Botkyrka kommuns lägesrapport för insatser med stöd från Delegationen för hållbara städer, diarienummer 1413-2778/2011.

1 [19] Stadsbyggnadsenheten 2013-04-05 Referens Per-Anders Framgård Boverket Botkyrka kommuns lägesrapport för insatser med stöd från Delegationen för hållbara städer, diarienummer 1413-2778/2011. Sammanfattning Här är Botkyrka kommuns lägesrapport för år 2012 vår första rapport för hur vi har genomfört de insatser som vi gjort med stöd från Delegationen för hållbara städer. Nedan stämmer vi av arbetet som vi genomfört med frågorna i tidigare inlämnad uppföljningsplan som vi också kommer att stämma av emot i kommande lägesrapporter och i slutrapporten. Därutöver har vi internt i kommunen gjort en löpande uppföljning i enlighet med vår projektmodell. Den ekonomiska uppföljningen av hur medlen har fördelats och använts redovisas i denna lägesrapport och slutrapporten. Vi har delat in denna lägesrapport i tre delar, som motsvarar de tre tillskott vi får bidrag för: 1. Designdialog 2. Hållbarhetskonsekvensbeskrivning 3. Växtanvändning (Vi har bytt projektnamn från Alby stadsbyggnadsidé till Framtid Alby. Projektet ska dock mynna ut i en stadsbyggnadsidé/strukturplan.) 1. DESIGNDIALOG Syfte som vi uttryckte i utvärderingsplanen: Vi vill i arbetet med Framtid Alby använda nya metoder s.k. designdialog. Vi vill i dialog med Albyborna utveckla vårt förslag på ny stadsbyggnadsidé. En utveckling av denna metod har flera syften: Dels handlar det om metod för att bidra till en förankring i stadsdelen som befäster och förenklar ett framtida genomförande. Dels ska designdialogen utvecklas som en lärande process i sig själv, för både kommunen, andra aktörer och medborgarna. Designdialog ska ge ökad kännedom om hur stadsdelen fungerar och ge en insikt om vilka val som gör skillnad. Mål: Utveckla ny dialogmetod 1) Vad skiljer designdialogen från andra genomförda dialoger i Botkyrka kommun gällande fysisk planering? Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 615 40 Sms 0708-89 18 83 E-post per-anders.framgard@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN 2 [19] Designdialog är en forskningsbaserad metod som används då man vill involvera många i ett tidigt skede av en bygg- eller planeringsprocess. Det är en strukturerad process med tydligt syfte, innehåll och förväntat resultat i varje steg. Arbetet genomförs som en serie workshops där olika aktiviteter för att bygga kunskap och utveckla idéer ingår. Här utbyter man erfarenheter, formulerar mål och tar fram lösningar. Resultatet sammanfattas i bildprotokoll. I designdialog Alby gjorde vi en viss anpassning av dialogen då analysdelen med kartläggning av nuläget redan var genomförd i dialog 2011. Syftet med designdialogen var att i ett tidigt skede diskutera ett skissförslag för framtida utveckling av Alby. Mål: Utveckla förslaget till stadsbyggnadsidé genom designdialog 1) Hur förändrades förslaget till stadsbyggnadsidé under designdialogen? Den främsta framgångsfaktorn i dialogen var att den genomfördes nära Albyborna, på plast i en lokal i Alby centrum. Många människor passerar centrum dagligen och det var lätt att titta in. Materialet i lokalen var lockande och växte fram efter hand som dialogen pågick, ambitionen var att man skulle uppleva det som en levande verkstad. Totalt hade lokalen hela 2000 besökare under dialogen. Den stora modellen över Alby hade en central plats i lokalen, här började ofta samtalet med besökarna. Här kunde man orientera sig och berätta var man bor, hur man använder stadsdelen, vad man saknar etc. I modellen visade vi skissförslaget med enkla skissklossar som kunde flyttas runt i modellen vilket gav ett tydligt budskap att förslaget gick att påverka. Vi berättade om syftet med stadsbyggnadsidén, om genomförd analys, om arkitekternas delstudier och om skissförslaget för hela Alby. Det var en positiv stämning i lokalen, många var nyfikna och uppskattade att i ett tidigt skede kunna ta del av kommunens planering. Vi uppmuntrade besökarna att skriva ner sina synpunkter i enkäter samt att komma på workshop och diskutera tillsammans med andra Albybor. Vi dokumenterade arbetet i lokalen genom dagboksanteckningar med antal besökare och sammanfattning av diskussioner. Det var en bra spridning på besökarna i lokalen. Vi lät besökarna markera med röd prick på en karta var de bodde i Alby och kunde konstatera att besökarna kom från olika delar, såväl Albyberget som Albydalen och såväl från radhusen som från höghusen. Det var också en bra blandning människor, så-

BOTKYRKA KOMMUN 3 [19] väl kvinnor som män, samt från olika åldergrupper och med olika nationell bakgrund. Vi dokumenterade detta i dagboksanteckningarna. Vi genomförde sammanlagt 9 workshopar under dialogen med ca 250 deltagare. Vi inledde workshoparna med gemensam samling kring modellen, var och en presenterade sig och märkte ut var de bodde. Därefter var det presentation av upplägg och syfte med dialogen, introduktion av skissförslaget, inspirationsbildspel och grupparbete med syfte att utvärdera och utveckla stadsbyggnadsidén vidare. Workshoparna avslutades med att varje grupp redovisade sin spelplan och sammanfattade gruppens diskussioner och synpunkter. Skolworkshoparna med elever från klass 5 och 9 på Grindtorpsskolan samt med förskolebarn från Örnen var väldigt uppskattade. De väckte uppmärksamhet bland barnens vänner och familjer. Det lockade elevernas föräldrar till lokalen vilket annars är en svår målgrupp att nå ut till. Det fanns exempel på föräldrar som sedan själva ville vara med i en av kvällsworkshoparna. 2) Hur återkopplades resultatet till deltagarna? Idéer som kom fram i diskussion med besökare i lokalen och under grupparbetena kunde vi efterhand testa i den fysiska modellen. Efter genomförd dialog bearbetades skissförslaget utifrån inkomna synpunkter och allmänna intressen. Alla grupparbeten sammanfattades i bildprotokoll som vi efterhand satt upp på väggarna i lokalen. En sammanställning av alla bildprotokoll gjordes, Dialog Alby, samlade bildprotokoll 121022. På samma sätt gjordes en sammanställning av synpunkter som lämnats i lokalen (enkäter och dagboksanteckningar), Dialog Alby, synpunkter i lokalen 121121. Ett bildspel med en sammanfattning av dialogen samt information om fortsatt arbete var tillgängligt på hemsidan och i monitor på medborgarkontoret. Hösten 2013 ska mer återkoppling ske till de boende i Alby i samarbete med medborgarkontoret. Mål: Brett deltagande i designdialogen 1) Hur många deltagare i olika grupper har dialogen om Framtid Alby nått? I designdialogen eftersträvar vi att samla representanter från olika grupper för att få in så mycket kunskap och idéer som möjligt. I grupparbetena under workshoparna blandar vi delatagare från olika grupper.

BOTKYRKA KOMMUN 4 [19] Delaktigheten i dialogen om Framtid Alby överträffade kommunens uppsatta mål. Inbjudan förbereddes väl, vi använde oss av tidigare kontakter och ansträngde oss för att nå ut till nyckelpersoner som sedan kunde föra informationen vidare. För att nå ut till många olika grupper använde vi oss av riktad inbjudan och information via e-post till olika föreningar och verksamheter i Alby. Inbjudan skickades ut till bostadsrättsföreningar, hyresgästföreningar, villaföreningar, samfälligheter, idrottsföreningar, kulturföreningar, kolonilottföreningen, ungdomsfullmäktige, skolor, fritidsverksamheter, biblioteket, verksamheter vid Subtopia och föreningar kopplade till Hållbarhetsveckan. Inbjudan skickades också till Botkyrkabyggen, tjänstemän och politiker inom Botkyrka kommun samt till relevanta byggherrar utvalda av kommunen. Lokalen i Alby centrum var öppen måndag-torsdag i 12 veckor under perioden juni-september 2012. Antalet besökare varierade mellan 20-80 personer per dag, sammanlagt besökte 2000 personer lokalen. Det var en bra spridning på besökarna, se beskrivning under föregående punkt. Vi genomförde 9 workshopar under dialogen, med sammanlagt ca 250 deltagare. Lista med utskickade inbjudningar samt anmälda deltagare till workshoparna via epost och via lokalen är dokumenterat. Antal deltagare fördelades ungefärligen: ca 95 skolbarn, ca 25 representanter för tjänstemän och politiker samt ca 130 representanter för boende och verksamma i Alby. Albyborna som deltog i workshoparna kom från olika delar av Alby. De äldre Albyborna var överrepresenterade vid det första workshoptillfället men vid övriga tillfällen var det en bra spridning på ålder och kön. 2) Hur synliggjordes medborgarnas delaktighet för andra (boende, politiker, tjänstemän)? Medborgarnas delaktighet gjordes synlig genom aktiviteter i lokalen i Alby centrum. Många Albybor passerar dagligen centrum och kunde se hur andra Albybor var inne i lokalen och deltog i dialogen. I lokalen genomfördes även alla workshopar och möten med byggherrar och andra. Delaktigheten blev också synlig genom att dialogen samarrangerades med kommunens Hållbarhetsvecka. Hållbarhetsveckan är ett årligen återkommande evenemang i kommunen med focus på hållbarhetsfrågor. Den tredje workshopen samarrangerades med dialogforum för Alby. Dialogforum för Alby leds av lokala politiker från stadsdelen. Syftet med dialogforum är att föra dialog med stadsdelens medborgare om aktuella frågor. Information, aktiviter och resultat spreds på kommunens hemsida, via Twitter samt genom tidningsartiklar i lokalpressen.

BOTKYRKA KOMMUN 5 [19] Under dialogen förlade samhällsbyggnadsnämnden ett av sina sammanträden till lokalen, vilket gav ledamöterna möjlighet att på plats ta del av de synpunkter etc. som satts upp i lokalen. 3) Hur många deltagare har för första gången varit med i dialog kring fysisk planering? Majoriteten av de som besökte lokalen och deltog i workshops gjorde detta för första gången. 4) Vilka arenor har använts i designdialogen för att nå ett brett deltagande? Vi arbetade med att skapa uppmärksamhet för dialogen på många olika sätt. Kommunen deltog vid Albydagen i juni och delade bl.a. ut information i form av vykort. Affischer trycktes upp och sattes upp i bostädernas trappuppgångar, på medborgarkontoret, biblioteket mm. Vi samarbetade med lokala aktörer i Alby, t.ex. mediaföretaget Fanzingo, som lät ungdomar göra reportage om dialogen samt göra musik till den framtagna 3D-filmen över framtida Alby. Vi samarbetade också med arrangörerna för Hållbarhetsveckan i september och med arrangörerna för dialogforum Alby och lät dialogen bli ett samarrangemang med deras redan inplanerade aktiviteter. Skolworkshoparna skapade uppmärksamhet kring att dialogen pågick. Det lockade bl.a. flera av elevernas syskon och föräldrar till lokalen vilket annars är en svår målgrupp att nå ut till. Dialogen fick också uppmärksamhet genom Minecraft Alby, ett verktyg för interaktivt deltagande i dialogen genom anpassning av Minecraft för Alby. En modell över befintlig situation i Alby byggdes upp i Minecraft och alla som ville kunde testa och bygga framtida Alby. Spelet var tillgängligt på datorer i lokalen samt via kommunens hemsida. Minecraft Alby genererade inte så många stadsbyggnadsförslag men den stora vinsten var att det väckte uppmärksamhet för dialogen bland unga Albybor och bland föräldrarna. Information om dialogen i Alby spreds efterhand via kommunens hemsida och via twitter. Den lokala pressen bjöds in till lokalen och till workshoparna med följd att dialogen blev synlig genom ett flertal artiklar.

BOTKYRKA KOMMUN 6 [19] Följeforskare från Uppsala universitet Ett forskningsprojekt vid Institutet för bostads- och urbanforskning och Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet följer dialogpolitiken i Botkyrka. Forskningsprojektet är treårigt. Genom detta arbete belyses Framtid Alby i flera publikationer. Marianne Danielsson och Clarissa Kugelberg är de forskare från institutionen som följer arbetet med Framtid Alby. De skriver för närvarande en antologi om Invånardeltagande i planering och beslutsfattande tillsammans med Nils Hertting och kolleger i Holland och Frankrike. Ett kapitel i antologin handlar om Framtid Alby. Forskarna arbetar även med en bok på svenska om Botkyrka och också i denna kommer Framtid Alby att behandlas utförligt. Vid sidan av dessa publikationer kommer forskarna att förmedla sina resultat i artikelform och vid seminarier. Resultatet av deras iakttagelser kommer även att presenteras i kommande uppföljningsrapport.

BOTKYRKA KOMMUN 7 [19] 2. HÅLLBARHETSKONSEKVENSBESKRIVNING (HåKB) Utveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) har påbörjats. Huvudinsatsen i detta arbete ska ske nu under 2013 och vi kommer att redovisa resultat i kommande uppföljningsrapport och i slutrapporten. Syftet har inte förändrats, ett utvecklingsarbete med HåKB pågår i kommunen. Vi vill nu använda och utveckla verktyget samt skapa rutiner för att säkerställa att olika projekt, i pågående process, aktivt förhåller sig till våra hållbarhetsutmaningar. Syfte som vi uttryckte i utvärderingsplanen: Utveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB). Ett utvecklingsarbete med HåKB pågår i kommunen. Vi vill nu använda och utveckla verktyget samt skapa rutiner för att säkerställa att olika projekt, i pågående process, aktivt förhåller sig till våra hållbarhetsutmaningar. Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys utifrån en europeisk deklaration om hållbar utveckling, den så kallade Ålborgdeklarationen, där vi har kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling: - Botkyrkaborna har arbete - Botkyrkaborna känner sig hemma - Botkyrka har de bästa skolorna - Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna - Botkyrkaborna är friska och mår bra - Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin Verktyget ska användas för att, på ett systematiskt sätt, tydliggöra och analysera eventuella konsekvenser för olika grupper, exempelvis olika åldrar, socioekonomiska skillnader, ekologiska effekter och hälsokonsekvenser inom var och en av kommunens hållbarhetsutmaningar. Mål: Utveckla verktyget HåKB 1) Hur har vi utvecklat våra hållbarhetsindikatorer för exploateringsprocessen? Vi har än så länge inte börjat med att anpassa hållbarhetsindikatorerna för exploateringsprocessen.

BOTKYRKA KOMMUN 8 [19] 2) Hur har vi utvecklat vår checklista utifrån Botkyrkas hållbarhetsutmaningar? Den befintliga checklista som redan fanns har delats upp utifrån ärendets art, d.v.s. inför politiska beslut av fysisk samhällsplanering respektive andra beslut. De två checklistornas frågor har modifierats för att passa dessa olika ärendetyper. Under utbildningstillfällena och genomförande av HåKB i faktiska ärenden (se nedan) har vi samlat in förslag till förändringar i checklistan. 3) Hur har vi förtydligat vår sammanfattande HåKB-matris? Än så länge har vi inte modifierat/förtydligat den sammanfattande HåKBmatrisen. Den har fungerat bra vid testning men kan komma att förändras senare i utvecklingsarbetet. Under utbildningstillfällena och genomförande av HåKB i faktiska ärenden (se nedan) har vi samlat in synpunkter och förslag till förändringar i matrisen. Mål: Utbilda kring användning av verktyget HåKB 1) Hur många tjänstemän inom Botkyrka kommun har deltagit på internutbildning kring verktyget HåKB? Utbildning i att använda verktyget HåKB har genomförts vid två tillfällen med totalt 26 tjänstemän. Dessutom har en HåKB genomförts som en del till beslutsunderlaget i Framtid Alby där 16 tjänstemän med olika kompetenser medverkade och samtidigt fick en inledande introduktion i verktyget. Av de 16 personerna i arbetet HåKB-Framtid Alby hade fyra personer också genomgått utbildningen ovan. Så totalt är nu 38 tjänstemän insatta i metodiken. 2) Hur många politiker inom Botkyrka kommun har deltagit på internutbildning kring verktyget HåKB? Ingen politiker har hittills deltagit i internutbildningen däremot har de tagit del av resultatet av HåKB-Framtid Alby eftersom det var en del i beslutsunderlaget.

BOTKYRKA KOMMUN 9 [19] 3) Hur har vi utbytt kunskap och erfarenheter med andra kommuner och andra myndigheter rörande HåKB? Det är många andra kommuner som efterfrågar metodiken och processen kring HåKB, däribland; Malmö, Huddinge, Örebro, Lerum, Sigtuna, Norrköping, Svenska miljöinstitutet (IVL) samt studenter som läser folkhälsovetenskapliga program. Mål: Utveckla rutiner kring hur vi använder HåKB 1) Hur har vi utvecklat rutinerna och hur har dessa kommunicerats? Verktyget finns tillgängligt i kommunens intranät med tillhörande beskrivning av hur man använder det. Vi har haft några möten för att diskutera processen och rutinerna kring HåKB arbetet är inte slutfört. Under utbildningarna och genomförande av HåKB i faktiska ärenden har vi sam-lat in synpunkter och förslag till förändringar i processen som kan komma till nytta i kommande rutiner. 2) Hur många planer eller program har vi använt HåKB på? Inom detta utvecklingsprojekt har vi använt HåKB en gång Framtid Alby. Men innan dess har verktyget använts cirka fem gånger och testats på ett flertal ärenden under framtagande och utbildning i metodiken. Kortfattat kan vi beskriva arbetssättet i HåKB för framtid Alby såhär: Förarbete processen workshop med olika sakkunniga för att hitta viktiga delar i den kommande processen för Framtid Alby. En mängd arbete inom själva projektet Framtid Alby som lett fram till ett programförslag. Utbildning HåKB test av frågor i riktiga ärenden Förarbete inför HåKB frågorna i checklistan modifierades utifrån utbildning och samtal mellan folkhälsosamordnare och projektanavariga. Personer med olika sak kompetens valdes ut att medverka. Genomförande HåKB introduktion av verktyget och metodiken där stort fokus handlade om att dessa konsekvensbedömningar inte är en sanning utan ett transparent sätt att redogöra för tänkbara konse-

BOTKYRKA KOMMUN 10 [19] kvenser, som ett underlag av flera, inför politiskt beslut. Personerna delades in i grupper där vardera gruppen fick ansvar för att konsekvens bedöma två av de sex hållbarhetsutmaningarna för olika grupper i befolkningen. Efterarbete anteckningarna sammanfattades och konsekvensbedömningen fördes in i beslutsunderlaget respektive synpunkter till process och verktyg togs om hand inför vidareutvecklingen.

BOTKYRKA KOMMUN 11 [19] 3. VEGETATIONSANVÄNDNING Syfte som vi uttryckte i utvärderingsplanen: Vi vill hitta former för förtätning av bebyggelse i kombination med natur för rekreation och aktiv vegetationsanvändning. Vegetation och växtgestaltning spelar en viktig roll när det gäller attraktivitet och trivsamhet i ett område. Vi vill också hitta lösningar för ökad variation av växtmaterial och ekosystemtjänster i den redan byggda miljön. Tjänster som vi får gratis från naturen har betydelse och ett värde för både boende och företag. En rik biologisk mångfald är en förutsättning för att ekosystemtjänster ska kunna levereras. Vi ser att en utvecklad vegetations användning på sikt kan leda till ett antal positiva effekter både ur klimatsynpunkt och ur folkhälsosynpunkt. Mål: I samband med förtätning hitta lösningar för vegetationsanvändning så att en rik och varierad växlighet kan få en framträdande roll även i en tätare stadsbyggd. 1. Hur har arbetet med Framtid Alby och dess delstudier tagit fram goda exempel på hur man kan väva in växtlighet i den byggda miljön (gårdar, stråk, offentliga rum, väggar och tak)? Av de delstudier som vi genomförde resulterade dessa i ett antal strategier för växt användning samt en rik katalog på hur växter kan användas i den byggda miljön. Studierna visar på behovet av och möjligheter med att använda växtlighet på följande sätt i stadsdelen: Ge struktur Knyta ihop fysiskt och visuellt Stärka och avgränsa rum Ge karaktär Rekreation, hälsa och aktivitet Vattenhantering och klimat GRÖNSKA BIDRAR TILL ATT SKAPA STRUKTUR Albys grönska ska bidra till att skapa en övergripande struktur och logik i stadsdelen, för både boende och besökare. Strukturen bör byggas upp allégator, där träden ger gaturummet en mänsklig skala, bättre lokalklimat en mer varierad miljö. Bra exempel hur man kan ge struktur till stadsdelen: Naturmarkens karaktär - naturmark med hällmarker - utvecklas genom att renodla denna. Styrkan ligger i den goda sammansättningen; som

BOTKYRKA KOMMUN 12 [19] ger ett stort upplevelsevärde, naturvärde och stora ekologiska värden. Naturmark är relativt stabil som ekologiskt system. Ett grönt stråk från Alby Centrum ner mot Albysjön ökar förutsättningarna för de boende att få en gen och tydlig väg för gång och cykel, mindre platser för vistelse, lek och vila. Stråket ges en tydligt kulturell prägel med hjälp av val av växtarter. Gatuträden har en viktig roll. De skapar lä och ger bättre mikroklimat. Träden bidrar också med upplevelsevärden för såväl gående, som cykel- och, bilburna. Gatuträdens sammansättning kan bestå av arter valda för att stödja de lokala ekosystemen. GRÖNSKA BLIR FYSISK OCH VISUELL LÄNK Planteringar som kopplar ihop platser, samt avskärma och dela upp områden. I huvudstrukturen ingår entrévägarna till området. Träden ger gaturummet en mänsklig skala, bättre lokalklimat och ett varierat intryck över året. Trädplanteringen i stort kan bestå av flertalet arter. Detta ger en större biologisk mångfald, en lång blomning och olika lövfärger. Bra exempel hur man kan knyta ihop fysiskt och visuellt med grönska Med vegetation kan man koppla Alby till målpunkter och närliggande rekreativa områden, både inom och utanför Alby. En central trädaxel kopplar områdets inre med omgivande vägar som trädplanteras. Träd istället för buskar ökar överskådligheten och bidrar därmed till förbättrad trygghetskänsla. Trädrader ges olika uttryck genom att man varierar med enhetliga trädsorter. Exempel kan vara fågelbär, oxel, och rönn. I lämpliga lägen kan trädalléer övergå i arboretumalléer, vilket innebär att det enskilda gatustråket består av olika trädarter, som varvas om vartannat. TYDLIGARE GRÄNS MELLAN PRIVAT OCH GEMENSAMT Gårdarna blir mer sammanhållna och får en starkare identitet. Detta stärker trygghetskänslan för de boende inom gården. Bra exempel på hur man kan stärka och avgränsa rum Trädrader, träddungar, häckar, eller murar kan användas för att få en tydligare gräns mellan ytor med olika grad av offentlighet, samt ge ökad rumslighet och mjuka upp skalan.

BOTKYRKA KOMMUN 13 [19] Tydliga siktlinjer längs husfasaderna som skapas av trädrader. Detta ger mer rumslighet och en mänskligare skala. Delar av trädrader kan kombineras med perennplanteringar. På strategiska platser kan man ha större öppningar. Trädslagen är olika lövträd med skiftande färg och växtsätt för att skapa variation - både inom de enskilda trädraderna och i hela området. VAL AV VÄXTER GER GÅRDARNA KARAKTÄR Gårdarna utvecklas med ny bebyggelse. Genom val av växter kan man skapa en stark identitet åt varje gård. De boende ska få möjlighet att påverka valet av växter. Det är positivt om valda växtarter finns med i den övergripande strukturen. Bra exempel på hur växtvalet kan ge gårdarna karaktär Bostadsgårdarna får gärna ges trädgårdskaraktär. De kan utformas med odlingsbäddar och växthus, där de boende erbjuds att aktivt delta och ansvara för skötseln. Bostadsgårdarna kan innehålla prydnadsrabatter, klippta häckväxter samt värdefulla och vackert blommande träd. Den kan även innehålla ängsytor och klätterväxter. Därutöver kan de rymma plats för vatten och kompost. Nya bostadsgårdar görs till mera småskaliga och trädgårdslika platser med funktioner och kvaliteter liknande kolonilottsområdets. Stora möjligheter erbjuds då för ökat engagemang och större sociala värden inom och mellan bostadsdelarna. VEGETATION SKAPAR PLATS FÖR REKREATION, HÄLSA OCH AKTIVITET Vegetationen skapar goda utemiljöer och ger möjlighet till olika typer av rekreation och aktiviteter. Tillgång till natur, vegetation och trädgård är viktigt för livskvalitet och hälsa. Trädgårdar och andra gröna miljöer har stora positiva effekter både fysiskt och psykiskt och används för att förebygga sjukdomar och främja fysisk aktivitet. Bra exempel på rekreation, hälsa och aktivitet: På lämpliga platser placeras odlingslotter ut. De kan få en inramning av äppelträd och nyckelhälsobäddar som avgränsas med en låg spaljé.

BOTKYRKA KOMMUN 14 [19] På lämpliga platser anläggs självplockträdgårdar, utformade som bersåer med plats för långbord. I anslutning kan till exempel leklabyrinter av armerade hallonhäckar anläggas. Klippt gräs behöver finnas, som bra vistelse- och rörelseytor. Det görs väl avvägt och kompletteras med mindre ängsytor i varma lägen som slås 1-2 gånger per säsong. Ängsblomster, perenner, blommande träd och buskar bidrar till säsongsvariation och stora upplevelsevärden. VATTEN OCH VEGETATION BIDRAR TILL EN KLIMATSMART STADSDEL Dagvattnet i Alby är en resurs som kan användas till att skapa en mer spännande och varierande stadsbild. Genom att rena dagvattnet i öppna dagvattenlösningar; som dammar, vattenstråk och våtmarker, kan det bli en tillgång för stadsdelen både estetiskt och miljömässigt. Lösningarna behöver varieras och utformas med hänsyn till säkerhet för barn. Bra exempel på vattenhantering och klimat Vegetation kan ge skugga, fördröja vatten, förbättra infiltrationen och sänka avrinning och bli oaser av kall luft. Alla gröna ytor i bidrar till att motverka klimatförändring, parker, privata trädgårdar och träd längs gatorna. Vegetationen kan stötta vattenhanteringen genom att man skapar mindre vattenmagasin som är barnsäkra. Till exempel vattenträdgårdar, skålade vegetationsrika planteringar med vattenälskande växter, eller öppna vegetationsdiken, så kallade biodiken. Trädplantering och övrig vegetation i gårdsmiljöer och på gator och torg, bidrar till ett bättre lokalklimat. De fungerar som, vindskydd och klimatmildrare.

BOTKYRKA KOMMUN 15 [19] På vilket sätt utgör grönstrukturen ett bärande element i Framtid Alby? I samband med genomförda studier har vi har kommit fram till att grönstrukturen i stadselen ska bygga på följande tre grundprinciper: 1. Naturmark 2. Vegetationsrika axlar och rörelsestråk 3. Grönskande gårdsrum Naturmark Tillgängliggör naturmarken med förbättrade gångsystem, entrépunkter och platser kan den tydligare knytas till bebyggelsen i Alby. Vegetationsrika axlar och rörelsestråk Med tydliga trädaxlar som är renodlade i sina karaktärer kan de komplettera de befintliga vegetationsdelarna i området. Grönskande gårdsrum Bostadsgårdarna görs till mer småskaliga och trädgårdslika platser, med ett uttryck som knyter an till kolonilottsområdet finns det stora möjligheter att öka engagemang och sociala värden inom bostadsdelarna. Mål: I den befintliga bebyggelsen - hitta former och förslag för hur man kan vitalisera eller byta ut befintligt växtmaterial samt göra tillägg av ny växtlighet i redan byggda miljöer. 1. På vilka sätt kan man vitalisera befintlig vegetation och skapa större variation av arter och typer av planteringar? Med en småskalig karaktär kan vegetationsbeståndet varieras till större grad vid de olika bostadshusen inom området. Småskaligheten bidrar också till ökad variation och artrikedom inom vegetationsbeståndet och utför högre grad av ekosystemtjänster lokalt. 2. Vilka tekniker kan man använda för uppbyggnad av växtbäddar så att luft-, vatten- och näringstillgång förbättras? I detta skede har vi inte gått in djupare på vilka tekniker som ska användas. I slutredovisningen kommer denna fråga att redovisas. Följande viktiga kvaliteter och karaktärer ska gälla när det gäller val av växtmaterial:

BOTKYRKA KOMMUN 16 [19] Vegetation längs gator Gatuträden har en viktig roll genom att de skapar lä och ger bättre mikroklimat, samt bidrar med upplevelsevärden. Tillsammans med ekodiken och ängsvegetation bidrar dessa med ekosystemtjänster i stadsdelen. Vegetation på torg och mötesplatser Dessa växtmiljöer ställer hårda krav på vilket växtmaterial som kan utveckla sig bra. På dessa platser finns möjligheter att i högre grad prova mer exotiskt växtmaterial. Bostadsgårdar Bostadsgårdar ges en trädgårdskaraktär, där de boende erbjuds att aktivt delta och ansvara för skötseln. En sådan småskalig vegetationsstruktur bidrar med goda ekosystemtjänster.

BOTKYRKA KOMMUN 17 [19] Ekonomisk uppföljning Kommunen har erhållit stöd från DHS för de tre områdena, designdialog, hållbarhetskonsekvensbeskrivning samt växtanvändning. Det totala stödet är 1 200 tkr varav 800 tkr har utbetalts i förskott. Återstående belopp utbetalas när slutrapporten är inlämnad till Boverket. Nedan följer en redovisning av hur stödmedlen har använts. Designdialog Redovisning av upparbetade kostnaderna för att hitta former att använda nya metoder när det gäller att föra dialog med medborgare s.k. designdialog. Totalt: Fördelning kommun/dhs: Kommunen: Delegationen: 1 756 tkr 1 229 tkr 527 tkr Hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) Redovisning av upparbetade kostnaderna för att utveckla, utbilda och upprätta rutiner för hur verktyget ska användas. Totalt: Fördelning kommun/dhs Kommunen: Delegationen: 129 tkr 90 tkr 39 tkr Växtanvändning Nedan följer en redovisning av kostnaderna för att hitta former för förtätning av bebyggelse i kombination med natur för rekreation och aktiv vegetationsanvändning. Totalt: Fördelning kommun/dhs Kommunen: Hållbara städer: 350 tkr 245 tkr 105 tkr

BOTKYRKA KOMMUN 18 [19] Sammanställning: Designdialog: Kommunen: Stöd från DHS: 1 229 tkr 527 tkr Hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) Kommunen: 90 tkr Stöd från DHS: 39 tkr Växtanvändning Kommunen: Stöd från DHS: Totalt: Totalt nedlagda kostnader för kommunen: Användning av stödmedel från DHS: (förskottsutbetalt: 800 tkr) 245 tkr 105 tkr 1 564 tkr 671 tkr Återstår att använda av stödet: 529 tkr (129 tkr förskottsutbetalt + 400 tkr, utbetalas vid slutrapport)

BOTKYRKA KOMMUN 19 [19] Målgrupp Albyborna och deras intressen står i centrum för hela detta arbete. Under arbetet med stadsbyggnadsidén har det därför varit viktigt med dialog för att samla in kunskaper, erfarenheter och åsikter. Först och främst dialog med medborgarna, men också med den kommunala organisationen i sin helhet och andra aktörer, som fastighetsägare och byggherrar, och organisationer. Ändringar jämfört med ansökan Utifrån inlämnad uppföljningsplan har inga väsentliga ändringar gjorts. Däremot är inte alla frågor genomlysta och vissa delar återstår. Designdialog: Sammanställning av handbok i designdialog för kommunen kommande dialogprojekt av denna typ återstår. Växtanvändning Principer för och förhållningsätt till växtanvändning behöver sammanställas i ett dokument. Detta dokument ska innehålla en inventering av befintlig växtsituation, samt förslag på växtmaterial och arter, samt lämpliga tekniska lösningar. Innehållet bör i lämpliga delar inarbetas i kommunens kommande parkprogram. Hållbarhetskonsekvensbeskrivning(HåKB) Utveckling av vårt arbete med hållbarhetskonsekvensbeskrivning (HåKB) har delvis påbörjats. Focus på detta arbete ska ligga under 2013 och vi återkommer med resultatet i kommande rapporter. Kontaktuppgifter Projektledare Per-Anders Framgård Telefonnummer: 08-530 615 40 E-post: per-anders.framgard@botkyrka.se