MILJÖRAPPORT PREEMRAFF

MILJÖRAPPORT PREEMRAFF LYSEKIL 2015 A

INNEHÅLL 1. Grunddel 2 2. Verksamhetsbeskrivning 4 2.1 Raffinaderiets utveckling 5 2.2 Lokalisering och recipientförhållanden 5 2.3 Verksamhetens organisation och ledningssystem 5 2.4 Processbeskrivning 6 2.5 Översiktlig miljöpåverkan 8 2.6 Förändringar under året 8 3. Gällande tillstånd och villkor 10 3.1 Tillstånd och villkor 11 3.2 Villkorsuppfyllnad 11 3.3 Kontrollverksamhet 12 SAMMANFATTNING Det här är 2015 års miljörapport för Preemraff Lysekil. I rapporten redovisas resultaten från miljökontrollprogrammet som fastställts av Länsstyrelsen och som årligen genomförs. Dessutom redovisas de uppgifter som erfordras enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapportering samt övriga undersökningar och förbättringar som utförts under året. Lysekil 2016-03-23 Peter Abrahamsson, Raffinaderichef 4. Drift- och produktionsförhållanden under året 14 4.1 Råvaror och energi 15 4.2 Utsläpp till luft 16 4.3 Buller 21 4.4 Utsläpp till vatten 23 4.5 Mark 25 4.6 Kemikalier 29 Bilagor 32 Bilaga 1 Översikt över raffinaderiområdet 33 Bilaga 2 Miljöpolicy 34 Bilaga 3 Processchema 35 Bilaga 4 Förteckning över bergrum och tankar 36 Bilaga 5 Avloppsrening och provtagningspunkter 38 Bilaga 6 Gällande miljövillkor 39 Bilaga 7 Miljöplan 2016 43 Bilaga 8 Avfallsplan 45 Bilaga 9 Kemikalieförteckning 47 Bilaga 10 Avfallsslag och mängder 2015 62 Bilaga 11 Fartygstransporter 64 Bilaga 12 Emissionsdeklaration 65 Bilaga 13 BAT- slutsatser bedömning av uppfyllnad 2015 71 1

2 1Grunddel 2

MILJÖRAPPORT GÄLLER ÅR 2015 VERKSAMHETSUTÖVARE Preem AB (publ), Preemraff Lysekil ADRESS 453 81 Lysekil KONTAKTPERSON Annika Utgenannt, Miljöchef TELEFONNUMMER (VXL) 010-450 3000 E-POSTADRESS annika.utgenannt@preem.se RAPPORT GODKÄND AV Peter Abrahamsson, Raffinaderichef TELEFONNUMMER (VXL) 010-450 3000 E-POSTADRESS peter.abrahamsson@preem.se KOMMUN Lysekil FASTIGHETSBETECKNINGAR Sjöbol 2:5, Aspedalen 2:9, Slättna 2:31 och Humlekärr 3:1 ORGANISATIONSNUMMER 556072-6977 ANLÄGGNINGENS (PLATS-) NUMMER 1484-1115 KOORDINATER FÖR ANLÄGGNINGENS MITTPUNKT (SWEREF 99 TM) N: 6472880 O: 290680 VERKSAMHETSKODER 1, 2 Huvudverksamhet: 23.30 Raffinering av mineralolja (A) Sidoverksamheter: 39.60 Hantering och lagring av bränsle, 40.50-2 Förbränning med en installerad tillförd effekt om 50 MW eller mer, 63.10-1 Hamnverksamhet FARLIGA ÄMNEN 3 SevF11, SevF14, SevF29, SevF30, SevK02, SevK06, SevK07b, SevK08, SevK09.2 REFERENSDOKUMENT BAT Best Available Techniques (BAT) Reference Document for the Refining of Mineral Oil and Gas, EUR 27140 EN TILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN Bolaget har enligt beslut M 326-01 i Miljödomstolen 2004-06-30 tillstånd att driva ett oljeraffinaderi med en maximal årlig genomsättning av 11,4 Mton råolja. Slutliga villkor gäller från 2013-10-08. TILLSTÅNDSGIVANDE MYNDIGHET Vänersborgs Tingsrätt Mark- och miljödomstolen TILLSYNSMYNDIGHET Länsstyrelsen Västra Götalands län 1 SFS 2013:250, SFS 2013:251 2 EG 166/2006 3 SFS 1989:899 3

Verksamhetsbeskrivning 24

2.1 RAFFINADERIETS UTVECKLING Raffinaderiet togs i drift 1975 och ägs idag till 100 % av Preem AB (publ). Raffinaderiet anpassades redan från början till högsvavliga råoljor med stor avsvavlingskapacitet för produkterna. I övrigt var raffinaderiet designat efter traditionellt mönster, vilket medförde hög produktion av tjockolja. Behovet av att minska andelen tjockolja insågs tidigt. Följande installationer har utförts för att förädla tjockoljan till lättare fraktioner: En termisk krackeranläggning (visbreakern) byggdes 1982. En katalytisk kracker inklusive polymeriseringsanläggning byggdes 1984. En avsvavlingsanläggning för vakuumgasolja modifierades 1988 till en mild hydrokracker. För att möta strängare miljökrav på produkterna har raffinaderiet kontinuerligt moderniserat sin process: En isomeriseringsanläggning för tillverkning av högvärdig bensinkomponent byggdes 1991. Under 1994 modifierades befintlig dieselavsvavlingsanläggning till en SynSat-anläggning med utökad avsvavlingskapacitet och kapacitet för avaromatisering. Raffinaderiet fick därmed möjlighet att tillverka miljöklassad diesel. 2005 slutfördes installationen av en vätgastillverkningsanläggning och en ny hydrokrackeranläggning. Anläggningarna togs i drift 31 januari 2006. De nya anläggningarna ger möjlighet till ökad avsvavling och ökad andel miljöklassad diesel. Under 2014 har möjligheten att kunna ta emot naturgas (LNG) slutförts. Denna möjlighet medför lägre utsläpp av CO₂ vid produktion av vätgas i ovan nämnda vätgastillverkningsanläggning samt vid eldning av raffinaderiets ugnar. De färdiga produkterna levereras till kunderna med båt. Leveranserna sker från raffinaderiets egen hamn i Brofjorden, vilken, i tonnage räknat, är Sveriges näst största hamn och trafikeras av ca 1 300 fartyg per år. 2.2 LOKALISERING OCH RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN Preemraff Lysekil är beläget på Lysehalvön i Lysekils kommun. Terrängen inom raffinaderiområdet är mycket kuperad med stora nivåskillnader. Närmaste större bostadsbebyggelse, Lahälla, ligger ca 2 km NO om processanläggningen. Brofjorden (Hamreviken) är recipient för det renade avloppsvattnet. En översikt över raffinaderiområdet presenteras i bilaga 1. 2.3 VERKSAMHETENS ORGANISATION OCH LEDNINGSSYSTEM 2.3.1 PERSONAL OCH ORGANISATION Preemraff är det verksamhetsområde inom Preem AB (publ) som ansvarar för driften av Preems raffinaderier i Lysekil och Göteborg. De båda anläggningarna har en gemensam personalorganisation. Raffinaderichefen har det övergripande juridiska ansvaret inom Preemraff. Organisationen är indelad i följande sektioner: Produktion Lysekil ansvarar i Lysekil för drift av process- och tankanläggningar, driftlaboratoriet samt den för Preemraff gemensamma räddningstjänstorganisationen. Produktion Göteborg har huvudsakligen motsvarande ansvar i Göteborg med tillägg av produktionsplanering och med undantag av räddningstjänst. Underhåll ansvarar för fortlöpande underhåll. Projekt och driftsäkerhet planerar och genomför ombyggnadsprojekt, långsiktigt underhåll och revisionsstopp samt inspektioner. Teknik inbegriper raffinaderiutveckling samt process-, reglertekniskt och energitekniskt stöd samt mekanisk expertis. Inköp ansvarar för inköp till hela raffinaderiverksamheten. Förråden i Lysekil och Göteborg har också sin verksamhet organiserad här. Under 2015 bildades inom Preem AB ett affärsområde, Hållbar Utveckling, som för hela Preem AB driver och samordnar bland annat miljö-, arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Personalen inom HR, Ekonomi, IT-stöd samt Information tillhör andra delar av Preems organisation. 2.3.2 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Raffinaderichefen har det övergripande ansvaret för miljöfrågorna och ansvarar för att företaget drivs och sköts enligt de miljölagar, tillstånd och villkor som gäller för företagets verksamhet. Preems miljöpolicy återges i bilaga 2. Respektive sektionschef har ansvaret för att företagets miljöpolicy efterlevs inom den egna sektionen. Preemraff Lysekil är miljöcertifierat enligt ISO 14001:2004. 2.3.3 RISKHANTERING I samband med Preemraffs omorganisation 2007 bildades en gemensam säkerhetsavdelning för anläggningarna i Lysekil och Göteborg. Denna avdelning ska utöver det löpande skydds- och säkerhetsarbetet även verka för utökat erfarenhetsutbyte och gemensamma säkerhetsstrategier mellan raffinaderierna. Raffinaderiet är en SEVESO-anläggning i högre klass. En säkerhetsrapport finns framtagen och är godkänd av myndigheterna. 5

2.4 PROCESSBESKRIVNING 2.4.1 PRODUKTIONSPROCESS Råvaran till raffinaderiet är råolja som levereras med fartyg till Preemraff Lysekil. I råoljedestillationsanläggningen separeras råoljan i kolvätefraktioner med olika kokpunktsintervall - gas, nafta, fotogen, gasolja och återstod. De olika fraktionerna vidareförädlas innan de blandas till färdiga produkter. I figur 1 visas ett blockflödesschema över de olika processtegen som finns på Preemraff Lysekil. Gasen som lämnar råoljedestillationstornets topp består av en blandning av icke-kondenserbara och kondenserbara kolväten. Efter kondensation av de tyngre kolvätena (huvudsakligen propan och butan) renas resterande gas från svavelväte i en amintvätt innan gasen går vidare till raffinaderiets bränngassystem där den används som bränsle i raffinaderiets processugnar och ångpannor. De kondenserade tyngre kolvätena passerar först en amintvätt där svavelväte avlägsnas och därefter en så kallad Meroxanläggning där organiskt bundet svavel, merkaptaner, avlägsnas med hjälp av en katalysator. De kondenserade och avsvavlade kolvätena (LPG) passerar därefter två destillationstorn där propan och butan separeras från varandra innan respektive komponentström skickas till lager. Propan säljs och exporteras normalt som LPG och butan används primärt som blandningskomponent i bensin men exporteras även periodvis som LPG. Naftan avsvavlas katalytiskt i närvaro av vätgas varefter den separeras i två fraktioner i ett destillationstorn. Den lättare fraktionen som lämnar toppen av tornet består huvudsakligen av raka (paraffiniska) C 5- och C 6- kolväten. Dessa behandlas i en isomeriseringsanläggning där paraffinerna med hjälp av en katalysator omvandlas till bensenfritt högoktanigt isomerisat. Principen för Isomerisering innebär att raka kolväten (paraffiner) omvandlas till grenade kolväten (isomerer). Isomererna har högre oktantal än paraffinerna vilket innebär att produkten från anläggningen kan användas som blandningskomponent i bensin. Den tyngre naftafraktionen som lämnar botten av tornet leds till platformeranläggningen där den med hjälp av en katalysator omformas till högoktanigt reformat. Oktantalet på matningen ökar i reaktorerna genom att ringformiga kolväten bildas. Ringformiga kolväten har högre oktantal än raka och grenade. Kvantiteten av bensenbildande komponenter i matningen till Platformeranläggningen styrs så att bensenhalten i produktströmmen från anläggningen (reformatet) möter specifikationen med avseende på max. tillåten bensenhalt i färdig bensin. Fotogen avsvavlas i SynSat-anläggningen och går därifrån till lagertank där den används för att blandas in i diesel- och eldningsoljor. Figur 1. Principskiss över produktionsprocessen 6

Gasoljor avsvavlas och avaromatiseras i SynSat-anläggningen eller i MHC-anläggningen (Mild Hydro Cracker) med hjälp av vätgas och i närvaro av katalysator. Produkterna används för tillverkning av miljödiesel och eldningsoljor. Återstodsoljan som lämnar botten av råoljedestillationstornet förs till en vakuumanläggning där den i ett fraktioneringstorn som arbetar vid undertryck (drifttrycket är ca.15 mm Hg absoluttryck) uppdelas i vakuumgasolja och vakuumåterstod, så kallad Pitch. En del av återstoden från råoljetornet går periodvis obehandlad till tank och används då som blandningskomponent för tjockolja. Vakuumgasoljan som lämnar Vacuumanläggningen avsvavlas och krackas katalytiskt, primärt i ICR-anläggningen (Hydrocarcakeranläggning som arbetar vid högt drifttryck), och periodvis också i MHC-anläggningen, i närvaro av vätgas. Den färdiga så kallade okonverterade produkten som lämnar ICR-anläggningen används till största delen som matning till den katalytiska krackern, FCC (FCC: Fluidized Catalytic Cracker) eller periodvis som blandningskomponent för tillverkning av lågsvavlig tjockolja. Pitchen som lämnar botten på Vacuumtornet behandlas i en termisk krackeranläggning, en så kallad Visbreaker, där oljan värms till ca. 470 grad C varvid bindningarna i de långa kolvätekjedjor som matningen (Pitchen) består av bryts och kortare kolvätekjedjor bildas varvid en viskositetsreduktion erhålls hos den färdiga produkten, Vistar. I den katalytiska krackeranläggningen (FCC) vars matning i huvudsak består av okonverterad olja från Hydrokrackern (ICR) möter varm katalysator från anläggningens regenereringssteg inkommande olja som sprayas in längst ned i botten på ett vertikalt stigarrör (risern) vilket utgör anläggningens reaktor. Under den korta kontaktid som uppstår mellan katalysator och olja i risern sker själva krackningsreaktionerna, varvid långa molekylkedjor bryts ned till kortare kedjor. På så sätt sker en omvandling av tjockoljekomponenter till komponenter som kan användas för produktion av bensin och diesel. Eftersom krackningsreaktionerna sker utan tillförsel av vätgas bildas även en del omättade kolväteföreningar, bland annat propen och buten. Dessa separeras ut nedströms i anläggningen och det buten som bildats skickas till en polymeriseringsanläggning där det omvandlas till längre molekyler, i huvudsak C 7 C 8 kolväten, som används som blandningskomponent i bensin. Propenet separeras från propan i ett högt destillationstorn där toppströmmen som består av polymer grade propen med en renhet som är >99,5 % skickas till ett kylt bergrum för lagring innan det exporteras som vätska till den petrokemiska industrin för vidareförädling. Som biprodukt vid krackningsreaktionerna bildas det koks på katalysatorn som gör att den deaktiveras. Detta innebär att den innan den kan återcirkuleras för nästa varv i risern först måste passera ett regenereringssteg där koksen bränns bort med hjälp av luft som injiceras i en regenerator. Vid koksförbränningen frigörs energi som, utöver den elektricitet som importeras, används till att driva anläggningens destillationstorn. Rökgaserna från regeneratorn passerar en avgaspanna där energin tas till vara genom produktion av högtrycksånga som används för drift av raffinaderiet. De kylda rökgaserna passerar därefter SCR-anläggningen för reduktion av NO x-halten innan de släpps ut till omgivningen via skorstenen. Det svavelväte, H 2S, som bildas i avsvavlingsanläggningarna vid avsvavling av de olika fraktionerna som kommer från Råoljeanläggningen omvandlas till elementärt svavel och exporteras i flytande form. Själva avsvavlingen sker genom att de svavelföreningar som är bundna till oljan reagerar med vätgas över en katalysator varvid svavelväte bildas. Produktströmmen som lämnar avsvavlingsreaktorerna kyls varefter gasfasen separeras från vätskefasen. Det bildade svavelvätet som finns i gasfasen absorberas i en aminlösning. Aminlösningen skickas därefter till ett centralt placerat regenereringstorn där energi tillförs via tornets återkokare så att den kemiska bindningen mellan amin och svavelväte bryts. Den koncentrerade svavelväteströmmen som lämnar toppen på regeneratorn leds vidare till svavelåtervinningsanläggningarna och den regenererade aminlösningen återcirkuleras till raffinaderiets H 2S-absorbrar. Raffinaderiet har tre parallella s.k. Claus-anläggningar för framställning av elementärt svavel. I en ugn förbränns H 2S-rik gas partiellt med luft varvid svaveldioxid, SO 2, bildas. Via en kemisk reaktion mellan resterande svavelväte och den svaveldioxid som bildats vid förbränningen bildas elementärt svavel och vattenånga. Från svavelkondensorn leds restgasen vidare till en restgasanläggning där återvinningsgraden av svavel ökar ytterligare. Kvarvarande svavelfattiga gaser från restgasanläggningen går, via ett förbränningssteg, till raffinaderiets skorsten. Återvinningsgraden för svavelåtervinningsanläggningarna är högre än 99 %. Processvatten som kontaminerats med svavelväte och ammoniak, så kallat survatten, leds till raffinaderiets två survattenstripprar. Gasströmmen (surgas) som lämnar toppen på survattenstripprarna leds till svavelåtervinningsanläggningarna (Clausanläggningarna), där svavelvätet omvandlas till elementärt svavel och ammoniaken omvandlas till kvävgas. Det renade vattnet återanvänds på Råoljeanläggningen där det injiceras i inkommande råolja för att tvätta ut salter och sediment ur denna innan den går vidare till anläggningens ugnar och destillationstorn. I denna process överförs dessutom en stor del av fenolerna som survattnet innehåller till råoljan. 2.4.2 EMISSIONSBEGRÄNSANDE INSTALLATIONER Luft Svavelutsläpp från raffinaderiet minimeras genom att lågsvavliga bränslen används för internt bruk samt genom ett effektivt svavelåtervinningssystem. NO x -utsläpp begränsas genom att 19 av raffinaderiets 24 ugnar och ångpannor är försedda med låg-no x-brännare eller annan NO x-begränsande utrustning. För att reducera NO x-utsläppen från den katalytiska krackern används så kallad selektiv katalytisk reduktion. Reduktionen av NO x erhålls genom att ammoniak injiceras i rökgaserna i närvaro av en katalysator. Ammoniaken reagerar med rökgaserna och NO x omvandlas till N 2 och vattenånga. VOC-utsläppen begränsas bland annat genom en gasåtervinningsanläggning i produkthamnen samt val av övrig utrustning för att säkerställa minimala utsläpp. Enligt ett särskilt program genomförs läcksökning två gånger årligen. Resultatet av mätningarna leder till åtgärder, som begränsar VOC-utsläppen. Från och med år 2012 återvinns, när så är möjligt, gas från raffets fackelsystem in till bränngassystemet. Detta reducerar fackling och minskar behovet av make-up bränsle i och med att denna återvunna gas kan användas som bränsle i stället för att eldas upp i facklorna. 7

Vatten Preemraff Lysekil har fem olika avloppssystem för omhändertagande av olika typer av avloppsvatten. Två av dessa leds till bolagets avloppsreningsverk, avlopp för oljehaltigt vatten (SO) och sanitärt avlopp (SA). Där utöver finns ett oljeavlopp (OS) som leds direkt till slopoljesystemet för återvinning av oljan, ett aminavloppssystem (AA) som är ett slutet system för hantering av amin och ett dagvattensystem (DA). En beskrivning av avloppsreningsverket finns i bilaga 5. Det största av systemen är processavloppet (SO), där processavloppsvatten pumpas till tre utjämningstankar på vardera ca 9 000 m³. Till dessa tankar pumpas även barlastvattnet från fartygen, som utgör en mycket liten del av den totala avloppsvattenmängden, och bäddvattnet från bergrumslagren. I dessa tankar utjämnas flödesvariationer och föroreningar samtidigt som olja avskiljs som slop. Avloppsvatten från utjämningstankarna renas sedan kontinuerligt med kemisk- och biologisk rening. Det sanitära avloppsvattnet leds in i det biologiska reningssteget. Allt avloppsvatten från reningsverket och dagvattensystemet passerar oxidationsdammen med ca tre dygns uppehållstid innan vattnet släpps ut i Brofjorden. Dagvatten (DA) från raffinaderiområdet leds via spärrdammar till oxidationsdammen. För att minimera risken att olja når Brofjorden vid ett nödläge har vi flera barriärer för att hantera detta. Dels är inloppsbassängen var ifrån vattnet pumpas till utjämningstankarna utformad med flera oljelås. När inloppsbassängen och pumpen inte räcker till för att hantera den tillfälligt utökande volymen bräddar vattnet i första hand till en stormvattentank, som rymmer ca 2 400 m³, och i andra hand bräddar det till 3 st API-bassänger, ca 300 m³. Även API-bassängerna är utformade med oljelås. Från API-bassängerna kan vattnet brädda till en spärrdamm och vidare till oxidationsdammen. Ett oljelås delar oxidationsdammen i två delar, och ger en inre och yttre oxidationsdamm. 2.5 ÖVERSIKTLIG MILJÖPÅVERKAN Verksamheten medför utsläpp till luft, vatten och mark, samt uppkomst av avfall och buller. Luftemissionerna består huvudsakligen av rökgaser från ugnar och ångpannor samt diffusa läckage av lätta kolväten. I rökgaserna finns svaveloxider, kväveoxider, koldioxid, oförbrända kolväten och stoft. Dessa ämnen bidrar till försurning, övergödning, hälsoproblem samt en förstärkning av växthuseffekten. Verksamheten kan även orsaka luktstörning i närområdet. Avloppsvattnet är kontaminerat med små mängder olja och kväveföreningar, som påverkar syreförhållandena samt näringsbalansen i recipienten. Vid hantering av olja kan spill till mark förekomma, vilket i sin tur kan leda till att jord och grundvatten blir oljekontaminerade. Preemraff arbetar aktivt med att minska riskerna vid spill. Verksamheten medför uppkomst av avfall, bland annat oljehaltigt slam, förbrukade katalysatormassor och återvinningsbart material som skrot. Avfallet omhändertas huvudsakligen externt. Buller uppstår vid drift av processutrustning som pumpar, fläktar och brännare. Närboende kan vid ogynnsamma väderförhållanden uppfatta bullret som störande. En sammanställning över raffinaderiets utsläpp de senaste 10 åren finns i kapitel 4. En emissionsdeklaration enligt NFS 2006:9 redovisas i bilaga 12. 2.6 FÖRÄNDRINGAR UNDER ÅRET Preemraff utför årligen investeringar i process- och cisternanläggningarna, av tekniska, ekonomiska, miljö- eller säkerhetsmässiga skäl. Under 2015 genomfördes inga större ombyggnader i processanläggningen. Ytterligare information om förändringar finns i Miljöplanen Bilaga 7. 8

9

10 3 Gällande tillstånd och villkor

3.1 TILLSTÅND OCH VILLKOR Preemraff Lysekil beviljades i Miljödomstolens beslut, M 326-01, daterat 2004-06-30, tillstånd enligt miljöbalken att bygga om bolagets raffinaderianläggning vid Brofjorden och öka produktionen till en årlig genomströmning av 11,4 miljoner ton samt ta den med ansökan avsedda verksamheten i drift. 2013-05-28 meddelande Mark- och miljödomstolen slutgiltiga villkor. Dessa vann laga kraft 2013-10-08. En sammanfattning av villkoren enligt denna dom finns i Bilaga 6. I dom M 216-15 i Mark- och miljödomstolen daterad 2015-07-01 beviljades Preemraff Lysekil tillstånd enligt miljöbalken att utöver tidigare tillståndsgiven verksamhet uppföra och ta i drift en kompletterande vakuumdestillationsanläggning med en designkapacitet om 215 240 m 3 /h. Verksamheten ska utöver det som anges i denna dom drivas inom ramen för de begränsningar och villkor som gäller för verksamheten sedan tidigare. Den tillståndsgivna verksamheten i denna dom ska ha satts igång senaste den 31 december 2020 och tillståndet får ta i anspråk genast. 3.2 VILLKORSUPPFYLLNAD Samtliga villkor för vatten innehölls 2015. Det innebär att samtliga begränsningsvärden innehölls 12 månader av 12. Riktvärdet för utsläpp av stoft från den katalytiska krackerns regenerering har under stor del av året överskridits. Under 2012 utformades en arbetsgrupp för att jobba med de förhöjda utsläppsnivåerna. Tillsammans med externa specialister från internationella konsultbolag har en grundorsaksanalys och fördjupade mätkampanjer utförts. Tillsynsmyndigheten har fortlöpande hållits informerad. Stoftet innehåller i huvudsak kisel och aluminium och en extern studie visar på att stoftet inte besitter några miljöegenskaper som innebär ökade miljörisker. Ett antal åtgärdsförslag har tagits fram och en del av dessa genomfördes under revisionsstoppet hösten 2013. Utförda åtgärder har inte givit de resultat man räknat med. För att arbetet med att minska stoftutsläppen ska kunna utvärderas på bästa möjliga sätt installerades under våren 2015 en ny stoftanalysator. Utgående från analysvärden och nya externa analyser har arbetsgruppen fastställt en plan för vidare åtgärder, se vidare bilaga 7. Under april månad överskreds med knapp marginal riktvärdet för ammoniak från SCR-anläggningen på grund av en tillfällig driftstörning. Övriga månader har riktvärdet för ammoniak från SCR-anläggningen uppfyllts. Halten kolväte ut från gasåtervinningsanläggningen mäts kontinuerligt. Halten har varit mindre än 10 g/nm 3 under 91,9 % av året, det vill säga villkoret om minst 90 % tillgänglighet på anläggningen klaras med viss marginal 2015. Status för övriga villkor redovisas kortfattat nedan. Flertalet villkor behandlas dessutom utförligare under kapitel 4. Tabell 1. Tillstånd enligt dom 2004-06-30 Parameter Genomströmning (miljoner ton) Utfall Utfall Max 2015 2014 11,4 10,9 10,7 Tabell 2. Villkor utsläpp till luft, gränsvärden, treårsmedelvärden Parameter Svavel från hela raffinaderiet, ton Kvävedioxid hela raffinaderiet, ton Svavel svavelåtervinningen 1, kg/per ton producerad svavel Saltsyra från CCR-anläggningen, ton 1 Tvåårsmedelvärde eftersom villkoret inte fanns 2013. Tabell 3. Villkor utsläpp till luft, riktvärden Parameter Ammoniak från SCR-anläggningen, ppm Stofthalt från kat. krackerns regenerering, mg/nm 3 Temperatur (T) i utgående rökgas (årsmedelvärde) (sk1/sk2/sk3/sk4/sk5) 1 Minsta respektive högsta månadsmedelvärde under året. Tabell 4. Villkor utsläpp till vatten, gränsvärden Utfall Utfall Max 2015 2014 400 236 207 700 572 586 1,5 1,0 0,8 1,0 1,0 0,3 Utfall Utfall Max 2015 2014 5 0,0-5,1 1 0,2-5,6 1 75 86-164 1 73-253 1 >150 C 159/177/ 212/215/ 162 182/187/ 206/217/ 171 Parameter Max Utfall 2015 Utfall 2014 Totalt extraherbara 5 1,54 1,71 kolväten, ton TOC, ton 40 33,1 33 Totalkväve, ton 10 5,7 6,2 Totalfosfor, ton 1 0,43 0,52 Tabell 5. Villkor utsläpp till vatten, begränsningsvärden Parameter Max Utfall 2015 Utfall 2014 Susp från bioreningen, mg/l 20 4,1-15,3 1 2,8 29,8 1 Totalt extraherbara 3 0,15-1,64 1 0,22 1,51 1 kolväten, mg/l TOC, mg/l 15 9,6-13,5 1 9,9 12,3 1 Ammoniakkväve, mg/l 3 0,5-1,4 1 0,5 3,1 1 Totalkväve, mg/l 4 1,5-3,9 1 1,3 5,5 1 Totalfosfor, mg/l 0,5 0,09-0,19 1 0,11 0,23 1 ph 7-9 7,7 8,6 7,8 8,6 1 1 Minsta respektive högsta månadsmedelvärde under året. 11

Villkor Kommentar Utsläpp till luft 45 Tillgängligheten över gasåtervinningsanläggningen 2015 var enligt kontinuerlig beräkning 91,9 %. 4 Läcksökning har skett enligt kontrollprogram under vår och höst 2015. 5 Plan för fortlöpande kartläggning och utsläppsbegränsande åtgärder avseende kolväteutsläpp och luktstörande ämnen till luft för kommande år redovisas i Miljöplanen, se bilaga 7. 47 Fackling av gaser från råoljebergrummen har inte helt kunnat undvikas under perioden maj till augusti eller mellan klockan 18 och 07. 8 Ett övervakningssystem för facklorna i enlighet med villkorspunkten finns på raffinaderiet. Utsläpp till vatten 48 Samtliga begränsningsvärden i detta villkor har uppfyllts 12 av 12 kalendermånader under 2015. 10 Plan för reparationer och andra åtgärder i syfte att minska belastningen på vattenreningsanläggningen presenteras i Miljöplanen, se bilaga 7. 11 Reningsverket har drivits med hög verkningsgrad. Se kapitel 4.4. 12 Vattnet från provtryckning av tankar samt dagvatten från tankinvallningar avleds via säkerhetsinvallningen till Skutevik i de fall anslutningsledningar finns och vattnet ej är oljeförorenat. Buller 13, 14 Under året har 30 st bullermätningar utförts och överskridande av riktvärden har följts upp. Inga mätningar har utförts nattetid. Mätningarna har kompletterats med långtidsmätningar utförda av extern konsult. 15 En handlingsplan som syftar till att minska buller från verksamheten i omgivningarna redovisas i Miljöplanen, se bilaga 7. Avfall 16 Avfallsplan för kommande år presenteras i bilaga 8. Under året har all personal utbildats i avfallshantering i syfte att förbättra avfallssorteringen. Oljeberedskap 17 23 Oljeberedskapen på bolaget sköts enligt instruktioner och rutiner i enlighet med räddningstjänstlagen och gällande miljövillkor. Inspektion av stränderna i raffinaderiets närområde utförs årligen i syfte att dokumentera strändernas status med avseende på oljeförekomst och initiera eventuell sanering. Vid årets inspektion upptäcktes endast ett fåtal små fläckar med olja som sanerades. Transporter 24-25 Samtliga fartyg som anlöpt Preemraff Lysekils hamnar ca 1 300 gånger har dubbla skrov och varit nyare än 25 år, se vidare Bilaga 11. Eskortbogsering tillämpas för alla råoljefartyg samt lastade produktfartyg över 20 000 dwt. Kemikalier 28 Bolaget har i samråd med tillsynsmyndigheten 2005-03-09 redovisat hur kemikalier hanteras och lagras på raffinaderiet. Skriftlig information har ingetts till tillsynsmyndigheten 2005-03-18. 29 Plan för underhåll av invallningar och underlag finns i Bilaga 7. 30 Kemikaliehantering sker på invallade hårdgjorda ytor. Eventuellt spill som inte omhändertas direkt leder till avlopp för processvatten. 31 Listan över tankar, bilaga 4, är kompletterad med utrustning för att förhindra överfyllning av tanken. 33 Bolaget har i samråd med tillsynsmyndigheten redovisat rutiner samt ingett dessa skriftligt i enlighet med villkorspunkten. 34 Fortlöpande förbättrings- och underhållsarbeten på avloppssystemet redovisas i Miljöplanen, se bilaga 7. 51 Godkänt kontrollprogram 2015-02-27. Hänsynsregler enligt Miljöbalken har beaktats genom att kunskapskravet har uppfyllts då nyanställda och entreprenörer har utbildats i miljöfrågor. Försiktighetsprincipen har tillämpats genom att kemikalier har granskats före inköp och hazopstudier av processändringar genomförs i samband med nyinstallationer och modifieringar. Under respektive avsnitt luft, vatten och avfall redovisas förbättringar som gjorts under året. 3.3 KONTROLLVERKSAMHET 3.3.1 KONTROLLPROGRAM Kontrollprogrammet beskriver detaljerat den kontroll och rapportering som gäller bolagets egenkontroll rörande råvaruförbrukning och produktion, buller, avfall, utsläpp till luft och vatten samt omgivningskontroll. Gällande kontrollprogram, diarienummer 555-994-2014, godkändes av Länsstyrelsen 2015-02-27. 3.3.2 KONTROLL AV MÄTUTRUSTNING OCH BESIKTNINGAR Preemraff Lysekils beräkningar av koldioxidutsläppet från verksamheten har rapporterats till berörd myndighet och verifierats av DNV. Verifiering av bränngasflöden har utförts av IndMeas. Jämförande mätningar har utförts av utsläpp i rökgaser från samtliga skorstenar liksom jämförande mätningar av NOx från anläggningar som berörs av NOx-avgiftssystemet. Externa kontrollmätningar har gjorts av stoft från den katalytiska krackern. 3.3.3 OMGIVNINGSKONTROLL Sedan 1991 är bolaget medlem i Bohuskustens vattenvårdsförbund och med start år 2000 även medlem i Luft i Väst. De flesta av recipientkontrollerna genomförs genom de regionala samordningsorganisationerna. 3.4 BAT-SLUTSATSER Kommissionen fattade den 9 oktober 2014 beslut om BAT-slutsatser för raffinering av olja och gas (2014/738/EU). Preemraff Lysekil, raffinaderiet, omfattas av de antagna slutsatserna, som återfinns i bilagan till beslutet. I bilaga 13 till den här rapporten redovisas resultatet av Preems bedömning av hur tillämp liga krav uppfylls. 12

13

414 Drift- och produktionsförhållanden under året 14

4.1 RÅVAROR OCH ENERGI 4.1.1 RÅVAROR Under år 2015 var raffinaderiets genomströmning totalt 10,9 Mton. I diagram 1 visas statistik för raffinaderisatsningen för perioden 2006 2015. Till satsningskomponenter hör exempelvis VGO, HGO, nafta och LNG. Den genomsnittliga svavelhalten i råoljan under år 2015 var 1,43 vikt-%. Diagram 1. Statistik för raffinaderisatsningen för åren 2006-2015. milj ton 12 10 8 6 4 Råoljesatsning Övriga satningskomponenter Miljövillkor 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Tabell 6 visar totala råvaruförbrukningen inklusive blandningskomponenter. Till blandningskomponenter hör bland annat alkylat och additiv. Tabell 6. Råvaruförbrukning Råvara Mängd, kton Råolja 10 027 Övrigt satsningsmaterial 843 Övrigt blandningsmaterial 17 Total 10 887 Råvattenförbrukningen 2015 uppgår till 2 899 527 m 3. Den totala mängden återvunnen olja uppgår under 2015 till ca 86 000 ton. I tabell 7 visas i vilken omfattning Aspedalens bergrum utnyttjats. Tabell 7. Utnyttjandet av Aspedalens bergrum Aspedalens bergrum Volym, m 3 Inpumpad mängd olja 1 971 248 Utpumpad mängd olja 1 734 113 4.1.2 ENERGI I tabell 8 visas bränsle- och elförbrukning under år 2015. Tabell 8. Bränsle- och elförbrukning Energislag Mängd, ton Svavelhalt, vikt % Svavelmängd, ton Värmevärde, MJ/kg Energimängd, GWh Brännolja 0 0 0 0 0 Bränngas 752 359 0,004 30,43 25,3 5 286 LNG 28 464 -- 50,1 396 Krackerkoks 68 321 0,023 15,780 38,6 732 Totalt bränsle 849 144 0,005 46,210 6 414 Elförbrukning 524 Fjärrvärme till Lysekil exporterat från raffinaderiet 53 15

Tillgången till och användningen av naturgas som marginalbränsle vilket började användas under 2014 i och med att Skangass LNG- terminal driftsattes, skapar ett tydligt incitament till energieffektivitet. Det innebär också bättre kontroll på energiförbrukningen, vilket är ett viktigt styrmedel för att öka energieffektiviteten. Energieffektiviteten mäts i EII, vilket är den andel av en teoretisk energiförbrukning som utnyttjas. Av EII-beräkningar under de senaste åren kan det konstateras att år med jämn och stabil drift är energieffektiviteten god och högt satta mål nås med mariginal. De månader då produktionen avviker från normalt till exempel med stopp (planerade eller oplanerade) eller driftstörning blir energieffektiviteten lägre. EII för 2015 blev 77,7, vilket är ett resultat som är klart bättre än målet som sattes till 80,0. I bilaga 7 Miljöplanen redovisas planerade aktiviteter för att ytterligare minska energi 2016. 4.2 UTSLÄPP TILL LUFT 4.2.1 TOTALUTSLÄPP TILL LUFT I tabell 9 sammanfattas utsläppen till luft. Diagram 2 och 3 visar statistik för NOx-emission under åren 2006 2015 och i diagram 4 och 5 visas SOx-emission för samma period. Onormala driftförhållanden som påverkar utsläppen till luft redovisas i kapitel 4.2.6. Tabell 9. Luftemissioner under 2015 Utsläppstyp Utsläpp NO x -emission 559 ton NO 2 SO x -emission 1 271 ton S CO 2 -emission 1 709 kton CO 2 Diffus kolväteemission 3 854 ton Stoft 2 106 ton 1 Svavelemissionen utgör 0,19 % av det totala svavelinnehållet i råoljan till raffinaderiet. 2 Här avses totala emissioner av stoft. 86 ton härrör från den katalytiska krackerns regenerering. Övrigt stoft härrör från förbränning. Diagram 2. Årlig NOx-emission för perioden 2006 2015 ton NO2 1 000 800 600 400 NOx-raff NOx-FCC NOx-fackling 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 3. 3-årsmedelvärden NOx-emission för perioden 2006-2015. T.ex. 2015 års utsläpp är beräknat som medel av utsläpp 2013-2015. ton NO2 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Total NOx Miljövillkor 16

Diagram 4. Årlig SOx-emission för perioden 2006-2015. ton S 700 600 500 400 300 Fackling SRU Raffbränsle 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 5. 3-årsmedelvärden SOx-emission för perioden 2006-2015. T.ex. 2015 års utsläpp är beräknat som medel av utsläpp 2013-2015. ton S 600 500 400 300 Total SOx- emission Miljövillkor 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 4.2.2 UTSLÄPP FRÅN SVAVELÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN Det totala utsläppet till luft av svavel från svavelåtervinningsanläggningen beräknas som ett medeltal för senast tre gångna kalenderår och får inte överstiga 1,5 kg per ton producerat svavel. 2015 blev utsläppet till luft av svavel från svavelåtervinningsanläggningen 1,1 kg per ton producerat svavel. Tabell 10. Svavelåtervinningsanläggningen Svavelåtervinningsanläggningen Återvinningsgrad 99,89 % Erhållen mängd elementarsvavel 85 302 ton S Ej återvunnet svavel efter SRU 97 ton S Fackling av H2S-rik gas vid driftstörning 127 ton S 4.2.3 UTSLÄPP AV KOLVÄTEN De totala utsläppen av flyktiga kolväten till luft för år 2015 återfinns i tabell 11. Facklingen redovisas i tabell 13. Tillgängligheten över gasåtervinningsanläggningen i hamnen var 91,9 %. Tabell 11. Kolväteutsläpp till luft Kontrollpunkt Emission, procentuell fördelning Emission, ton Processen 31,1 1 200 Råoljetankparken 11,6 447 Tjockoljetankparken 18,4 710 Bensin- och diesel- 13,2 508 komponenttankpark Bensinkomponenttankpark 8,9 342 WWT 6,4 245 VRU 4,5 175 Produkthamn 0,2 9 Fackla vid råoljetankpark 5,0 193 Produktbergrum 0,7 26 Totalt 100 3 854 1 1 Utsläppet är en summa av alkaner och aromater (BTEX) och fördelas på 83 % alkaner och 17 % aromater. 17

Tabell 12. Kolvätefackling i raffinaderi-, GOP- och krackerfacklorna Kontrollpunkt Tabell 13. Utsläpp vid energiframställning Tabell 14. Metallutsläpp från krackern Mängd, ton Total mängd facklad gas 9 231 - varav vätgas 462 Svavelutsläpp från facklingen 1 0,3 NO x-utsläpp från facklingen 2 20 1 Beräknad som ton S 2 Beräknad som ton NO2 4.2.4 ÖVRIGA UTSLÄPP TILL LUFT Utsläppen till luft vid energiframställning återfinns i tabell 13. Utsläpp av metaller från den katalytiska krackern till luft redovisas i tabell 14. Tabell 15 visar partikelstorleken för stoftet från den katalytiska krackern. De redovisade värdena för metaller och partikelstorlek grundas på stoftutsläppet från krackeranläggningen. I tabell 16 visas genomsnittlig rökgastemperatur för respektive skorsten. Utsläppstyp Anläggningsdel Fördelning Mängd, ton SO x 1 Raffinaderi 30 SO x 1 Kracker 16 NO x 2 NO x 2 Raffinaderi Kracker NO NO 2 + N 2O NO NO 2 + N 2O 498 441 57 40 31 9 CO 2 1 698 308 CO 385 Saltsyra CCR-anl. 1,00 Stoft Stoft 1 Beräknad som ton S 2 Beräknad som ton NO2 Katalytisk kracker Övrig förbränning Halt 86 118 mg/ Nm³ 20 0,03 g/kg bränsle Metall Mängd, kg Vanadin 14,4 Nickel 5,1 Krom 4,7 Zink 6,9 Koppar 1,2 Kadmium 1 1,3 Kvicksilver 1 1,3 Arsenik 1 1,3 Tabell 15. Partikelstorlek för stoftutsläpp från krackern Andel partiklar, Partikelstorlek, µm vikt% < 1 12 1-5 42 5-10 14 10-20 15 20-30 8 30-40 4 40-60 3 > 60 1 Tabell 16. Rökgastemperatur i utgående rökgas (årsmedelvärden) Skorstensnummer Temperatur, C 1 159 2 177 3 (FCC) 212 4 (ICR) 215 5 (HPU) 162 4.2.5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR UNDER ÅRET Under år 2015 har mätningar utförts av extern konsult för att bestämma utsläppet av VOC från raffinaderiet. Uppmätta värden har använts för att kvantifiera utsläppet från processarean, reningsverket, tankparken och produkthamnen. Utsläppet från råoljekajen beror på om fartygen har segregerat ballastvattensystem eller inte. Läcksökning har genomförts över hela processarean med hjälp av mätinstrumentet Gaspen, som har detektionsgränserna 100, 200, 400 och 1 000 ppm. Som åtgärdbar läcka klassas den som ger ett utslag på 400 ppm eller högre. Utslaget på mätutrustningen anger läckans storlek räknat som propan. Testresultaten bearbetas i en databas dels för att ta fram hur läckagen fördelar sig inom raffinaderiet, dels för att bestämma andel läckage som kan hänföras till en viss typ av utrustning. Vid årets läcksökningar upptäcktes 77 läckor, varav 6 vätskeläckor och 71 gasläckor. De upptäckta läckorna åtgärdas omedelbart eller så fort som möjligt. Under året har arbetet med att byta packningar i raffinaderiets avloppsystem fortskridit. Framför allt har tätningar bytts på brunnar och konventionella lock har bytts mot täta. Dessa åtgärder bidrar till att minska läckaget av kolväteföroreningar till luft från processarean. Under 2015 har DGE mätt emissionen av dioxiner, saltsyra och klorerade kolväten till luft från CCR-anläggningen. Halten dioxin (Dioxin I-TEQ) ligger fortsatt under detektionsgräns medan mätningarna av saltsyra och klorerade kolväten visar på något högre halter än tidigare. Vid tillfället för mätningarna var det vissa problem med CCR-anläggningen som man sedan kom till rätta med. 1 Analysvärden är under detektionsgräns (kadmium, kvicksilver och arsenik < 30 ppm). 18

4.2.6 DRIFTSTÖRNINGAR, ANLÄGGNINGS-STOPP OCH SYNPUNKT - LUFT Tabell 18. Svavelfackling i samband med driftstörning som gett emission till luft Tabell 17. Anläggningsstopp under året Anläggning Stopptid Orsak SG-3201 1 jan 23 feb Underhåll ISO 18-19 feb Vätskeläckage med efterföljande reparationsarbete. SG-3202 10 mars 9 april Planerat underhåll ISO 6 mars (8 timmar) Reparationsarbete ICR 18-19 mars (30 timmar) PSA-problem på HPU SRU A 8-24 april Planerat underhåll SRU B 24 april 7 maj Planerat underhåll SRU C 24 april (25 minuter) Högt mottryck i samband med nedsläckning av SRU B. MHC 8 april 8 maj Planerat underhåll ISO 9 april 3 maj Planerat underhåll Platformer 10-28 april Planerat underhåll Visbreaker 11-29 april Planerat underhåll NHTU 10-29 april Planerat underhåll FCC 23 april (2 timmar) Stopp pga. att C1601 trippade SRU A 9 maj (30 minuter) Högt mottryck SRU C 9 maj (30 minuter) Högt mottryck SRU A 4 juni (1h 10 min) Högt mottryck SRU B 4 juni (55 minuter) Planerat underhåll SRU C 4 juni (35 minuter) Högt mottryck MHC 7-10 juni Planerat underhåll Poly 1 juni (3 timmar) Planerat underhåll SG-3201 3 juni 8 juli Planerat underhåll Synsat 3-4 juli Carry over ICR 5-6 juli Transformatorstopp SRU A 6 juli (15 minuter) Högt mottryck SG-3202 7 juli 4 aug Läckage VRU 21-26 juli Pumphaveri SRU A 20 aug Problem med ventil (20 minuter) SRU B 20 aug Högt mottryck (20 minuter) SRU C 20 aug Högt mottryck (40 minuter) SG-3202 4 sep 31 okt Underhåll SRU C 2-16 okt Underhåll ICR 30 okt (7 timmar) Ventilhaveri MHC 2-13 okt Underhåll ISO 2-13 okt Underhåll Platformer 3-11 okt Underhåll NHTU 3-11 okt Underhåll SRU B 10 nov (4 timmar) Underhåll SRU B 19-20 nov Underhåll Datum Avvikelse Omfatt ning 18 januari Fackling av acidgas pga. belastningsökning på svavel A 7 februari Fackling av acidgas pga. carry over T2705/ Fackelventil stängd 12 februari Fackling av acidgas och surgas pga. carry over T2401/fackelventil stängd 25 mars Fackling av svavel bereoende på Ca 100 kg åtgärd av läckage i T2705 April Fackling av svavel pga. Ca 30 ton (flertalet tillfällen) Nedsläckning och uppstart av anläggningar för planerat underhåll. Även SRU-anläggning ur drift för planerat underhåll. 20 augusti Svavelfackling pga. stopp på Ca 5 ton SRU-anläggningarna 13 november Svavelfackling pga. störning 300 kg på svavelanläggningen vilket orsakats av störning på 270-anläggningen. 1 december Svavelfackling pga. planerat underhållsarbete på E2609 Ca 200 kg 14-15 december Svavelfackling pga. problem med kompressorer på 290-anläggningen Tabell 19. Kolvätefackling i samband med driftstörning som gett emission till luft Ca 11 ton Datum Avvikelse Omfatt ning 25 mars Fackling av kolväte pga. Ca 34 ton trycksänkning inför råoljeimport 9 maj Kolvätefackling pga. att Svavel Ca 3 ton A och C stoppade som resultat av högt mottryck 25 juni Kolvätefackaling vid hastig Ca 2,5 ton satsningsminskning till 280 pga. carry over från T2851. 3-4 juli Kolvätefackling pga. stopp på Ca 118 ton synsatanläggning vilket orsakade överskott av bränngas. 15 september Kolvätefackling pga. ventilering till facklan vid högt tryck i råoljebergrum. Ca 30 kg 19

Tabell 20. Luktsynpunkter från närboende Datum och tid 10 jan kl.10:00 10 jan kl. 10:50 Synpunkt Synpunkt om bensinlukt i Kleva då vinden vände Synpunkt om bensinlukt i Kleva 20 augusti Synpunkt om dålig lukt på Härnäset 25 augusti Allmän synpunkt om dålig lukt på Härnäset 12 september Synpunkt om dålig lukt på härnäste, från hamnen. 5 november Synpunkt om rutten lukt. 10 november Synpunkt om stark råoljelukt i Gåseberg 19 november Synpunkt om stark råoljelukt i Dalskogen Orsak/vidtagna åtgärder VRU stopp/återstart VRU stopp/återstart Orsakat av stoppet på SRU-anläggningarna Tjockoljelastning i hamnen Tjockoljeutlastning i hamnen Läckande tanktakstätning upptäcktes vid fyllning av TK1406 Synpunkt inkom via mail 6 december Synpunkt inkom via mail 6 december 20

4.3 BULLER 4.3.1 BULLERMÄTNINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR UNDER ÅRET Nya kontrollpunkter, som ligger utanför gällande detaljplanegräns, har framtagits. De nya kontroll-punkterna godkändes av Länsstyrelsen i beslut daterat 2010-02-11. Bullerpunkt 2 har enligt beslut av Länsstyrelsen, 2014-09-02, utgått ur mätningarna. Detta beroende på att syftet med att mäta buller i just den punkten inte längre är aktuellt då ingen längre bor i närheten av punkten. Under året har ett flertal bullermätningar utförts i varje kontrollpunkt i raffinaderiets omgivningar samt i de kontrollpunkter som framtogs i samband med bullerkarteringen inom raffinaderiet. Mätningar har även utförts i de gamla referenspunkterna så jämförelse med tidigare mätningar kan göras. Mätningarna har utförts i enlighet med Naturvårdsverkets mätanvisningar vilka innebär att vindstyrkan vid mätning maximalt får vara 5 m/s. Förutom vindstyrkan innebär anvisningarna att ett villkor angående vindriktning ska vara uppfyllt. För varje mätpunkt är det framtaget ett vindriktningsintervall, mätpunkten ska ligga i Figur 2. Bullermätningar från referenspunkter inom Preemraff Lysekil 2015. Gällande mätpunkter markeras med röd prick nedan. 6. Medelvärde: 42,7 db(a) Mättillfällen: 3 st Mätvariation: 41,7 44,1 db(a) Avvikelse gentemot gamla mätpunkten: - 0,13 db(a) 5. Medelvärde: 43,6 db(a) Mättillfällen: 9 st Mätvariation: 40,3 48,1 db(a) 4. Medelvärde: 41,5 db(a) Mättillfällen: 6 st Mätvariation: 38,9 44,0 db(a) 1. Medelvärde: 41,4 db(a) Mättillfällen: 2 st Mätvariation: 39,7 43,1 db(a) Avvikelse gentemot gamla mätpunkten: -3,65 db(a) 7. Medelvärde: - Mättillfällen: 0 st Mätvariation: - Avvikelse gentemot gamla mätpunkten: - 3. Medelvärde: 42,4 db(a) Mättillfällen: 1 st Mätvariation: 42,4 db(a) Avvikelse gentemot gamla mätpunkten: -1,4 db(a) 21

vindriktningen från raffinaderiet, inom vilket mätningarna ska utföras. Resultatet från mätningar i raffinaderiets omgivningar redovisas i figur 2 och figur 3. I kapitel 4.3.2 redovisas förhöjda uppmätta värden i villkorspunkterna samt onormala driftförhållanden som orsakat synpunkter från allmänheten angående buller från raffinaderiet. De mätningar som genomförts i kontrollpunkterna under 2015 har utförts av raffinaderiets egen personal under dagtid. Resultatet av dessa visar att riktvärdet på 45 dba underskrids när processen går utan störningar. I mätpunkt 5 finns överskridande av riktvärdet som beror på buller från produktfartygen. I mätpunkt 7-ny har vindförhållandena varit sådana att villkoren för mätning endast uppfyllts vid sju tillfällen under 2015. Av dessa 7 tillfällen inföll 6 utanför arbetstid vilket innebär att det under året varit svårt för raffinaderiets personal att genomföra mätningar i denna punkt. I stället har en extern konsult utfört långtidsmätningar i punkt 7-ny vilka visar att ljudnivån varierat mellan 40 och 44 dba. Även i mätpunkt 3-ny har vindförhållandena varit sådana att det varit svårt för raffinaderiets personal att genomföra mätningar under året. Den externa konsulten har dock vid ett flertal tillfällen mätt även i denna punkt och resultaten från dessa mätningar visar att ljudnivån här varierat mellan 39 och 42 dba Under år 2015 har ljuddämpning monterats på ångpanna SG-3202 i syfte att reducera bullret från raffinaderiet. 4.3.2 DRIFTSTÖRNINGAR, ANLÄGGNINGSSTOPP OCH SYNPUNKT - BULLER Tabell 21. Förhöjda värden i villkorspunkter 2015 Mätpunkt Datum Bullernivå Orsak till förhöjd bullernivå 5 27 mars 45,1 Båt i hamn som lastade och hade hjälpmotor igång 5 13 juli 48,1 3 båtar i hamn varav en lastar. Facklar mycket på alla tre facklor, blästrar tank samt sprutar ut ånga på flera ställen 5 31 juli 45,4 Fartyg vid kaj 5 verkade orsaka ljudet och fartyget lämnade kaj samma dag Figur 3. Bullermätningar i Preemraff Lysekils omgivningar 2015 Medelvärde: 63.6 db(a) Mättillfällen: 1 st Mätvariation: 63,6 db(a) Medelvärde: 58,4 db(a) Mättillfällen: 2 st Mätvariation: 58,4 db(a) Medelvärde: 65,2 db(a) Mättillfällen: 3 st Mätvariation: 63,3-66,1 db(a) Medelvärde: 61,1 db(a) Mättillfällen: 3 st Mätvariation: 59,5 62,8 db(a) 22

Tabell 22. Bullersynpunkter från närboende Datum Synpunkter Orsak/vidtagna åtgärder 25 januari Synpunkt på högt buller vid Lerklevsmyr 16 februari Synpunkt på lågfrekvent buller i Hjelmedal. Ljudet hörs även inomhus. Klagande säger att det blivit mer störande sista tiden. 31 juli Synpunkt om störande ljud från fartyg vid produktkaj 11 augusti Synpunkt om störande ljud på Härnäset. 18 augusti Synpunkt om hög ljudnivå i Norrkila 22 augusti Synpunkt om hög ljudnivå i Kleva 25 augusti Synpunkter om buller på Härnäset 9 oktober Synpunkt om buller på Bohus-Malmön Ångutsläpp från ICR-anläggning. Stängdes av Orsaken är inte klarlagd. Fartyg vid kaj 5 verkade orsaka ljudet och fartyget lämnade kajen samma dag. Synpunkt inkom kl.10 och bullermätning gjordes kl. 13.15 samma dag, i mätpunkten i Kleva Sandvik. Det uppmätta värdet blev då 48,1 db(a), dvs. under riktvärdet. Minskad LS-ventilering eliminerade olägenheten för den klagande. Troligen orsakat av RObåten som vid tillfället låg vid kajen och lossade Informerade om Preemraffs miljöarbete och bullerdämpande åtgärder. Baltic Wind hade ankringsplats utanför Bohus-Malmön 4.4 UTSLÄPP TILL VATTEN 4.4.1 UTSLÄPP VIA AVLOPPSSYSTEMET Tabell 23 visar vattenvolymen till recipienten. Vattenemissioner via kontrollpunkt V15 återfinns i tabell 24. För information om provtagningspunkter se bilaga 5. Diagram 6 visar statistik för oljeemissionen till Brofjorden under åren 2006 2015. I tabell 25 och 26 redovisas reduktionen av olja och kväve över olika avloppsreningssteg. Tabell 23. Vattenvolymer till recipient Datum Volym, m 3 Processavloppsvatten 1 857 900 - varav ballastvatten 9 500 Dagvatten 1 084 000 Totalt till recipient 2 941 900 Tabell 24. Analyser på avloppsvatten via kontrollpunkt V15 Analys Halt 4, mg/l Mängd, kg Totalt extraherbara ämnen 1 0,5 1 540 Suspenderat material 1 9,5 17 560 (V8B kontrollpunkt efter biosteget) TOC 1 11 33 100 Tot-N 1 1,9 5 688 NH4-N 1 0,7 2 059 Tot-P 1 0,2 432 Bly 2 0,2*10-3 0,58 Vanadin 2 2,4*10-3 7,0 Nickel 2 2,5*10-3 7,4 Koppar 2 6,3*10-3 18,4 Krom 2 1,1*10-3 3,2 Zink 2 9,3*10-3 27,3 Kadmium 2 0,03*10-3 0,08 Kvicksilver 2,3 0,05*10-3 0,15 Arsenik 2 1,6*10-3 4,6 Kobolt 2 0,9*10-3 2,6 Övrigt: ph 1 8,1-1 Medelvärden baserade på månadsmedelvärden. 2 Resultat från stickprover på avloppsvattnet. 3 Samtliga analysvärden är under detektionsgränsen. Kvicksilver <0,1 µg/l. 4 Årsmedelvärden. Diagram 6. Statistik för oljemängd i kontrollpunkt V15 under perioden 2006-2015. ton olja 12 10 8 6 V15 Miljövillkor 4 2 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 23

Tabell 25. Oljereduktion över olika reningssteg Reningssteg Halt in, mg/l Halt ut, mg/l Flotationsanläggningarna 120,3 22,6 81,2 Biologiska reningssteget 22,6 0,49 97,8 120,3 0,49 99,6 Över reningsverket totalt (exklusive utjämningstankarna) Tabell 26. Kvävereduktion över biosteget Reduktion, % 12 augusti 7 timmar Beläggning på elektroderna i provkoppen stoppade provtagaren. Elektroderna rengjordes och provtagaren startade igen. 3 oktober Okänd mängd Dränering har skett trots högnivå i kolvätebrunnen Reningssteg Halt in, mg/l Halt ut, mg/l Reduktion, % Biologiska reningssteget 12,8 2,9 77 4.4.2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR UNDER ÅRET Provtryckningarna av avloppsnätet, som inleddes 2006, har fortsatt även under 2015. Fokus för året har varit OS 1 /SO 2 -avlopp som ej tidigare har provtryckts. En SO-ledning har infodrats under året och ett antal brunnar har reparerats och plastats. Vid provtryckning byts också brunnslock och packningar där det behövs. Arbetet med att ta fram en plan för förebyggande underhållet av avloppen är nu avklarat och kommer att implementeras under 2016. Under 2015 har det installerats utrustning för automatisk dosering av fosfor till det biologiska reningsteget. Idrifttagning av systemet planeras under 2016. Dessutom har planering för installation av styrsystem och onlineinstrument till det biologiska reningssteget fortsatt under 2015. 1 Avlopp för olja. 2 Avlopp för oljekontaminerat vatten. 4.4.3 DRIFTSTÖRNINGAR, ANLÄGGNINGSSTOPP OCH SYNPUNKT - VATTEN Tabell 27. Onormala driftsförhållande och emissioner/spill till vatten Typ av händelse Datum Synergi Vattnet har gått baklänges genom flödesmätaren i V15. Vattnet har gått baklänges genom flödesmätaren i V15 Utsläppets storlek Orsak/vidtagna åtgärder 3-4 januari Oväder har skapat hög nivå på vattnet i fjorden 10-11 januari Oväder har skapat hög nivå på vattnet i fjorden Oljespill till hav 15 april 0,5 liter Vid byte av ventil på kaj 1 rann UGO ut på kajdäcket och 0,5 liter i havet. Spillet inlänsades och sanerades. Kylskåpet till den automatiska provtagaren i V15 var sönder Ett oljeskimmer upptäcktes kring kaj 3/3 Glykol/vatten läckte från fläns på kompressor på VRU. Läckaget gick till hårdgjord yta och vidare till WWT. Dygnprovtagaren i V15 tillfälligt ur drift Dränering vid brandövningsplatsen orsakade olja till bäck 8-12 maj Ny del beställdes och byttes ut. Provtagningen kompletterades med Stickprov. 2 maj Ca 1 000 m 2 Källa okänd. Kustbevakningen tog prov. 1 juli 10 m 3 Flänsläckage upptäcktes, VRU stoppades och läckaged åtgärdades Olja i havet vid råoljekajen 7 oktober 1 dl Läckage via ändlock på RO-slang Diselolja läckte ur swivelled på bom 3, kaj 3. 11 december 50 liter Oljan hamnade på kajdäcket och rann vidare till avloppssystemet. Problemet är åtgärdat och kajdäcket är rengjort 24

4.5 MARK En statusrapport är inlämnad till Länsstyrelsen 2015-01-08. Uppföljning med mark- och grundvattenprovtagning kommer att ske under 2016. 4.5.1 GRUNDVATTENKONTROLL Under 2012 arbetade Vectura fram ett kontrollprogram för bergrum. Eventuella läckage från råolje- och produktbergrummen till omgivande grundvatten kontrolleras genom provtagning och analys av grundvatten i 20 borrhål runt bergrummen, för karta över provpunkter se figur 4. Kontrollprogrammet innefattar även kontroll av grundvattennivån i borrhålen. Revision av kontrollprogram kommer att göras under 2016. Samtliga borrhål har undersökts fyra gånger under 2015. Riktvärdet för oljehalten är satt till 5mg/l. Under 2014 rapporterades om överskridna värden, vilka under 2015 undersökts. Orsaken visade sig vara felaktig provhantering. Under 2015 utfördes två mätningar i samtliga borrhål, med korrekt provhantering. Värdena låg vid dessa mätningar långt under riktvärdet. Resultat från samtliga mätningarna redovisas i kapitel 4.5.2 Resultat från grundvattenmätningar. Åtgärdsnivåerna för bergrummens grundvattennivå är satta till: 4 m.ö.h. för produktbergrummen 10 m.ö.h. för råoljebergrummen Vid två mättillfällen gällande borrhål G03 (tillhör produktbergrummen) har åtgärdsnivån underskridits. Övriga borrhål faller inte inom åtgärdsnivåerna. Figur 4. Karta över provpunkter i kontrollprogram för bergrum 25

4.5.2 RESULTAT FRÅN GRUNDVATTENMÄTNINGAR Tabell 28. Råoljebergrum Borrhål Provtagnings datum GVY (m) rök 1 Oljehalt, mg/kg Kommentar 2015-07-16 36,59 4,3 1 (södra tankfältet 1) 2015-08-13 25,15 4,1 2015-10-20 37,20 <0,3 2015-11-30 3,59 <0,3 2 (södra tankfältet 2) - Igengjutet 2015-07-15 26,81 3,2 5 (södra tankfältet 5) 2015-08-12 26,05 4,7 2015-10-19 27,20 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-02 26,11 <0,3 Korrekt provhantering 2015-07-15 11,59 4,1 RE11 2015-08-12 11,36 4,3 2015-10-19 11,27 <0,3 Korrekt provhantering 2015-11-30 11,00 0,3 Korrekt provhantering 2015-07-16 7,68 3,4 RE12 2015-08-13 7,91 2,7 2015-10-22 7,76 <0,3 Korrekt provhantering 2015-11-30 6,87 2,2 Korrekt provhantering 2015-07-16 14,23 3 G09 2015-08-13 14,93 3,3 2015-10-22 14,29 <0,3 Korrekt provhantering 2015-11-30 14,21 0,5 Korrekt provhantering 2015-07-15 5,91 3,1 G10 2015-08-12 6,07 4 2015-10-19 6,15 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-02 5,92 0,5 Korrekt provhantering 2015-07-15 40,45 2,8 G11 2015-08-12 39,99 3,8 2015-10-19 39,75 1,8 Korrekt provhantering 2015-12-01 39,70 0,3 Korrekt provhantering 2015-07-15 37,72 3,5 G12 2015-08-12 37,28 2,9 2015-10-19 37,39 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-02 37,69 0,3 Korrekt provhantering 26

Tabell 29. Produktbergrum Borrhål G01 G03 G04 G05 G06 G07 Obs 1 Obs 2 P3 RE3 RE4 Provtagnings datum GVY (m) rök 1 Oljehalt, mg/kg Kommentar 2015-07-14 22,07 4 2015-08-11 22,81 4,5 2015-10-21 24,74 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-10 26,09 <0,3 Korrekt provhantering 2015-07-14 28,23 4,3 2015-08-11 39,21 4,3 2015-10-21 39,40 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-10 31,73 0,3 Korrekt provhantering 2015-07-13 i.u. i.u. Problem med åtkomst 2015-08-11 i.u. i.u. Problem med åtkomst 2015-10-21 4,55 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-01 4,07 0,6 Korrekt provhantering 2015-07-13 3,15 5,2 2015-08-10 3,23 3,6 2015-10-21 3,46 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-01 2,59 0,4 Korrekt provhantering 2015-07-14 34,87 3,6 2015-08-11 34,82 5,5 2015-10-20 34,91 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-10 34,62 <0,3 Korrekt provhantering 2015-07-14 33,26 3,2 2015-08-11 33,46 5,4 2015-10-20 33,73 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-10 32,86 0,3 Korrekt provhantering 2015-07-13 23,35 4,3 2015-08-10 23,39 3,7 2015-10-22 23,50 1,4 Korrekt provhantering 2015-12-01 22,72 <0,3 Korrekt provhantering 2015-07-13 11,73 4,8 2015-08-10 11,62 4 2015-10-21 11,82 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-01 11,56 0,4 Korrekt provhantering 2015-07-16 9,68 3,1 2015-08-13 9,79 3,4 2015-10-20 10,03 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-02 9,17 0,4 Korrekt provhantering 2015-07-13 26,87 4,9 2015-08-10 27,30 3,3 2015-10-22 27,82 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-01 26,12 0,4 Korrekt provhantering 2015-07-16 2,45 4,1 2015-08-10 3,68 3,7 2015-10-20 5,24 <0,3 Korrekt provhantering 2015-12-10 4,78 0,4 Korrekt provhantering 27

4.5.3 DRIFTSTÖRNINGAR, ANLÄGGNINGSSTOPP OCH SYNPUNKT MARK Tabell 30. Spill till mark Typ av händelse Datum Synergi Utsläppets storlek Sump P6302 i reningsverket rann över 28 januari Ca 500 liter oljeslam till mark Orsak/vidtagna åtgärder Skedde vid bottendrän av FFU. Ca 30 m 2 grusmark sanerad. Aminspill till mark 25 mars 250 liter Vid reparation på aminledningen in till finger 2 på area 3, rann amin ut på hårdgjord yta. När spillet skulle saneras med sugbil hade aminet runnit ner i marken genom hål i betongen. Läckage på en ledning mellan P2105 och P2102 Oljespill till mark vid blindning av P4814 på kaj 3. 4 maj Ca 100 liter råolja Utvändig korrosion, området sanerades och ledningen byttes ut. 7 maj 150 liter Systemet var inte tillräckligt tomt. Sanering skedde, ingen olja kom ut i havet. Olja till mark strax norr om TK6204 2 juni <10 liter Spillet skedde när barlastledningen skulle avblindas inför reparation. Olja till mark vid tunnelmynning i produktnamnen 2 juni Ca 50 liter Spillet skedde ner barlastledningen skulle avblindas inför reparation. Olja till mark vid finger 1 7 juni <10 liter Oljan kom från ett läckage i rörgatan. Lut till hårdgjord mark vid TK1803 8 juni Okänd mängd Lut rann ut via en slang som stod öppen. Olja till mark vid TK1402 8 juli 1,3 m 3 Sumpen bräddade över i samband med kraftigt regn. Hål i additiv ledning 7 oktober Mindre mängd Operatör upptäckte läckage till invallning av additiv Sanering av CFPP-additiv 9 oktober Ca 5 liter Ledningsläckage till invallning Olja till mark från avlopp vid AS14 i produkthamnen 10 november 50 liter Aploppet mellan produktkajen och sumpen N2 var igensatt. Oljan rann över brunnen. Problemet åtgärdades och olja/grus sanerades. I Tabell 31 visas antal och storlek på oljespill som skett till mark och vatten under året. Diagram 7 visar historik för perioden 2005 2015. Tabell 31. Antal oljespill år 2015 Antal oljespill Volym, m 3 olja 8 mindre än 10 l olja 4 10 100 l olja 3 100 1 000 l olja 1 1 10 m 3 0 Mer än 10 m 3 Diagram 7. Statistik för antalet oljespill och storleken på dessa under perioden 2006-2015. Antal oljespill 25 20 15 10 5 1-10 liter 10-100 liter 100-1 000 liter 1-10 m 3 >10 m 3 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 28

4.6 KEMIKALIER 4.6.1 KEMIKALIEFÖRBRUKNING Nya kemikalier godkänns av en särskild granskningsgrupp. Produktvalsprincipen tillämpas och i arbetet med granskningen sker jämförelse och substitution. När kemikalier jämförs med andra alternativ är klassning och förbrukning viktiga urvalsparametrar. I första hand godkänns kemikalier som kan hanteras säkert med avseende på dess eventuella påverkan på arbetsmiljö, yttre miljö, avfall och reningsverk. Kemikalier som används av Preemraff förtecknas med säkerhetsdatablad i databasen ichemistry. Systemet stöds av företaget Intersolia som ansvarar för att säkerhetsdatabladen är aktuella. Sammanställning av förbrukning m.m. tas årligen ur systemet. Förbrukning större än 100 kg/år redovisas i bilaga 9. Arbetet med uppmärkning av processutrustning på raffinaderiet har fortsatt under 2015. Arbetet fortsätter även nästa år. 4.6.3 INVALLNINGAR Under 2015 har alla planerade betongreperationer och fogningar utförts. Planerade arbeten för 2016 redovisas i bilaga 7. 4.7 AVFALL 4.7.1 AVFALLSMÄNGDER Under år 2015 har 988 ton avvattnat överskottsbioslam från reningsverkets aktiva bioslamsteg sänts till Siviks återvinningsstation i Lysekil. Slammet komposteras där av Rambo AB. Oljemängden i det komposterade slammet är uppskattad till 2,5 ton. I bilaga 10 görs en sammanställning av avfall som avyttrats under 2015. 4.6.2 UTFÖRDA KEMIKALIEREGISTRERINGAR UNDER ÅRET Under 2010 registrerades samtliga ämnen som tillverkas i volymer större än 1 000 ton/år i enlighet med REACH-lagstiftningen. Under 2013 har resterande ämnen, som tillverkas i volymer om 100-1 000 ton/år registrerats. Registreringsunderlaget har sänts till Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. Under 2015 har uppdateringar gjorts i befintliga registreringar. Diagram 8. Avfallsmängder och behandlingssätt uppdelat i farligt (FA)- och icke farligt (IFA) avfall. Ton 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Energi/förbränning-IFA Energi/förbränning-FA Materialåtervinning-IFA Materialåtervinning-FA Biologisk behandling-ifa Biologisk behandling-fa Destruktion/slutförvaring-IFA Destruktion/slutförvaring-FA Deponi-IFA Deponi-FA 2007 Revisionsstopp. 2008 Inga större aktiviteter som specifikt påverkar avfallsmängden. 2009 Underhållsstopp CDU, VDU, VBU, TGTU och delar av SRU. Avfallsinventering genomfördes. 2010 Underhållsstopp VDU, MHC, CRU, NHTU, ISO, ICR, HPU, TGTU, VRU. Flertalet katalysatorer kommer att avyttras under 2011 pga tillståndsansökan. 2011 Underhållsstopp VDU, MHC, FCC, SRU, SSU, VBU, Polyreaktorer. 2012 Bygge av kontrollrum genererade stora mängder jord och sten. 2013 Revisionsstopp. 2014 Inga större aktiviteter som specifikt påverkar avfallsmängden. 2015 Inga större aktiviteter som specifikt påverkar avfallsmängden. 29

4.7.2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR OCH FÖRBÄTTRINGAR UNDER ÅRET Ett arbete med att förbättra avfallshanteringen i hamnen påbörjades 2008. Detta gjordes tillsammans med Göteborgs Hamn, då man såg fördelar med att ta fram ett gemensamt avfallsregelverk så att fartyg som angör båda hamnarna känner igen sig. År 2009 monterades nya skyltar på miljöstationen i Sjöbol. Under 2015 har samtliga anställda erbjudits utbildning om avfallshantering och sortering. Utbildningen följs upp under revisionsstoppet 2016 då sorteringen skall kontrolleras. Vid den årliga inspektionen av stränderna vid raffinaderiet i Brofjorden påträffades ett fåtal oljefläckar som sanerades samtidigt som skräp som drivit upp på stränderna under vintern samlades upp. 30

31

32 Bilagor 32

BILAGA 1 ÖVERSIKT ÖVER RAFFINADERIOMRÅDET Preemraff Lysekil Bilaga 1 Miöjörapport 2015 Preemraff Doc. ID. FINF-000-P001&BLD Rev.1 33

BILAGA 2 MILJÖPOLICY Preem AB Koncernpolicies Miljöpolicy Författare: Helene Adolfsson Granskad: SHM-kommittén Godkänt av: Petter Holland Datum: 2012-08-23 Sida: 1 (1) Miljöpolicy Preem tar ansvar för de betydande miljöaspekter som uppkommer u r både lokaltt och globalt genom tillverkning, distribution och användning av våra produkter. Vi arbetar för att tillgodose behovet av energi på ett så hållbart och miljöanpassat sätt som möjligt och eftersträvar att minska resursanvändning och förebyggaa utsläpp i alla led. Vårr ambitiösa vision Preem leder omvandling gen mot ett hållbart samhälle fungerar som vägvisare i små och stora beslut. Vi: Efterlever gällande lagstiftning, interna riktlinjer, krav k och rekommendationer som berör verksamheten. Förebygger riskerr och upprätthåller god beredskap för att minimera konsekvenserna av eventuella oönskade händelser. Arbetar systematiskt och strukturerat med förbättringar av produkter och processer inom Preems alla verksamhetsområden. Fastställer och följer upp mål och aktiviteter i vår affärsplan a för att nå ständig förbättring. Effektiviserar vårr användning av energi och andra naturresursen er. Har en öppen dialog och samarbete med myndigheter, forskare, miljöintressenter och kunder om vår miljöpåverkann med syftet att gemensamt strävaa mot en långsiktig hållbarhet. Uppmuntrar miljöengagemang bland de anställda och o eftersträvar att alla på Preem, liksom våra samarbetspartners, ska ha tillräcklig miljökompetens. Ger saklig information om vårt miljöarbete samt omm hanteringg och slutanvändning av våra produkter till kunder, återförsäljare, leverantörer och andra berörda intressenter. 34

BILAGA 3 PROCESSCHEMA CRUDE KEROSENE LAGO CRUDE DISTILLATION (CDU) 35000 m 3 /day HAGO HHAGO ATM. RESIDUE VACUUM DISTILLATION 11000 m 3 /day VGO AMINE TREATMENT SULPHUR RECOVERY (SRU) 230 tonnes/day OXYGEN N HT U NAPHTHA C RU M HC SYNSAT UNIT HDS: 7300 m 3 /day HDA: 6200 m 3 /day MILD HYDRO CRACKER 8900 m 3 /day S SU HYDROGEN PRODUCTION (HPU) 86000 Sm3/day V DU HYDRO CRACKER 9200 m 3 /day UCO F CC CATALYTIC CRACKER 5300 m 3 /day PITCH REFINERY FUEL GAS TAIL GAS TREATMENT (TGTU) 12 tonnes/day "DESULPHURISED" FUEL GAS TO STACK SULPHUR PROPANE M PROPYLENE ER O BUTANE BUTANE X I SO ISOMERISATE HEXATE UL 98 GASOLINE NAPHTHA LIGHT REFORMATE UL 95 GASOLINE HEAVY REFORMATE POLY. GASOLINE KEROSENE SYNSAT PRODUCT MHC GASOIL FCC GASOIL (LCO) PROPANE & BUTANE P RO D UC T M IX E R MKI/MKII DIESEL GASOIL P OL Y POLY UNIT 1150 m 3 /day DECANT OIL NAPHTHA TO NHTU V BU GASOIL TO MHC HEAVY FUEL OIL VISTAR I C R PROCESSCHEMA NAPHTHA NAPHTHA HYDROTREATING 8400 m 3 /day ISOMERISATION 2600 m 3 /day NATURAL GAS VISBREAKER 4900 m 3 /day CCR PLATFORMER 5800 m 3 /day 35

BILAGA 4 FÖRTECKNING ÖVER BERGRUM OCH TANKAR BERGRUM Bergrumnummer Innehåll Volym m 3 Arbetstryck Bar 1301 Råolja 200 000 Max 1,5 1302 Råolja 200 000 Max 1,5 1303 Råolja 200 000 Max 1,5 1304 Råolja 200 000 Max 1,5 Aspedalen 5910 Råolja 742 000 Max 0,18 kp/cm 2 Aspedalen 5920 Avställda, innehåller ingen större mängd olja 842 000 Max 0,18 kp/cm 2 Aspedalen 5930 Avställda, innehåller ingen större mängd olja 994 000 Max 0,18 kp/cm 2 4709 Propen 22 000 Max 3 4901 Butan 10 000 Max 4,2 5001 Diesel 40 000 Atmosfärstryck 5002 Eldningsolja 1 80 000 Atmosfärstryck 5003 Tjockolja 70 000 Atmosfärstryck 5004 Tjockolja 80 000 Atmosfärstryck TANKAR Tank nummer Innehåll Takkonstruktion Volym m 3 Ång-tryck TVP hpa Nivåmätning med alarm Fast högnivåalarm 1401 Råolja Flytande tak-sekundär 40 000 Ca 220 Ja Ja 1402 Råolja Flytande tak-sekundär 40 000 Ca 235 Ja Ja 1403 Lättslop Flytande tak-sekundär 2 400 Ca 215 Ja Ja 1404 Tungslop Fast tak 2 400 Ja Ja 1405 Survattentank Inre flytande+fast tak 4 000 Ja Ja 1406 Råolja Flytande tak-sekundär 60 000 Ca 240 Ja Ja 1501 Ammoniaktank Fast tak 97 Ja Ja 1801 Lut Fast tak 28 Ja Ja 1802 Lut Fast tak 28 Ja Ja 1803 Lut Fast tak 71 Ja Ja 2101 Förbrukad lut Fast tak 30 Ja Ja 2401 Soda-ash Fast tak 169 Ja Ja 2601 Flytande svavel Fast tak 560 Ja Ja 2612 Metyldietanolamin MDEA Fast tak 73 Ja Ja 2613 Metyldietanolamin MDEA Fast tak 73 Ja Ja 2701 Aminlösning Fast tak 800 Ja Ja 2704 Aminlösning Fast tak 800 Ja Ja 3201 Kondensat Fast tak 4 000 Ja Ja 3301 Raffbränsle, olja Fast tak 3 935 Ja Ja 3501 Råvatten Fast tak 4 000 Ja Ja 3502 Matarvatten Fast tak 4 000 Ja Ja 4303 Lut Fast tak 320 Ja Ja 4304 Lut Fast tak 1 100 Ja Ja 4401 Lut Fast tak 71 Ja Ja 4402 Lut till flyg-bränsleanl. Fast tak 28 Ja Ja 4403 Lut fast tak 28 Ja Ja 4404 Tungkracknafta Flytande tak - sekundär 5 700 ca 30 Ja Ja 4405 Miljödiesel Flytande + fast tak 12 700 < 10 Ja Ja 4406 Miljödiesel Flytande + fast tak 12 700 < 10 Ja Ja 4407 Alkylat Flytande + fast tak 12 700 ca 360 Ja Ja 4412 Diesel additiv Fast tak 52 Ja Ja 4601 Avställd Fast tak 50 Ja Ja 4602 Avställd Fast tak 50 Ja Ja 4701 Avsvavlad vakuumgasolja Fast tak 15 000 Ja Ja 4702 Lättkracknafta Flytande tak - sekundär 15 000 ca 320 Ja Ja 4703 Hexat Flytande tak - sekundär 10 000 ca 650 Ja Ja 4704 Polymerisat Flytande tak - sekundär 3 600 ca 450 Ja Ja 4705 Gasolja Fast tak 20 000 Ja Ja 36

Tank nummer Innehåll Takkonstruktion Volym m 3 Ång-tryck TVP hpa Nivåmätning med alarm Fast högnivåalarm 4707 Propan Sfär-tryckhålln. 1 000 Ja Ja 4708 Propan Sfär-tryckhålln. 1 000 Ja Ja 5101 Krackeråterstod Fast tak 15 000 Ja Ja 5102 Visbreaker-återstod Fast tak 15 000 Ja Ja 5103 Visbreaker-återstod Fast tak 15 000 Ja Ja 5104 Visbreaker-återstod Fast tak 15 000 Ja Ja 5105 Återstodsolja Fast tak 30 000 Ja Ja 5106 Tjockolja Fast tak 30 000 Ja Ja 5107 Återstodsolja Fast tak 30 000 Ja Ja 5108 Avsvavlad VGO Fast tak 20 000 Ja Ja 5109 Avsvavlad VGO Fast tak 20 000 Ja Ja 5110 Tjockolja Fast tak 9 500 Ja Ja 5111 Infenium R185 Fast tak 63 Ja Ja 5201 LCO Flytande tak - enkel 10 000 < 10 Ja Ja 5202 Avsvavlad gasolja Fast tak 20 000 Ja Ja 5204 Avsvavlad gasolja Fast tak 20 000 Ja Ja 5205 Avsvavlad gasolja Fast tak 20 000 Ja Ja 5206 CFPP-additiv Fast tak 63 Ja Ja 5207 CFPP-additiv Fast tak 63 Ja Ja 5208 Fotogen Flytande tak - enkel 20 000 < 10 Ja Ja 5210 Fotogen Fast tak 20 000 Ja Ja 5211 Miljödiesel matning Flytande tak - sekundär 20 000 < 10 Ja Ja 5213 Smörjande additiv Fast tak 63 Ja Ja 5214 Additiv CFPP Fast tak 63 Ja Ja 5215 Cetanadditiv Fast tak 63 Ja Ja 5217 Fotogen Flytande + fast 20 000 < 10 Ja Ja 5302 Tungreformat Flytande tak - sekundär 15 000 Ca 30 Ja Ja 5303 Tungreformat Flytande tak - sekundär 15 000 Ca 30 Ja Ja 5304 Isomerisat Sfär-tryckhållning 3 000 Ja Ja 5305 Isomerisat Sfär-tryckhållning 3 000 Ja Ja 5306 Isomerisat Sfär-tryckhållning 3 000 Ja Ja 5307 Isomerisat Sfär-tryckhållning 3 000 Ja Ja 5308 Polymerisat Flytande tak - sekundär 1 800 Ca 330 Ja Ja 5401 Bensin Flytande tak - sekundär 25 000 Ca 400 Ja Ja 5402 Bensin Flytande tak - sekundär 25 000 Ca 430 Ja Ja 5403 Bensin Flytande tak - sekundär 25 000 Ca 370 Ja Ja 5404 Bensin Flytande tak - sekundär 25 000 Ca 395 Ja Ja 5405 Flytande svavel Fast tak 5 000 Ja Ja 5406 Flytande svavel Fast tak 5 000 Ja Ja 5410 Flytande svavel Fast tak 5 000 Ja Ja 5502 Oavsvavlad nafta Flytande + fast tak 40 000 Ca 130 Ja Ja 5503 Avsvavlad nafta Flytande + fast tak 10 000 Ca 100 Ja Ja 5504 Avsvavlad nafta Flytande + fast tak 2 000 Ca 150 Ja Ja 5511 Propan Sfär - tryckhålln. 1 000 Ja Ja 5601 Miljödieselmatning Fast tak 30 000 Ja Ja 5602 Oavsvavlad tung gasolja Fast tak 30 000 Ja Ja 5603 Oavsvavlad vakuumgasolja Fast tak 40 000 Ja Ja 5604 Oavsvavlad vakuumgasolja Fast tak 40 000 Ja Ja 6203 Utjämnings-tank WWT Flytande + Fast tak 10 000 Ca 600 Ja Ja 6204 Utjämnings-tank WWT Flytande + Fast tak 10 000 Ca 785 Ja Ja 6304 Utjämnings-tank WWT Flytande + Fast tak 10 000 Ca 785 Ja Ja 6301 Utjämnings-tank WWT Flytande tak - enkel 2 400 Ca 785 Ja Ja 6302 Slopoljetank Fast tak 80 Ja Ja 6303 Slopoljetank Fast tak 30 Ja Ja 6422 Järnsulfat Fast tak 25 Ja Ja 8102 Soda Ash Fast tak 352 Ja Ja 8331 Rik Amin Fast tak 311 Ja Ja 37

BILAGA 5 AVLOPPSRENING OCH PROVTAGNINGSPUNKTER 38