kinnarps miljöredovisning 2013

Relevanta dokument
Miljödeklaration Arbetsbord OFI S sitta/stå, A94C87

Miljödeklaration - Dörrskåp E30D25

Miljödeklaration för Kinnarps möbler Gäller i tillämpliga delar för hela sortimentet

Miljödeklaration - Hurts E30E14

Kinnarps Miljödeklaration

Mer vardagsglädje genom mindre. miljöpåverkan

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

vårt tack till naturen

!! Miljöaspekter!!arbetsmiljö!och!markmiljö!!! BILAGOR:! A:!Miljödeklaration! B:!Materialsäkerhetsdatablad! C:!Livscykelanalys!M!Erlandsson!LVI!

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning

Miljöutredning för vår förening

VIDA Hållbarhetsrapport 2018

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Miljöredovisning 2014

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Miljörapport - Textdel

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014

Rücker Nord AB - Miljöhandbok

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Vill du veta mer? Box 6057, Kungens Kurva

Mall för textdelen till miljörapporten

Upprättad enligt Byggsektorns Kretsloppsråds anvisningar mars 2000.

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

Miljöaspektlista för Kulturvård Mariestad

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

KK Beskrivning TF 4. l'n. Taxa Miljöbalken 2013

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Vart tar avfallet vägen?

Egenkontroll på U- anläggningar

Ljuddämpande ytterväggsgaller-bryl Varmförzinkad stålplåt. BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Miljöaspekter Stahrebolaget främsta miljöpåverkan är transport, avfall, elanvändning och kemikalier.

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

MILJÖ- och Energiledningssystem Version: 1

Detta åstadkommer AB Edsbyverken genom att:

Volvo Bils steg i det viktiga hållbarhetsarbetet

Regenber g & Hansson

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Främst skrivande journalist. Även foto och redigering. Arbetar i gränslandet mellan journalistik och reklam.

Kompletterande GRI indikatorer Kompletterande information till Samhall AB:s årsoch hållbarhetsredovisning 2012

Information om fordonstvätt

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Produktöversikt om miljöpåverkan

Takgenomföring-BRTF Varmförzinkad stålplåt. BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

SKÖTSEL OCH FUNKTIONER FÖRVARING 1

Produktionsvolym och energiförbrukning

HÅLLBARHETS redovisning

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Avisera Miljöredovisning

Avfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion

Uppdaterat mars Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram

Miljödeklaration Skärmvägg H11F08

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Handelshögskolan vid Umeå universitet. Sid 1 (6) 2016)

INNEHÅLLS DEKLARATION

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Koncernkontoret Miljöledningsenheten

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.

Produktöversikt om miljöpåverkan

Bilaga 5 Miljöbedömning

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

KOMPLETT ARBETSPLATS PÅ 5 DAGAR X-PRESS

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Transkript:

kinnarps miljöredovisning 2013

2 miljöredovisning 2013 FRAMTIDEN ÄR HÅLLBAR Som Europas största leverantör av inredningslösningar för kontor vill Kinnarps visa vägen i arbetet mot en mer hållbar utveckling. Vi vill fortsätta att vara nummer ett i Europa och för att kunna vara det är vi övertygade om att vi måste tänka långsiktigt, såväl ur ett ekonomiskt som ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. I denna redovisning kan du själv läsa om våra prestationer och hur vårt arbete för hållbarhet fortgår. Trevlig läsning! Under 2012 antogs en hållbarhetspolicy för Kinnarpskoncernen som visar Kinnarps sammanhållna riktlinjer för miljö, kvalitet och sociala frågor. Vi vet åt vilket håll vi ska och vi kan tydligt se att vi tar stadiga steg i rätt riktning. Men vi är också medvetna om att stora utmaningar väntar oss längs vägen. Ända sedan Kinnarps grundades har verksamheten präglats av en helhetssyn där hushållning med resurser varit en självklarhet och problem åtgärdas vid källan för att skapa lösningar som håller långsiktigt. Kinnarp, maj 2013 För Kinnarps innebär hållbarhet att vara smarta i det vi gör och att göra saker bättre idag än vi gjorde igår. Det innebär bland annat ett konstant arbete med att effektivisera användningen av resurser och att ställa krav på säkra och ansvarsfullt framtagna material. Ett kvitto på vårt arbete är att våra kunder idag kan välja bland flera miljömärkta produkter i vårt sortiment. Per-Arne Andersson Koncernchef, Kinnarps AB

miljöredovisning 2013 3 Innehåll sid Givande samarbeten 4 5 Miljöpåverkan 6 9 Uppföljning 10 15 Fabriken i Kinnarp 16 21 Fabriken i Skillingaryd 22 27 Fabriken i Jönköping 28 33 Våra leverantörer 34 35 Försäljningsorganisation 36 37 Miljöpolicy och miljömål 38 39 Bakgrund 40 Ordlista 42 Certifiering 43

4 miljöredovisning 2013

miljöredovisning 2013 5 givande samarbeten På Kinnarps ser vi det som en självklarhet att stödja miljöarbete även utanför vår egen verksamhet. Anledningen är enkel då nyckeln till ett effektivt miljöarbete är samarbete på ett globalt plan. Är vi flera som tar kliv framåt, blir det snart ett riktigt stort steg. Närmast hjärtat ligger miljöorganisationer och enskilda miljöprojekt som har anknytning till vår egen bransch. Kinnarps har till exempel deltagit i arbetsgruppen för utveckling av nationella kriterier för certifiering av svenskt skogsbruk enligt Forest Stewardship Council FSC 1). Sedan några år tillbaka har vi också ett givande samarbete med Svenska FSC 2). Kinnarps stödjer rådet genom att vi har bekostat en halvtidstjänst inom marknadskommunikation. Kinnarps Kvalitetsoch Miljöchef är invald som ordförande i Svenska FSC:s styrelse. Ett annat givande samarbete är det med IUCN - International Union for Conservation of Nature 3). När världens ledande internationella miljöorganisation bestämde sig för att bygga ett nytt huvudkontor i Gland, Schweiz, blev Kinnarps utvald att som enda möbelleverantör inreda byggnaden. Under 2009 började byggnaden, även kallad Conservation Centre, att ta form. Stora krav har ställts på byggnation och utformning. IUCN:s mål var att få byggnaden LEED Platinum certifierad något som endast några få byggnader i världen har lyckats med. Kinnarps har bidragit med sin inredningskompetens i projektet och stöttade IUCN under byggnadsprocessen. Möblerna har valts med hänsyn till både miljön och ergonomin och representerar bästa tillgängliga teknik (BAT). I juni 2010 invigdes så äntligen IUCN:s Conservation Centre och både Kinnarps och IUCN kunde se tillbaka på två års intensivt kunskapsutbyte där båda verksamheterna kunnat dra nytta av sina olika expertkunskaper. Kinnarps är också aktivt i GFTN (Forest & Trade Network) 4) vilket är WWF:s företagsnätverk för såväl köpare som skogsbrukare vars syfte är att främja ansvarsfullt skogsbruk. Detta samarbete innebär bl.a. att Kinnarps åtagit sig att lägga upp mål och planer för hantering och inköp av trädråvara och säkerställa råvarans ansvarsfulla ursprung. 1) FSC (Forest Stewardship Council) är en oberoende internationell organisation som verkar för att världens skogar brukas på ett ansvarsfullt sätt. Det unika med FSC globalt och lokalt är att näringsliv, fackförbund och miljöorganisationer tillsammans enats om målen. FSC-symbolen identifierar skogar, träråvara och produkter som har certifierats i enlighet med FSCs regler. FSC är idag det enda skogscertifieringssystem som accepteras av miljöorganisationerna. (Kinnarps certifikatsnr: BV-COC-051206) 2) Svenska FSC är en ideell förening med ett fyrtiotal medlemmar som arbetar för att sprida kännedom om FSC i Sverige, övervaka varumärkesanvändningen samt förvalta och utveckla den Svenska Skogsbruksstandarden se se.fsc.org 3) IUCN är världens äldsta och största globala miljönätverk som innefattar 10 000 forskare och över 1 000 myndigheter och icke-statliga organisationer i 181 länder. IUCN Conservation Centre ska fungera som mötesplats för alla organisationer som arbetar med hållbar utveckling över hela världen se www.iucn.org 4) Global Forest & Trade Network (GFTN) är ett frivilligt företagsnätverk som verkar för ett ansvarsfullt brukande och nyttjande av världens skogar. GFTN är WWF:s initiativ för att eliminera illegal skogsavverkning och driva fram förbättringar inom skogsbruket. I och med vår medverkan i närverket har vi åtagit oss att aktivt främja ett ansvarsfullt skogsbruk och hela tiden höja vår målsättning för användning av trovärdigt certifierat trämaterial. www.gftn.panda.org

6 miljöredovisning 2013 Det här förbrukar vi......det här återvinner vi... Råvaror såsom... massivträ träfiberskivor faner metall plast stoppning textil och läder Kemikalier såsom... Bränslebriketter tillverkas av... träbaserat produktionsspill kontorspapper pappemballage Källsortering av återvinningsbara material såsom... plast metall tygspill lack och bets lim pulverlack metalltvätt skärvätska Vatten från... kommunala vattennät Energi såsom... elektricitet bränslebriketter fordonsbränsle eldningsolja gasol På nästa uppslag visar vi en förenklad bild av Kinnarps totala produktionsapparat. Med den vill vi ge en övergripande förklaring till... 1)... vad vi förbrukar och vad vi gjort i förebyggande syfte för att minska vår miljöpåverkan. 2)... vad vi återvinner när det gäller material och energi. 3)... samt vad vi producerar och släpper ut och därmed vilken miljöpåverkan vi har.

miljöredovisning 2013 7...och det här släpper vi ut. Produktionsutsläpp till luft såsom... koldioxid kväve stoft svavel lösningsmedel Transportutsläpp såsom... koldioxid partiklar svavel däckrester Vatten från... sanitära behov processer tvätt Avfall och farligt avfall i form av... spillolja lackrester aska annan deponi Buller från... fabrikerna transporterna Möbler såsom... arbetsbord förvaring arbetsstolar stolar, fåtöljer och soffor skärmväggar tillbehör

8 miljöredovisning 2013 Kemikalier Vatten Råvaror Energi Briketter Återvinning Brännbart spill blir bränslebriketter Brännbart spill såsom trämaterial, förbrukat pappemballage och papper från kontor samt inkommande ej återanvändbart emballage m.m. tas om hand för tuggning och där efter brikettering. Briketterna används som bränsle i de egna värmecentralerna för uppvärmning av fabrikslokaler, processvatten och fjärrvärmenätet. Överskott av bränsle briketter levereras till andra värmeverk.

miljöredovisning 2013 9 Produktionsutsläpp Buller Möbler Vatten Transportutsläpp Avfall & Farligt avfall Återvinningsbart spill källsorteras I samtliga produktionsanläggningar finns väl fungerande system för insamling av metall-, plast- och tygspill som kontinuerligt lämnas för återvinning. Sid 8 och 9 speglar de betydande direkta och indirekta miljöaspekterna.

10 miljöredovisning 2013

miljöredovisning 2013 11 uppföljning 2012 Denna miljöredovisning är en sammanfattning av det gångna året på våra tre svenska produktionsenheter i Kinnarp, Skillingaryd och Jönköping. Den utgör också ett tillfälle för oss att titta i backspegeln och utvärdera vårt arbete så väl som sätta nya ambitiösa miljömål för framtiden. Att sätta mål och följa upp dem regelbundet på det här viset är en naturlig del av vår långsiktiga strategi för att gå mot en mer hållbar utveckling. Här visar vi konkreta resultat på hur vi tar stadiga steg för att minska vår negativa påverkan på miljön vilket vi inte bara hoppas leder till en bättre omvärld utan även till ännu bättre produkter. Ansvarsfullt skogsbruk Kinnarps har länge arbetat för ett ansvarsfullt skogsbruk och att den träråvara som används i Kinnarps produkter helst ska komma från certifierade skogar. Därför har vi sedan FSC* startade i Sverige varit engagerade och arbetat för att andelen certifierade skogar, produkter och leverantörer ska öka. Ett mål som vi länge haft är att vi skall ha en FSC*-certifierad spånskiva i produktionen. Detta är något vi arbetat för under lång tid och som vi idag glädjande nog lyckats nå. De senaste två åren har vi ökat andelen FSC*-certifierad träråvara kraftigt, från 2010 års 15,2% till dryga 40% år 2012. Under året kom totalt sett 82% av alla träinköp från certifierade källor (antingen FSC* eller PEFC). Detta är givetvis resultat som vi är väldigt stolta över och dessutom något som bidrar till ett ansvarsfullt brukande av våra skogar. Den totala mängden använd energi har minskat vilket visar sig när man ser till förbrukad kwh per kubikmeter producerad möbel då förbrukningen gått från 285 kwh/m 3 2010 till 257 kwh/m 3 2012. Däremot har förbrukad mängd drivmedel ökat till följd av ökade transporter. Eftersom merparten av utsläppen av CO2 härrör från transporter (ca 70%) och utsläppen från produktionen är mycket låga (ca 30%) innebär detta också att utsläppen av CO2 per m 3 producerad möbel ökat till 16,6 kg/m 3 2010 jämfört med 15,7 kg/m 3 2010. Utsläpp till luft Övriga luftutsläpp av kväveoxider (NOx), svaveldioxider (SO2), och flyktiga organiska föreningar (VOC) påverkar såväl lokalmiljön som den allmänna luftkvaliteten. Under 2012 har vi sett en ökning av utsläpp av kväveoxider från 2010 års utsläpp på 15,4 kg per kubikmeter producerad möbel till 16,3 kg/m 3. Efter en större ökning av svaveldioxidutsläpp 2010 har utsläppen nu stabiliserats då 2012 innebar en ökning på bara 0,02 gram per kubikmeter möbel, från 0,54 gram/m 3 (2010) till 0,56 gram/m 3 (2012). Utsläppen av flyktiga organiska föreningar (VOC) har glädjande nog minskat betydligt, från 82,5 kg/m 3 till 73,2 kg/m 3, till följd av en minskad förbrukning av lösningsmedel. Resurser och avfall Något mycket glädjande är att den totala mängden solitt avfall har minskat jämfört med 2010 och att den andel avfall som går till materialåtervinning har ökat från 16% (2010) till 25% (2012). Dessutom är mängden avfall som går till deponi fortfarande mycket låg (1,4%). Numera sorteras även matavfall ut på fabriken i Kinnarp vilket är mycket positivt. En stor del av det avfall som uppstår i produktionen består av träspill varför den interna energiåtervinningen fortfarande utgör den största andelen (66%) av allt fast avfall. Blickar vi bakåt kan det också konstateras att mängden avfall som går till extern energiåtervinning har minskat med ca 47% jämfört med 2008 till fördel för mer materialåtervinning, vilket innebär ett steg uppåt i avfallshierarkin. * FSC är en oberoende organisation som verkar för att säkra ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvarsfullt brukande av världens skogar. För mer information - www.fsc.org. Kinnarps certifikatnummer: BV-COC-051206

12 miljöredovisning 2013 sammanställning för alla kinnarps fabriker Nedan presenteras den sammanlagda miljöpåverkan som Kinnarps tre produktionsanläggningar står för. Längre fram i rapporten presenteras de tre anläggningarna separat. Produktion Kemikalier totalt (2010) Total mängd produkter 229 426 m 3 (235 323) Antal anställda 1 157 personer (1 110) Omsättning 4 268 297 tkr (3 501 933) Råvaror Träråvara inköpt mängd (2010) % av total (2010) Total (solid, massivt och spån) 15 156 ton (14 914) FSC 5 872 ton (2 271) 40,8 % (15,2) PEFC 5 973 ton (6 529 41,5 % (43,8) Metall inköpt mängd (2010) Stål 15 326 ton (14 902) Aluminium 2 982 ton (2 925) Plastdetaljer inköpt mängd (2010) Plast (PA, PE m. fl.) 2 424 ton (2 385) Stoppning 1 018 ton (960) Textil, ull och läder inköpt mängd (2010) förbrukad mängd (2010) Vattenbaserad lack 187 986 liter (44 939) Akrylatlack (ej VOC) 95 446 liter (94 153) Lösningsmedelsbaserad lack 19 322 liter (15 444) Pulverlack 30 000 kg (35 000) Vatten förbrukad mängd (2010) Total förbrukning av rent vatten 32 580 m 3 (29 508) Avfall (solitt) genererad mängd (2010) % av total (2010) Energiåtervinning (ext.) 231,9 ton (233,4) 3,44% (2,9) Materialåtervinning 1 711,7 ton (1 349,5) 25,39% (16,7) Brikettering 4 499 ton (6 222) 66,74% (77,2) Deponi 94,86 ton (91,65) 1,41% (1,1) Farligt avfall, solitt 51,97 ton (37,477) 0,77% (0,5) Farligt avfall, vatten+olja 151,9 ton (133,5) 2,25% (1,7) Ullbaserade tyger 642 867,2 löpm. (606 478,5) Syntetmaterial 203 010,7 löpm. (191 519,5) Läder 19 801 m 2 (18 680) Energi* förbrukad mängd (2010) CO 2 (ton) (2010) SO 2 (kg) (2010) NOx (kg) (2010) MWh energi (2010) % av total (2010) El 22,7 GWh (23,2) 1,46 (1,49) 0,49 (0,5) 15,1 (15,4) 22 700 (23 200) 38,5% (34,6%) Briketter 4 499 ton (6222) 0 (0) 0 (0) 0 (0) 2 1010,3 (29 056,7) 35,6% (43,4%) Olja 62 m 3 (62) 161,5 (161,5) 104,2 (104,2) 151 (151) 616,6 (616,6) 1,0% (0,9%) Gasol 341 ton (316,8) 1 023 (950,4) 6,8 (6,3) 1 125 (1 045) 4 371,6 (4 061,4) 7,4% (6,1%) Diesel 1 046,3 m 3 (1 027,5) 2 627,2 (2 580,0) 16,9 (16,6) 2 458 (2 414) 10 254,8 (10 070,5) 17,4% (15,0%) Total 3 813,18 (3 693,39) 128,37 (127,60) 3 749,07 (3 625,40) 58 953,4 (67 005,2) per MWh 0,065 (0,055) 0,002 (0,002) 0,056 (0,054) Utsläpp till luft* genererad mängd (2010) per m 3 möbler (2010) per anställd (2010) per tkr oms. (2010) CO 2 3 813,18ton (3693,39) 16,6 kg (15,7) 3,3 kg (3,33) 0,89 kg/tkr (1,05) SO 2 128,37 kg (127,60) 0,6 g (0,54) 0,111 kg (0,115) 0,03 g/tkr (0,04) NOx 3 749,07 kg (3625,40) 16,3 g (15,4) 3,24 kg (3,27) 0,88 g/tkr (1,04) VOC 16 784 kg (19424) 73,2 g (82,5) 14,5 kg (17,5) 3,93 g/tkr (5,55) * Utsläppen av CO 2, SO 2, NOx och VOC räknat som nettotillskott till atmosfären från icke-förnyelsebara källor.

miljöredovisning 2013 13

14 miljöredovisning 2013 kretslopp Råvaror Kemikalier Generellt om utnyttjande av material och resurser. Kinnarps verksamhet innebär att råmaterial och halvfabrikat köps in och sedan bearbetas, limmas, ytbehandlas och monteras till färdiga produkter. Miljöpåverkan är främst indirekt då den huvudsakligen sker innan Kinnarps egen tillverkningsprocess - hos under leverantörer som därför levererar till oss enligt våra specifikationer och miljökrav. För att begränsa miljöpåverkan skall kvalitet och utnyttjandegrad av material och energi vara så hög som möjligt. Ju fler möbler som kan tillverkas av varje stock, desto färre träd behöver fällas! Trä och träbaserat material såsom träfiberskivor, massivträ och faner är en förnyelsebar resurs som används i stor omfattning i bordsskivor, förvaring och sitt möbler. Dess miljöpåverkan beror i huvudsak på vilket sätt skogsbruket drivs och avverkningen sker vilket har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Kinnarps har sedan länge ställt tydliga leverantörskrav på att detta sker i enlighet med ursprungslandets skogsvårdsnormer. Nu efterfrågar vi även FSC-certifierad träråvara vilken är mycket begränsad. Därför engagerar vi oss också i att öka tillgången på sådan. Metall används bland annat till bordsstativ, stolsmekanismer, skärmväggsstommar och sittmöbelunderreden samt en mängd mindre detaljer. Komponenter som inte är tillverkade av återvunnen metall innebär förbrukning av en begränsad resurs, varför en viss mängd återvunnen vara ingår i våra inköp. Andelen varierar beroende på kvalitets- och konstruktionskrav. Ytbehandling sker till största delen genom pulverlackering med låg miljöbelastning. Krom som ytbehandlingsmedel, är giftigt för vattenlevande organismer samt hälsofarligt. Sedan 1997 är kromade utföranden borttagna ur Kinnarps standardsortiment med undantag för enskilda detaljer såsom beslag, gångjärn och skruv. Plast och stoppning. Plast finns i viss omfattning som detaljer i de flesta produkter och stoppning ingår i stor omfattning i nästan alla sittmöbler. Dessa material framställs av olja vilket medför förbrukning av en begränsad resurs. Påverkan på naturen sker även vid förbränning av uttjänade produkter, vilket bidrar till växthuseffekten men som också kan generera andra luftföroreningar. Kinnarps plaster är art- och återvinningsmärkta för att kunna materialåtervinnas. PVC-plast eller ftalater finns inte i våra produkter med undantag för elektriska komponenter (t ex elkablar). För att klara stränga brandkrav behandlas möbelstoppning med flamskyddsmedel där klorfosfat ingår, vilket innebär en negativ miljöpåverkan. Idag finns ingen freonbaserad tillverkning av stoppningsmaterial. Kemiska ämnen som är upptagna på Kemikalieinspektionens begränsningsdatabas får inte ingå i Kinnarps produkter. Om ett ämne förekommer på kemikalieinspektionens prioriteringsguide, bedöms detta från fall till fall. Om ämnet är skadligt för hälsa eller miljö, fasas det ut ur vår produktion snarast. Material som används eller kan tänkas användas i våra produkter finns miljöklassade i vår materialdatabas. Lacker innefattar ytbehandling av träytor på bl.a. bord, förvaring och stolar samt pulverlackering av ståldetaljer. De lacker som används för trämaterial är i huvudsak UV-härdande, lösningsmedelsfria akrylatlacker som appliceras på plana ytor genom valsning. Till figurativa detaljer används elektrostatisk lackering med vattenlösliga sprutlacker samt en mindre mängd lacker som är baserade på flyktiga organiska lösningsmedel (VOC). För lackering med pulverfärg används högmolekylär epoxi, polyester eller en mix av dessa. Pulverförbrukningen per kvadratmeter lackad yta har under senare år kunnat sänkas med hjälp av nya, effektivare pulversorter. Lim används till sammanfogning av faner samt fanerpressning och för sammanfogning av underreden för sittmöbler. Det lim som används är lösningsmedelfritt smältlim samt vattenbaserat lim utan flyktiga organiska lösningsmedel (VOC). Metalltvätt används i huvudsak för att tvätta metalldetaljer innan lackering men även vid service och underhåll. Metalltvättmedlen innehåller bl.a. föreningar av alkoholer, klor och kokosfett. Vissa av dessa är giftiga för vattenlevande organismer, de är svåra att bryta ner samt ackumuleras i näringskedjan. Nedsmutsat tvättvatten lämnas för destruktion. Skärvätska/bearbetningsoljor används för kylning och smörjning vid metallbearbetning. Vätskan innehåller bl.a. föreningar av borsyra, alkoholer, fettsyror, glykoler samt mineralolja. Vissa av dessa är giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljö, svåra att bryta ner samt ackumuleras i näringskedjan. Skärvätskan samlas upp, filtreras och återanvänds men går slutligen till destruktion. Köldmedia (freoner) används som bärare av kyla i luftkonditioneringssystem i första hand för komfortkyla i kontorslokaler. En del maskiner behöver kyla för att undvika överhettning. Vissa köldmedier är ozonnedbrytande men den värsta av dessa CFC är förbjuden och följaktligen helt bortagen från Kinnarps anläggningar. Textil och läder används i stor omfattning som klädsel på arbetsstolar, sitt-möbler samt skärmväggar. För textilklädsel i syntetmaterial gäller samma krav och miljöpåverkan som för plaster (se ovan). Textilier av ull är däremot tillverkade av naturlig råvara som är förnyelsebar. Ull har dessutom ett naturligt flamskydd och behöver inte behandlas för att klara brandskyddsnormer. Flamskyddsmedel av bromerade ämnen eller polybromater används överhuvudtaget inte. Allt läder är sedan 1997 vegetabiliskt garvat. Kromämnen som ingår i annan garvning förekommer därför inte i Kinnarps standardsortiment. Vatten Det vatten som används till såväl dricksvatten som processvatten kommer uteslutande från kommunala ledningar. Vattenförbrukningen mäts och läses av varje år. Rent vatten är en begränsad resurs som vi måste hushålla med. Energi Emballagematerial såsom plast, wellpapp, kartonger, emballageband m.m. går till återvinning eller energiutvinning. Kinnarps är anslutet till förpackningsregistret REPA. För uppvärmning av Kinnarps produktionsanläggningar och kontor, används till största delen bränslebriketter som tillverkats av produktions- och kontorsspill samt uttjänat returemballage. Uppvärmning

miljöredovisning 2013 15 med gaspanna finns vid en av enheterna. Produktionsprocesserna drivs med elektricitet från det allmänna nätet där en viss andel utgörs av s.k. grön el (vatten-/vindkraft). Dieseldrivna reservaggregat finns som komplement för såväl värme- som elproduktion. Lastbilar och personbilar drivs av miljöklassad diesel. Produktionsutsläpp till luft Ytbehandling av trä Vid ytbehandling (betsning och lackering) av trädetaljer krävs normalt olika lösningsmedel, vilka avgår till atmosfären när lacken/betsen torkar. En del av dessa ämnen är lättflyktiga och innehåller kolväten (s.k. VOC). Utsläpp av dessa lösningsmedel bidrar till bildning av marknära ozon. Det kan ge hälso effekter hos människor och djur samt växtskador på skogs- och växtgrödor. Kinnarps har genom utveckling av nya lacksystem tagit bort förekomsten av lösningsmedel med klorerade och aromatiska kolväten samt minskat använd ningen av VOC. All planlackering sker med UV-lack som är helt fri från VOC. Där kvalitetskraven så tillåter används vattenbaserade bets- och lacksystem. Där kvalitetskraven kräver VOC som lösningsmedel använder vi tills vidare bl.a. etanol och butylacetat medan vi forskar vidare mot system som är helt fria från organiska lösningsmedel. Pulverlackering Pulverlackering av metall avger en viss mängd pulverspill/stoft som hanteras i en sluten anläggning, vilket innebär att någet stoft inte avges till atmo sfären. Utsläpp av stoft till atmosfären skulle annars öka växthuseffekten och försämra luftkvaliteten. Avventilerad luft från sprutbox passerar en cyklon, ett slutfilter (avskiljning av kvartsdamm) samt en värmeväxlare före utsläpp. Lackering sker enbart då slutfiltrets funktion är säkerställd. Uppvärmning Till största delen värms Kinnarps lokaler genom förbränning av egna bränsle-briketter varvid bildas kolmonoxid, koldioxid, kväveoxider och stoft. Koldioxid utsläpp bidrar normalt till växthuseffekten, men eftersom det i vårt fall huvudsakligen är frågan om träbaserat bränsle ges inte något nettotillskott av koldioxid. Kväveoxider bidrar till övergödning och bildning av marknära ozon. Stoftutsläpp kan ge hälsoproblem och nedsmutsning i närområdet kring anläggningen. Oljeeldning förekommer vid toppar, då det även bildas en del utsläpp av svaveldioxid (försurande effekt). Vid anläggningen i Jönköping nyttjas även gas till uppvärm ning. Förbränning av gas ger emissioner som grundas på bränslets innehåll av komponenter som svavel, kväve, kol och metaller. Transportutsläpp Kinnarps verksamhet ger sammantaget upphov till transporter i form av material in till produktionen, mellan fabrikerna och av produkter ut till kund. Därutöver sker viss persontransport. Transporterna förorsakar utsläpp och luftföroreningar såsom sot, kväveoxider, kolväten och koldioxid. nödvändigt emballage (filtar och wellskivor) hem för att återbrukas vid kommande transporter. Lastbilarna är miljöklassade, tankas med miljödiesel och är utrustade med däck utan aroma tiska oljor (s.k. PAH-innehåll) i slitbanan och mindre än 3% i stommen. Vid inköp av nya fordon beaktas bland annat bränsleförbrukning, reningsteknik, bullernivå och miljöklassning till EURO IV. Buller Buller uppstår framförallt vid fläktar och installationer för ventilation och spån hantering, men alstras också vid transporter, lastning och lossning. Buller påverkar människan med stress och hörselskador samt miljön genom stör nin gar av djurlivets fortplantning. Vid de mätningar som gjorts har bullernivåerna varit godkända. Nya mätningar behöver enbart göras på anmodan av tillsynsmyndighet. Möbler Kinnarps möbelproduktion levereras levereras främst inom Sverige, men även inom Norden, Europa och övriga världen. Förbrukade och uttjänade möbler ökar sopberget. Kinnarps produkter har en erkänt lång livslängd vilket medverkar till ett gott utnyttjande av material och resurser och låg miljöbelastning. De flesta möblerna är väl förberedda för demontering och källsortering den dagen de tas ur bruk och skall dest rueras/återvinnas. Kinnarps väl etablerade nät av återförsäljare på marknaden finns till hands för rådfrågan vid destruktion och källsortering. Utsläpp till vatten Vatten som förbrukas i våra anläggningar används som sanitärt vatten och tvätt-vatten. Rent vatten är en begränsad resurs som vi måste spara på. Avloppsvatten släpps till kommunala reningsverk och innehåller inga ämnen som dessa inte kan ta hand om. Vid en av anläggningarna är tvättanlägg ningen helt sluten vilket innebär att inga utsläpp sker till yttre miljö. Avfall och farligt avfall I företagets olika processer uppstår en del spill bestående av trä, plast, tyg, metall och inkommande ej återanvändbart emballage. Detta sorteras konsekvent enligt avfallskod. Pappavfall och träavfall flisas och pressas till bränslebriketter för upp värmning av egna anläggningar samt som fjärrvärme. Allt återvinningsbart avfall såsom metall, tyg och plast från samtliga enheter, tas om hand av en gemensam omhändertagare, vars månatliga rapporter kontinuerlig ger oss en god kontroll på aktuellt avfallsläge. Aska är en avfallsprodukt från förbränningsanläggningarna och matavfall kommer från personalrestaurangerna. Det material som inte kan material- eller energi återvinnas deponeras på kommunala soptippar. Farligt avfall såsom lackrester och spillolja tas om hand för destruktion hos godkänd omhändertagare. Koncernen använder ca 80% egna fordon vid transport av möbler till kund. För resterande 20% använder vi externa transporter. Transporterna planeras för bästa möjliga körväg med fullastade fordon. Dessutom kan engångs emballage undvikas då fordonen tar med

16 miljöredovisning 2013

miljöredovisning 2013 17 fabriken i kinnarp Kinnarps AB grundades 1942 av Jarl och Evy Andersson och ligger strax söder om Falköping i Västra Götaland. Vid anläggningen till verkas möbler för kontor och offentlig miljö, det vill säga kontorsmöbler, skrivbord, konferensbord, för varingsmöbler, stolar, skärmväggar samt skol möbler. Dessutom är Kinnarp platsen för koncernens huvudkontor med bland annat företagsledning, konstruktion, försäljning och marknadsföring. Tillverkningsprocessen utgörs av bearbetning av trä varor såsom spånplattor, massivträ och faner genom lim ning, ytbehandling och montering till leverans färdiga möbler samt utlastning. Huvuddelen av produkterna tillverkas från grunden från råmaterial till färdig produkt. Vad gäller vissa produkter t ex stolar, är det mest fråga om montering av komponenter från egna fabriker och underleveran törer. Möblerna levereras i huvudsak med egna fordon ut till kund där slutmontering sker. Vid transportplanering vilket sker för varje enskild transport, inplaneras även hämtning av material från underleve rantörer. Vi transporterar även material för andra företag. Korta fakta Kinnarp Antal anställda 763 personer Enheten betecknas som B-verksamhet och är tillstånds pliktig enligt miljöskyddslagen för tillverkning och ytbehandling av kontorsmöbler samt för förbrännings anläggningen. Tillståndsgivare för verksamheten är Länsstyrelsen i Västra Götalands län. För processer som genererar utsläpp finns kontrollprogram med månatlig journalförning. Sammanställning av resultaten görs i årsrapport som tillställs tillsynsmyndigheten i Falköpings kommun. Produktionsyta 100 000 m 2 Kontorsyta 12 000 m 2 Produktionsvolym 2012 229 426 m 3 möbler produktvolym 1988-2012 utsläpp av lösningsmedel 1988-2012 m³ x 10³ 300 kg x 10³ 200 250 150 200 100 150 50 0-88 -90-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 -10 2012 0-88 -90-92 -94-96 -98-00 -02-04 -06-08 -10 2012

18 miljöredovisning 2013 miljöpåverkan i kinnarp 2012 Råvaror brännbart spill och återvinning Trä och träbaserat material används i stor omfattning. Totalt inköp av trä och träbaserat material ca 14 393 ton varav FSC-certifierad råvara ca 40,8% varav PEFC-certifierad träråvara 41,5% Metallkomponenter av bland annat stål och aluminium används i viss omfattning. Totalt inköp av stål ca 8 124 ton Totalt inköp av aluminium 2 419 ton Andel återvunnen strängsprutad aluminium 65% Andel återvunnen gjuten aluminium 95% Sammantaget omhändertogs det mesta av allt fast spill för återvinning eller energi produktion. Träspill och pappersemballage gick till energiåtervinning och pressa des till bränslebriketter, dessa används till uppvärmning. Övrigt brännbart spill som plast polyeter tyg m.m. eldades i Lidköpings fjärrvärmeverk. Övriga sorterade fraktioner såsom metall, mjukplast och plastband, togs om hand för materialåtervinning. Totalt omhändertaget fast spill för återvinning eller energiproduktion 96,95% Total mängd pressad träspill och pappersemballage (bränslebriketter) 3 300 ton Bränslebriketterna motsvarar 15 410 979 kwh Plastdetaljer såsom polypropen, polyamid och polystyren. Totalt inköp av plast ca 2 234 ton varav återvunnen plast 26% Kemikalier produktionsutsläpp till luft Ytbehandling. I Kinnarp ytbehandlas planmöbler med lösningsmedelfri UV-lackering och vissa trädetaljer med elektrostatisk lackering. Vissa detaljer har hårdare kvalitetskrav vilket fortfarande innebär en mindre förbrukning av lösningsmedel. Lack appliceras genom såväl UV-lackering som elektrostatisk lackering och handspruta. Total förbrukning av lösningsmedelfria akrylatlacker 81 656 liter Total förbrukning av vattenbaserade lacker 187 540 liter Total förbrukning av lösningsmedelsbaserade lacker 17 414 liter Totalt förbrukning av lösningsmedel 14 622 kg Uppvärmning sker till största delen genom förbränning av trä- och pappersbaserade bränslebriketter med dieseldrivna reservaggregat som komplement. Rökgasernas stoft renas genom en effektiv reningsanläggning. Lim Total förbrukning av vattenbaserat lim Total förbrukning av smältlim 81,6 ton 34,7 ton Total mängd utsläpp av koldioxid Total mängd utsläpp av kvävedioxider Total mängd utsläpp av svaveldioxider 97,34 ton 100,0 kg 62,50 kg Metalltvätt används vid service och underhåll. transportutsläpp Köldmedia består av HFC. CFC och HCFC är helt borttagna från anläggningen i Kinnarp. Installerad mängd HFC 181,4 kg Vatten Vatten används bl a till fordonstvätt, tvätt av limvalsar, tvätt av lackvalsar samt sanitärt vatten. Total förbrukning av rent vatten 21 900 m 3 i Kinnarp. För underhåll finns en serviceverkstad och tvätthall. Användning av tvätt- och smörjämnen miljöanpassas och anläggningen ingår i företagets miljöledningssystem. Totalt rullade våra egna lastbilar ca 3 292 000 km Totalt rullade våra egna personbilar ca 1 615 800 km Total bränsleförbrukning av diesel 1 046 305 liter Total bränsleförbrukning av bensin 797 liter Detta ledde till följande utsläppsmängd: Total mängd utsläpp av koldioxid 2 627,2 ton Total mängd utsläpp av kvävedioxider 2,46 ton Total mängd utsläpp av svaveldioxider 16,9 kg Energi Buller Energi användes bl a till uppvärmning av lokaler och processvatten. Vid elavbrott produceras elenergi av dieseldrivna reservaggregat Total förbrukning av egenproducerade bränslebriketter 3 300 ton Total förbrukning av olja till reservvärmepanna 37 m 3 Köpt elkraft motsvarande 14,9 GWh Den externa bullernivån utanför fabriken är uppmätt vid närmaste bostadsfastig het.vid den senaste mätningen visade sig bullernivåerna vara tillåtna enligt gällande gränsvärden.

miljöredovisning 2013 19 Möbler Avfall och farligt avfall Möbelproduktionen i Kinnarp. Total produktionsvolym ca 229 426 m 3 varav bord och förvaring 45% varav arbetsstolar 29% varav stoppmöbler 5% varav skärmväggar 5% varav övriga produkter 16% Icke brännbart eller återvinningsbart spill depo nerades. Uppvärmningsanläggningen genererade aska som skickades till deponi. Farligt avfall togs om hand för destruktion. Icke brännbart eller återvinningsbart spill 114,502 ton varav till deponi lämnades 0 ton Aska till deponi 77,8 ton Utsläpp till vatten Sanitärt vatten och processvatten Avloppsvatten från anläggningen leds till det kommunala reningsverket i Falköping. Det består i första hand av sanitärt vatten men även en del processvatten förekommer. Tvättvatten Från fordonstvätt i tvätthall leds spillvatten till en oljeavskiljare innan det går vidare till kommunens reningsverk. Tvättkemikalier som används är kontrollerade ur miljösynpunkt. Vid rengöring av betsmaskiner för vattenbaserade betser släpps tvättvattnet till kommunens reningsverk. Betserna kontrolleras så att de är fria från tungmetaller och miljöfarliga ämnen. Miljömål 2013 Minskad kemikalieanvändning Detta miljömål har utgått sedan 05/06 men arbetet fortgår med att byta ut farliga kemikalier mot mindre miljöbelastande och hälsoskadliga ämnen. Minskad kemikalieanvändning har länge funnits som en rutin i Kinnarps och denna rutin kommer framöver att utvecklas genom införandet av ett nytt kemikalieinventeringsprogram. Lösningsmedelsfattiga lacksystem Vi strävar efter att minska lösningsmedelsutsläppen ytterligare oavsett mängd levererad möbel. Detta är en ambitiös målsättning och vi har en lång väg kvar innan vi når dit. Som ett steg på vägen har vi satt målet att minska mängden lösningsmedelutsläpp med ett ton eller till 0,012 kg/m2 under budgetåret 2012/2013. Detta är något som vi förväntar oss nå genom att förbättra våra interna rutiner. Vision Utsläpp av lösningsmedel En industri som släpper ut över en viss mängd (25 ton/år) flyktiga organiska lösningsmedel (VOC) måste enligt Miljöbalken ha tillstånd (ändring i Miljöbalken sen årsskiftet 07/08). Verksamheter med utsläpp som understiger detta värde har bara anmälningsplikt till Länsstyrelsen. Kinnarps har sedan 1980-talet haft en produktion i sådan omfattning att tillstånd krävs. Utsläppen har dock genom årens lopp kraftigt reducerats trots att produktionen mångfaldigats. Vår vision är att ytterligare minska utsläppen så att vi i framtiden bara är anmälningspliktiga. Energiförbrukning All energiproduktion påverkar vår miljö på ett eller annat sätt, därför är det viktigt att använda så lite energi som möjligt för att på så sätt minimera vår miljöpåverkan. I fabriken hålls regelbundet energimöten för att arbeta med att minska energianvändningen för värme, el och ventilation. Vår vision är att ta fram övergripande miljömål för energiförbrukning respektive vattenförbrukning i förhållande till mängd producerad möbel och att arbeta med mätbara aktiviteter som stödjer dessa mål. Energiförbrukning Genom att vi mäter energiförbrukningen för produktion av värme kan vi avläsa effektivitetsgraden på fastbränslecentralen. Målsättningen sedan 2006 har varit att för varje år förbruka 10% mindre än medelvärdet från den senaste femårsperioden. Sedan dess har flera effektiviseringar genomförts som lett till stora besparingar. Uppmätt resultat för 2012 var 2% över medelvärdet. De redan genomförda effektiviseringarna i kombination med att 2012 var ett jämförelsevis kallt år med kalla vintermånader kan förklara ökningen. Arbetet fortgår med att effektivisera fastbränslepannan. Ansvarsfullt skogsbruk Kinnarps har, som medlem i WWF s GFTN-nätverk, åtagit sig att stegvis öka andelen inköpt träråvara som kommer från ansvarsfullt brukade skogar. Målsättningen 2012 var att 40% av det inköpta trämaterialet skulle komma från FSC-certifierade skogar, ett mål som uppnåddes då andelen slutade på 40,8%. Inför kommande år höjs ambitionen och målet är att 50% av trämaterialet ska komma från skogar som är certifierade enligt FSC. Senast 2007 skulle vi haft en FSC-certifierad spånskiva i ordinarie produktion ett mål som vi nu under 2012 lyckats nå. Huvudsyftet med att köpa in FSC-certifierad träråvara är att den härstammar från lagliga källor och har minimal negativ inverkan på människor och den biologiska mångfalden.

20 miljöredovisning 2013 miljödata kinnarp Nedan följer en redovisning av relevant miljödata som gäller för fabriken i Kinnarp. Tabellen inne håller resultaten från de senaste fyra årens mätningar samt när mätning genomfördes första gången. Produktion År 1988 2008 2009 2010 2012 Mängd producerade möbler (m 3 ) 124 500 297 180 221 201 235 323 229 426 Lackad yta m 2 1 223 563 1 150 514 1 196 552 1 162 859 Villkor i tillstånd (m 2 /år) 5 000 000 5 000 000 5 000 000 5 000 000 Kommentar: Mätnoggrannhet; framräknat ca-värde. Fr o m november 2000 gäller nytt miljötillstånd. Utsläpp av lösningsmedel År 1988 2008 2009 2010 2012 Förbrukad mängd lösningsmedel (kg) 163 835 15 588 16 172 16 528 14 622 Villkor i tillstånd (kg/år) 165 000 50 000 50 000 50 000 50 000 Förbrukad mängd lösningsmedel prod. möbel (kg m 3 ) 1,32 0,05 0,07 0,07 0,064 Förbrukad mängd lösningsmedel lackerad yta (kg/m 2 ) 0,013 0,014 0,013 0,013 Förbrukad mängd aromatiska kolväten (kg) 18 7 11 33 Kommentar: Fr o m november 2000 gäller nytt miljötillstånd. Farligt avfall År 1988 2008 2009 2010 2012 Spillolja (l) 4 500 300 4 900 2 000 600 Oljefilter (kg) 870 199 119 466 Färg lösningsmedel (kg) 3 320 17 011 17 785 26 358 21 233 Andra emulsioner vatten med oljeförekomst (kg) 1 000 6 100 0 0 6 336 Avfall År 1990 2008 2009 2010 2012 Förbränning (ton) 287,7 156 134 120 Deponi (ton) 664 30,6 2 0 0 Skrot till återvinning (ton) 66,8 107,7 134 187 213,5 Plast till återvinning (ton) 4,4 0 14 10 Aska till deponi (ton) 30 63,8 47 72 77,8 Wellpapp till återvinning (ton) 22,5 2,44 0 0 Glasåtervinning (kg) 130 379 Matavfall (liter) 11 100 Mätnoggrannhet för aska till deponi: beräknat efter en ca-vikt på 3 ton per container. Från och med 1998 baserat på vägning.

miljöredovisning 2013 21 Energiförbrukning År 1994 2008 2009 2010 2012 Förbrukad mängd olja (m 3 ) 21 35,7 19 46 37 Förbrukad mängd briketter (ton) 2 900 4 087 3 272 4 595 3300 Elförbrukning (GWh/år) 13,7 19,5 16 15,9 14,9 Mätnoggrannhet: Mängd olja beräknat ca-värde efter gångtid på panna. Mängd briketter beräknat ca-värde efter mätdata från energimätare. Elförbrukning avser inköpt mängd. Egenproducerad mängd med dieselgenerator tillkommer med ca 0,1-0,2 GWh/år. Bränsleförbrukning År 1996 2008 2009 2010 2012 Förbrukad mängd diesel (l) 720 000 1 183 979 955 949 1 027 491 1 046 305 Förbrukad mängd bensin (l) 73 860 690 1 331 1 336 797 Kommentar: Mängd diesel gäller för egna lastbilar. Mängd bensin gäller för egna tjänstebilar. (Uppgifter hämtade från bränsleleverantören). Fr.o.m. 1998 har dieseldrivna tjänstebilar köpts in. Utsläpp från panna År 1993 2008 2009 2010 2012 Stoftutsläpp (mg/m 3 ) 44 160 100 135 51 Riktvärde i tillstånd (mg/m 3 ) 100 100 NOx/Kväveoxider (mg/m3) 66 Buller År 1996 1998 1999 2001 Dag 07.00 18.00 (db(a)) Riktvärde i tillstånd 55 47 46 Kväll 18.00 22.00 (db(a)) Riktvärde i tillstånd 50 45 Natt 22.00 07.00 (db(a)) Riktvärde i tillstånd 45 *Kommentar: Vidtagna åtgärder för bullerdämpning har haft avsedd effekt. Fr o m 2002 kommer mätning att göras på anmodan från myndighet. Vattenförbrukning År 1998 2008 2009 2010 2012 m 3 23 718 20 580 19 940 20 000 21900

22 miljöredovisning 2013

miljöredovisning 2013 23 fabriken i skillingaryd Skillingarydsfabriken tillverkar stolar och stoppmöbler i form av soffor och fåtöljer. Hela produktionen levereras till Kinnarp som Dåvarande Granstrand AB grundades 1944 och blev 1987 ett dotterbolag till Kinnarps. Sedan 1999 är anlägg ningen en del av Kinnarps AB, fortfarande beläget i Vaggeryds kommun i Jönköpings län. Korta fakta Skillingaryd därefter distribuerar möblerna till kund. Tillverkningsprocessen består av tillskärning, sömnad, snickeri, ytbehandling, tapetsering och montering. Enheten betecknas som B-verksamhet och är tillståndspliktig enligt miljöbalken för ytbehandling av möbler, tillverkning av polyuretan, tillverkning av briketter samt för förbränningsanläggningen. Tillsyns myndighet är Vaggeryds kommun. Antal anställda 249 personer Produktionsyta 24 222 m 2 Kontorsyta 2 278 m 2 Produktionsvolym 2012 1 385 756 enheter 74 200 enheter, PUR* * Egen tillverkning av polyuretan (PUR) startades upp under januari 2009 produktionsvolym 1994-2012 x 10³ 1400 utsläpp av lösningsmedel 1994-2012 kg x 10³ 30 1300 1200 20 1100 1000 10 900 800 0-94 -96-98 -00-02 -04-06 -08-10 2012 700 600 500 400 300 0-94 -96-98 -00-02 -04-06 -08-10 2012

24 miljöredovisning 2013 miljöpåverkan i skillingaryd 2012 Råvaror Energi Trä och träbaserat material används i viss omfattning. Totalt inköp av trä och träbaserat material ca 763 ton Energi användes bl a till uppvärmning av lokaler. Vid elavbrott produceras elenergi av dieseldrivna reservaggregat. Metallkomponenter av bland annat stål och aluminium används i viss omfattning. Totalt inköp av stål ca 1 922 ton Totalt inköp av aluminium 96 ton Andel återvunnen strängsprutad aluminium 65% Andel återvunnen gjuten aluminium 95% Stoppningsmaterial och plastdetaljer såsom CMHR-skum, polypropen, polyamid och polystyren används i stor omfattning. Total förbrukning av egenproducerade bränslebriketter 1 199 ton Total förbrukning av olja till reservvärmepanna 25 m 3 Köpt elkraft motsvarande 4,3 GWh Brännbart spill och återvinning Sammantaget omhändertogs det mesta av allt fast spill för återvinning eller energi produktion. Tygspill används till ljudabsorberande material i skärmväggar. Totalt inköp av plast ca 69 ton Totalt inköp av stoppningsmaterial 1 018 ton Textil och läder används i stor omfattning. Totalt inköp av textil ca 845 878 löpmeter varav ullbaserade tyger 76% Totalt inköp av läder 19 801 m 2 vilket motsvarar djurhudar 4 305 st Kemikalier Lack appliceras genom såväl elektrostatisk lackering som handspruta. Total förbrukning av akrylatlacker fria från VOC 13 790 liter Total förbrukning av vattenbaserade lacker 446 liter Total förbrukning av VOC lösningsmedelsbaserade lacker 1 908 liter Totalt omhändertaget fast spill för återvinning eller energiproduktion 100% Totalt lämnades till deponi 0% Total förbrukning av bränslebriketter 1 922 ton Bränslebriketterna motsvarar 5 599 322,2 kwh Produktionsutsläpp till luft Ytbehandling. I Skillingaryd ytbehandlas vissa trädetaljer med elektrostatisk lackering. Totalt förbrukning av lösningsmedel 2 162 kg Uppvärmning sker till största delen genom förbränning av trä- och pappersbaserade bränslebriketter med dieseldrivna reservaggregat som komplement. Rökgasernas stoft renas genom en effektiv reningsanläggning. Lim Total förbrukning av vattenbaserat lim Total förbrukning av smältlim 1 205 kg 19,06 ton Total mängd utsläpp av koldioxid Total mängd utsläpp av kvävedioxider Total mängd utsläpp av svaveldioxider 65,40 ton 63,74 kg 42,11 kg Köldmedia består av HFC. CFC och HCFC är helt borttagna från anläggningen i Kinnarp. Installerad mängd HFC 40 kg Vatten Vatten Total förbrukning av rent vatten 1 066 m 3 Buller Buller genereras framför allt av ventilation och spånutsug samt lastbilar i samband med lastning och lossning. Vid mätning 1997 låg dessa värden långt under tillåtna gränsvärden. Möbler Möbelproduktionen i Skillingaryd. Total produktionsvolym 1 385 756 enheter Varav enheter PUR 53,5%

miljöredovisning 2013 25 Utsläpp till vatten Sanitärt vatten I fabriken förekommer inga processer som ger upphov till vattenutsläpp. Risk för ofrivilliga utsläpp från fabriken är minimal då golvavlopp saknas. Vatten som används är endast för sanitära ändamål och släpps ut till kommunens spillvattennät. Avfall och farligt avfall Huvuddelen av vårt industriavfall är brännbart och används till energiåtervinning. Icke brännbart eller återvinningsbart spill depo neras. Uppvärmningsanläggningen genererade aska som skickades till deponi. Farligt avfall i form av lösningsmedelsavfall togs om hand för destruktion. Icke brännbart eller återvinningsbart spill 0 ton Aska till deponi 13,26 ton För omhändertagande 22,2 ton Andra emulsioner, vatten med oljeförekomst 12 m 3 Miljömål 2013 Materialutnyttjande tyg Projektet visar hur optimalt vi utnyttjar materialet. Lågt materialutnyttjande leder till en ökad miljöbelastning med ökade transporter samt ökad förbrukning av material. Målet för materialutnyttjande av tyg var att nå minst 80%. Resultatet blev 80%. En nyinvestering har gjorts i en ny maskin vilket har ökat nyttjandegraden. Samma målsättning kvarstår för 2013 för att säkerställa måluppfyllnad. Det tygspill som ändå uppkommer skickas idag till återvinning och ombearbetas för att kunna återanvändas som material i våra ljudabsorbenter och skärmväggar. På så sätt blir vårt tygspill till nya produkter. Vision Energiförbrukning All energiproduktion påverkar vår miljö på ett eller annat sätt, därför är det viktigt för oss att använda så lite energi som möjligt för att på så sätt minimera vår miljöpåverkan. I fabriken hålls regelbundet energimöten för att arbeta med att minska energianvändningen för värme, el och ventilation. Ett antal energibesparingsprojekt har genomförts under året och detta kommer även under kommande år vara ett prioriterat arbete för att effektivisera verksamheten långsiktigt. Vår vision är att ta fram övergripande miljömål för energiförbrukning respektive vattenförbrukning i förhållande till mängd producerad möbel och att arbeta med mätbara aktiviteter som stödjer dessa mål. Deponifri industri Vi har en ambition att återvinningsgraden ur energi- och materialsynpunkt skall vara så hög som möjligt. Det som blir över och går till deponi, skall vara så lite som möjligt. I detta arbete är vi starkt behjälpta av den återrapportering som vi numera får månadsvis från vår materialåtervinnare. Detta hjälper oss att för framtiden sätta mer konkreta mål för att närma oss en deponifri industri. Stoppningsmaterial För att klara brandkraven används tidigare ett stoppningsmaterial som kallas CMHR (combustion modified high resilient) som innehöll flamskyddsmedel baserade på melamin samt klorfosfat. Detta CMHR-skum har nu tagits ur produktionen och istället ersatts av ett HR-skum (High Resillience). HRskummet är ett stoppningsmaterial som inte innehåller flamskyddsmedel, utan att för den delen ha lägre brandhärdighet. Sedan senhösten 2008 har egen produktion av stoppningsmaterial startats upp vid fabriken i Skillingaryd. Detta stoppningsmaterial är endast baserat på MDI och polyol och använder ett vattenbaserat släppmedel. Självklart används inte freoner utan vatten för att blåsa upp stoppningsmaterialet under produktion varken under egen tillverkning eller hos våra leverantörer. Idag tillverkas mer än 90% av alla arbetsstolsdetaljer i Skillingaryd och vi har därmed nått vårt mål för att kunna tillverka polyeterskum med så liten miljöpåverkan som möjligt. I och med detta har vi också reducerat miljöbelastningen av transporter till Skillingaryd med motsvarande en lastbil om dagen. Lösningsmedelsutsläpp Verksamheten i Skillingaryd skall inte generera utsläpp överstigande 10 ton flyktiga organiska lösningsmedel (VOC) oavsett framtida produktionsökningar. Den nuvarande användningen av lösningsmedel ligger på en årstakt på ca 2500 kg vilket innebär att vi med stor marginal klarar målsättningen.

26 miljöredovisning 2013 miljödata skillingaryd Nedan följer en redovisning av relevant miljödata för fabriken i Skillingaryd. För 1993 är värdena grundade på uppskattningar. I övrigt innehåller tabellen resultat från de senaste fyra årens mätningar samt då mätning gjordes första gången. Produktion År 1993 2008 2009 2010 2012 Antal utlevererade enheter (st) 143 000 692 792 713 371 1 062 024 1 385 756 Utsläpp av lösningsmedel År 1993 2008 2009 2010 2012 Förbrukad mängd lösningsmedel (kg) 31 400 2 026 1 963 2 869 2162 Villkor i tillstånd (kg/år, gäller utsläppt mängd) 10 000* 10 000* 10 000* 10 000* Förbrukad mängd aromatiska kolväten (kg) 2 4 12 9 Kommentar: Fr o m november 2000 gäller nytt miljötillstånd. *Nytt tillstånd p g a tillverkning av polyuretan. Farligt avfall År 99/00 2008 2009 2010 2012 För omhändertagande (ton) 7,2 0 4,4 0,98 22,2 Skurvatten (m 3 ) 0,53 12 Avfall År 1993 2008 2009 2010 2012 Förbränning (ton) 173,7 91 81,4 88,9 Deponi (ton) 9,3 3 0 0 Skrot till återvinning (ton) 33 36 39 65,6 Mjukplast till återvinning (ton) 4,7 8 5,1 7,4 Aska till deponi (ton) 4,0 8,2 17,8 15,2 13,26 Wellpapp (ton) 9,4 3,3 0 0 Textilavfall till återvinning (ton) 47,8 120 Avfallet vägs av omhändertagaren. T.o.m. 1999 har allt avfall räknats ihop till industriavfall. Fr.o.m. 2000 redovisas detta separat. Avfall för förbränning går till Tekniska verken i Linköping.

miljöredovisning 2013 27 Energiförbrukning År 1993 2008 2009 2010 2012 Förbrukad mängd olja (m 3 ) 10 10,9 14 16 25 Förbrukad mängd briketter (ton) 1 200 1 260 1 359 1 627 1 199 Elförbrukning (GWh/år) 4,1 3,9 4 4,3 Mängd briketter beräknas efter värde från värmemätare och köpta briketter. Utsläpp från panna År 1994 2008 2009 2010 2012 Stoftutsläpp (mg/m 3 ) 146 171 200 181 241 Villkor i tillstånd (mg/m 3 ) 250 * Mätning ej nödvändig enligt tillsynsmyndighet. ** Mätning uppskjuten t.o.m. 2008. Buller År 1997 Dag 07.00 18.00 (db(a)) Riktvärde i tillstånd 50 23,2 Kväll 18.00 22.00 (db(a)) Riktvärde i tillstånd 45 Natt 22.00 07.00 (db(a)) Riktvärde i tillstånd 40 Mätning ej nödvändig enligt tillsynsmyndighet. Vattenförbrukning År 2008 2009 2010 2012 m 3 2 946 1 659 1 993 1 066

28 miljöredovisning 2013

miljöredovisning 2013 29 fabriken i jönköping Reiners Industrier AB grundades 1946 och är sedan 1999 en del av Kinnarps AB. Anläggningen är strategiskt belägen tre minuter från Jönköpings flygplats. Kinnarps i Jönköping tillverkar mekanismer till arbets stolar, stativ till höj- och sänkbara arbetsbord, mapp lådor samt tillbehör. Produktionen består av ämnestillverkning stansning, pressning, bockning, sammanfogning, robot- och manuellsvetsning samt avfettning, lackering och montering. Korta fakta Jönköping Enheten betecknas som C-verksamhet och är anmälningspliktig enligt miljöbalken för vattenbaserad avfettning samt tankvolym för processoljor. Tillsynsmyndighet för verksamheten är Jönköpings kommun. Antal anställda 145 personer Produktionsyta 18 200 m 2 Kontorsyta 2 520 m 2 Produktionsvolym 2012 12 miljoner detaljer plåtförbrukning 1999-2012 deponi 1999-2012 kg x 10³ 4 000 kg x 10³ 40 3 000 30 2 000 20 1 000 10 0-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -12 0-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-12