radio och tv, inom ramen för myndighetens översyn av SVT:s täckningskrav, har UR framfört att UR under den kommande tillståndsperioden inte ser egentliga alternativ till marknätet varför kravet på 99,8 % täckning bör kvarstå. Den tekniska utvecklingen kan dock innebära att situationen är en helt annan år 2020. När det gäller frågan om vilket sändningsutrymme public service fortsättningsvis ska disponera vill UR understryka att en övergång till sändningar i HD-kvalitet i vart fall inledningsvis förutsätter ett större utrymme än det programbolagen förfogar över idag. 12
Inom den kommande tillståndsperioden bör inte bara SVT1 och SVT2 sändas i HDkvalitet, utan även Barnkanalen och Kunskapskanalen, som rymmer stora delar av UR:s utbud. 5.7 Tillgänglighetstjänster 5.7.3 Nya krav på tillgänglighetstjänster UR har inget att invända mot kommitténs förslag med undantag för att UR anser att även SVT och UR bör ha ett kostnadstak för tillgänglighetstjänsterna. I likhet med TV4 bör SVT och UR få tillgodoräkna sig de tillgänglighetstjänster som tillhandahålls via internet. 7 Medelstilldelningen till programföretagen Kommittén föreslår en ny modell för medelstilldelning som innebär att de årliga budgetunderlagen försvinner och anslagsvillkoren görs fleråriga. En eventuell ny modell för finansiering och medelstilldelning kommer inte att vara beslutad när programföretagen i mars 2013 ska lämna in sina budgetunderlag för 2014. Regeringen har i anslagsvillkoren för 2013 angett att företagen i sin anslagsframställan våren 2013, inför budgeten 2014 kan redovisa sina medelsbehov för hela den kommande tillståndsperioden. I enlighet med detta kommer UR därför att precisera behoven för hela perioden i sin budgetframställan. När det gäller frågan om den årliga uppräkningen har UR förståelse för resonemanget bakom en uppräkning på 2 % men vill påpeka vikten av att det inför en ny tillståndsperiod tillskjuts nya medel till public service för att kunna fullfölja de intentioner kommittén har. UR anser sammantaget att ambitionsnivån måste höjas för utbudet av utbildnings- och folkbildningsprogram inom public service. Detta förutsätter en förstärkning av UR, vilket sker bäst med en genomtänkt och systematisk förstärkning av detta kärnutbud i en reformtakt som inte försvagar det breda utbudet. En sådan resursförstärkning skulle innebära en möjlighet för svensk public service att möta de starka behoven i utbildningen, folkbildningen och det livslånga lärandet. Det kan öka utbudet för nationella minoriteter, elever i behov av särskilt stöd och människor med funktionsnedsättningar. Det är en kunskapsreform för public service som kommer att stärka den demokratiska infrastrukturen i Sverige. Kommittén menar att Regeringskansliet inför varje ny tillståndsperiod bör göra en bedömning av hur stor respektive bolags ekonomiska ram bör vara den kommande perioden, utifrån behov och uppdrag. UR menar att det är en rimlig ordning men att detta slutligen bör fastställas av riksdagen. 13
7.3 Samarbete mellan programföretagen Kommitténs bedömning är att de tre separata bolagen kvarstår den kommande tillståndperioden. Därför menar kommittén att det inte är lämpligt att staten förändrar företagens roll och uppdrag när det gäller samarbete. Detta är också UR:s ståndpunkt. Pluralismen med tre bolag som samarbetar utifrån tre tydliga uppdrag gynnar publiken och användarna och är effektiv. 8 Mångfald i programproduktionen 8.6 Att främja mångfald i programproduktionen 8.6.2 Omfattning av extern produktion m.m. Kommittén anser att konkurrensneutraliteten bäst upprätthålls av momskompensationen och inte av en reglering av krav på kvantitet när det gäller externa utlägg. Kommittén konstaterar att bolagen själva är bäst på att avgöra hur omfattade intern respektive extern produktion ska vara. UR delar den uppfattningen. För att nå effektivitet och också stor mångfald är det viktigt att UR själv kan avgöra hur och var programmen ska produceras. 8.6.3. Ingen ytterligare reglering gällande rättigheter UR delar kommitténs bedömning att ingen ytterligare reglering gällande rättigheter bör införas avseende utläggningar på externa producenter. 8.6.4 Definition av olika begrepp Kommittén anser att UR för att öka transparensen och jämförbarheten mellan programföretagen bör redovisa posten produktionsutläggningar på samma sätt som SVT gör. UR avvisar kommitténs bedömning eftersom UR anser att redovisningen av produktionsutlägg redan idag sker på detta sätt. 8.7 Momskompensationsmodell för ökad konkurrensneutralitet 8.7.2. En modifiering av ESV:s förslag till momskompensationsmodell UR är positivt till ett system som förbättrar konkurrensneutraliteten men anser att kommitténs förslag till modell för momsåterhämtning/momskompensation måste ses som en del av en helhet tillsammans med kommitténs förslag till ny finansierings- och uppbördsmodell. Eftersom UR kan konstatera att förslaget till ny finansierings- och uppbördsmodell är bortlyft ur remissberedningen önskar UR mer i detalj återkomma gällande förslaget till modell för momsåterhämtning när klarlägganden skett rörande vilken finansierings- och uppbördsmodell som föreslås. 14
Vid en fortsatt licensfinansiering behöver bland annat regleras hur en förändrad kostnadsstruktur hos programbolagen, som medför en mer konstant ökad momsåterhämtning, ska hanteras vid en vikande betalningsvilja under den föreslagna sexåriga tillståndsperioden. Exempelvis torde någon form av kreditfacilitet vara nödvändig på rundradiokontot. UR anser att beräkningen av det utrymme som respektive bolag ska ha för sina momskostnader måste göras på ett genomsnitt av minst tre år. 9 Reglering av programföretagens verksamhet 9.2.4 Regleringsformens ändamålsenlighet UR har inget att invända mot kommitténs bedömning av nuvarande reglerings-forms ändamålsenlighet. 9.2.5. Självreglering UR delar kommitténs bedömning att ett effektivt system för självreglering inom radiooch tv-området inte skulle tillgodose de behov av reglering som finns av public serviceverksamhet. 9.3. En samlad reglering av hela verksamheten UR har inget invända mot kommitténs förslag om att utreda en eventuell samlad reglering av hela public service-verksamheten. 9.4 Försöksverksamheten begränsas UR avvisar kommitténs förslag om att begränsa försöksverksamhet till 12 månader då UR anser att nuvarande reglering är tillfyllest. 9.5 Programföretagens sidoverksamheter 9.5.5 En tydligare reglering UR delar kommitténs föreslag om att sidoverksamhet fortfarande ska bära sina egna kostnader och bedrivas konkurrensneutralt. UR delar dock inte förslaget om att sidoverksamheten ska beskrivas i anslagsvillkoren med exempel som ibland är mycket detaljerade. 15
9.6 Förvaltningsstiftelsen 9.6.5 En oförändrad roll m.m. Ägarfunktionen och hur den kan utövas UR delar kommitténs bedömning om att det inte bör föreslås några förändringar när det gäller Förvaltningsstiftelsens roll och arbetssätt. Tillskott till stiftelsekapitalet UR tillstyrker kommitténs förslag att tillskjuta ytterligare stiftelsekapital om 10 miljoner kronor. UR instämmer i kommitténs bedömning att stiftelsen är mer självständig om den har förmåga att täcka sina kostnader från avkastningen av sin egen förmögenhet än om den är beroende av bidrag från sina dotterbolag. Det är också viktigt med en långsiktig lösning. 10 Programföretagens redovisning och oberoende från kommersiella aktörer 10.1 Programföretagens redovisning och resultat 10.1.2 Public service-redovisningarna Enligt anslagsvillkoren ska programföretagen årligen följa upp och redovisa hur uppdragen fullgjorts. Ekonomistyrningsverket (ESV) har på kommitténs uppdrag analyserat och bedömt programföretagens public service-redovisningar för 2010 mot de krav som ställs i sändningstillstånd och anslagsvillkor. Enligt ESV:s analys och bedömning kan svagheter identifieras på tre olika områden. När det gäller redovisningarnas form saknas systematik och överskådlighet både inom företagen och mellan dem. Redovisningarna är inte granskningsbara. Beträffande redovisningarnas innehåll konstateras att redovisningarna huvudsakligen består av beskrivande text som i stora delar inte underbyggs med egna kommentarer och analyser. En tredje brist gäller begreppsanvändningen i redovisningarna. ESV konstaterar att programföretagen enligt anslagsvillkoren ska redovisa per programkategori. Begreppet programkategori definieras dock inte och används olika både inom och mellan företagen. Kommittén delar ESV:s bedömning vad gäller på vilka områden det finns svagheter i public service-redovisningarna. För att öka granskningsbarheten i public service-redovisningarna föreslås därför att programföretagen får i uppdrag att i samverkan åstadkomma en så långt möjlig gemensam redovisningsform och att definiera och operationalisera centrala begrepp i sändningstillstånd och anslagsvillkor. I arbetet bör ingå att finna en gemensam modell för redovisning av olika programkategorier som speglar hela området. En uppföljning av resultatet av arbetet bör ske vid den översyn som föreslås efter halva tillståndsperioden. Public service-redovisningen fyller enligt UR flera funktioner. Förutom statens behov av granskning ska den vara öppen för konkurrenter men framförallt tillgänglig och läsbar för licensbetalarna. UR anser att det är tre intressenivåer som kräver olika former av redovisning. 16
En ytterligare uppdelning av kostnader, utöver den särredovisning som sker idag, är förenat med extra administration och kostnader. Om redovisningen ska utökas till att ske på enskild programnivå kommer dokumentet att bli mer omfattande än idag och framtagandet även förenat med extrakostnader. Mellan bolagen pågår utvecklingsarbete för att säkerställa och utveckla definitioner och viss jämförbarhet men det är tre bolag med tre uppdrag det handlar om. UR menar att varje bolag måste redovisa sitt arbete utifrån sitt uppdrag. Dialogen med Granskningsnämnden för radio och tv är också en del i att förtydliga och öka transparensen i redovisningarna. 10.1.4 Andra intäkter än avgiftsmedel Kommittén föreslår att redovisningskraven i anslagsvillkoren förtydligas vad beträffar uppgifter om intäkter vid sidan av avgiftsmedel. UR har inget att invända mot detta. 10.2 Oberoende från kommersiella aktörer 10.2.2 Indirekt sponsring UR ifrågasätter kommitténs förslag att införa särskilda redovisningskrav beträffande hur programbolagen säkerställer sitt oberoende vid indirekt sponsring. Enligt UR redovisar programbolagen detta redan idag. 10.2.3.Produktplacering UR har inget att invända mot att det införs ett förbud mot produktplacering. 10.2.4 Andra kommersiella samarbeten UR avvisar kommitténs förslag beträffande särskilda redovisningskrav rörande andra kommersiella samarbeten. Enligt UR är det mycket viktigt att definiera vad ett annat kommersiellt samarbete är för något. Dessutom menar UR att ett sådant ett sådant redovisningskrav redan idag av täcks av de redovisningskrav som är preciserade i anslagsvillkoren. 11 Digitalradio UR anser att radion i framtiden, precis som tv idag, behöver digital marksänd distribution. Public service kan vara med och bidra i den utvecklingen (vara en motor för en moderniserad och digital sändningsteknik) även om utvecklingen i grunden måste vara marknadsdriven. Men digital radio behöver inte nödvändigtvis vara synonym med DAB eller DAB+. Även distributionstekniken bör vara marknadsdriven så att radion som medium kan utvecklas över tid. Den tekniska utvecklingen bedömer vi kommer att kräva fler skiften vilket i sin tur kommer kräva nya mottagare. Framgången för 17
digitaliseringen av radion får inte begränsas av tillgången till mottagare. De tekniska förutsättningarna, alternativen och möjligheterna behöver utredas och klargöras mer. Det avgörande för en framtidssäker radiodistribution är kombinationen marksändning och mobil teknik. En övergång till digital radiodistribution måste kunna motiveras av att det ger ett mervärde för lyssnaren/användaren. En digital distribution ska kunna ge tilläggstjänster och tekniska val som ger lyssnare, särskilt personer med funktionsnedsättning, möjligheter som inte finns i dagens FM-nät. UR anser också att en digitalisering av marknätet ska ha ett tydligt strategiskt mål nämligen att samma mottagare ska kunna användas för att ta emot såväl marksänd radio som internetradio. Införande av digitalradio kräver ett utökat utbud, om ett nytt sändningsnät ska vara kostnadseffektivt. UR kan givetvis bidra till ett sådant utvecklat utbud, förutsatt att det sker resursförstärkningar för innehållsproduktion. Samtidigt är det, precis som med sändningar i tv, viktig för UR att nå den breda publiken i de stora och folkliga kanalerna. Sändning av stora volymer utbildningsradio i nischkanaler utan publik är inte nödvändigtvis det bästa sättet att nå effekt och uppskattning för utbildningsprogrammen. Även utbildningsprogrammen i radio når sin målgrupp först genom kännedom vid sändning, men når sedan användning genom on demanddistribution. Därför är Sveriges Radios starka ställning hos publiken genom P1, P3 och P4 viktig också för UR. Finansieringen av digital radiodistribution måste klarläggas, och en teknikföränd-ring får inte ske på bekostnad av innehållet i sändningarna. 18