Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan

Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan

Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen AB, Box 11093, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Kemikalieinspektionen Tel: 08-519 41 100 Fax: 08-735 76 98 E-post: kemi@kemi.se Postadress: Kemikalieinspektionen, Box 2, 172 13 Sundbyberg Internet: www.kemi.se Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00 Fax: 08-20 29 25 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-1284-7 ISSN 1654-4641 Naturvårdsverket 2010 Omslagsfoton: Från vänster: Johnér/Per Ranung, Johnér/Josefine Bolander, Matton/Food Collection, Etsabild/Anne Nyblaeus Grafisk design och illustrering: AB Typoform Tryck: Edita, Västerås, 2010 Upplaga: 2000 ex. Engelsk översättning av rapporten kommer i början av 2011 som elektronisk publikation, ISBN 978-91-620-1285-4.

Innehåll 1 FÖRORD 5 2 SAMMANFATTNING 6 3 SUMMARY 8 4 LÄSANVISNING 11 5 INLEDNING 13 5.1 Det internationella perspektivet har saknats i miljömålssystemet 13 5.2 Miljöpåverkan kan ses i olika perspektiv 15 5.3 Alla kan bidra till lägre miljöpåverkan 16 5.4 Syfte, metod och målgrupp 17 6 KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN INOM FEM OMRÅDEN 21 6.1 Övergripande bild av konsumtion och svensk handel 21 6.2 Klimat den svenska konsumtionens bidrag till utsläppen av växthusgaser 23 6.3 Luft konsumtionen och utsläppen av svavel- och kväveoxider 28 6.4 Vatten den verkliga användningen syns inte 31 6.5 Markanvändning för livsmedelsproduktion 37 6.6 Kemikaliespridning på grund av svensk konsumtion 42 7 METODER ATT BERÄKNA MILJÖPÅVERKAN AV KONSUMTION 51 7.1 Input-output-analys används i flera beräkningar 51 7.2 Miljöräkenskaper 52 7.3 Tillämpning av input-output-analys i rapporten Konsumtionens klimatpåverkan 55 7.4 Koldioxidfotavtryck 56 7.5 Vattenfotavtryck 58 7.6 Ekologiskt fotavtryck 61 7.7 Rättvist miljöutrymme 66 7.8 Planetary boundaries 67 8 KONSUMTIONENS MILJÖPÅVERKAN UPPMÄRKSAMMAS 71 8.1 Kort historik 71 8.2 Pågående arbeten internationellt och nationellt 73

9 HUR SKA ARBETET FORTSÄTTAS? 81 9.1 Brist på kunskap 81 9.2 Sista hamn -problematiken 82 9.3 Brist på data om andra länders produktionsprocesser 82 9.4 Mått på en multidimensionell fråga 83 9.5 Avsaknad av standarder samma metod ger olika resultat 83 9.6 Fortsatt arbete 83 10 REFERENSER 85 10.1 Elektroniska källor (webb) 85 10.2 Tryckta källor 89 10.3 Otryckta källor 95 11 ORDLISTA 97 12 BILAGOR 100 Bilaga 1. Metodbeskrivning för att ta fram svensk statistik över import av varor 100 Bilaga 2. Underlag för inledande intryck och analys av de undersökta metoderna 101 Bilaga 3. Historik konsumtionens globala miljöpåverkan 102

1 Förord Miljömålsrådet lyfte fram frågan om svensk konsumtions globala miljöpåverkan i den fördjupade utvärderingen 2008. Under 2009 initierade rådet ett projekt kring detta. Projektet har resulterat dels i en temadel i Miljömålsrådets rapport med den årliga uppföljningen av miljömålen, de Facto 2010, dels i denna rapport. Miljömålsrådet upphörde den 1 november 2010. Vid sitt sista möte, i april 2010, beslutade rådet att överlämna uppdraget att slutföra arbetet med rapporten till Naturvårdsverket i samarbete med de myndigheter som var intresserade. Kemikalieinspektionen har valt att delta i arbetet, särskilt i de avsnitt som har koppling till kemikalier. Denna rapport ska ses som ett kunskapsunderlag och ett steg i arbetet kring hur svensk konsumtion påverkar miljön i andra länder. Mycket återstår att göra. I propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (2009/10:155) trycker regeringen i ökad utsträckning på den internationella dimensionen av miljöarbetet. Naturvårdsverket får där också i uppdrag att i samråd med SCB och Konsumentverket följa och vid behov delta i det EU-arbete som pågår. Riksdagen biföll propositionen i juni 2010. I arbetet med denna rapport har Naturvårdsverket varit sammanhållande. Projektledare har varit Maria Daléus Barton (sommaren 2009 maj 2010) och Helena Bergström (juni november 2010). Oktober 2010 Maria Ågren Naturvårdsverket Nina Cromnier Kemikalieinspektionen DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 5

2 Sammanfattning Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Exempel på miljöproblem som kan kopplas samman med konsumtionen av varor och tjänster är utarmande av naturresurser och biologisk mångfald, klimatpåverkan och diffusa utsläpp av kemikalier. Sverige påverkar miljön även i andra länder För att få en fullständig bild av den ekologiska utmaning som människan står inför då det gäller konsumtionen behövs kunskap om vilken miljöpåverkan som nuvarande konsumtionsmönster innebär. De svenska miljökvalitetsmålen fokuserar på det nationella miljötillståndet. Miljömålsrådet pekade i sin fördjupade utvärdering 2008 på att det är viktigt att den internationella dimensionen kommer in i miljömålssystemet. Regeringen angav i sin miljömålsproposition i mars 2010 att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, och att detta bör ske utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagen biföll propositionen i juni samma år. Sverige har ansvar för och rådighet över den miljöpåverkan som orsakas av aktiviteter inom landet. Men vår konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön även i andra länder. Det beror på att Sverige är mycket handelsberoende; värdet av importen motsvarar drygt 40 procent av landets bruttonationalprodukt. Rapporten är ett kunskapsunderlag för fortsatt arbete Syftet med denna rapport är att ta fram kunskapsunderlag för fortsatt arbete med frågan om den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan. Rapporten ska inte betraktas som en komplett kartläggning av detta utan utgör endast ett steg i arbetet. Den presenterar en ungefärlig uppskattning av omfattningen av miljöpåverkan inom valda delar av fem områden. Rapporten ger också en beskrivning av några av de metoder som används inom området och slutligen en översikt över de kunskapsluckor som uppmärksammats i arbetet med rapporten. Miljöpåverkan kan ses i olika perspektiv Ett vanligt sätt att dela in utsläpp är efter i vilket geografiskt område de sker. Utsläppen från produktion av varor och tjänster beräknas då inom det aktuella området, till exempel ett land. Detta kan kallas för ett produktionsperspektiv. I denna rapport används också begreppet konsumtionsperspektiv. Det innebär att de totala utsläppen eller miljöpåverkan från till exempel markanvändning beräknas för de varor och tjänster som personer bosatta i Sverige konsumerar, oavsett var i världen utsläppen eller miljöpåverkan sker. Detta perspektiv är viktigt för att få en uppskattning av den svenska konsumtionens totala miljöpåverkan och kompletterar bilden av de utsläpp och miljöpåverkan som sker enbart i Sverige. Påverkan inom fem områden De fem områden som behandlas i denna rapport är: klimat, luft, vatten, mark och kemikalier. 6 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN

Växthusgaser ger lika stor påverkan på jordens klimat oavsett var på jorden utsläppen sker. Den totala svenska konsumtionen uppskattades år 2003 orsaka utsläpp av 95 miljoner ton koldioxidekvivalenter räknat i ett konsumtionsperspektiv. Då ingår utsläppen av koldioxid, metan och lustgas från varor och tjänster under hela livscykeln (produktion, användning och avfall) oavsett var i världen utsläppen sker. Det är 25 35 procent mer än då bara utsläppen i Sverige räknas. Även utsläppen till luft av till exempel svavel- och kväveoxider beräknas bli större i ett konsumtionsperspektiv än om man ser i ett strikt produktionsperspektiv. Sådana utsläpp påverkar miljön genom försurning och övergödning, men har också negativa effekter på människors hälsa. En stor del av vattnet som konsumenter i Sverige använder göms i de produkter som konsumeras. Det är vatten som används för att producera varorna. Av detta virtuella vatten kommer ungefär hälften från andra länder. Vilka effekter som vattenanvändningen för svensk konsumtion får i andra länder beror bland annat på vilka vattenförhållanden som råder på platsen där varorna produceras. Svensk konsumtion påverkar även markanvändningen utomlands. Till exempel svarar mark utanför Sveriges gränser för 30 50 procent av det totala markbehovet för svensk livsmedelskonsumtion. Påverkan sker dels direkt, i form av bland annat spridning av bekämpningsmedel, dels indirekt, i form av bland annat hot mot växt- och djurlivet. Den avkastningsökning som har skett i takt med att världens befolkning har ökat har bland annat påverkat jordkvalitet och biologisk mångfald. Allteftersom landytor blivit obrukbara har nya arealer tagits i bruk till exempel marker som tidigare varit klädda med skog. Kemiska produkter är ofta, på ett eller annat vis, inblandade i alla de varor som konsumeras. I många industriella framställningsprocesser används kemikalier. Sverige importerar bland annat mycket kläder och andra varor som kräver kemikalier vid framställningen. Det är dock svårt att uppskatta vilken faktisk miljöpåverkan av kemikalier som svensk konsumtion har. Orsaken till detta är dels bristande kunskap och statistik på området, dels att kemikaliekontrollen i många länder är dåligt utvecklad. Metoder för att beräkna miljöpåverkan Det finns olika metoder och informationssystem för att beräkna eller beskriva den miljöpåverkan som ett lands konsumtion ger upphov till i andra länder. Exempel på sådana metoder är miljöräkenskaper, ekologiskt fotavtryck, vattenfotavtryck och rättvist miljöutrymme. Metoderna ger ganska grova mått på den globala miljöpåverkan som ett land genom sin konsumtion ger upphov till. Arbete pågår dock med att förbättra och standardisera metoderna och öka tillgången till data. Kunskapsluckor och andra brister försvårar Generellt återstår mycket arbete när det gäller metoder och statistik. Bland de brister som är uppenbara i dag kan nämnas att det fortfarande saknas miljöräkenskaper i många länder, och att det är svårt att fastställa ursprungslandet för stora delar av Sveriges import. Detta beror på att det som registreras vid handel med EU-länder är den sista hamn som varan lämnar. Ökad kunskap och bättre redovisning av miljöprestanda är avgörande, inte minst för konsumenters och upphandlares möjligheter att ställa krav på miljöhänsyn. Detta är viktigt för att kunna främja en miljömässigt hållbar utveckling på både nationell och global nivå. Arbete pågår Konsumtionens globala miljöpåverkan har länge och relativt ingående diskuterats på nationell och internationell nivå. Men det är först på senare tid som politiska processer har startat inom ett antal olika organ. Arbete pågår till exempel inom FN och EU för att samordna insatserna. DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 7

3 Summary GOODS AND SERVICES give rise to various pressures on the environment over their life cycles, from extraction of raw materials and production to use and final disposal, including transport at all the stages in between. Environmental problems that can be linked to the consumption of goods and services include depletion of natural resources and biodiversity, climate change and diffuse releases of chemicals. Sweden also affects other countries environments To get a complete picture of the ecological challenge which human consumption poses, we need to know more about the environmental pressures arising from current patterns of consumption. Sweden s environmental quality objectives focus on the state of the environment from a national point of view. The Environmental Objectives Council, in its 2008 in-depth evaluation, stressed the importance of incorporating an international dimension in the environmental objectives system. In its Environmental Objectives Bill in March 2010, the Swedish Government stated that the overall goal of environmental policy is to hand over to the next generation a society in which the major environmental problems in Sweden have been solved, and that this should be done without increasing environmental and health problems outside Sweden s borders. The Bill was approved by Parliament in June of the same year. Sweden is responsible for and has control over the environmental pressures arising from activities within its borders. But our consumption of goods and services also affects the environment in other countries. This is a result of Sweden s heavy dependence on trade: the country s imports are worth over 40 per cent of its gross domestic product. Basic data for further work The purpose of this report is to assemble basic data for further work on the global environmental pressures associated with consumption in Sweden. The report should not be regarded as an exhaustive survey of the subject, but merely as a step along the way. It presents rough estimates of the scale of pressures on the environment within selected segments of five areas. It also describes some of the methods used in this field and, finally, outlines the gaps in existing knowledge brought to light in the preparation of the report. Environmental pressures can be seen from different perspectives A common way of classifying emissions is on the basis of the geographical area in which they occur. Emissions from the production of goods and services are then calculated within the area concerned, for example a country. This can be referred to as a production perspective. In this report, the concept of a consumption perspective is also used. With such a perspective, total emissions or pressures on the environment from, say, land use are calculated for the goods and services which people living in Sweden consume, regardless of where in the world those emissions or pressures arise. This approach is important in arriving at an estimate of the overall environmental pressures attributable to Swedish consumption, and complements our picture of those arising within Sweden s borders. 8 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN

Pressures in five areas The five areas dealt with in this report are climate, air, water, land and chemicals. Greenhouse gases have as great an impact on the earth s climate, no matter where on the planet they are emitted. Overall, Swedish consumption in 2003 is estimated to have given rise to emissions of 95 million tonnes of carbon dioxide equivalent, calculated from a consumption perspective. That figure includes emissions of carbon dioxide, methane and nitrous oxide from goods and services throughout their life cycle (production, use and waste), irrespective of where in the world those emissions occurred. That is 25 35 per cent more than if emissions in Sweden alone were taken into account. Emissions to air of pollutants such as sulphur and nitrogen oxides are also estimated to be higher in a consumption perspective than from a strict production point of view. These emissions have environmental effects such as acidification and eutrophication, but also adversely affect human health. A large proportion of the water used by consumers in Sweden is hidden in the products that are consumed, in the form of the water required to produce them. Of this virtual water, roughly half comes from other countries. What effects water use for Swedish consumption has in other parts of the world depends on a number of factors, including the state of water resources in the places where the goods are produced. Swedish consumption also affects land use abroad. Between 30 and 50 per cent of all the land needed to produce the food consumed in Sweden, for example, is outside the country s borders. Environmental pressures from land use can be both direct, for example from pesticide spraying, and indirect, including threats to fauna and flora. The increase in yields that has accompanied growth in the world s population has, among other things, affected soil quality and biodiversity. As some areas have become unfit for agricultural use, new areas such as previously forested land have been brought under cultivation. Chemicals are often involved, in one way or another, in all the products we consume. Many industrial manufacturing processes make use of them. Sweden imports large quantities of clothes and other products that are manufactured using chemicals. However, it is difficult to estimate what pressures the chemicals associated with Swedish consumption in fact place on the environment. This is partly because of inadequate knowledge and statistics in this area, and partly because regulation of chemicals is poorly developed in many countries. Methods to calculate environmental pressures Various methods and information systems exist to calculate or describe the environmental pressures to which consumption in one country gives rise in other parts of the world. They include environmental accounts, the ecological footprint and water footprint, and fair shares in environmental space. These approaches provide fairly crude measures of the global environmental pressures associated with a country s consumption. Work is under way, however, to improve and standardise the methods used and make more data available. Knowledge gaps and other problems In general, much remains to be done in the area of methods and statistics. Evident deficiencies at present include the fact that many countries still lack environmental accounts, and that it is difficult to determine the countries of origin of a large proportion of Sweden s imports. The latter difficulty stems from the fact that statistics on trade with other EU member states record only the last port of shipment of goods. Greater knowledge and better reporting of environmental performance are essential, not least if consumers and buyers are to DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 9

be in a position to make environmental demands. This is important in promoting environmentally sustainable development at both a national and a global level. Work in progress The global environmental pressures arising from consumption have been discussed for a long time and in some depth, both nationally and internationally. Only more recently, though, have political processes got under way in a number of different bodies. Work is now in progress within the UN and the EU, for example, to coordinate action in this area. 10 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN

4 Läsanvisning En presentation av konsumtionsperspektiv och produktionsperspektiv, samt rapportens syfte, metod och målgrupp finns i kapitel 5. En ungefärlig storleksuppskattning av miljöpåverkan av svensk konsumtion, vilket illustreras genom exempel inom fem områden finns i kapitel 6. En beskrivning och bedömning av några metoder för att uppskatta miljöpåverkan från konsumtion finns i kapitel 7. En kort historik över hur frågan om konsumtionens betydelse för miljön vuxit fram samt pågående arbeten internationellt och nationellt finns i kapitel 8. En översikt över de kunskapsluckor som uppmärksammats i arbetet med rapporten finns i kapitel 9. En ordlista finns i kapitel 11. DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 11

5 Inledning Som andel av världens bruttonationalprodukt (BNP) har den internationella handeln tredubblats sedan 1970. Under 2008 exporterades varor och tjänster i världen för över 125 000 miljarder kronor. Sverige är inget undantag; den svenska utrikeshandeln har vuxit med i genomsnitt 6 procent per år under de senaste 150 åren. 1 Sverige importerar varor till ett värde motsvarande 43 procent av BNP. En allt större andel av konsumtionsvarorna importeras från utvecklingsländer och tillväxtländer som befinner sig i övergången mellan utvecklingsland och industrialiserat land. 2 Mycket av det vi förbrukar i Sverige är alltså tillverkat på andra håll i världen. Likaså används mycket av det vi själva producerar i andra länder; Sverige exporterar till ett värde motsvarande 51 procent av BNP. 3 Ökat internationellt utbyte av varor och tjänster bidrar till att utsläppen från till exempel råvaruutvinning, produktion, transporter och användning sker i flera geografiska regioner, och till att den totala miljöpåverkan blir allt svårare att fastställa. 4 Det blir alltmer uppenbart att världens samlade resursuttag kommer att överskrida planetens gränser när i-ländernas konsumtionsmönster anammas av u-länderna. Därför är det omöjligt att ha en snäv nationell syn i globala miljöfrågor. 5.1 Det internationella perspektivet har saknats i miljömålssystemet Sverige är beroende av handel med omvärlden. Här tillverkas till exempel läkemedel, papper och lastbilar som säljs på världsmarknaden. Samtidigt importerar Sverige produkter som livsmedel, fossila bränslen och bilar. Svenskarnas konsumtion påverkar därigenom miljön i andra länder. Hur den påverkan yttrar sig är kopplat till hur den svenska importen ser ut, det vill säga vad andra länder producerar och exporterar till Sverige. Denna miljöpåverkan har tidigare inte funnits med i det svenska miljömålssystemet. Miljömålssystemet innefattar 16 miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö och natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation. För att följa upp och utvärdera målen inrättade regeringen Miljömålsrådet, som verkade från 2002 till hösten 2010. I sin fördjupade utvärdering från 2008, Miljömålen nu är det bråttom!, lyfter rådet fram det internationella perspektivet av miljöpåverkan. Denna påverkan kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om att minska de utsläpp som sker i andra länder men som hamnar i Sverige, via till exempel luft och vatten. Den 1. Ekonomifakta, Exportandelar internationell jämförelse. (Webb.) 2. Miljövårdsberedningen (2007). 3. Statistiska centralbyrån, Nationalräkenskaper. (Webb.) 4. Peters, G.P. & Hertwich, E.G. (2006). DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 13

andra delen inbegriper behovet av att minska utsläpp och annan miljöpåverkan som den svenska konsumtionen och produktionen ger upphov till i andra länder. Miljömålsrådet pekar på vikten av att Sverige inte orsakar negativ påverkan på miljön i andra länder, och understryker att konsumtionsmönstren behöver förändras både i Sverige och internationellt. Rådet föreslår också att formen för hur miljömålens internationella koppling kan synliggöras och införlivas i miljömålssystemet utreds vidare. I oktober 2009 presenterade Utredningen om miljömålssystemet sitt betänkande Miljömålen i nya perspektiv, SOU 2009:83. Där föreslås att formuleringen konsumtionen av varor och tjänster i Sverige orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt oberoende av var i världen den motsvarande produktionen är lokaliserad ska ingå som en strecksats i generationsmålet. I mars 2010 avlämnade regeringen sin proposition Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, prop. 2009/10:155. Det övergripande målet för miljöpolitiken föreslås även i fortsättningen vara att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Regeringen lägger till att detta bör ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Arbetet ska alltså inte innebära att miljöproblem flyttas till andra länder. Regeringen tydliggör detta i den sista strecksatsen till generationsmålet med formuleringen konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Detta innebär att miljöpåverkan från konsumtionen nu tydligare inkluderas i miljömålssystemet. Regeringen anser också att Naturvårdsverket i samråd med Konsumentverket och Statistiska centralbyrån, SCB, ska följa och i relevanta fall delta i det arbete som pågår inom EU med att synliggöra konsumtionens globala miljöpåverkan. Detta arbete kan tjäna som utgångspunkt för en diskussion om hur den globala miljöpåverkan av svensk konsumtion av varor och tjänster kan mätas inom det svenska miljömålssystemet. 5 Den 22 juni 2010 behandlades propositionen i riksdagen. I miljö- och jordbruksutskottets betänkande, som riksdagen biföll, skriver man: Som regeringen anför behöver det svenska miljöarbetet ta hänsyn till Sveriges miljöpåverkan i andra länder. Styrmedel och åtgärder måste utformas på ett sådant sätt att Sverige inte exporterar miljöproblem, vilket bör tydliggöras i miljöpolitiken. Gränsöverskridande miljöpåverkan bör inte begränsas till effekter av konsumtion i snäv bemärkelse, och det är relevant att även väga in effekter av politiska beslut. Det tydliggörs i generationsmålet att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och konstaterar att den internationella aspekten är väl tillgodosedd i det föreslagna generationsmålet. 6 5. Regeringen (2010). 6. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU25. (Webb.) 14 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN

5.2 Miljöpåverkan kan ses i olika perspektiv 7 Utsläpp kan delas in efter olika principer. Ett vanligt sätt är att utgå från i vilket geografiskt område, till exempel ett land, som ett utsläpp sker. Utsläpp från produktion av varor och tjänster beräknas då inom det landet. Detta kan kallas för att man ser på påverkan i ett produktionsperspektiv. Om påverkan från varors och tjänsters hela livscykel i stället sorteras utifrån användning fördelas utsläppen på konsumenterna inom till exempel ett land. Detta kallas för att man ser på påverkan i ett konsumtionsperspektiv. I länder med omfattande internationell handel blir skillnaden mellan de två perspektiven stor. På regional eller lokal nivå skiljer de sig åt ytterligare, eftersom varor och tjänster sällan produceras och konsumeras på exakt samma ställe. 5.2.1 Konsumtionsbegreppet definieras Med konsumtion menas den slutliga användningen av varor och tjänster. Allt som konsumeras via inköp direkt ur den enskilde konsumentens plånbok räknas som privat konsumtion, medan det som finansieras via skattemedel räknas som offentlig konsumtion. I begreppet konsumtion inkluderas i denna rapport all konsumtion, det vill säga både offentlig och privat. 5.2.2 Konsumtionsperspektivet miljöpåverkan bokförs på slutkonsumenten Konsumtionsperspektivets utgångspunkt är således att den miljöpåverkan som uppstår under en varas eller en tjänsts hela livscykel fördelas på slutkonsumenten. Detta sker oavsett var i världen eller produktionskedjan som miljöpåverkan äger rum. Det är inte möjligt att exakt beräkna den samlade miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv för personer bosatta i Sverige, men det går att uppskatta hur stor den är. När till exempel utsläpp av växthusgaser beräknas i ett konsumtionsperspektiv dras utsläppen som orsakats av de varor som exporteras från Sverige ifrån de nationella utsläppen. De utsläppen fördelas på konsumenterna i andra länder. Däremot ska de utsläpp läggas till som importen till Sverige förorsakat globalt, och även utsläppen från utrikesresor företagna av personer bosatta i Sverige. Genom att göra beräkningar på detta sätt i ett konsumtionsperspektiv erhålls en samlad bild av all miljöpåverkan som personer bosatta i Sverige ger upphov till. En av fördelarna med att använda konsumtionsperspektivet är att det relativt tydligt beskriver miljöpåverkan från livsstil och levnadsstandard i ett land. Därigenom ges möjlighet att minska miljöpåverkan från inköp och upphandlingar och i förlängningen välja konsumtionsmönster med mindre negativ miljöpåverkan. En tydlig nackdel med konsumtionsperspektivet är de stora osäkerheter som i dag är behäftade med statistiken. 5.2.3 Produktionsperspektivet miljöpåverkan bokförs på geografiskt område Produktionsperspektivet kallas även för det geografiska perspektivet och är grunden för ansträngningarna inom till exempel FN och Kyotoprotokollet för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Vid internationella förhandlingar är det en fördel att använda produktionsperspektivet, efter- 7. Om inget annat anges är uppgifterna i avsnitt 5.2 hämtade från Naturvårdsverkets rapport 5903, Konsumtionens klimatpåverkan. Referens: Naturvårdsverket (2008b). DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 15

som ett land har rådighet över den miljöpåverkan som sker inom just det landets gränser. I de internationella överenskommelserna har det varit svårare att hantera den miljöpåverkan som sker mellan länder, till exempel till följd av internationella flyg- och sjötransporter. Även frågan om huruvida utsläpp som orsakas vid produktion av produkter som konsumeras i andra länder ska särbehandlas har erbjudit problem. En nackdel med produktionsperspektivet är att ju mer det geografiska området snävas in, i desto högre grad lämnar man kopplingen till det som verkligen konsumeras där. Om området till exempel består av en liten kommun med en stor industri blir uppgiften om miljöpåverkan per person missvisande. Även om industrin har liten miljöpåverkan i förhållande till sin storlek är det inte den miljöpåverkan som kommuninvånarnas egentliga konsumtion ger upphov till som speglas. 5.2.4 Metoder för att bedöma miljöpåverkan Det finns ett antal metoder som kan användas för att bedöma hur stor påverkan ett lands konsumtion har på miljön i andra länder. I denna rapport har följande metoder använts: För att ge ett övergripande mått på miljöpåverkan från personer bosatta i Sverige används ekologiskt fotavtryck. Detta har bedömts vara den mest etablerade metoden för att skapa ett något så när heltäckande mått på hur människors konsumtion påverkar jordens resurser. Ekologiskt fotavtryck är ett mått på hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta som människan tar i anspråk för att upprätthålla konsumtionen av varor och tjänster. Klimat- och luftavsnitten bygger på miljöräkenskaper och input-output-analyser. Dessa metoder är väletablerade. Miljöräkenskaper tas i Sverige fram av SCB, och de finns på statlig nivå även i vissa andra länder. Dessa metoder har kunnat väljas eftersom det finns data inom områdena klimat och luft som kan användas i input-output-analyser. Vattenavsnittet bygger på forskning som gjorts om vattenfotavtryck samt på arbete som Världsnaturfonden WWF har gjort inom området. Vattenfotavtryck är ett sätt att åskådliggöra ett lands totala förbrukning av vatten. Det har bedömts vara den metod som i dag ger den bästa bilden av hur konsumtionen påverkar vattenanvändningen i världen. Det huvudsakliga underlaget för markavsnittet är framtaget genom en modifierad version av ekologiskt fotavtryck. Denna alternativa beräkningsmetod tar större hänsyn till varuflödenas ursprungsländer. Metoden har använts i ett antal studier på området. Avsnittet om kemikalier är till största delen beskrivande och bygger bland annat på statistik från SCB som har tagits fram med hjälp av material- och substansflödesanalys. Ovan nämnda metoder har brister av olika slag men är de metoder som för närvarande ändå bedömts som mest lämpliga för denna rapport. Metoderna ger inte exakta resultat, utan är mer ett sätt att åskådliggöra den ungefärliga storleken på miljöpåverkan. En mer ingående beskrivning av ovan nämnda metoder presenteras i kapitel 7. Där beskrivs även koldioxidfotavtryck, rättvist miljöutrymme och planetary boundaries. 5.3 Alla kan bidra till lägre miljöpåverkan Genom sina val kan alla människor medverka till att konsumtionens miljöpåverkan minskar. När invånarna i Sverige importerar en allt större andel av konsumtionsvarorna från utvecklingsländer och tillväxtländer påverkar konsumtionsmönster och -nivåer indirekt förutsättningarna för en mer 16 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN

miljömässigt hållbar utveckling i dessa länder. I och med detta kan ansvar läggas på medborgarna i importlandet. Men deras handlingsutrymme är begränsat, bland annat av informationsbrist och brist på köpalternativ. 8 Enskilda konsumenter kan till exempel om de har tillgång till olika typer av information ställa krav och göra medvetna val, men sådana verktyg finns i liten omfattning. Ansvaret att minska miljöpåverkan delas mellan aktörer i produktions- och konsumtionskedjan. Offentliga aktörer är stora konsumenter, producenterna ansvarar för tillverkningen, och politiker stiftar lagar och regler för produktion, distribution, användning och avfallshantering. 9 5.4 Syfte, metod och målgrupp 5.4.1 Syfte Syftet med denna rapport är att ta fram kunskapsunderlag för fortsatt arbete med frågan om konsumtionens globala negativa miljöpåverkan. Detta kan vara ett komplement till uppföljningen av de svenska miljökvalitetsmålen. Rapporten utgör ett steg i arbetet att beräkna miljöpåverkan av konsumtion. Den ska inte betraktas som ett komplett kunskapsunderlag på området och redovisar inte heller en fullständig litteraturstudie. Avgränsningar Det finns många aspekter som avgör den sammantagna betydelsen av produktion och handel för ett land, till exempel landets utveckling, ekonomi och sociala förhållanden. Denna rapport behandlar endast miljöaspekterna och i viss mån därtill hörande hälsoaspekter av den påverkan som svensk konsumtion ger upphov till runt om i världen. Med påverkan avses de utsläpp som sker eller den mark som tas i anspråk för att tillgodose svensk konsumtion. Effekterna av negativ påverkan till exempel att människor blir sjuka eller livsmiljöer förstörs redovisas endast i begränsad omfattning. Syftet är att exemplifiera och ge en ungefärlig bild av hur miljöpåverkan ser ut. Det är alltså endast storleksordningar som presenteras inte exakta siffror för utsläpp eller påverkan. Till följd av frågans omfattning har en avgränsning gjorts genom att fokusera på fem områden. Dessa är valda utifrån tre kriterier: Det ska vara möjligt att få fram underlag Områdena ska vara relevanta för miljön i andra länder Områdena ska beröra så många miljökvalitetsmål som möjligt. De områden som valts är klimat, luft, vatten, mark och kemikalier. Inom ramen för dessa områden har ytterligare avgränsningar gjorts, vilket gör att beskrivningen av miljöpåverkan inom de olika områdena inte är fullständig. Eftersom både metoderna som använts för att undersöka miljöpåverkan inom de olika områdena och kunskapsläget inom områdena skiljer sig åt varierar formen för de olika avsnitten. Ambitionen i rapporten är att belysa miljöpåverkan i ett konsumtionsperspektiv snarare än i ett produktionsperspektiv. Konsumtionsperspektivet inkluderar både den påverkan som sker i 8. Miljövårdsberedningen (2007). 9. Naturvårdsverket (2008b). DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN 17

Sverige till följd av svensk konsumtion och den påverkan som sker i andra länder till följd av svensk konsumtion. Tonvikten ligger på att beskriva den senare aspekten. Miljöpåverkan i andra länder kan uppstå på flera sätt. I denna rapport ligger fokus främst på den påverkan som sker genom att utvinning av råvaror samt produktion och transport av varor som vi i Sverige importerar sker i andra länder. Påverkan kan också uppstå genom att utsläpp från produktion i Sverige förs med till exempel vindarna till ett annat land. Denna aspekt tas inte med i denna rapport. Vidare kan miljön i andra länder påverkas genom att Sverige exporterar avfall. Denna del av livscykeln tas upp endast i kemikalieavsnittet i kapitel 6. Ett antal områden har valts bort på grund av de kriterier som satts upp. Ett sådant område är biologisk mångfald. Orsaken är att det behövs mer kunskap och statistiskt underlag för att det ska vara möjligt att få en bild av svensk konsumtions påverkan på den biologiska mångfalden. För att minska negativ miljöpåverkan krävs åtgärder och styrmedel. Rapporten går inte in på vilka dessa skulle kunna vara, vilka som är mest effektiva eller vilka konsekvenser de skulle kunna få. Avsikten är inte heller att rapporten ensam ska utgöra underlag för förslag till åtgärder eller styrmedel. 5.4.2 Metod Denna rapport har tagits fram av en projektgrupp knuten till dåvarande Miljömålsrådets kansli. Sammanställningen har så långt som möjligt baserats på redan publicerat material. För framför allt mark- och luftavsnitten har befintlig statistik omarbetats och analyserats på nytt. Särskilda konsultstudier och underlag för rapporten har tagits fram av SCB, Demesta HB och Konsumentverket. 10, 11, 12 Underlag till främst rapportens avsnitt om kemikalier har tagits fram av Kemikalieinspektionen, SCB och Naturvårdsverket i samarbete. 13 Temamöten har hållits med personer med sakkunskap inom vart och ett av de fyra områdena luft, vatten, mark och kemikalier. Till grund för klimatavsnittet ligger Naturvårdsverkets rapport om konsumtionens klimatpåverkan. 14 Den mer sammanhållna förankringen och diskussionerna kring rapportens innehåll har skett vid möten med Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning. 15 Följande personer har granskat och lämnat synpunkter på olika avsnitt i rapporten: Anders Berntell (Stockholm International Water Institute), Susanne Johansson (Centrum för uthålligt lantbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet), Per Rosander (EnviroAction), Viveka Palm (Statistiska centralbyrån) och Christer Ågren (Luftförorenings- och klimatsekretariatet). Dessa personer ansvarar inte för den slutliga utformningen av texten i rapporten. 10. Wadeskog, A. (2009) samt Villner, M. m.fl. (2009). 11. Nordlund, C. (2010). 12. Bergström, H. (2010). 13. Kemikalieinspektionen m.fl. (2010). 14. Naturvårdsverket (2008b). 15. I Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning var centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och landsting, ideella miljöorganisationer och näringslivet representerade. 18 DEN SVENSKA KONSUMTIONENS GLOBALA MILJÖPÅVERKAN