2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13
2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi för den egna verksamheten det vill säga Oxelösund kommuns lokaler och verksamheter, bostäder och lokaler tillhöriga och förvaltade av Kustbostäder. Det övergripande syftet med stödet är att systematiskt arbeta med kommunens energianvändning och genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder i den egna verksamheten. Strategin omfattar en nulägesanalys, mål för energieffektivisering för år 2014 och 2020 samt en handlingsplan med åtgärder. Följande mål föreslås av arbetsgruppen: Mål för 2014 o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunkoncernens fastigheter ska minskas med 10 %, dvs med 16 kwh/kvm (3 160 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 då användningen var 164 kwh/kvm o Fossila bränslen för uppvärmning ska minska till 0% o Alla kommunägda personbilar ska vara miljöbilar o o o Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 20 %, dvs 159 MWh Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 90 % Mål för 2020 o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunens fastigheter ska minskas med 20 %, dvs 33 kwh/kvm (6 320 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 o Inga fastigheter med enbart direktverkande el för uppvärmning o Alla kommunens personbilar (leasing, kommunägda, förmånsbilar) ska vara miljöbilar o Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % o Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 40 %, dvs 318 MWh o Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 95 % Mål för övriga områden 2020 o Förbrukningen av el i gatu- och vägbelysning ska minska med 35 % o Alla beslutsfattare och medarbetare skall vara väl informerade om hotet mot klimatet, kommunens mål och hur man uppnår målen o Minst 50 % av kommunens organiska avfall ska användas för biogasproduktion
3 (24) Dessa besparingsmål innebär en betydande sänkning av de årliga energikostnaderna om de uppnås. År 2009 var kostnaderna 21,5 miljoner kronor för el och värme till byggnader och ca 949 000 kronor för fordonsbränsle. För byggnader innebär målet på 20 % energibesparing en kostnadsbesparing på ca 4,3 miljoner kronor per år. För transporter innebär målet på 40 % energibesparingen ca 380 000 kronor per år, utgående från 2009 års priser. Den framtagna strategin kommer som ett nästa steg i förankringsprocessen att redovisas för ekonomichefen för att senare fattas beslut om i Kommunstyrelsen.
4 (24) 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund...5 1.1.1 Energieffektiviseringsstödet...5 1.1.2 Energi- och klimatmål...5 1.2 Metod...5 1.2.1 Nulägesanalys...5 1.2.2 Mål...6 1.2.3 Handlingsplan...6 1.2.4 Avgränsningar/omfattning...6 2 Nulägesanalys 7 2.1 Kommunala organisationens struktur...7 2.2 Kommunens arbete med energifrågor...8 2.3 Energistatistik...8 2.3.1 Byggnader...8 2.3.2 Transporter...14 2.4 SWOT-analys...17 2.5 Bedömning av nuläget...18 2.6 Besparingspotential...18 3 Mål 20 3.1 Övergripande mål...20 3.2 Mätbara mål för byggnader...21 3.3 Mätbara mål för transporter...21 3.4 Mätbara mål för övriga områden...21 3.5 Ekonomisk effekt av målen...22 4 Handlingsplan 23 4.1 Åtgärder...23 4.2 Förankring...24 4.3 Uppföljning...24
5 (24) 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.1.1 Energieffektiviseringsstödet Energimyndigheten erbjuder ett stöd till kommuner och landsting för att arbeta med strategier för energieffektiviseringar. Strategin ska omfatta energieffektiviseringsåtgärder för fastigheter och transporter inom kommunens organisation. Syftet med stödet är att få igång arbetet med energieffektivisering och få kommuner att ta ett samlat grepp över arbetet. Stödet, som de flesta av Sveriges kommuner och landsting har sökt, består av ett bidrag som delas ut under 5 år. I motprestation ska kommuner och landsting under det första året ta fram en strategi för energieffektivisering som ska innefatta nulägesanalys, mål och åtgärder och under efterföljande år ska arbetet följas upp. Inrapportering ska ske senast den 31 mars varje år. Oxelösunds kommun sökte bidraget i april 2010 och erhåller 280 000 kr per år i fem år. 1.1.2 Energi- och klimatmål Inom energieffektiviseringsstrategin för Oxelösunds kommun ska mål sättas upp för år 2014 och 2020. Målen ska uttryckas i MWh och som procentuell minskning i jämförelse med basåret för fastigheter och transporter (2009). Målen för fastigheter kan även uttryckas i MWh/kvm. Som bakgrund till målen finns EU-mål, nationellt mål, regionalt mål samt tidigare fastställda kommunala mål enligt beskrivningen nedan. De kommunala mål som tas fram bör ungefärligt överensstämma med de regionala målen. Om avvikelsen är stor behöver anledningen till detta klargöras. I nuvarande Mål- och budgetdokument 2011 2013 för Oxelösunds kommun finns endast kvalitativa mål och inriktningar med koppling till energi- och klimatåtgärder beslutade. 1.2 Metod 1.2.1 Nulägesanalys Nulägesanalysen består av en nulägesbeskrivning och en analys av nuläget. Nulägesbeskrivningen innefattar kvantitativ och kvalitativ data. Den kvantitativa delen består av statistik över energianvändning inom fastigheter och transporter. Den statistik som samlas in utgår från de uppgifter som ska tas fram för att uppfylla kravet från energieffektiviseringsstödet. Den kvalitativa delen kompletterar statistiken och innefattar den kommunala organisationens struktur och hur kommunen arbetar med energifrågor. Information har samlats in genom kontakter och samarbete med ekonomiavdelningen och de kommunala förvaltarna. En excelmall har använts med fält för erforderliga data samt en
6 (24) 1.2.2 Mål lathund för vad som ska inkluderas och i vilket format. En SWOT-analys 1 har också genomförts. Målen utgår från de områden och potentialer som identifieras i nulägesanalysen. Målen grundas på kommunens egna förutsättningar och är i linje med länets energi- och klimatstrategi. 1.2.3 Handlingsplan Som utgångspunkt och underlag till handlingsplanen används den genomförda nulägesanalysen och de framtagna målen. Arbetet med handlingsplanen innefattar att identifiera åtgärder och aktiviteter, var ansvaret för åtgärden ligger samt hur åtgärderna ska finansieras. Minst två av de åtgärder som Energimyndigheten har identifierat ska inkluderas i handlingsplanen. För det fortsatta energieffektiviseringsarbetet är det viktigt att mål och åtgärder är väl förankrade hos berörda parter i kommunens organisation varför en workshop har genomförts med fokus på mål och åtgärder för att nå målen. 1.2.4 Avgränsningar/omfattning Energieffektiviseringsstrategin omfattar Oxelösunds kommuns lokaler och verksamheter, bostäder och lokaler tillhöriga och förvaltade av Kustbostäder. Samtliga byggnader som kommunen äger omfattas av strategin. Däremot innefattas inte byggnader som kommunen hyr eller kommunens byggnader som hyrs ut med kallhyra. För att få energieffektiviseringsstödet förbinder sig kommunen att rapportera in statistik om byggnader och transporter. Det finns även övriga uppgifter som kommunen får rapportera in men som inte är obligatoriska som berör bland annat gatubelysning, flygresor och om energikrav ställs vid upphandling. På grund av tidsbrist har Oxelösunds kommun valt att endast rapportera in uppgifter om gatubelysningen som är utöver de obligatoriska uppgifterna för år 2009. Framöver kan det dock bli aktuellt att rapportera in ytterligare uppgifter. 1 SWOT-analys är ett analys- och planeringsverktyg där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. S = Strengths, W = "Weaknesses", O = "Opportunities" och T ="Threats
7 (24) 2 Nulägesanalys I följande kapitel presenteras kvantitativ och kvalitativ data som beskriver nuläget i Oxelösunds kommun. Den kvalitativa delen består av en beskrivning av den kommunala organisationens struktur och hur kommunen arbetar med energifrågor. Den kvantitativa delen består av statistik över energianvändningen i kommunens byggnader och användningen av transporter av kommunens personal. Sedan följer en SWOT-analys där kommunens inre styrkor och svagheter samt externa möjligheter och hot lyfts fram. Kapitlet avslutas med en bedömning av nuläget och en analys av potentialen för energibesparingar i kommunen. Arbetsgruppen har tagit fram en nulägesanalys i enlighet med föreskrifterna i STEMFS 2010:1. Nulägesanalysen avser förhållandena 2009. 2.1 Kommunala organisationens struktur Oxelösund kommuns organisationsstruktur för tjänstemannaorganisationen visas i figur 1 nedan. Som kan ses i figuren består de kommunala bolagen av ett moderbolag, Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB, och två dotterbolag, Kustbostäder och Oxelö Energi. Figur 1 Kommunens organisation
8 (24) 2.2 Kommunens arbete med energifrågor Ansvaret för miljö- och energifrågor i kommunen ligger under kommunens miljöoch samhällsbyggnadskontor. Beslut om energifrågor måste tas i kommunen men kompetensen kring frågorna finns till största del i bolagen. Energifrågorna är delegerade till Oxelö Energi där energi- och klimatrådgivarna arbetar. Kommunen har två energi- och klimatrådgivare som ger rådgivning till hushåll, företag och lokala organisationer. Arbetet med energieffektivisering har hittills inte kommit igång i någon större utsträckning. Kommunen har inte tidigare arbetat strategiskt med energi- och klimatfrågor och har inte tagit fram någon energiplan. Ett steg på vägen är att ta fram denna strategi för energieffektivisering. 2.3 Energistatistik I följande delavsnitt presenteras statistik över energianvändning i Oxelösunds kommun. Statistiken är från år 2009 och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med energieffektivisering inom kommunen. Ansvarig för att samla in statistiken har varit projektledaren för energieffektiviseringsstödet som arbetar på Oxelö Energi. Insamlingen har skett med hjälp från Oxelösunds kommun och Kustbostäder. Statistiken är uppdelad i byggnader och transporter och presenteras i tabeller och diagram. 2.3.1 Byggnader Statistik för samtliga byggnader som kommunen äger sammanställs i följande avsnitt. Byggnader som kommunen hyr för sin verksamhet ingår inte i sammanställningen men däremot ingår byggnader som kommunen hyr ut. Kustbostäder ansvarar för förvaltning och drift av både egna fastigheter och Oxelösunds kommuns fastigheter. Byggnaderna har delats in i bostäder och lokaler och statistiken redovisas för dessa samt totalt för kommunens byggnader. I tabell 1 presenteras yta i kvm som har angetts i Atemp 2, köpt energi och köpt energi dividerat med kvm för bostäder, lokaler och totalt för kommunens samtliga byggnader. Som kan ses i tabellen finns det ingen oljeanvändning i byggnader med bostäder, däremot finns det oljeanvändning i två byggnader med lokaler. Det finns även oljeanvändning i ytterligare en lokal, lokstallarna, men denna lokal värms inte till 10 grader och är därför inte med i sammanställningen. Som kan ses i tabellen är både fjärrvärme- och elanvändningen i kwh/kvm högre i byggnader med lokaler. Totalt är energianvändningen 200 kwh/kvm för byggnader med lokaler och 134 kwh/kvm för byggnader med bostäder. Hushållsel är inte medräknad. Oljan i tabellen är omräknad från m 3 till kwh och motsvarar 13 m 3. 2 Den golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedd att värmas till mer än 10 C och som är begränsad av klimatskärmens insida.
9 (24) Tabell 1: Energianvändning för bostäder och lokaler Bostäder Lokaler Totalt Yta (Atemp) 105 234 kvm 87 774 kvm 193 008 kvm Köpt olja 0 kwh 128 518 kwh 128 518 kwh Köpt el 1 571 895 kwh 5 315 259 kwh 6 887 154 kwh Köpt fjärrvärme 12 516 227 kwh 12 071 186 kwh 24 587 413 kwh Köpt energi totalt 14 088 122 kwh 17 514 963 kwh 31 603 085 kwh Köpt olja/total yta 0 kwh/kvm 1 kwh/kvm 1 kwh/kvm Köpt el/total yta 15 kwh/kvm 61 kwh/kvm 36 kwh/kvm Köpt fjärrvärme/ total yta Köpt energi totalt/ total yta 119 kwh/kvm 138 kwh/kvm 127 kwh/kvm 134 kwh/kvm 200 kwh/kvm 164 kwh/kvm Genomsnittlig energianvändning för byggnader är beroende av vilken verksamhet som bedrivs (småhus, flerbostadshus och lokaler). Genomsnittet i Sverige var år 2008 211 kwh/kvm totalt varav 130 kwh/kvm uppvärmning och 81 kwh/kvm hushållsel/driftel. För lokaler (kontor, vård, skolor och idrott) ligger genomsnittet mellan 210 och 280 kwh/kvm. I diagram 1 visas energianvändning av olja, el och fjärrvärme som procentuell andel av total energianvändning i bostäder och lokaler. Som kan ses i diagrammet är andelen fjärrvärme av den totala energianvändningen i byggnader med bostäder högre i jämförelse med andelen för lokaler. Totalt sett är andelen fjärrvärme relativt hög i kommunen. Diagram 1: Energianvändningens procentuella fördelning på energibärare för bostäder och lokaler
10 (24) I diagram 2 visas antal byggnader grupperat i energianvändning per byggnad i kwh/kvm. Som kan ses har 6 byggnader med bostäder en energianvändning mellan 200 300 kwh/kvm och 6 av byggnaderna med bostäder har lägre energianvändning än 100 kwh/kvm. Vad gäller byggnader med lokaler är det 7 byggnader som har lägre energianvändning än 100 kwh/kvm. Det är dock 12 av byggnaderna med lokaler som har en energianvändning mellan 200 300 kwh/kvm och 5 som har en energianvändning på över 300 kwh/kvm. Diagram 2: Antal byggnader grupperat på energianvändning per byggnad i kwh/kvm
11 (24) I diagram 3 visas energianvändningen i kwh/kvm för respektive byggnad med bostäder. Den genomsnittliga energianvändningen är 134 kwh/kvm. Det är en stor spridning i energianvändning per kvm, allt från långt under 50 kwh/kvm till lite över 250 kwh/kvm. Det har dykt upp svårigheter under arbetet med att ta fram underlag för energianvändningen. Dels på grund av att många byggnader saknar individuell fjärrvärmemätning och dels att det i vissa fall endast finns ett elabonnemang till flera byggnader (undermätning). Detta kan orsaka felaktigheter i redovisningen av energianvändning per byggnad och är något som bör beaktas vid vidare analyser av byggnaderna. Diagram 3: Energianvändning i byggnader med bostäder i kwh/kvm
12 (24) Som kunde ses tidigare i tabell 1 var den totala energianvändningen för lokaler 200 kwh/kvm. I diagram 4 visas energianvändningen per fastighet i kwh/kvm och som kan ses är det även här stor variation på energianvändningen i byggnaderna. Som kan ses i diagrammet är det en byggnad som har en energianvändning som är nära 400 kwh/kvm. Den uppmätta energianvändningen innefattar dock både en skola, Ramdalsskolan, och ett badhus. Byggnaden som innefattar badhuset ska renoveras. Förutom Ramdalsskolan är det 4 byggnader som har en energianvändning som är över 300 kwh/kvm. Det är även här några byggnader som har en mycket låg energianvändning vilket kan bero på svårigheter med att få fram energianvändning per byggnad och detta bör därför beaktas vid vidare analys av byggnaderna. Diagram 4: Energianvändning i byggnader med lokaler i kwh/kvm
13 (24) I tabell 2 visas kostnader för köpt energi för bostäder och lokaler uppdelat i kostnad för olja, fjärrvärme och el. Den totala energikostnaden för Oxelösunds kommun var cirka 21,5 miljoner kronor år 2009. Som kan ses är den totala energikostnaden för byggnader med lokaler högre än för bostäder. Detta beror dels på att den totala energianvändningen för byggnader med lokaler är högre än för bostäder, trots att ytan för lokaler är mindre, och dels för att elanvändningen är högre för byggnader med lokaler och el är dyrare än fjärrvärme. Tabell 2: Kostnader för köpt energi uppdelad på energibärare för bostäder och lokaler Bostäder Lokaler Totalt Kostnad olja 0 kr 134 082 kr 134 082 kr Kostnad el 2 588 427 kr 5 362 596 kr 7 951 023 kr Kostnad fjärrvärme 7 716 354 kr 5 719 306 kr 13 435 660 kr Energikostnad totalt 10 304 781 kr 11 081 902 kr 21 520 765 kr I diagram 5 presenteras procentuell andel olja, el och fjärrvärme av den totala kostnaden för bostäder och lokaler. Diagram 5: Energikostnadens procentuella fördelning på energibärare för bostäder och lokaler Fjärrvärmen i Oxelösunds kommun består av spillvärme från SSAB och är därför förnybar. Den el som kommunen köper in är inte specificerad som förnybar. Detta kan ses i tabell 3 nedan. Tabell 3: Fjärrvärme och el Förnybar Fjärrvärme 100 % 0 % El 0 % 100 % Ej specificerad/fossil
14 (24) 2.3.2 Transporter I följande avsnitt presenteras statistik av kommunens transporter och dess energianvändning i tabeller och diagram. I tabell 4 presenteras antalet bilar för kommunen, Kustbostäder och Oxelö Energi uppdelat i leasingbilar, förmånsbilar, kommunägda bilar samt totalt antal bilar. Totalt innehar Oxelösunds kommun 69 bilar. Som kan ses i tabellen har kommunen störst andel leasingbilar medan Kustbostäder och Oxelö Energi har störst andel kommunägda bilar. Fördelen med leasingbilar är att dessa byts ut oftare än de kommunägda bilarna och det är därför lättare att uppgradera fordonsparken och ta tillvara på den teknikutveckling som sker kontinuerligt. Tabell 4: Personbilar uppdelat på ägarförhållanden Personbilar Leasingbilar Förmånsbilar Kommunägda bilar Totalt Kommunen 25 1 2 28 Kustbostäder 4 3 17 24 Oxelö Energi 4 1 12 17 Totalt 33 5 31 69 I tabell 5 presenteras antalet bilar och körda kilometer/år fördelat i leasingbilar, förmånsbilar och kommunägda bilar samt antal körda kilometer med anställdas privata bilar. Statistik över antal kilometer/år saknas då ingen körjournal görs så dessa siffror är en uppskattning baserat på bränsleinköp och 1,4 liter/mil vilket blir i snitt 868 mil per fordon. Tabell 5: Personbilar uppdelat på ägarförhållanden och körda kilometer Personbilar Antal bilar Kilometer/år Leasingbilar 33 286 454 km Förmånsbilar 5 43 402 km Kommunägda bilar 31 269 093 km Anställdas privata bilar (i tjänst) - 25 813 km Totalt 69 624 763 km
15 (24) I diagram 6 visas den procentuella andelen leasingbilar, kommunägda bilar och förmånsbilar. I diagram 7 visas procentuell fördelning av körda kilometer per ägandeförhållande för leasingbilar, kommunägda bilar, förmånsbilar och anställdas privata bilar. Diagram 6: Ägandeförhållande Diagram 7: Fördelning kilometer/ägandeförhållande I Oxelösunds kommun används bensin, diesel och E85 som drivmedel. I tabell 8 visas energianvändningen för respektive förvaltning och totalt för de kommunala bolagen. Den totala drivmedelsförbrukningen i kommunen år 2009 var 84 m 3. Tabell 6: Energianvändning i m 3 per bränsle Drivmedel Bensin Diesel E85 Totalt Kommunen 19,879 m 3 3,53 m 3 0,047 m 3 23,456 m 3 Kustbostäder 9,991 m 3 31,177 m 3 1,11 m 3 42,278 m 3 Oxelö Energi 2,756 3 15,363 m 3 0 m 3 18,119 m 3 Totalt 32,626 m 3 50,07 m 3 1,157 m 3 83,853 m 3
16 (24) I diagram 8 visas den procentuella andelen bensin diesel och E85. Som kan ses i diagrammet består endast 1 procent av drivmedelsförbrukningen av E85. I diagram 9 visas den procentuella andelen miljöbilar av Oxelösunds kommuns bilar. Totalt är 17 av de 69 bilarna miljöbilar. Miljöbilarna består av både miljödieselbilar och etanolbilar. Andelen E85 förefaller därför låg och det finns en potential att öka andelen E85 som drivmedel. Diagram 8: Bränsleanvändning per bränsleslag Diagram 9: Fördelning miljöbilar och ej miljöbilar
17 (24) 2.4 SWOT-analys En SWOT-analys har genomförts i syfte att mer kvalitativt beskriva nuläget i Oxelösunds kommun. Resultatet är förankrat och avstämt med delar av ansvariga för förvaltningar och fastighetsbolag i samband med två workshops. Resultatet av SWOT-analysen visas i figur 1 nedan. Styrkor Möjligheter Energibolaget aktiva i processen för energiuppföljning Bra samarbete mellan bolagen i kommunen Tekniskt kunnande i bolagen med egen personal (hantverkare, tekniker, elektriker etc.) Småskalig organisation Påbörjat ett arbete med energieffektivisering i mindre skala Genomfört förstudie för EPC Planeringsunderlag för vindkraft finns Påbörjat utbyte av gatubelysningen till lågenergialternativ SSABs spillvärme möjlighet att få bort elvärme och olja med fjärrvärme Bygga ihop fjärrvärmen med Nyköping Utvecklad samverkan med Nyköpings kommun Biogas av organiskt avfall Vågenergipotential? Vindkraftpotential Regional klimat- och energistrategi Brister i kommunikationen mellan bolag och förvaltningar Resurser - tid och pengar finns inte för energieffektivisering Liten organisation hög arbetsbelastning Har ingen uppföljning jobbar inte med det aktivt har siffror och uppföljningsanalyser men de används inte Analyser och uppföljning efterfrågas inte från ledningsnivå Saknas mätpunkter för vissa fastigheter Miljömål saknas Budgetpost för energieffektiviseringar saknas Uppdaterad energiplan saknas Resepolicy saknas Energikrav saknas när kommunen gör upphandlingar Lägger de ner SSAB så förlorar vi fjärrvärmekällan Låga fjärrvärme priser som kan öka Demografisk utveckling i kommunen Politisk oenighet men ofta majoritet För lågt intresse hos kommunens invånare Förändrad lagstiftning el Låga priser på bostäder, elnät och värme Svagheter Hot Figur 1: SWOT-analys
18 (24) 2.5 Bedömning av nuläget En stor del av de lokaler som kommunen äger har en hög energiförbrukning, drygt hälften ligger över 200 kwh/kvm och ett antal även över 300 kwh/kvm. För vissa byggnader förklaras detta till viss del av verksamheten, t.ex. bad- och sporthallen, men i många fall handlar det till exempel om skolor och förskolor. I dessa kan antagligen stora besparingar uppnås genom till exempel verksamhetsbaserad styrning och förbättrad värmeåtervinning i ventilationen. I de bostäder som kommunen äger är energiförbrukningen lägre än för lokaler. En tredjedel av byggnaderna har dock en energianvändning över 200 kwh/kvm exklusive hushållsel, vilket tyder på en mycket god besparingspotential. Många av byggnaderna är byggda på 60- och 70-talen och borde därför stå inför renoveringar de närmsta åren. I samband med detta finns goda möjligheter att förbättra energiprestanda. Gällande transporter kan lyftas fram att en relativt liten andel, 25 %, av kommunens fordon är miljöklassade. Användningen av E85 till etanolbilar är dock bristande - endast 1 % av bränslet som används är E85. 2.6 Besparingspotential Fastighetsbeståndets besparingspotential har uppskattats genom att beräkna besparingen om: 1. Energieffektiviseringsåtgärder i lokaler, förutom badhuset, sänker energibehovet till maximalt 160 kwh/m 2 + badhuset minskar energibehovet med 30 % 2. Bostäder som är byggda på 60- och 70-talen sänker energibehovet till maximalt 100 3 kwh/m 2 exklusive hushållsel Effekten av dessa åtgärder skulle bli: Åtgärd 1. Energieffektivisering i lokaler <160 kwh/kvm, badhus -30 % 2. Bostäder 60- och 70-tal <100 kwh/kvm Energibesparing, MWh/år Relativ energibesparing, kwh/kvm, år Procentuell energibesparing (jämfört med kommunens totala energi till fastigheter) 4 370 23 14 % 3 990 21 13 % Totalt 8 360 43 27 % 3 100 kwh/m 2 exkl. hushållsel är en schablon som har valts utgående från exempel på vad man har lyckats uppnå vid renovering av miljonprogramsområden i andra kommuner. Det är något högre än normen för nybyggnation som är 110 kwh/m 2 inkl. hushållsel
19 (24) För transporter finns möjlighet att minska miljöbelastningen genom att ha större andel miljöklassade fordon och att genomföra åtgärder som dels minskar bilanvändningen och dels minskar bränsleförbrukningen de gånger bilar används. Dessutom kan man se till att E85 tankas i de etanolbilar som kommunen har. Om till exempel alla fordon byts till miljöklassade dieselbilar (miljöklass 2005PM) skulle bränsleförbrukningen minskas med ca 63 %, dvs 500 MWh. Användningen av anställdas privata bilar (4 % av körda km) är borträknad i detta. Om alla kommunägda bilar (43 % av körda km) byts till miljöklassade dieselbilar skulle det innebära en bränslebesparing på ca 28 %, dvs 220 MWh.
20 (24) 3 Mål Strategin ska enligt STEMFS 2010:1 omfatta mål för 2014 respektive 2020 3.1 Övergripande mål EU:s klimat- och miljömål Till år 2020 ska koldioxidutsläppen i EU minskas med 20 % i jämförelse med nivån år 1990. Dessutom ska andelen förnybar energi vara 20 % och energibehovet ska minskas med 20 %. Nationellt mål De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990. Minskningarna skall ske i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM 4. Till 2050 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige halveras i jämförelse med 1990 års nivå. Fyra mål till 2020: 50 procent förnybar energi 10 procent förnybar energi i transportsektorn 20 procent effektivare energianvändning baserad på 2008 40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser Målsättning att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Klimat- och Energistrategi för Södermanlands län 2050 bidrar inte Södermanlands län med några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Vi är oberoende av fossila bränslen och energianvändningen är effektiv och i huvudsak baserad på förnybara energikällor. 4 CDM - (Clean Development Mechanism) är en projektbaserad mekanism under Kyotoprotokollet som syftar till att låta industriländer som anslutit sig till att minska sina koldioxidutsläpp att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till de mer kostsamma utsläppsminskningarna i sina egna länder.
21 (24) 3.2 Mätbara mål för byggnader Utgående från bedömningen av nuläget och besparingspotentialen (kap 2.6 och 2.7) har följande mål satts upp för kommunens byggnader: 2014 o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunkoncernens fastigheter ska minskas med 10 %, dvs med 16 kwh/kvm (3 160 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 då användningen var 164 kwh/kvm o Fossila bränslen för uppvärmning ska minska till 0% 2020 o o Energianvändningen per kvadratmeter i kommunens fastigheter ska minskas med 20 %, dvs 33 kwh/kvm (6 320 MWh vid oförändrat fastighetsbestånd), i jämförelse med år 2009 Inga fastigheter med enbart direktverkande el för uppvärmning 3.3 Mätbara mål för transporter Utgående från bedömningen av nuläget och besparingspotentialen (kap 2.6 och 2.7) har följande mål satts upp för kommunens transporter: 2014 o Alla kommunägda personbilar ska vara miljöbilar o Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % o Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 20 %, dvs 159 MWh o Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 90 % 2020 o o o o Alla kommunens personbilar (leasing, kommunägda, förmånsbilar) ska vara miljöbilar Antalet körda km/anställd (inkl förtroendevalda) med privat bil i tjänsten ska minska med 10 % Bränsleanvändningen till transporter ska minskas med 40 %, dvs 318 MWh Alla miljöbilar som kan drivas med miljöbränslen ska köras på miljöbränslen till 95 % 3.4 Mätbara mål för övriga områden 2020 o Förbrukningen av el i gatu- och vägbelysning ska minska med 35 % o Alla beslutsfattare och medarbetare skall vara väl informerade om hotet mot klimatet, kommunens mål och hur man uppnår målen
22 (24) o Minst 50 % av kommunens organiska avfall ska användas för biogasproduktion 3.5 Ekonomisk effekt av målen De besparingsmål som beskrivs ovan innebär en betydande sänkning av de årliga energikostnaderna om de uppnås. År 2009 var kostnaderna 21,5 miljoner kronor för el och värme till byggnader och ca 949 000 kronor för fordonsbränsle. För byggnader innebär målen en besparing på ca 4,3 miljoner kronor per år och för transporter blir besparingen ca 380 000 kronor per år, utgående från 2009 års priser.
23 (24) 4 Handlingsplan 4.1 Åtgärder I sammanställningen nedan redovisas de åtgärder som arbetats fram för att kommunen ska nå uppsatta mål. De åtgärder som korresponderar mot Energimyndighetens lista med åtgärder är angivna inom parentes med motsvarande nummer. År Åtgärd Ansvarig Finansiering 2011 Uppföljning, utvärdering 2010 Projektledare (PL) Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Förbättra mätning av energianvändning i byggnader Ta fram en resepolicy Ta fram en fordonspolicy Förvaltning Kustbostäder (KB) Miljö- och samhällsbyggnads kontoret (MSK) MSK + Kommunstyrelsens kontor (KSK) Investeringsbudget Bidraget/Förvaltning Bidraget/Förvaltning Informationskampanj - transporter PL Bidraget/Förvaltning Översyn av upphandlingspolicy Inköpschef Bidraget Inför budget för energieffektiviseringar Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) Förbättrad uppföljning för kostnader och energianvändning VD + KSK KB + KSK KB + KSK Inv.budget/ Uh.budget 2012 Uppföljning, utvärdering 2011 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) KB KB + KSK KB + KSK Investeringsbudget Investeringsbudget Bidraget/Förvaltning Investeringsbudget Investeringsbudget Informationskampanj - byggnader PL Bidraget/Förvaltning Utbildning av kommunens personal och förtroendevalda PL Bidraget Utbildning i Eco-driving PL Bidraget Utredning om matavfall till rötning Oxelö Energi V/A Bidraget
24 (24) År Åtgärd Ansvarig Finansiering 2013 Uppföljning, utvärdering 2012 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) KB + KSK 2014 Uppföljning, utvärdering 2013 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget Byta ut eller modifiera befintlig utrustning (4) Genomföra energisparåtgärder i byggnader (6) KB KB + KSK 2015 Uppföljning, utvärdering 2014 PL Bidraget Rapport till Energimyndigheten PL Bidraget KB Investeringsbudget Investeringsbudget Investeringsbudget Investeringsbudget 4.2 Förankring Förankringen av energieffektiviseringsstrategin har påbörjats med de två workshops som anordnades med syfte att dels göra ledande tjänstemän medvetna om arbetet med energieffektiviseringsstrategin och dels ta fram förslag till åtgärder för att genomföra energieffektiviseringar. Den framtagna strategin kommer som ett nästa steg i förankringsprocessen att redovisas för ekonomichefen för att sedan fattas beslut om i Kommunstyrelsen. En projektgrupp för arbetet med energieffektiviseringsstrategin kommer att bildas där relevanta personer från kommunen och de kommunala bolagen kommer att ingå. Som en del i förändringsarbetet och förankringsprocessen kommer utbildningar att genomföras med både förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen och de kommunala bolagen. 4.3 Uppföljning En årlig uppföljning av energieffektiviseringsstrategin genomförs med början 2011. Uppföljningen ska ske i samband med miljöbokslut eller budgetarbete i början av året. Resultatet ska kommuniceras till kommunens politiker. Ansvarig för uppföljningen och rapporteringen till Energimyndigheten är projektledare Daniel Eriksson.