1 Verksamhetsbeskrivning

Innehållsförteckning textdel 1 Verksamhetsbeskrivning... 2 1.1 Organisation... 2 1.2 Verksamhetsområde... 2 1.3 Avloppsvattenrening... 2 1.4 Dimensionering... 2 1.5 Slambehandling... 2 1.6 Kemikaliehantering... 3 1.7 Ledningsnät och bräddning... 3 1.8 Nyanslutningar... 3 1.9 Nederbörd... 3 1.10 Verksamhetens påverkan på miljön... 3 1.11 Luft och klimat... 3 1.12 Buller... 3 2 Gällande föreskrifter och beslut... 4 2.1 Tillståndsbeslut... 4 2.1.1 Villkor i tillståndsbeslutet... 4 2.2 Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken... 5 2.3 Naturvårdsverkets föreskrifter... 5 2.3.1 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse... 5 2.3.2 Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket... 6 2.4 Kontrollprogram... 6 2.5 Kommunens/företagets beaktande av hänsynsreglerna... 6 2.5.1 Kunskapskravet... 6 2.5.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3... 6 2.5.2.1 Natur, mark och vattenmiljö... 6 2.5.3 Lokaliseringsprincipen 4... 6 2.5.4 Hushållning med råvaror och energi 5... 6 2.5.5 Produktvalsprincipen 6... 6 2.5.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8... 7 3 Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året... 8 3.1 Produktion... 8 3.2 Bränsleförbrukning... 8 3.3 Råvaror och kemiska ämnen... 8 3.4 Avfall... 8 3.5 Driftstörningar av betydelse... 8 3.6 Reningseffekt och tillgänglighet... 8 3.7 Uppfyllande villkor... 9 3.8 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 9 3.9 Förändring av verksamheten sedan förra året... 9 3.10 Utsläppskontroll... 9 3.11 Statusklassning för recipient... 9 3.12 Utsläppspunkt... 10 3.13 Utförda åtgärder under året... 10 Bilaga 1: Anslutning och belastning... 11 Bilaga 2: Utsläppskontroll vatten... 12 Bilaga 3: Bräddning... 13 Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten... 15 Bilaga 5: Slam... 16 Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning... 19 Bilaga 7: Villkorsuppföljning... 20 Bilaga 8: Beräkningar... 21 Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde Morgongåva... 22 Bilaga 10: Karta över verksamhetsområde Vittinge... 23

Textdel MILJÖRAPPORT för år: 2013 Anläggningens (platsens) namn: Morgongåva Reningsverk, N 6646136 E 176029 Anläggningens (plats-) nummer: 0331-50-002 Kommun: Heby 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation VA-verksamheten sorterar under enheten VA- och Avfall och för denna enhet är Beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor ansvarig. Ytterst ansvarig för VA-verksamheten är dock kommunfullmäktige. Reningsverket är bemannat vardagar mellan 07:00-16:00, övrig tid beredskap. 1.2 Verksamhetsområde Anslutna orter är Morgongåva och Vittinge. Karta över verksamhetsområdena finns i bilaga 9 och 10. 1.3 Avloppsvattenrening Reningsmetoder: Mekanisk rening med roterande silar och försedimentering. Rens transporteras till avfallsstation och vidare till förbränning. Råslammet tas till slamhanteringen. Biologisk rening med biorotor och mellansedimentering. Slam från mellansedimenteringen blandas med råslammet. Kemisk rening med dosering av fällningskemikalie och slutsedimentering. Det renade vattnet passerar en flödesmätare. Ifall bräddning förekommer finns en klorkontaktbassäng som det bräddade vattnet, inom 2 h, kan pumpas genom innan det pumpas ut i recipienten. (För en mer utförlig processbeskrivning hänvisas till anläggningens driftsinstruktion). 1.4 Dimensionering Tabell 1 visar hur avloppsreningsverket i Morgongåva är dimensionerat. Tabell 1. Dimensionering för avloppsreningsverket i Morgongåva. Enhet Dimensionering Personekvivalenter pe 3000 Flöde m 3 /d 1800 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 kg/d 240 Fosfor kg/d 18 1.5 Slambehandling Externslam från orten körs till Heby reningsverk. Efter tillsats av polymer avvattnas primär-, bio- och kemslammet på plats i en slamavvattnare. Slutprodukten transporteras till VAFAB:s anläggning i Isätra för kompostering. 2

1.6 Kemikaliehantering Fällningskemikalie, Pax XL 100. Levereras med tankbil och förvaras i en 15 m 3 glasfibertank. Kemikalien doseras med doseringspump. Superfloc C-1596 Levereras i 210 kg fat och doseras med doseringspump. 1.7 Ledningsnät och bräddning Kartor över ledningsnätet finns i bilagorna 9 och 10, och information om bräddning från reningsverk, ledningsnät samt pumpstationer finns i bilaga 3. 1.8 Nyanslutningar Inga nyanslutningar under 2013. 1.9 Nederbörd Konventionell nederbördsmätare finns placerad vid reningsverket. 1.10 Verksamhetens påverkan på miljön Från Morgongåva avloppsreningsverk släpps mekaniskt, biologiskt och kemiskt behandlat avloppsvatten ut till recipienten Ramsjön. Sjön avvattnas av Grimlebäcken som rinner ihop med två andra bäckar och bildar Skattmansöån, ett biflöde till Örsundaån som i sin tur har sitt utlopp i Mälaren. Mälaren mynnar slutligen ut i Östersjön och tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. Avloppsvattnet behandlas för att minska utsläppen av föroreningar som kan orsaka övergödning, igenväxning, syrebrist och andra negativa miljöeffekter i recipienten. Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredsställande. Det är utsläpp av renat, delbehandlat och bräddat avloppsvatten av fosfor, organiskt material (mäts som BOD 7) och kväve som i huvudsak kan påverka vattenmiljön i Ramsjön. Fosfor stimulerar algtillväxt medan BOD 7 och kvävefraktionen ammonium förbrukar syre i Ramsjön. Ammonium övergår till viss del till ammoniak som kan utgöra risker för många fiskarter och vissa bottenlevande organismer då gifteffekter kan förekomma. Mängden ammoniak beror bland annat på ph-värde och vattentemperatur. För att övervaka tillståndet i Ramsjön utförs årlig recipientkontroll, vilken utförs av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) fr.o.m. 2013. Externslam från orten körs till Heby reningsverk. Som restprodukt vid avloppsreningsverket produceras avloppsslam. Under året har totalt 203 ton slam producerats med en genomsnittlig TS-halt på 21,0 %, vilket genererar 43 ton TS. Det avvattnade slammet har komposterats av VAFAB vid deras anläggning i Isätra. 1.11 Luft och klimat Luktproblem förekommer i ringa omfattning. 1.12 Buller Inga bullerkällor av större betydelse finns vid reningsverket. 3

2 Gällande föreskrifter och beslut 2.1 Tillståndsbeslut Länsstyrelsen beslutade 1983-01-21 om fortsatt tillstånd för reningsverket i Morgongåva. 2.1.1 Villkor i tillståndsbeslutet 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingar eller i övrigt åtagit sig, dock med beaktande av undantag som efterföljande villkor kan föranleda. Kommentar: Verksamheten bedrivs i enlighet med vad kommunen åtagit sig. 2. Reningsanläggningen ska ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får normalt ej överstiga 15 mg BOD 7 och 0,5 mg fosfor per liter vatten. Kommentar: Årsmedel: 3,7 mg BOD 7/l och 0,22 mg P tot/l 3. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast 1 januari 1984 och vara intrimmat senast den 1 mars 1984. Kommentar: Reningsverket är i drift. 4. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten ska ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande utsläppskontroll vid kommunala avloppsanläggningar. Nuvarande kontrollprogram som fastställts av länsstyrelsen 1993 skall gälla tillsvidare. Kommentar: Checklistor för den dagliga driften har tagits fram under 2013. Driftinstruktioner kommer att ses över under 2014. 5. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden. Kommentar: Inga driftstörningar av betydelse har förekommit under 2013. 6. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten som medför att reningsanläggningen helt eller delvis måste tas ur drift skall samråd ske med länsstyrelsen, som får föreskriva nödvändiga åtgärder. Hälsovårdsnämnden skall underrättas. Kommentar: Reningsverket har inte tagits ur drift under 2013. 7. Reningsverket ska vara förberett för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdsnämnden bestämmer. Kommentar: Möjlighet till desinficering finns. 8. Slammet från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Använda deponerings- och-/eller lagringsplatser för slam skall vara godkända av länsstyrelsen, såvida inte prövning skett i annan ordning enligt miljöskyddslagstiftning. Kommentar: Inga olägenheter uppkommer i slamhanteringen. 4

9. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt renat avloppsvatten vid reningsverket eller avloppspumpstationen före reningsverket skall mätas och registreras. Kommentar: Ingen bräddning har förekommit vid reningsverket under 2013. Vid inloppspumpstationen har det bräddat ca 24000 m 3 under ca 83 timmar (uppskattade värden). 10. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses, underhållas och åtgärdas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Kommentar: Inget förnyelsearbete har gjorts på ledningsnätet under 2013. 11. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db (A) dagtid (kl. 07-18), 45 db (A) kvällstid (18-22) och 40 db (A) nattetid (kl. 22-07) utomhus vid närmaste bostäder. Kommentar: Inga olägenheter till följd av buller förekommer. 12. Om verksamheten orsakar besvärande lukt i omgivningen skall åtgärder vidtas i samråd med hälsovårdsnämnden. Kommentar: Inga luktproblem förekommer. 2.2 Tillståndsmyndighet enligt miljöbalken Bygg- och miljöenheten för Sala-Heby kommuner. 2.3 Naturvårdsverkets föreskrifter Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport (4 7) ska en kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att efterleva Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1992:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 samt NFS 2002:28 göras. Av dessa är det endast de två första som berör avloppsreningsverksamhet och kommentarer till dessa föreskrifter presenteras nedan. 2.3.1 Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:14) om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse Utsläppskontroll sker enligt kontrollprogrammet (se avsnitt 2.5), som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll Enligt kontrollprogrammet provtas och analyseras följande parametrar regelbundet: Avloppsvatten och slam Analyser avloppsvatten Analyser avloppsslam Behandlad vattenmängd samt producerad mängs slam. Biologisk syreförbrukning (BOD 7), totalfosfor (tot-p) samt totalkväve (tot-n) i inkommande och utgående. Dessutom analyseras kemisk syreförbrukning (COD) samt ammoniumkväve (NH 4-N) i utgående avloppsvatten. Slamegenskaper; Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, glödrest, ph samt kalkverkan (CaO). Slamkvalitet; Totalfosfor (tot-p), kalcium (Ca), kalium (K), magnesium (mg), kjeldahlkväve (omräknas till totalkväve, tot-n), ammoniumkväve (NH 4-N), bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), Kvicksilver (Hg), Nickel (Ni), silver (Ag) samt zink (Zn). Organiska föreningar; 4-nonylfenol, polyklorerade bifenyler (PCB, 7 st) samt polyaromatiska kolväter (PAH, 6 st). 5

Inkommande vatten analyseras genom ett dygnsprov per månad och utgående vatten analyseras genom två dygnsprov per månad. Analys av slam görs två gånger per år genom samlingsprov (av veckoprov). Tidpunkten för provtagningarna framgår av ett årligt provtagningsschema som upprättas inför varje nytt år. 2.3.2 Kungörelse (SNFS 1994:2) med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket Avloppsslam från Morgongåva avloppsreningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1997. 2.4 Kontrollprogram Kontrollprogrammet reviderades under 2013. 2.5 Kommunens/företagets beaktande av hänsynsreglerna 2.5.1 Kunskapskravet Kommunen har egen erfarenhet av den aktuella verksamheten och har även tagit del av andra kommuners erfarenhet när det gäller motsvarande verksamheter. Kommunen uppdaterar sig kontinuerligt inom områdena VA-teknik, ändrade metoder, krav och miljökonsekvenser. 2.5.2 Bästa möjliga teknik (BAT) 3 Tekniken som används vid reningsverket beskrivs i stycket Avloppsvattenrening (1.3). 2.5.2.1 Natur, mark och vattenmiljö Utsläpp har skett till mottagande recipient som är Ramsjön och recipientkontroll utförs, sedan 2013-01-01, av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 2.5.3 Lokaliseringsprincipen 4 Vid val av lämplig lokalisering har hänsyn tagits till de störningar som verksamheten kan medföra för omgivningen. Avloppsreningsverket ligger avskiljt från närmsta bostadsbebyggelse. 2.5.4 Hushållning med råvaror och energi 5 Syftet med verksamheten är att rena avloppsvatten bl.a. från organiskt material och fosfor. Slammet från Heby reningsverk transporteras idag till VAFAB där det komposteras och används som täckmassor och återställningsmaterial på avfallsupplaget. Det utreds dock om det går att hitta en mer kretsloppsanpassad lösning för avloppsslammet. Under 2013 har en energiutredning gjorts för att hitta vilka delar av verksamheten som drar mest energi, vilket visade sig vara ventilation och uppvärmning. Nyckeltalet för energiförbrukning per ansluten låg under 2013 på 178 kwh/pe, detta är det högsta nyckeltalet bland kommunens fyra större reningsverk. 2.5.5 Produktvalsprincipen 6 De kemiska produkter som används i verksamheten är valda med produktvalsprincipen i åtanke för att medföra minsta möjliga risk för miljön kombinerat med största möjliga miljövinst för verksamheten. 6

2.5.6 Ansvar för att avhjälpa skada 8 Kommunen har ansvaret att åtgärda de skador eller olägenheter som eventuellt skulle uppstå till följd av verksamheten. Ingen skada eller olägenhet har dock uppstått till följd av avloppsreningsverksamheten. 7

3 Drifts- och produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året 3.1 Produktion Under året har 274 737 m 3 avloppsvatten renats vid anläggningen. Mer detaljerad information kring belastning och flöden finns i bilaga 1. 3.2 Bränsleförbrukning El används för uppvärmning av lokaler samt för drift av pumpar, sil, m.m. Förbrukningen under 2013 var 214 MWh (bilaga 6). 3.3 Råvaror och kemiska ämnen I tabell 2 redovisas de kemiska produkter och ämnen som använts vid avloppsreningsverket i Morgongåva. De kemiska produkterna redovisas även i bilaga 6. Tabell 2. Förteckning över använda kemiska produkter och ämnen. Produkt Sammansättning Användning Utsläpp till Pax XL 100 Aluminiumhydroxiklorid Kemisk fällning Superfloc C1596 Smörjoljor/ fetter Polyakrylamid Slamavvattning Vatten/ slam Slam/ rejekt Miljöinformation Använd mängd (ton) Kemira 27,8 Petroleumprodukter Underhåll 0,04 1 3.4 Avfall Totalt 203 ton avvattnat slam, med en genomsnittlig TS-halt på 21,0 %, har körts till VAFAB s anläggning i Isätra för kompostering. Totalt 2,8 ton grovrens inkom till reningsverket under året och togs om hand som hushålssopor. Uppgifter om grovrens redovisas även i bilaga 6. 3.5 Driftstörningar av betydelse Inga. 3.6 Reningseffekt och tillgänglighet Totalfosfor 92 % BOD 7 95 % Totalkväve 27 % Tillgänglighet 100 % 8

Detaljer kring halterna i inkommande och utgående vatten återfinns i bilaga 2 och uppgifter om totala utsläpp från reningsverket återfinns i bilaga 4. 3.7 Uppfyllande villkor Gällande villkor för resthalterna av BOD 7 och totalfosfor har uppfyllts. 3.8 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Periodisk besiktning av lyftanordningar. 3.9 Förändring av verksamheten sedan förra året Inga. 3.10 Utsläppskontroll Mät- och provtagningsutrustning har fungerat tillfredsställande under året. Provtagnings- och provhanteringskedjan har kvalitetssäkrats tillsammans med SLU och Eurofins. 3.11 Statusklassning för recipient Ammoniumhalten i Ramsjön har under året varierat mellan 9 och 1429 mg/l för ytvatten och mellan 14 och 2224 mg/l för bottenvatten. Totalfosforn har varierat mellan 43 och 228 för ytvatten och mellan 41 och 238 mg/l för bottenvatten. Höga toppar tyder på påverkan från avlopp. Eftersom Ramsjön är för liten för att räknas som en vattenförekomst finns ingen statusklassning i VISS. Däremot finns det statusklassning för Skattmansöån som Grimlebäcken går ihop med, Grimlebäcken är den bäck som avvattnar Ramsjön. För att få en uppfattning om recipientens status beskrivs därför Svartmansöåns statusklassning. Skattmansöåns ekologiska status är måttlig, kemisk status (exkl. kvicksilver) är god och kemisk status (inkl. kvicksilver) är uppnår ej god. Enligt riskbedömningen finns en risk att god ekologisk status inte uppnås till 2015 samt att god ekologisk och kemisk status inte uppnås till 2021. Informationen är hämtad från http://www.viss.lansstyrelsen.se/ och gäller för följande del av Skattmansöån: 9

För statusklassningsen av ekologisk status är den utslagsgivande kvalitetsfaktorn Påväxt kiselalger, ett mått på övergödning, som klassar vattendragets status till måttlig. Klassningen påverkas också av att konduktivitet och morfologiskt tillstånd har otillfredsställande eller dålig status. Dålig statusklassning för både övergödning och hydromorfologisk påverkan bidrar också till klassningen. Gamla elfiskedata och bottenfaunaundersökningar vägs inte in i bedömningen. Bedömningen för den kemiska statusklassningen (inkl. kvicksilver) har god tillförlitlighet och grundas på att kvicksilverhalten i fisk anses överskrida gränsvärdet för biota på 20 μg/kg (EG:s ramdirektiv för vatten 2008/105/EG samt 2013/39/EU), vilket gäller för samtliga vattenförekomster i Sverige. Mätdata för övriga av vattendirektivets prioriterade ämnen saknas och underlaget behöver kompletteras med avseende på detta. 3.12 Utsläppspunkt Renat avloppsvatten tillförs Ramsjön från Morgongåva avloppsreningsverk. Koordinaterna för utsläppspunkten är N 6646211, E 176089. Ramsjön är en liten sjö vars omgivningar, förutom själva samhället, främst utgörs av mark med blandskog. Utloppet från sjön, Grimlebäcken, rinner cirka 3 km nedströms Ramsjön ihop med två andra bäckar till Skattmansöån. Grimlebäckens och norra Skattmansöåns närmaste omgivningar utgörs av åkermark. Skattmansöån tillförs förutom vatten från omgivande åkermark även vatten från Vittingeområdet och från skogsområden i norr. 3.13 Utförda åtgärder under året Tillsyn av inspektör från Bygg- och Miljöenheten. Inplantering av mört i december, för att minska förekomsten av mygg vid slutsedimenteringen. 10

Bilaga 1: Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (p) Heby Morgongåva 1810 1810 Medel Max Max gvb Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten 785 1874 1874 (70 g/person, dygn) (Beräkningar i bilaga 8) - därav från industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattad antal pe) 0 - mottagning av slam från enskilda 0 avloppsanläggningar (m 3 ) - slam från industri 0 - slam från andra avloppsreningsverk ange ev. förbehandling - 0-0 Förbehandling: mekanisk, biologisk, kemisk fällning. 3000 pe Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) För turistort (antal pe) 0 - Högsäsong 0 - Lågsäsong 0 Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 31 Medelflöde (m 3 /d) 753 Maximalt flöde (m 3 /d) 2300 Minimalt flöde (m 3 /d) 480 Årsflöde (m 3 /år) 274 737 Debiterat flöde (m 3 /år) 101 495 Tillskottsvatten* (m 3 /år) 173 242 Tillskottsvattnets andel av det totala flödet (%) 63 Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelflöde (m 3 /h) 31 Medelflöde (m 3 /d) 753 Maximalt flöde (m 3 /d) 2300 Minimalt flöde (m 3 /d) 480 Årsflöde (m 3 /år) 274 737 Dimensionerande flöde Q dim (m 3 /h) 75 *Tillskottsvatten = Behandlad volym vatten - Debiterad volym vatten

Bilaga 2: Utsläppskontroll vatten Metod för beräkning av medelvärde, halt och mängd finns bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden* Medelvärde Maxvärde Mängd (ton/år) inkl Mängd (ton/år) exkl bidrag Typ av och antal prov (maxdygn) bidrag från rejekt från rejekt (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 39 55 140 131 20 Dp, 6 st CODCr TOC P-tot 1,3 1,9 4,2 3,4 0,7 Dp, 6 st N-tot 11 16 43 24 5,9 Dp, 6 st NH4-N Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Ja Nej X Utgående vatten, årsvärden* Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) Reduktion (%) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD7 3,7 2,7 9 4,5 1,0 95 Dp, 12 st CODCr 25 17 46 55 6,4 Dp, 12 st TOC Dp, 12 st P-tot 0,2 0,2 0,4 0,5 0,06 92 Dp, 12 st N-tot 20 14 32 43 5,1 27 Dp, 12 st NH 4-N 11 8 16 11 2,9 Dp, 12 st SS Metaller Ingående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d Provtagning har ej utförts. Hg Vi bedömer att det Cd inte finns den typ av Pb industrier som bidrar Cu till att metaller finns i Zn avloppsvattnet. Cr Ni Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) mg/l kg/d mg/l kg/d Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Al Mängd (kg/år) Fe Vid mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. Typ av och antal prov (dp, vp, annat) *2012-10-02 representerade analyssvaret för inkommande vatten värden för utgående vatten, varför ingen analys från detta datum tagits med vid beräkningarna. 12

Bilaga 3: Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal Antal h Antal m 3 Orsak bräddningar Kvartal 1 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 2 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 3 Med behandling 0 Utan behandling 0 Kvartal 4 Med behandling 0 Utan behandling 0 Summa 0 Typ av behandling av bräddat vatten Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Ja X Nej Flödesproportionell provtagning Ja Nej X Tidsproportionell provtagning Ja X Nej Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 13

Forts. bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Total volym (m 3 /år) 0 Volym p.g.a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Volym p.g.a hydraulisk överbelastning 0 (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 CODCr P-tot N-tot NH4-N Total mängd (kg/år) Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Bräddningspunkt Kontrollmetod (se nedan) Recipient Frekvens (ggr/år) Antal timmar (tim) Volym (m 3 /år) Orsak (drifthaveri el. överbelastning) PST IP 2d 0 83 24000 Överbelastning PST Strandvägen 2a 0 PST Fågelsången 2a 0 PST Brunkullen 2a 0 PST Tjusarvägen 2a 0 PST Norrgården 2a 0 PST Ösby 2a 0 PST Brunnsätra 2a 0 PST Gamla landsvägen 2a 0 PST Tjusarvägen PST ej i drift 0 Ind PST Smedstorpet Privat 0 Kontrollmetoder, 1) inte alls, 2a) uppskattning med flytkropp, 2b) uppskattning med maxnivågivare, 2c) uppskattning med frekvensgivare, 2d) uppskattning med frekvens+varaktighet 3)flödesmätning, 4) beräkning av pumpad mängd, 5) beräkning med flödesmodell 14

Bilaga 4: Totala utsläpp till vatten Utsläpp från reningsverket, inklusive bräddning vid reningsverket Ton/år BOD 7 1,0 COD 6,4 P-tot 0,06 N-tot 5,1 NH4-N 2,9 Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni 15

Bilaga 5: Slam Årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,12 0,12 0,005 Samlingsprov 2 ggr/år Cd 0,54 0,56 0,02 Samlingsprov 2 ggr/år Pb 16 16 0,68 Samlingsprov 2 ggr/år Cu 220 230 9,4 Samlingsprov 2 ggr/år Zn 495 530 21 Samlingsprov 2 ggr/år Cr 17 18 0,73 Samlingsprov 2 ggr/år Ni 11 11 0,47 Samlingsprov 2 ggr/år Ag 1,2 1,2 0,05 Samlingsprov 2 ggr/år N-tot 42352 43000 1808 Samlingsprov 2 ggr/år P-tot 23500 27000 1003 Samlingsprov 2 ggr/år P-HCl 2000 2000 85 Samlingsprov, 1 g/år P-Al 1500 1500 64 Samlingsprov, 1 g/år As 2,8 2,8 0,12 Samlingsprov, 1 g/år Au 0,5 0,5 0,02 Samlingsprov, 1 g/år B 25 25 1,1 Samlingsprov, 1 g/år Ba 140 140 6,0 Samlingsprov, 1 g/år Be 0,63 0,63 0,03 Samlingsprov, 1 g/år Bi 2,2 2,2 0,09 Samlingsprov, 1 g/år Ce 10 10 0,43 Samlingsprov, 1 g/år Co 2,7 2,7 0,12 Samlingsprov, 1 g/år Cs 0,55 0,55 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Dy 0,7 0,7 0,03 Samlingsprov, 1 g/år Er 0,41 0,41 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Eu 0,16 0,16 0,007 Samlingsprov, 1 g/år Ga 9,0 9,0 0,38 Samlingsprov, 1 g/år Gd 1,0 1,0 0,04 Samlingsprov, 1 g/år Ge 1,1 1,1 0,05 Samlingsprov, 1 g/år Hf 0,46 0,46 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Ho 0,14 0,14 0,006 Samlingsprov, 1 g/år In 0,11 0,11 0,005 Samlingsprov, 1 g/år Ir 0,50 0,50 0,02 Samlingsprov, 1 g/år La 7,0 7,0 0,30 Samlingsprov, 1 g/år Li 0,1 0,1 0,004 Samlingsprov, 1 g/år Lu 0,057 0,057 0,002 Samlingsprov, 1 g/år Mn 0,0066 0,0066 0,0003 Samlingsprov, 1 g/år Mo 9,9 9,9 0,42 Samlingsprov, 1 g/år Nb 1,4 1,4 0,06 Samlingsprov, 1 g/år Nd 5,6 5,6 0,24 Samlingsprov, 1 g/år Pd 0,50 0,50 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Pr 1,5 1,5 0,06 Samlingsprov, 1 g/år Pt 0,50 0,50 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Rb 10 10 0,43 Samlingsprov, 1 g/år Re 0,50 0,50 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Rh 0,50 0,50 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Ru 0,50 0,50 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Sb 9,9 9,9 0,42 Samlingsprov, 1 g/år 16

Forts. bilaga 5 Sc 1,1 1,1 0,05 Samlingsprov, 1 g/år Se 5,0 5,0 0,21 Samlingsprov, 1 g/år Sm 0,96 0,96 0,04 Samlingsprov, 1 g/år Sn 12 12 0,51 Samlingsprov, 1 g/år Sr 38 38 1,6 Samlingsprov, 1 g/år Ta 0,09 0,09 0,004 Samlingsprov, 1 g/år Tb 0,13 0,13 0,006 Samlingsprov, 1 g/år Te 2,5 2,5 0,11 Samlingsprov, 1 g/år Th 1,5 1,5 0,06 Samlingsprov, 1 g/år Ti 0,062 0,062 0,003 Samlingsprov, 1 g/år Tl 0,5 0,5 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Tm 0,058 0,058 0,002 Samlingsprov, 1 g/år U 16 16 0,68 Samlingsprov, 1 g/år V 19 19 0,81 Samlingsprov, 1 g/år W 0,9 0,9 0,04 Samlingsprov, 1 g/år Y 4,8 4,8 0,20 Samlingsprov, 1 g/år Yb 0,38 0,38 0,02 Samlingsprov, 1 g/år Zr 19 19 0,81 Samlingsprov, 1 g/år Toluen PCB, summa (7 st) 0,022 0,026 0,001 Samlingsprov 2 ggr/år PAH, summa (6 st) 0,27 0,27 0,01 Samlingsprov 2 ggr/år Nonylfenol 6,5 8,4 0,28 Samlingsprov 2 ggr/år Vid summering av mindre än värden (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Bifoga analysprotokoll över samtliga analyser. Redovisa om det är stickprov eller samlingsprov. Slammängder Producerad mängd 203 (ton/år) Mängd TS totalt 43 (ton TS/år) TS-halt (%) 21,0 Volym (m 3 /år) Mängd (ton TS/år) TS-halt (%) Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 0 0 0 Externslammängd till slambehandling 0 0 0 från enskilda avloppsanläggningar 0 0 0 - från andra reningsverk 0 0 0 - från andra verksamheter, t ex slam från fiskberedningsindustri 0 0 0 17

Forts. bilaga 5 Lagrat slam Volym (m³) Mängd (ton TS) Årets början 0 0 Årets slut 0 0 Lagrets kapacitet 0 0 Behandling Rötning Ja Nej X Mängd (ton TS/år) Kompostering Ja X Nej 43 Vassbäddar el. liknande Ja Nej X Annat Ja Nej X Ja Nej Sluthantering Åkermark Ja Nej X Energigröda Ja Nej X Energiskog Ja Nej X Täckning deponi Ja X Nej 43 Övrig markanvändning Ja Nej X Deponering Ja Nej X Till annat reningsverk Ja Nej X om ja vilket: Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej vem för register: Annat 18

Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd (kg) Slutbehandling Rens 19 08 01 2800 Förbränning Sand 19 08 02 Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Pax XL 100 27,8 Slambehandling Superfloc C1596 1,0 Tillförsel av tungmetaller genom dosering av fällningskemikalier As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sb Se Zi Tillförd mängd* (g) <56 <1,1 <2,8 28 11 <0,08 8,3 <5,6 <2,8 <14 25 Tillförd mängd* (mg/kg TS) <1,3 <0,03 <0,07 0,65 0,26 <0,002 0,20 <0,13 <0,07 <0,33 0,59 Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) 214 Nyckeltal energiförbrukning (kwh/pe) 107 Bränsletyp Förbrukning (ton) Fjärrvärme (MWh/år) 0 Eldningsolja 1, MK 3 0 Gasproduktion Ja Nej X Mängd prod. gas/år (m 3 ) Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Uppvärmning annat: Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Ja Nej X *Tillförd mängd är beräknad utifrån uppgifter i produktinformationen för fällningskemikalien. 19

Bilaga 7: Villkorsuppföljning (För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet.) Årsmedelvärden Kvartalsmedelvärden P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 0,22 3,7 P-tot BOD N-tot NH4-N Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Månadsmedelvärden Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % P-tot BOD N-tot NH4-N mg/l % mg/l % mg/l % mg/l % 20

Bilaga 8: Beräkningar Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten görs enligt nedan. Då det förekommit halter angivna som <X mg/l har halva den angivna halten använts i beräkningarna. Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet, d.v.s. medelhalterna skall vara flödesvägda enligt följande formel: (ekvation 1) C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) n = provtagningstillfälle Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler: M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen (ekvation 2) (ekvation 3) R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel: BOD 7 = Dygnsmedelvärdet för BOD 7(kg/d) Maximal genomsnittlig veckobelastning vb = veckobelastning Q = uppmätt flöde för dygn n (m 3 /d) C = uppmätt koncentration för dygn n (mg/l) n = 1,2,,7 (ekvation 4) (ekvation 5) (ekvation 6) (ekvation 7) 21

Bilaga 9: Karta över verksamhetsområde Morgongåva 22

Bilaga 10: Karta över verksamhetsområde Vittinge 23