Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:



Relevanta dokument
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Momentguide: Kalla kriget

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

HISTORIA. Ämnets syfte

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Kursplan: Samhällskunskap

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

Förslag den 25 september Historia

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Med ämnet i fokus. Sexualitet, relationer och jämställdhet i ämnesundervisningen. Teresa Fernandez Long Gymnasielärare och konsult

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

Religionskunskap. Ämnets syfte

Kursplanen i ämnet historia

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Sex och samlevnad i gymnasieskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i gymnasieskolans styrdokument

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

3.13 Historia. Centralt innehåll

HISTORIA 3.13 HISTORIA

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

(U2009/2114/G, U2009/5688/G)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Syfte och mål med kursen

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Övergripande planering Reviderad:

Att leva tillsammans

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Historia GR (A), 30 hp

Humanistiska programmet (HU)

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Tänket bakom filmserien

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Transkript:

Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Eleverna ska därigenom ges möjlighet att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. 2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. 3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. 5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. Vid Löftadalens folkhögskola ger vi kurser motsvarande gymnasieskolans kurser 1a1 och 1a2. Historia 1a1 bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande, kurs 1a2 bygger på kurs 1a1.

Historia 1a1 Kursen historia 1a1 omfattar punkterna 1 2 och 4 5 ovan under rubriken Ämnets syfte Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien. Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Tolkning och användning av olika slags källmaterial. Hur individer och grupper använt historia i samband med aktuella konflikter och samarbetssträvanden.

Kunskapskrav motsvarande godkänd nivå i historia 1a1: Deltagaren kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan deltagaren översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Deltagaren ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Deltagaren ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan deltagaren dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Deltagaren kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår deltagaren från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Deltagaren kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger deltagaren några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Kurslitteratur Kurslitteratur och kursens praktiska genomförande bestäms gemensamt av lärare och kursdeltagare. Vi använder både traditionella böcker och digitala resurser. Kursen kan innehålla studiebesök och utflykter.

Historia 1a2 Kursen historia 1a2 omfattar punkterna 1 5 ovan under rubriken Ämnets syfte, med särskild betoning på punkterna 3 och 4. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial utifrån källkritiska kriterier och metoder. Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv.

Kunskapskrav motsvarande godkänd nivå i historia 1a2 Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser. Kurslitteratur Kurslitteratur och kursens praktiska genomförande bestäms gemensamt av lärare och kursdeltagare. Vi använder både traditionella böcker och digitala resurser. Kursen kan innehålla studiebesök och utflykter.