Miljörapport 2012 Högdalenverket
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 4 - Pannor... 5 - Reningsutrustning... 8 - Bränslelager...10 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET...10 1.2.1 Provförbränning av italiensk avfall...10 1.2.2 Mät- och reningsutrustning för utsläpp till luft...10 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN...11 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT...11 2.2 UTSLÄPP FRÅN TRANSPORTER...14 2.3 UTSLÄPP TILL VATTEN...14 3 GÄLLANDE TILLSTÅND...16 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET...17 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD...17 3.3 TILLSYNSMYNDIGHETER...17 4 VILLKORSEFTERLEVNAD...18 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION...18 4.1.1 Utsläpp till vatten...19 4.1.2 Utsläpp till luft...20 4.1.3 Damning, luktolägenhet m.m....23 4.1.4 Konstruktions och byggnadsvillkor...24 4.1.5 Mätkrav...24 4.1.6 Övriga villkor...24 4.2 EFTERLEVNAD AV NFS-FÖRESKRIFTER...25 4.2.1 NFS 2002:28...25 4.2.2 Utsläpp till vatten...25 4.2.3 Utsläpp till luft...26 4.2.4 Restprodukter och avfall...29 4.2.5 Konstruktions- och byggnadsvillkor...29 4.2.6 Mätkrav...30 4.2.7 Övriga villkor...31 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET...31 5.1 SAMMANFATTNING AV RESULTATET AV MÄTNINGAR...31 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL...32 6.1 FORTUM VÄRME...32 6.2 HÖGDALENVERKET...32 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER...32 8 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN...33 8.1 ÅTGÄRDER FÖR ENERGIHUSHÅLLNING/EFFEKTIVISERING...33 8.1.1 Fortum Värme...33 8.2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN...34 9 KEMISKA PRODUKTER...34 9.1 FORTUM VÄRME...34
9.2 HÖGDALENVERKET...35 10 AVFALLSMÄNGDER...35 11 RISKHANTERING...36 11.1 FORTUM VÄRME...36 11.2 HÖGDALENVERKET...36 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER...36 13 ÖVRIG INFORMATION...37 14 UNDERSKRIFT...37 2(37)
1 Verksamhetsbeskrivning Vid Högdalens kraftvärmeverk produceras värme och elkraft genom framförallt förbränning av hushållsavfall och industriavfall. På anläggningen finns fyra avfallseldade ångpannor och en returbränsleeldad ångpanna som bygger på fluidiserad bäddteknik. Dessutom finns en oljeeldad ångpanna och en elpanna som används som spetspannor när det är kallt. Anläggningsdelarna är beskrivna i avsnitt 1.1.2. Sommaren 2008 sammankopplades Stockholms södra och centrala fjärrvärmenät och blev Stockholms fjärrvärmenät City/Söder. Högdalens kraftvärmeverk är en basanläggning på södra delen av nätet där det även finns ytterligare en basanläggning, Hammarbyverket, och ett antal mindre värmeverk som fungerar som spets- och reservanläggningar. Sammankopplingen City/Söder medför miljömässiga fördelar då det innebär att spetsanläggningar på Södra fjärrvärmenätet vintertid kan ersättas av basproduktion från centrala fjärrvärmenätet och på sommaren kan Högdalenverkets avfallseldade basproduktion ersätta koleldad basproduktion från Värtaverket. 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering 1.1.1 Lokalisering Högdalens kraftvärmeverk är beläget cirka 7 km söder om Stockholms centrum, i anslutning till Högdalens industriområde. Inom 1 km radie finns ett antal bostadsområden såsom Högdalen 800 meter nordväst om anläggningen, Bandhagen 900 meter norr om anläggningen, Gubbängen 1000 meter nordost om anläggningen, Hökarängen 700 meter öster om anläggningen och Fagersjö 600 meter söder om anläggningen. Kraftvärmeverket är mot väster, söder och öster omgiven av ett fritidsområde med starkt kuperad terräng. Anläggningens grundplan ligger på nivå +42,00 och högsta parti i den omgivande terrängen på nivå +100,00. I figur 1 nedan visas en karta över närområdet. 3(37)
Figur 1 Karta över Fortums fjärrvärmenät i Storstockholm 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar Högdalenverket består av fyra avfallseldade ångpannor, P1-P4, en oljeeldad ångpanna, P5, en biobränsleeldad ångpanna, P6, samt två mindre oljepannor, P11-P12, och en elpanna, EP21. Dessutom finns efter pannorna P1-P4 och P6 rökgaskondensering där ytterligare energi kan utvinnas. För elproduktion finns även två ångturbiner, G1 och G6. De fem fastbränslepannorna utgör basproduktionen av värme till fjärrvärmenätet. De mindre befintliga oljepannorna har monterats ned när P4 byggdes och avses ersättas. Oljepanna P5 är numera en spetslastpanna och körs vid effektbrist. En sammanställning av enheterna redovisas i tabell 1. 4(37)
Tabell 1: Enheter vid Högdalenverket Enhet År för i drifttagande Huvudsakligt bränsle Nyttig effekt i MW (ca) P1 och P2 1969 Hushållsavfall 2 20 P3 1986 Hushållsavfall 44 P4 2004 Hushållsavfall 83 P5 1979 Eldningsolja 1 80 och bioolja P6 2000 Returbränsle 90 P11 och P12 1974 Eldningsolja 1 2 10 EP21 1983 El 25 (borttagen från energibalans en) Rökgaskondensering P1-2000 - 10 P3 Rökgaskondensering P4 2004-16 Rökgaskondensering P6 2000-10 En kombinerad hetvattenackumulator och expansionstank är kopplad till Högdalenverket och fjärrvärmenätet. Ackumulatorn rymmer 900 m 3 fjärrvärmevatten och dess främsta uppgift är att jämna ut dygnsvariationerna och därmed ge en jämnare drift av anläggningen. Samtliga pannor är anslutna till en gemensam skorsten med totalt sex separata rökrör. Anslutningen från P1-P3 efter rökgaskondenseringen (P0) går ut i ett gemensamt rökrör, då P0 inte är i drift leds rökgaserna till två "by pass" rökrör. Rökgaserna från P4, P5 och P6 går ut i varsitt rör. I skorstenen finns plats för totalt sju rökrör. Skorstenen står på anläggningens grundplan +42,00 och rökrören mynnar på nivå +182,00. - Pannor Panna P1 och P2 Panna 1 och 2 är avfallseldade rosterpannor som levererar överhettad ånga. Avfallsbränslet förs ner till eldstaden med hjälp av ett fram- och återgående matarbord. Bränsletillförseln är ca 10 ton avfall/h. Bränslebädden vilar på cylindriska valsar som långsamt roterar. Aska och slagg faller ner i ett vattenfyllt släckningskar och transporteras därefter till en slaggbunker. Överhettare och förångningsslingor sotas med hjälp av ånga, så kallad ångsotning, som tillförs genom roterande lansar. Rökgaserna renas i en gemensam rökgasrening tillsammans med rökgaserna från panna 3. Panna P3 Panna 3 är en avfallseldad rosterpanna som levererar överhettad ånga. Bränsle tillförs eldstaden med tre horisontellt liggande matarbord. Bränsletillförseln är 15 ton avfall/h. Den lutande rostern är försedd med rosterstavar, där varannan är rörlig för att öka omrörningen av den glödande bädden. Slagg och aska faller ner i ett släckningskar och transporteras sedan vidare till en slaggbunker. Rökgaserna renas i en gemensam rökgasrening 5(37)
för panna 1-3. I figur 2 nedan visas ett principschema över P1-P3 med tillhörande rökgasrening. Figur 2: Principschema över panna 1-3 med tillhörande rökgasrening Panna P4 Panna P4 är en avfallseldad rosterpanna, som levererar överhettad ånga till ett gemensamt ångsystem. Pannan är utformad för att kunna hantera bränslen med höga halter av klor och svavel samt fasta föroreningar som t ex skrymmande föremål, metallföremål, burkar, sand, sten, glasbitar mm. Nio matarbord tillför bränsle till rosten, som består av en vattenkyld och en luftkyld del. Rostytan uppgår till 120 m 2. Bränsletillförseln är 34 ton/h. Slaggen matas ut med två hydrauliska pushers till skakrännor som transporterar slagg och rostgenomfall genom hål i pannväggen till slaggbunkern. Pannan sotas med ångsotare och slagsotare. Panna P5 Panna 5 är en oljeeldad ångpanna som är försedd med tre brännare. För att oljan ska förbrännas fullständigt och rökfritt måste den sönderdelas till mycket små partiklar. I brännaren omvandlas oljan till en tunn film genom hög rotation, sönderdelning av oljefilmen sker genom att primärluft blåses på filmen några millimeter utanför rotationskoppens kant. Pannans effektuttag regleras genom förändringar av oljeflödet eller antalet brännare. Vid stillestånd varmhålls pannan genom rundpumpning och värmning av pannvattnet. År 2005 anpassades pannans bränsle- och brännarsystem till bioolja. Konverteringen omfattade ny bränslemottagning, bränslesystem, cisterner, distributionssystem för bränsle samt nya brännardetaljer. 6(37)
Panna P6 Panna 6 är av typen cirkulerande fluidiserad bädd, CFB, och eldas med utsorterat returbränsle från industri och samhälle samt biobränslen. Bränslekapaciteten är 30 ton bränsle/h. Förbränningen sker i en fluidiserad sandbädd som genomströmmas av luft underifrån. Rökgasen och partiklar strömmar sedan genom eldstaden till en cyklon där rökgaser avskiljs från sand och andra tyngre partiklar. Sanden cirkuleras tillbaka till eldstaden medan rökgaserna renas i en rökgasreningsanläggning. Under 2010 genomfördes ett ombyggnadsprojekt av panna 6, där ett flertal förändringar av pannan gjordes. Förändringarna genomfördes för att förbättra och stabilisera förbränningen i pannan samt öka värmeupptaget. Sekundärluftssystemet byggdes om för att förbättra styrningen av sekundärluften samt stabilisera och säkerställa en effektiv förbränning. Även rökgasrecirkulationen byggdes om för att möjliggöra en effektivare kylning av sandbädden i pannan samt för att åstadkomma primärgas, detta genom att blanda rökgaserna med primärluften. Under 2012 har arbete utförts för att förbättra pannans askutmatning samt återcykling av bäddmaterial. I figur 3 åskådliggörs ett principschema för panna 6 och dess rökgasrening. Figur 3: Principschema över panna 6 med tillhörande rökgasrening. 7(37)
Panna P11 och P12 Panna 11 och 12 är två oljeeldade hetvattenpannor. Dessa har monterats ned under avslutat P4-projekt. Elpanna EP21 Elpannan EP21 är en trefasig elektrodångpanna ansluten till 10 kv-nätet, med en effekt på 25 MW. Pannan utnyttjas främst vid lågt elpris när det samtidigt finns behov av effekttillskott i fjärrvärmenätet. - Reningsutrustning Fastbränslepannorna I fastbränslepannorna, P1-P4 samt P6, finns utrustning installerad för att reducera kväveoxider, NO x, i rökgaserna. Reduktionen bygger på SNCR-tekniken, selektiv icke-katalytisk rening, där ammoniak doseras till eldstadsutrymmet. Ammoniaken reagerar med kväveoxiderna varpå slutprodukterna kvävgas och vattenånga bildas. De tre avfallspannorna P1-P3 är utrustade med varsin rökgasreningsutrustning bestående av en (P1 och P2) respektive två (P3) kalkreaktorer, textilt slangfilter där gasformiga och fasta föroreningar avskiljs samt en gemensam skrubber med efterföljande kondensor för värmeåtervinning. Denna form av rökgasrening finns även efter panna 6. För att reducera bland annat dioxinhalten i rökgaserna efter panna 6, tillsätts aktivt kol före kalkreaktorn. I övrigt är de två rökgasreningsanläggningarna jämförbara. Rökgaserna blandas i kalkreaktorn med bränd kalk (P6) respektive släckt kalk (P1-P3) samt recirkulerad flygaska och vatten. Kalken reagerar med bland annat väteklorid, HCl, och svaveloxider, SO x. Reaktionsprodukter och stoft avskiljs i ett slangfilter och förs efter mellanlagring i en silo till deponi. Efter slangfiltret går gasen till den så kallade rökgaskondenseringen, en värmeåtervinningsdel där vattenånga kondenseras ut och den frigjorda värmen tillförs fjärrvärmesystemet samtidigt som ytterligare föroreningar avskiljs. Rökgaserna leds till en skrubber i två steg, ett surt och ett neutralt steg. I skrubberns inlopp sänks gasens temperatur så att mättnadstillstånd med vatten inträffar. Därefter tvättas gasen genom att vatten pumpas runt i de två skrubberstegen. I det sura steget avskiljs bland annat väteklorid, ammoniak, och kvicksilver. I gaser med låg halt väteklorid kan saltsyra behöva tillsättas i det sura stegets tvättvatten, normalt förväntas dock vattnet bli tillräckligt surt utan sådan tillsats. I det neutrala steget avskiljs bland annat svaveloxider genom att lut tillsätts tvättvattnet. Rökgaserna förs, efter skrubbern, via droppavskiljare till kondensorn där vattenånga kondenseras ut i en tubvärmeväxlare med fjärrvärmevatten av returtemperatur som kylmedium. Därefter leds gaserna via ytterligare en droppavskiljare till en återvärmare där rökgaserna kondenserar i en tubvärmeväxlare. Gaserna leds sedan till skorstenen via rökgasfläktar. I figur 4 åskådliggörs rökgasreningen efter P6. 8(37)
Kol Kalk Från P6 Skrubber Neutralt steg NaOH Kondensor Slangfilter Fjärrvärmevatten Surt steg Rökgasfläkt blandare HCl NaOH Återvärmare Torr restprodukt Panna P6 Rökgasrening Restprodukt till deponi Surt avdragsvatten för destruktion i P1-P3 Kondensat till vattenrening Absorbenter och restprodukter Figur 4: Principschema över rökgasrening och rökgaskondensering efter panna 6. Vattenreningen av kondensatet är gemensam för P1-P3 och P6. Vattenreningen sker i tre steg och det renade kondensatet leds till en avloppstank och vidare ut på dagvattennätet. Kondensatet leds först till fällningstank 1 där TMT -15 doseras i som hjälpkemikalie för tungmetallutfällning och natriumhydroxid, NaOH, tillsätts för ph-reglering. Vattnet leds vidare till fällningstank 2 där järnklorid tillsätts för flockning och huvudsaklig metallutfällning. Från denna tank leds vattnet till sandfilter som avskiljer partiklar. Sanden rengörs i filtret med en del av det renade vattnet och övergår till tvättvattnet. Tvättvattnet (rejekt) samlas upp i tvättvattentanken och pumpas till det sura steget för linjerna P1-P3 och P6. Det renade kondensatet leds till dagvattennätet. P4:as rökgasrening består i huvudsak av elfilter, skrubbrar och kondenseringssteg liksom övriga avfallspannor. I elfiltret efter pannan sker en första stoftavskiljning och därefter förs rökgaserna till skrubber G1. I G1 kyls rökgaserna med vatten och huvuddelen av kloriderna, ammoniaken och kvicksilvret avlägsnas. I nedre delen av skrubbern tillsätts kalksten för ph-reglering och där avskiljs resterande delar klorider och delar av svavelinnehållet. I skrubber G2 tillsätts aktivt koks för avskiljning av dioxiner, dessutom tillsätts lut för att hålla ph kring 6,5 vilket möjliggör avskiljning av resterande mängd svaveldioxid. Nästa steg i P4:ans rökgasrening är ett vått el-filter där stoft avskiljs ner till 2 mg/nm 3, under el-filtret sitter kondensorn. Vid normal drift beräknas kondensen ge ca 15 MW. Panna P4 har en egen kondensatvattenrening, där vattenreningen består av flera steg liknande den efter P1-P3/P6. Efter neutralisering och ph-höjning görs fällning med TMT 15 och järnklorid. Därefter tillsätts en polymer för att bilda flockar som avskiljs i 9(37)
efterföljande sandfilter. Sista steget i vattenreningen består av ett kolfilter. Det renade kondensatet leds till dagvattennätet. Panna P5 Pannan saknar rökgasrening. I dagsläget eldas endast bränslen med låg stofthalt. Avhärdning I kraftvärmeverket finns avhärdningsanläggningar, RO-anläggningen (omvänd osmos) och EDI-anläggningen (elektrodynamisk joniseringsanläggning) används för beredning av matarvatten till de olje- och avfallseldade pannorna samt för beredning av spädmatningsvatten till fjärrvärmenätet. Koksalt, NaCl, används som regenereringskemikalier för avhärdningsanläggningen. Avloppssystem Dagvatten från anläggningens område avleds till ett av kommunens särskilt anlagda dagvattensystem. Spillvatten från kraftvärmeverket leds till Henriksdals reningsverk. - Bränslelager Oljecisternen med EO1 på 1200 m 3 är invallad och försedd med överfyllnadsskydd. Två cisterner á 50 m 3 för lagring av bioolja är invallade och försedda med överfyllnadsskydd. 1.2 Förändringar av verksamheten under året 1.2.1 Provförbränning av italiensk avfall Under våren 2012 genomförde Fortum en testimport av en mindre mängd avfall från Italien med syfte att provförbränna detta på Högdalenverket. Avfallet bestod av ca 3500 ton sorterat hushållsavfall från den italienska staden Neapel. Avfallet distribuerades via företaget A2A med säte i Italien. Syftet med importen var bland annat att utveckla Fortums verksamheten inom krav och uppföljning av kvalitén på importerade avfallsbränslen. Den aktuella sändningen som förbrändes på Högdalenverket utgjorde ca 0,5 % av den årliga mängd avfall som förbränns på anläggningen. Uppföljning av provförbränningen har redovisats i en separat rapport till tillsynsmyndigheten. Emissionsdata för provförbränningsperioden har följts upp på de parametrar som Högdalenverkets ordinarie övervaknings- och mätsystem tillåter och ingår i 2012 års utsläppsredovisning. Under provförbränningsperioden noterades inga avvikande utsläpp till luft eller vatten. 1.2.2 Mät- och reningsutrustning för utsläpp till luft Under 2012 har mätutrustning installerats för kontinuerlig mätning av CO2 från samtliga av anläggningens pannor. Även en mätare för parametern kvicksilver har installerats som möjliggör kontinuerlig mätning i en av anläggningens pipor. Detta möjliggör bättre uppföljning av kvicksilverutsläppen då kvicksilver annars mäts vid två tillfällen under året vid mätningar utförda av externa konsulter. 10(37)
Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Miljörapport för Högdalenverket 2012 version 1 2013-07-31 2 Verksamhetens miljöpåverkan Vid Högdalenverket finns ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet är ett stöd för verksamheten och ger förutsättningar för en systematik i arbetet med att minska verksamhetens påverkan på miljön. De miljöaspekter som har bedömts som betydande för verksamheten är bland annat utsläpp av kväveoxider och dioxiner till luft, utsläpp av metaller med vatten samt uppkomsten av restprodukter från förbränningen. Utsläppen till luft och vatten minimeras genom omfattande reningsutrustningar. Förbränningsrester från pannorna används till stor del som fyllnadsmaterial på deponier. Vid driftstörningar eller haverier i anläggningen kan utsläppen till luft och vatten öka. Utsläppsparametrarna övervakas ständigt och när vissa värden överskrids stoppas anläggningen. I övrigt bedöms verksamhetens risker för omgivningen som mycket små. Anläggningen har t ex ett omfattande system för att tidigt identifiera incidenter som kan leda till okontrollerade bränder. 2.1 Utsläpp till luft För att beräkna de totala utsläppen till luft från Högdalenverket under året används vanligtvis resultaten från de kontinuerligt registrerande instrumenten som mäter halter i utgående rökgaser efter rökgasreningen. För vissa parametrar används även resultat från externa emissionsmätningar. Tabell 2. Utsläpp till luft Högdalenverket 2012 Utsläppspunkter Delflöde Totalt NO x mg/ P1-P4, P6 41,93 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ NO x mg/ P5 74,15 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ NO x ton P1-P4, P6 304 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. NO x ton P5 8,6 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. NO x ton P1-P6 312 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Svavel (S) mg/ P1-P4, P6 0,36 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ Svavel (S) mg/ P5 6,0 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning MJ Svavel (S) ton P1-P4, P6 2,6 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Svavel (S) ton P5 0,35 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Svavel (S) ton P1-P6 2,94 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning. Stoft mg/ P1-P4, P6 0,52 M OTH Kontinuerlig mätning MJ Stoft mg/ P5 1,0 M OTH Kontinuerlig mätning MJ Stoft ton P1-P4, P6 3,77 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning Stoft ton P5 0,12 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning 11(37)
Parameter Enhet Utsläpp mängd till luft Metod* Beräknings- /Mätmetod Kommentar Miljörapport för Högdalenverket 2012 version 1 2013-07-31 Utsläppspunkter Delflöde Totalt Stoft ton P1-P6 3,89 M OTH Beräknas utifrån kontinuerlig mätning Ammoniak (NH 3 ) mg/ MJ P1-P4, P6 Ammoniak ton P1-P4, (NH 3 ) P6 Saltsyra mg/ P1-P4, (HCl) MJ P6 Saltsyra ton P1-P4, (HCl) P6 Koldioxid ton P5 fossil (CO 2 ) andel Koldioxid ton P5 biogen (CO 2 ) andel Lustgas ton P1-P4, (N 2 O) P6 Metan (CH4) ton P1-P4, P6 Kvicksilvertot kg P1-P4, (Hg) P6 DCE, 1,2- kg P1-P4, dikloretan P6 (C 2 H 4 Cl 2 ) Dibutylftalat kg P1-P4, P6 Dibrometen kg P1-P3, (C 2 H 2 Br 2 ) DEHP (Di- (2etylhexyl)- ftalat) Kadmium (Cd) Dioxin (enligt I- TEQ modell) kg kg g P6 P1-P3, P6 P1-P4, P6 P1-P4, P6 0,54 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 3,9 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 0,64 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 4,63 M ALT Beräknas utifrån kontinuerlig mätning 2824 C NRB Beräknas utifrån bränslets emissionsfaktor 5906 C NRB Beräknas utifrån bränslets emissionsfaktor 20,2 C OTH Mätning av extern konsult 2,18 M OTH Kontinuerlig insitu-mätning 12,7 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 47,7 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,09 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,21 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,20 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 3,13 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult 0,051 C OTH Beräknas utifrån mätning av extern konsult *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). 12(37)
Tabell 3. Månadsmedelvärden enligt miljödomstolsbeslut för utsläpp till luft från P1-P4 samt P6 Högdalenverket under 2012 Månad NH 3 [mg/mj] HCl [mg/mj] januari 0,04 0,9 februari 0,21 0,7 mars 0,36 1,0 april 0,65 0,7 maj 0,98 0,5 juni 0,87 0,4 juli 0,91 0,2 augusti 0,68 0,4 september 1,03 0,8 oktober 1,13 0,8 november 0,32 0,5 december 0,04 0,5 Halter av metaller och dioxin i rökgaserna mäts vid emissionsmätningen och redovisas i tabell 4 nedan som medelvärde av de två mätningarna. Tabell 4. Uppmätt koncentration av metaller i rökgaserna [µg/nm 3 tg 11 % O2] och dioxiner i rökgas [ng/nm 3 tg 11 % O2]. Parameter P1-P3 rengas P4 rengas P6 rengas Bly, Pb 0,371 28,07 1,47 Krom, Cr 0,40 0,41 0,99 Koppar, Cu 2,48 11,64 4,67 Nickel, Ni 0,9 0,64 3,5 Kadmium, Cd 0,25 1,9 0,04 Kvicksilver, Hg 0,06 7,25 0,36 Arsenik, As 0,23 0,22 0,21 Mangan, Mn 0,39 0,67 0,75 Dioxiner 0,005 0,006 0,025 13(37)
2.2 Utsläpp från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön (http://www.ntm.a.se). Tabell 5. Utsläpp från transporter vid Högdalenverket 2012 Bränsletransporter Asktransporter Kemikalietransporter Dolomit- Transporter totalt /sandtransporter CO 2 (ton) 2 399 501 100 167 3 168 NO x (kg) 27 536 4 130 823 1379 33 869 S (kg) 6 502 0 0 0 6 502 PM (kg) 910 68 0 23 1014 Drivmedel m 3 891 184 37 62 1 173 Drivmedel MWh 8 727 1 805 360 603 11 496 2.3 Utsläpp till vatten Utsläppet till dagvattennätet uppskattas till 437 000 m 3 vatten per år. Av detta utsläpp består cirka 274 000 m 3 av renat kondensatvatten. RO-rejektvatten har uppskattats till ca 93 000 m 3. Återstående del utgörs av regnvatten från hårdgjorda ytor inom Högdalenverket. Utsläpp till spillvattennätet från verksamheten har uppskattas till ca 200 000 m 3 vatten per år. Flödet utgörs främst av avloppsvatten samt pannvatten från bottenblåsning. Halterna av föroreningar i dagvattnet som har analyserats från flödesproportionella vattenprovtagningar redovisas i tabell 6. Förhöjda halter av suspenderade ämnen och metaller har analyserats vid flera tillfällen under året. Ett kontinuerligt arbete pågår med att undersöka vattenreningsprocesserna samt vilka yttre omständigheter som påverkar utsläppen till dagvattennätet. Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att hålla nere och förhoppningsvis ytterligare sänka våra utsläppshalter. Uppfyllelse av riktvärdena enligt provisoriskt villkor P1 beskrivs i avsnitt 4. 14(37)
Villkor enl. MD 2004 Villkor enl. NFS 2002:28 Miljörapport för Högdalenverket 2012 version 1 2013-07-31 Tabell 6. Utsläpp till dagvatten från Högdalenverket 2012 Ämne jan Feb mars april maj juni Juli aug sep okt nov dec Ammonium (mg/l) 11 9,7 11 6,7 5,0 6,0 5,1 6,9 13 11 21 15 15 - Cd (µg/l) 0,14 0,057 0,063 0,055 0,066 0,13 0,34 0,077 0,15 0,074 0,53 0,093 1,0 50 Co (µg/l) 0,21 0,21 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 0,25 <0,2 <0,2 <0,2 0,36 <0,2 10 - Cr (µg/l) <0,9 <1 <0,9 <0,9 <0,9 <0,9 1,2 1,4 1,3 <0,9 2,5 1,1 10 500 Cu (µg/l) 6,6 7,7 6,2 5,4 6,7 7,0 12 11 12 7,4 11 5,2 30 500 Hg (µg/l) <0,02 0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 0,022 <0,035 <0,02 0,5 30 Ni (µg/l) 1,47 1,7 1,5 1,5 1,90 3,3 4,2 2,4 2,3 2,2 10 2,7 10 500 Pb (µg/l) 4,0 5,1 2,8 2,6 2,2 3,4 9,0 5,8 7,2 4,1 12 5,3 10 200 Zn (µg/l) 37 21 26 33 19 35 69 28 31 34 94 35 50 1500 As (µg/l) 0,55 <0,5 <0,5 <0,72 <0,5 <0,5 0,53 0,82 0,65 0,50 0,69 <0,5 10 150 Tl (µg/l) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 10 50 I-PCDDF-TEQ (ng/l) 1-0,3 ph 6,5-8,7 9,0 8,7 8,4 8,7 8,4 8,0 8,6 9,0 8,9 8,8 7,6 11 - SUSP (mg/l) 4,8 11 6,5 6,1 5,6 6,8 6,0 7,0 6 7,4 11,0 4,1 10 30/45 Temp (ºC) 35 36 36 35 34 33 33 33 34 34 34 36 - - Medelflöde (m3/dygn) 1396 984 1246 1296 1035 1099 755 820 1200 1436 1680 1401 Tabell 7. Utsläpp till vatten P1-P3+P6 kondensat Högdalenverket 2012 - - Ämne Jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ammoniumkväve (mg/l) 16 9,5 10 10 8,4 12,0 21 18 19 24 11 Cd (µg/l) 0,069 0,086 0,064 0,051 0,065 <0,05 R 0,14 0,34 0,24 0,37 0,46 Co (µg/l) <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 E <0,2 0,21 0,28 0,20 0,2 Cr (µg/l) <0,9 1,6 1,0 <0,9 1,1 1,2 V <0,9 2,4 2,2 <0,9 1,0 Cu (µg/l) 2,8 5,2 3,6 1,5 4,4 5,6 I 4,6 18 22 6,3 6,4 Hg (µg/l) <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 S <0,02 <0,02 <0,02 0,028 <0,02 Ni (µg/l) <0,6 <0,9 <0,6 <0,6 0,7 <0,6 I 0,66 1,2 1,5 0,6 <0,6 Pb (µg/l) 1,1 2,2 1,2 0,74 1,3 1,1 O 1,0 5,3 8,1 4,1 7,2 Zn (µg/l) 14 26 13 9,4 13 9,4 N 9,8 35 64 34 48 As (µg/l) <0,5 <0,5 <0,5 <2 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 0,5 <0,5 Tl (µg/l) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 I-PCDDF-TEQ (ng/l) 1 ph 9,2 9,4 9,4 9,3 9,2 9,4 9,3 9,3 9,3 9,4 9,4 SUSP (mg/l) 2,1 4,0 3,1 3,3 2 1 16 6,9 4,8 4,0 4,3 Temp (ºC) 44 45 43 43 44 40 40 43 42 42 45 Medelflöde (m3/dygn) 421 358 397 374 364 212 140 365 348 350 290 15(37)
Tabell 8. Utsläpp till vatten P4- kondensat Högdalenverket 2012 Ämne Jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Ammoniumkväv e (mg/l) 16 9,5 10 10 8,4 12,0 21 18 19 24 11 Cd (µg/l) 0,069 0,086 0,064 0,051 0,065 <0,05 R 0,14 0,34 0,24 0,37 0,46 Co (µg/l) <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 E <0,2 0,21 0,28 0,20 <0,2 Cr (µg/l) 0,90 1,6 1,0 0,9 1,1 1,2 V <0,9 2,4 2,2 <0,9 1,0 Cu (µg/l) 2,8 5,2 3,6 1,5 4,4 5,6 I 4,6 18 22 6,3 6,4 Hg (µg/l) <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 S <0,02 <0,02 <0,02 0,028 <0,02 Ni (µg/l) <0,6 <0,9 <0,6 <0,6 0,7 <0,6 I 0,66 1,2 1,5 0,6 <0,6 Pb (µg/l) 1,1 2,2 1,2 0,74 1,3 1,1 O 1,0 5,3 8,1 4,1 7,2 Zn (µg/l) 14 26 13 9,4 13 9,4 N 9,8 35 64 34 48 As (µg/l) <0,5 <0,5 <0,5 <2 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 0,50 <0,5 Tl (µg/l) <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 I-PCDDF-TEQ (ng/l) 1 - - - - - - - - - - - ph 9,2 9,4 9,4 9,3 9,2 9,4 9,3 9,3 9,3 9,4 9,4 SUSP (mg/l) 2,1 4,0 3,1 3,3 2 1 16 6,9 4,8 4,0 4,3 Temp (ºC) 44 45 43 43 44 40 40 43 42 42 45 Medelflöde (m3/dygn) 421 358 397 374 364 212 140 365 348 350 290 3 Gällande tillstånd I tabell 9 nedan redovisas för Högdalenverket nu gällande tillstånd. Tabell 9. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt 2002-06-20 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken 2003-12-18 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken Beslut avser Miljödomstolens dom 2002-06-10 (Mål nr M 284-01), till fortsatt och utvidgad verksamhet vid med en total installerad tillförd bränsleeffekt om 410 MW, varav ca 270 MW i fastbränslepannor, ca 110 MW i oljepannor och ca 25 MW i elpannor. Tillståndet omfattar årligförbränning av ca 700 000 ton avfallsbaserade fastbränslen Ändring av villkor 9 (stoft) och 16 (buller) samt ett nytt villkor 17 om kontrollprogram 2004-06-10 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken Förlängning av prövotiden för den i deldom från 2002-06-10 i förvarande mål uppskjutna frågan om utsläpp till vatten. 2006-08-361 Länsstyrelsen Lagen om Tillstånd för utsläpp av koldioxid. 16(37)
Datum Tillståndsgivande myndighet Tillstånd enligt utsläpp av koldioxid 2005-05-31 Statsbyggnadsnämnden Lag om brandfarliga och explosiva varor 2009-03-29 Miljödomstolen 9 kap. 6 miljöbalken 2010-03-08 Miljööverdomstolen 9 kap. 6 miljöbalken 2012-12-19 Länsstyrelsen 2 kap 5 lagen (2004:1999) om handel med utsläppsrätter Beslut avser Tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Uppskjutet fastställande av villkor beträffande val av recipient för processavloppsvatten och dagvatten samt fastställandet av slutliga villkor för utsläppet av dagvatten och processavloppsvatten för det tillstånd Miljödomstolen lämnade i deldomen 2002-06-10 Ändring av Miljödomstolens deldom 2009-03-29 Tillstånd till utsläpp av växthusgaser 3.1 Anmälda ändringar under året Inga anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har gjorts under år 2012 3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden eller förbud har inkommit under 2012. 3.3 Tillsynsmyndigheter Tabell 10. Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndighet Tillsyn avser Miljöförvaltningen Miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Länsstyrelsen Tillstånd för utsläpp av koldioxid Stadsbyggnadsnämnden, Brandfarliga och explosiva varor Stockholms Stad Stockholms brandförsvar Lagen om skydd mot olyckor, (SFS 2003:778) 16 lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE 17(37)
4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tabell 11. Bränsleförbrukning vid Högdalenverket jämfört med föregående år Bränsle Anläggningsdel 2012 2011 Mängd/Volym Hushållsavfall, ton P1-P4 444 018 425 619 Brännbart avfall (ej kommunalt)*, ton P1-P4 118 094 83 935 Returbränsle, ton P6 177 069 192 369 Eldningsolja 1 (start-, stopp-, och P1-P4 1 010 1746 stödeldning), m 3 Eldningsolja 1 (start-, stopp-, och P6 1 008 922 stödeldning), m 3 Eldningsolja 1, m 3 P5 1 062 2 186 Bioolja, Nm 3 P5 2 332 - *Tidigare klassat som industriavfall och grovkrossat. Tabell 12. Produktion av värme och el vid Högdalenverket i GWh 2012 jämfört med föregående år Produktion (GWh) 1 2012 2011 P1 179,2 173,7 P2 185,1 176,6 P3 315,6 229,3 P4 608,6 619 P5 29,9 20,6 P6 517,4 574,2 Rökgaskondensering P1-P3 122,4 85,3 Rökgaskondensering P4 139,1 123,2 Rökgaskondensering P6 76,8 72,6 P11 - - P12 - - EP 21 0 0 Ångturbin G1 115,5 150 Ångturbin G6 81,8 197 1 I produktionen ingår pannornas andel av elproduktionen. Södra fjärrvärmenätet är sedan år 2008 ihopkopplat med Centrala fjärrvärmenätet vilket innebär att FV bland annat kan ersätta spetsproduktion med så kallad baslast och möjliggör därmed en bättre bränsleoptimering. Under år 2012 har 560 GWh exporterats till Centrala fjärrvärmenätet och 17,3 GWh har importerats. Södra fjärrvärmenätet är även ihopkopplat med Söderenergis och Södertörns nät. Under 2012 har totalt 45,8 GWh värme exporterats till Söderenergi och 963 GWh importerats. Till Södertörns nät har 69,7 GWh exporterats och 0 GWh importerats. 18(37)
Villkor i miljötillstånd (MD 2002-06-20) Om inte annat framgår av nedan angivna villkor skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. Kommentar: Verksamhet har bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i samband med miljöprövningen. 4.1.1 Utsläpp till vatten (MD 2002-06-20) Genom utredningsvillkor U1 föreskrivs följande att genomföras: 1. Utreda förutsättningar för slutning av delflöden av vatten, t.ex. genom användning av behandlat rökgaskondensat som råvatten till vissa processer (spädvatten). 2. Utreda lämpligt omhändertagande av förekommande överskott av slaggsläckningsvatten, sotningsvatten och andra förorenade delströmmar. 3. Utreda närmare utformningen av reningsutrustningen för rökgasreningsvatten från samtliga fastbränslepannor. 4. Utföra de anläggningsåtgärder som visar sig erforderliga. 5. Undersöka föroreningsinnehåll i renat vatten efter driftsättning av reningsutrustning. 6. Åstadkomma ett underlag för bedömning av bidraget till recipientpåverkan och för prövning av villkor. 7. Redovisa resultatet av utredningar jämte förslag till slutliga villkor före utgången av år 2003. Kommentar: Redovisning av utredning och förslag till slutliga villkor redovisades för myndigheterna i mars 2004. Genom dom 2004-09-21 förlängde miljödomstolen prövotiden för den i deldom den 10 juni 2002 i förevarande mål uppskjutna frågan om utsläpp till vatten från Högdalenverket så att prövotidsredovisningen med förslag till slutliga villkor skall ges in till miljödomstolen senast den 1 mars 2007. Prövotiden har sedan ytterligare förlängts genom Miljödomstolens dom 2007-03-14 senast den 30 september 2007. Fortum Värme ansökte därefter och fick anstånd för att inkomma med redovisningen senast 31 januari 2008. Prövotidsredovisningen med förslag till slutliga villkor redovisades för myndigheterna i februari 2008. Miljödomstolen har inkommit med beslut 2009-03-26 som FV har överklagat 2009-04- 07. 2010-03-08 inkom Miljööverdomstolen med beslut om ändring av Miljödomstolens deldom. (MD 2004-09-21) P1. Avloppsvattnet från rökgaskondenseringen och andra förorenade överskottsvatten som genomgått behandling i omfattning skall därefter släppas ut till dagvattennätet, såvida det inte kan återföras i processen. Efter överenskommelse med 19(37)
Stockholm Vatten AB och Miljöförvaltningen i Stockholm får vattnet avledas via annat dagvattennät eller spillvattennätet. Innehållet av föroreningar i det vatten som släpps ut på detta sätt får inte överstiga följande riktvärden, beräknade som månadsmedelvärden. Villkor Villkorstext nr P1 Ammonium 15 mg/l Cd 1,0 µg/l Co 10 µg/l Cr 10 µg/l Susp. ämnen 10 mg/l Cu Hg Ni Pb Zn Tl 30 µg/l 0,5 µg/l 10 µg/l 10 µg/l 50 µg/l 10 µg/l ph i avloppsvattnet skall som riktvärde ligga mellan 6,5 och 11. Kommentar: Resultat för år 2012 framgår av tabell 6. Förhöjda halter av zink noterades i juli. Under november noterades förhöjda halter av zink, bly, ammonium och susp. Under februari noterades förhöjda halter av susp. 4.1.2Utsläpp till luft Utsläpp av svavel från oljepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 6 För de oljeeldade pannorna P5, P11 och P12 skall gälla att utsläppet av svavel som årsmedelvärde sammantaget inte får överskrida 50 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Svavel kontrolleras genom kontinuerlig mätning. För förbränning i P5 används EO1 och bioolja. Utsläppet av svavel (SO2) från Panna 5 uppgick till 6 mg/mj tillfört bränsle som årsmedelvärde för 2012. Utsläpp av kväveoxider från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 7 Utsläppet av kväveoxider, räknat som NO 2, från fastbränsleeldade pannor får som årsmedelvärde sammantaget inte överstiga 45 mg/mj tillfört bränsle. För ny eller ombyggd panna skall, intill dess två år förflutit från drifttagande av sådan panna, 20(37)
Villkor nr Villkorstext dock gälla att utsläppet från sådan panna som riktvärde* och årsmedelvärdet inte får överstiga 45 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kväveoxider kontrolleras genom kontinuerlig mätning. Utsläppet av NO x för P1-P3, P4 och P6 som bubbla blev 41,93 mg/mj tillfört bränsle. Utsläpp av kväveoxider från Oljepannorna (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 7 För oljeeldade pannor får utsläppet av kväveoxider, räknat som NO 2, som årsmedelvärde inte får överstiga 75 mg/mj tillfört bränsle. Kommentar: Kväveoxidutsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Utsläppet av NOx från Panna 5 var 74,15 mg/mj tillfört bränsle som årsmedelvärde för år 2012. Utsläpp av ammoniak från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 8 Utsläppet av ammoniak från fastbränsleeldade pannor får som månadsmedelvärde och riktvärde* sammantaget inte överskrida 5 mg/mj tillfört bränsle. Skulle SNCR införas på panna P5 skall utsläppen från denna panna räknas med i den ovannämnda styckets första meningen angivna utsläppsbubblan. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Utsläppen av ammoniak som årsmedelvärde från P1-3, P4 och P6 uppgick till 0,54 mg/mj tillfört bränsle. Månadsmedelvärden redovisas i tabell 3 Utsläpp av stoft oljepannor (MD 2003-12-18) Villkor Villkorstext nr 9 Utsläppet av stoft från oljepannorna får gränsvärde och månadsmedelvärde inte överstiga 13 mg stoft/mj tillfört bränsle. Kommentar: Eldningsolja (EO1) och bioolja har använts som bränsle, månadsmedelvärdet har inte överskridits. Utsläppet beräknas med schablon till 1,0 mg/mj till tillfört bränsle. De bränslen som används har alla en stofthalt som ligger under villkoret. 21(37)
Utsläpp av tungmetaller från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 11 Halten kvicksilver i rökgaserna från avfallsförbränning får som riktvärde* inte överstiga 15 g/mj tillfört bränsle. Kommentar: Halten kvicksilver i rökgaserna mättes vid emissionsmätningar vid två tillfällen. Enhet µg/nm3 P1-P3: 0,21/0,96 P4: 11,6/2,9 P6: 0,2/1,4 Utsläpp av saltsyra (klorväte) från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 12 Utsläppet till luft av klorväte från fastbränsleeldade pannor får som månadsmedelvärde och gränsvärde sammantaget uppgå till högst 15 mg/mj (tillfört bränsle). Värdet gäller dock som riktvärde* från nya pannor under de två första driftåren. Kommentar: Utsläppet har kontrollerats genom kontinuerlig mätning. Utsläppen av klorväte som årsmedelvärde från P1-3, P4 och P6 uppkom till 0,64 mg/mj tillfört bränsle. Månadsmedelvärden redovisas i tabell 3 Utsläpp av dioxiner från fastbränslepannor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 13 För tiden intill dess Avfallsförbränningsdirektivet införlivats i svensk rätt får halten dioxiner i rökgaserna från fastbränsleeldade pannor som riktvärde* inte överstiga 0,1 ng/m 3 norm torr, till 11 % O 2 -halt omräknad gas. Dioxinvärdet skall avse TCDDekvivalenter beräknade enligt Eadons modell och uppmätta i enlighet med den nordiska dioxingruppens förslag. Kommentar: Dioxin mättes vid emissionskontroll vid två tillfällen 2012 samt vid en kompletterande mätning i januari 2013 för P1-P3. Dioxinhalten mätt enligt I-TEQ modell i utgående rökgaser från pannorna. Enhet ng/m 3 norm torr, till 11 % O 2 -halt. P1-P3: 0,0054/0,0094 P4: 0,0054/0,004 P6: 0,0054/0,004 22(37)
4.1.3 Damning, luktolägenhet m.m. (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 3 Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt att olägenhet inte uppkommer i omgivningarna på grund av damning, nedskräpning eller spridning av mikroorganismer. För omgivningen besvärande lukt får inte förekomma. Kommentar: Verksamheten har bedrivits i enlighet med villkoret. Kontinuerlig städning och sopning sker på området. Buller (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 16 Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivå vid bostadsbebyggelse som riktvärde* inte överstiger 55 db(a) måndag-fredag (kl. 07.00 18.00) 45 db(a) nattetid (kl. 22.00 07.00) 50 db(a) under övrig tid. Den momentana ljudnivån vid bostäder får nattetid, (kl. 22.00 07.00), inte överstiga 55 db(a). Om ljud ofta förekommer med impulser eller hörbara tonkomponenter skall riktvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 db(a)-enheter. Nytillkommande anläggningsdelar skall konstrueras i enlighet med riktlinjerna för nyetablerad industri. Kommentar: Buller från verksamheten uppmättes i samband med den årliga emissionsmätningen år 2000. Vid kontrollen bedömdes förbränningsanläggningen i Högdalen, med marginal uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller för befintlig industri. Under tysta perioder var den totala ljudnivån lägre än 40 db(a) och bakgrundsnivån (buller från väg och tågtrafik och buller från fläktar i bostadsområdena mm) dominerar * Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Begreppet högst eller inte överstiga före ett utsläppsvärde är liktydigt med ett gränsvärde. 23(37)
4.1.4 Konstruktions och byggnadsvillkor (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 2 Samtliga fastbränsleeldade pannor skall från driftstart vara försedda med anordningar för rökgaskondensering. Kommentar: Rökgaskondenseringen efter P1-P3 togs i drift 7 april 2000. Panna 6 liksom panna 4 var vid driftstart försedd med såväl rökgaskondensering som vattenrening. 4.1.5 Mätkrav (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 14 För rökgaserna från P5 skall finnas kontinuerligt registrerande instrument för mätning av halterna O 2, NO x och NH 3 samt av röktäthet. Kommentar: O 2, NO x samt röktäthet mäts kontinuerligt. Det finns ingen SNCR på panna P5 varför ammoniakutsläppet är obefintligt och därför ej mäts. 4.1.6 Övriga villkor Bränsle (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 5 Bränslet skall regelbundet kontrolleras enligt dokumenterat kvalitetssäkringssystem med syftet att undvika beskickning med material som genom sin storlek eller konsistens eller annan egenskap kan leda till driftstörningar eller dålig förbränning. Kravspecifikationer till grund för upphandling av bränsle skall utformas så att goda möjligheter råder att klara aktuella begränsningar av utsläppen till luft och vatten. Kommentar: På Högdalenverket sker kontinuerligt stickprovskontroll vad gäller bränslets kvalitet mot framtagna bränslespecifikationer. Avfall som vid kontroll inte uppfyller ställda krav sorteras bort och bilen som lämnat det icke godkända lasset registreras. Under år 2012 kontrollerades 5 343 leveranser av hushållsavfall till Högdalenverket (P1-P4). Av de kontrollerade bilarna visade 17 stycken på avvikelser. De vanligaste orsakerna till avvikelser är dammande material och för glas- eller metallandel av bränslet. Stickprovskontroller sker även på returbränslet. 24(37)
Drift, haverier (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 4 Verksamheten ska bedrivas och anläggningarna underhållas på sådant sätt att utsläppen till luft och vatten samt miljöstörningar i övrigt blir så små som möjligt. Reningsanordningarna skall ständigt drivas på optimalt sätt. Kommentar: Drift av anläggningen har skett enligt miljöinstruktioner för att minera risken för onormala utsläpp. Under 2012 har en del avvikelser noterats vid Högdalenverket. Miljöförvaltningen har under året blivit informerade i ärenden där rikt- eller gränsvärden överskridits. Kontrollprogram (MD 2002-06-20) Villkor Villkorstext nr 17 För verksamheten skall finnas ett kontrollprogram, som möjliggör en bedömning av att villkoren följs. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kommentar: Miljöinstruktionen "Övervakning och Mätning" för Högdalenverket utgör anläggningens kontrollprogram. 4.2 Efterlevnad av NFS-föreskrifter 4.2.1NFS 2002:28 4.2.2 Utsläpp till vatten (NFS 2002:28) Paragraftext 17, 30, 32 samt bilaga 4 Utsläpp av föroreningar med avloppsvatten från rökgasreningen skall begränsas så att angivna krav i bilaga 4 uppfylls i enlighet med 32. Avloppsvattnet får ej spädas ut i syfte att uppfylla föreskrifternas krav. Dagliga stickprov alternativt flödesproportionella 24-timmarsprov skall ske av totalt suspenderat material Flödesproportionella månadsprov skall tas ut för analys av metaller. Mätning skall ske minst en gång per halvår av dioxiner och furaner Kommentar Vattenföroreningar på avloppsvatten mäts i samma mätpunkt som gäller för de provisoriska villkoren, dvs. i vatten som släpps till dagvatten. Kontinuerlig mätning sker av suspenderat material, ph och ammonium. Metallanalyser utförs på månadssamlingsprov. Analys av dioxinhalt och furaner görs 2 ggr per år. Månadsmedelvärden redovisas i tabell 6. 25(37)
4.2.3 Utsläpp till luft Stoft (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för stoft vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 10 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 10 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 1 0,0 0 0 Panna2 1 0,0 0 0 Panna3 0 0,0 0 0 Panna4 1 0,0 0 0 Panna6 0 0,0 0 0 Utsläppsgränsvärden innehölls Utsläpp av svavel (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för svaveldioxid vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 50 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 50 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 146 1,0 0 1 Panna2 115 0,7 0 1 Panna3 213 1,5 1 1 Panna4 41 0,3 0 1 Panna6 10 0,1 0 0 26(37)
Utsläpp av kväveoxider (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för kväveoxider räknat som NO 2 vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 200 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 200 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 82 0,6 0 2 Panna2 85 0,8 0 2 Panna3 88 0,9 0 2 Panna4 5 0,1 0 0 Panna6 10 0,1 0 0 Utsläppsgränsvärden innehölls Utsläpp av saltsyra (klorväte) (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för klorväte vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 10 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 10 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel Panna1 90 0,6 0 2 Panna2 104 1,1 0 1 Panna3 83 2,1 0 2 Panna4 26 0,1 0 1 Panna6 52 0,5 0 1 Utsläppsgränsvärdet innehölls. 27(37)
Utsläpp av flourväte (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för fluorväte vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 1 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 2 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B Kommentar: Se kap 4.3.6 Mätkrav 26, vätefluoridhalten har mäts vid två emissionsmätningar som utförts av METLAB miljö AB. Halterna redovisas i enheten; mg/nm3 11% O 2 tg normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa. P1-P3: <0,05/<0,0033 P4: <0,05/<0,03 P6: <0,05/<0,03 Utsläpp av koloxid (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 16, 31 och Utsläppsgränsvärden för koloxid vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 50 mg/m 3 Tiominutersmedelvärde* 150 mg/m 3 *minst 95% av tiominutersmedelvärdena under dygnet skall understiga värdet Kommentar: 10 minvärden %10minvärden dygn över dygn funktionsfel över totalt/över 5% Panna1 21 0,0 0 0 Panna2 12 0,1 0 16 Panna3 105 1,0 0 0 Panna4 7 0,0 0 1 Panna6 144 0,9 3 2 Utsläpp av TOC (NFS 2002:28) Paragraftext 13, 31 Utsläppsgränsvärden för TOC vid 11% O 2, torr gas normaliserad till 273 K och trycket och 101,3 kpa bilaga 5 Dygnsmedelvärde 10 mg/m 3 Halvtimmesmedelvärde (B*) 10 mg/m 3 *97% av halvtimmesmedelvärdena under året skall underskrida värde B Kommentar: Halvtimmar över %halvtimmar dygn över dygn funktionsfel 28(37)
Panna1 41 0,5 0 0 Panna2 44 0,4 0 0 Panna3 40 0,7 0 0 Panna4 1 0,0 0 1 Panna6 0 0,0 0 1 Utsläppsgränsvärden innehölls Utsläpp av tungmetaller och dioxiner (NFS 2002:28) Paragraftext 25 och Följande mätningar avseende utsläpp av luftföroreningar ska utföras vid bilaga 5 förbränningsanläggningen: [ ] 3. minst två mätningar årligen av utsläppen av tungmetaller, dioxiner och furaner; dock ska under de första tolv driftmånaderna mätning göras minst var tredje månad. Kommentar: Se kap 4.2.6 Mätkrav 25. Emissionsmätningar för utsläpp av tungmetaller, dioxiner och furaner har genomförts två gånger för år 2012 med kompletterande dioxinmätning under januari 2013 för pipa 2. 4.2.4 Restprodukter och avfall (NFS 2002:28) Paragraftext 1 Glödgningsförlusten i slagg och bottenaska skall understiga 5% räknat på torr vikt. Kommentar: Glödgningsförlusten i slagg genomfördes med provtagning och analys vid emissionskontrollen som genomfördes två gånger under 2012 av METLAB miljö AB. Glödgningsförlusten i % är gjord vid 550 ºC. P1: 3,3/2,5 P2: 3,6/2,4 P3: 2,4/4,0 P4: 5,0/1,5 P6: 0,3/0,5 4.2.5 Konstruktions- och byggnadsvillkor (NFS 2002:28) Paragraftext 5 Temperaturen hos rökgaserna efter sista tillförsel av förbränningsluft skall uppgå till minst 850 o C under minst två sekunder. Kommentar: Panna 1 och panna 2 har modifierats för att uppfylla kravet på 850 o C rökgastemperatur efter sista tillförseln av förbränningsluft under minst 2 sekunders uppehållstid. Panna 3, panna 4 och panna 6 uppfyller kravet i ursprunglig konstruktion. 6 Varje linje i avfallsförbränningsanläggningen skall vara utrustad med minst en stödbrännare. Kommentar: Varje panna har två eller fler stödbrännare installerade. 10 En förbränningsanläggning skall drivas med fungerande automatiska system som förhindrar tillförsel av avfall vid vissa driftbetingelser. 29(37)
Paragraftext Kommentar: För de avfallseldade pannorna P1-P4 respektive P6 finns semiautomatiska system installerade som hindrar tillförsel av avfall till inmatningsschaktet respektive dagsilon då temperaturen understiger 850 o C. 11 Rökgaserna skall släppas ut genom skorsten på ett kontrollerat sätt och på en sådan höjd att människors hälsa och miljön skyddas och med beaktande av gällande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet. Kommentar: Skorstenen uppfyller Naturvårdsverkets allmänna råd om skorstenshöjd och rökgashastigheterna uppfyller gällande krav vid normal drift. 12 Smittförande avfall får inte förvaras tillsammans med andra avfallsslag och skall snarast förbrännas. Kommentar: Enligt gällande tillstånd, daterad 2002-06-10, har Högdalenverket inte tillstånd att elda smittförande avfall. 4.2.6 Mätkrav (NFS 2002:28) Paragraftext 23 Kontroll och kalibrering av automatiserad utrustning för mätning av utsläpp till luft och vatten Kommentar: Kalibrering av utrustningen för mätning av utsläpp till luft sker enligt standarden SS EN 14181:2004 (QAL2). 24 Registrering av mätvärden Kommentar: Samtliga mätvärden registreras, beräknas och lagras i miljödatorsystemet Quadra. 25 Följande mätningar avseende utsläpp av luftföroreningar skall utföras vid förbränningsanläggningen: 1. Kontinuerliga mätningar av utsläpp av kväveoxider, kolmonoxid, stoft, totalt organiskt kol, väteklorid, vätefluorid och svaveldioxid 2. Kontinuerliga mätningar av temperatur, syrehalt, tryck, temperatur och halt av vattenånga 3. Minst två mätningar årligen av utsläppen av tungmetaller, dioxiner och furaner Kommentar: 1. Kontinuerlig mätning sker av kväveoxider, kolmonoxid, stoft, väteklorid, svaveldioxid och metan. Metan mäts för att övervaka TOC-utsläppet. 2. Kontinuerlig mätning sker av eldstadstemperatur, rökgasernas syrehalt, tryck, temperatur och halt av vattenånga. 3. Vid minst två tillfällen per år utförs emissionsmätningar då utsläppen av tungmetaller, dioxiner och furaner mäts. 26 Kontinuerlig mätning av vätefluoridutsläppet är inte nödvändig om behandlingssteg för väteklorid används och detta säkerställer att utsläppskravet för väteklorid klaras. Kommentar: Samtliga avfallseldade pannor vid Högdalenverket har behandlingssteg för väteklorid installerat. Mätresultat från de årliga emissionskontrollerna visar att utsläppen 30(37)