Medborgarförslag till Svenljunga kommun angående näringspolitiskt program Bakgrund Svenljunga kommun har idag inget uttalat program för utveckling av näringslivet. Kommunen har däremot påbörjat en process som syftar till att ta fram ett näringspolitiskt program. Kommunens förtroendevalda politiker genomförde en första diskussion kring ämnet på kommunfullmäktigemöte under hösten 2013. Det resulterade i att kommunens företrädare genom kommunstyrelsens ordförande Eva Johansson och vice ordförande Stefan Carlsson bjöd in alla medborgare till ett s.k. dialogcafé vid tre tillfällen i januari 2014 med syftet att försöka tillvarata företagarnas och medborgarnas kunskaper runt företagande och för att samla underlag till kommunens näringspolitiska program som därefter skall utarbetas. SFF bildade under hösten 2013 en arbetsgrupp, bestående av Hans Neumayer, Anders Borg, Per Bynander, Göran Strömqvist, och Stefan Karlsson, med syfte att formulera SFF:s synpunkter och förslag till näringspolitiskt program i kommunen. Arbetsgruppen har träffats vid några tillfällen, löpande samtalat med medlemmar i föreningen och medverkat på kommunens dialogcafé. Arbetsgruppen har formulerat nedanstående som är tänkt att representera SFF:s synpunkter och förslag till vad kommunens näringspolitiska program bör innehålla och vilka beslut Svenljunga kommun bör fatta. Innehållet har gått ut till samtliga medlemmar i SFF via e-post för möjlighet till respons och SFF:s styrelse har därefter, vid styrelsemöte den 6 februari 2014, beslutat att framföra detta medborgarförslag till Svenljunga kommun. SFF:s synpunkter och förslag på näringspolitiskt program Grundbultar för att kunna skapa ett starkt näringsliv på sikt Svenljunga kommun har under de senaste sex bokslutsåren 2007-2012 redovisat underskott för fem av dessa. Utvecklingen är oroande och har fått stort genomslag bland medborgare, näringsliv och media. Företagarnas uppfattningar om det lokala företagsklimatet, enligt Svenskt Näringslivs undersökning, har utvecklats negativt under perioden 2007-2013. Av Sveriges 290 kommuner har Svenljunga kommun under 2013 plats 176 att jämföra med plats 75 under 2007. Svenskt Näringslivs kommunranking Var finns Sveriges bästa företagsklimat? Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av det lokala företagsklimatet uppbyggd av resultatet från en företagarenkät och officiell statistik. Syftet är att lyfta fram var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Resultaten redovisas för samtliga 290 kommuner på den öppna faktasajten www.foretagsklimat.se. 1 (7)
Rankingfaktorer Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. (1/3 vikt i ranking) Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen (1/18 vikt i ranking) Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på arbetskraft med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder (tillsammans 1/18) Två delfrågor om infrastrukturfrågor (tillsammans 1/18) I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in baserat på sex utvalda statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB, och UC AB enligt nedan: (1/18 vikt i ranking) Marknadsförsörjning visar hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från frivilliga marknadsaktiviteter i huvudsak löneinkomster från privata företag. Kommunalskatt Entreprenader visar hur stor del av kommunens totala verksamhet som är utlagd på entreprenad i privat drift. Andel i arbete visar andelen invånare som förvärvsarbetar Företagande visar andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per 1 000 invånare. Nyföretagsamhet 2012 visar andelen nyföretagsamma per 1 000 invånare i kommunen som under det senaste året tillkommit gruppen företagsamma. De 290 kommunerna rangordnas efter varje faktor. Svenljunga kommun har haft nedanstående plats i rankingen: 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 Plats 176 144 98 173 133 80 75 Betydelsen av rankingen Det finns naturligtvis ett antal olika typer av kommunranking. Svenskt Näringslivs kommunranking är etablerad sedan flera år tillbaka och erbjuder kommunerna ett bra verktyg för att kunna mäta och följa utvecklingen av det lokala företagsklimatet. Rankingen är väletablerad och bör enligt SFF kunna betraktas som den mest heltäckande mätningen som årligen följs av såväl media och som har störst genomslag inom näringslivet. Med hjälp av strukturen på rankingen och de olika delområdena samt med hjälp av organisationen Svenskt Näringsliv kan kommunen relativt enkelt få ett övergripande stöd och en struktur i de centrala frågorna kring näringslivsutvecklingen som kommunen kan arbeta med att prioritera och förbättra. En positiv utveckling av kommunens ranking innebär med största sannolikhet att kommunen lyckats med att förbättra det lokala företagsklimatet. 2 (7)
Målsättning SFF vill att kommunen antar en målsättning att kommunen från 2014 och framåt varje enskilt år skall förbättra positionen i rankingen samt inom en 5-årsperiod skall vara på lägst plats 75. Framgångsfaktorer och kortsiktiga mål 2014 Att förbättra det lokala företagsklimatet och åstadkomma en årlig förbättring i ranking är en långsiktig målsättning som behöver få ta tid vilket SFF är väl medvetna om. En bra början och kortsiktiga framgångsfaktorer och målsättningar för att arbetet skall kunna påbörjas är enligt SFF: Att kommunen aktivt arbetar för näringslivsutveckling - Att kommunen beslutar om att använda Svenskt Näringslivs kommunranking (mätning av lokalt Företagsklimat) som ett verktyg i kommunens Näringslivspolitiska program. - Internt inrättar en arbetsgrupp bestående av de 10-15 tjänstemän inom olika avdelningar som har ärenden och kontakt i näringslivsfrågor och börjar arbeta över gränserna med frågan om vad kommunen kan göra för att förbättra näringslivsutvecklingen. Att få till en bra dialog mellan kommun och näringsliv - Att kommunen initierar och genomför ett antal träffar med näringslivet i olika forum. - Att kommunen initierar och genomför ett antal individuella företagsbesök. - Att kommunen visar att näringslivsutvecklingen är en viktig fråga vid dessa tillfällen. Att kommunen är tydlig - Att kommunen på ett tidigt skede involverar företagen i det Näringslivspolitiska programmet som i första hand berör och påverkar just företagen. - Att kommunen under 2014 har tagit fram en målsättning för Näringslivsutvecklingen som är SMART (specifik, mätbar, accepterad, realistisk och tidsbestämd). Att kommunen fortsätter att leverera - Att kommunen kommunicerar och börjar arbetar med ett antal mindre frågor/projekt som slutförs och levereras i tid. - Att kommunen visar på genomförda aktiviteter och kommunicerar/återkopplar till näringslivet genom att använda t.ex. e-post, nyhetsbrev, informationstavlor och forum för olika nätverk. För att kunna utveckla det befintliga näringslivet och långsiktigt kunna skapa förutsättningar för att bli en attraktiv kommun ur näringslivssynpunkt behöver kommunen skapa förtroende inom näringslivet genom att: Skapa en sund och hållbar ekonomi i balans Skapa ett attraktivt lokalt företagsklimat 3 (7)
Långsiktig målsättning Svenskt Näringslivs årliga undersökningar om det lokala företagsklimatet är välkänd och etablerad inom näringslivet och i massmedia. SFF anser att kommunen bör anta följande långsiktiga målsättning: Svenljunga kommun beslutar att använda Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet som ett verktyg i näringslivsutvecklingen. Svenljunga kommun har som mål att varje år förbättra positionen i undersökningen för att år 2018 vara på plats 75 eller bättre. Målsättning 2014 Kortsiktigt så är det viktigt för kommunen, när nu kommunen har startat processen att ta fram ett näringspolitiskt program, att skapa förtroende hos företagarna och visa att kommunen tar frågan på största allvar. För att skapa förtroende hos företagen anser SFF att kommunen bör anta följande kortsiktiga målsättning: Ett övergripande näringspolitiskt program arbetas fram under våren och tas upp till beslut i kommunfullmäktige på mötet den 2 juni 2014. Det näringspolitiska programmet bör innehålla följande målsättningar: Kommunen beslutar att använda Svenskt Näringslivs undersökning om det lokala företagsklimatet som ett verktyg i näringslivsutvecklingen. Kommunen tillsätter en arbetsgrupp som innehåller tjänstemän från de olika förvaltningar och nämnder som regelbundet har kontakter med företagen i det lokala näringslivet. Arbetsgruppen får uppgiften att arbeta fram ett förslag till hur kommunen skall arbeta med de olika delområdena i Svenskt Näringslivs undersökning. Arbetsgruppen skall, i utformandet av förslaget, aktivt verka för att involvera företagen i det lokala näringslivet. Kommunen initierar och genomför ett antal träffar med näringslivet i olika forum. Kommunen initierar och genomför ett antal individuella företagsbesök. 4 (7)
Framgångsfaktorer och viktiga områden SFF anser att nedanstående områden bör lyftas fram i arbetet och är viktiga för att nå framgång för att stärka det lokala företagsklimatet. 5 (7) Att kommunen fortsätter att leverera på olika sätt för att skapa förtroende. Bättre att börja i liten skala med flera olika små insatser där ett flertal fullföljs istället för att påbörja ett fåtal stora som kanske inte fullföljs. Förbättra kommunikation mellan kommunen och näringslivet för att skapa bättre och bredare nätverk mellan fler politiker och tjänstemän och fler företagare. Arbeta med att påverka och förbättra tjänstemännens attityd till näringslivet och näringslivets attityd till kommunens tjänstemän. Arbeta med att utveckla kommunens möjligheter att erbjuda ett attraktivt boende. Arbeta med att utveckla områdena utbildning och arbetsmarknad. I första hand fokusera på att stötta och utveckla befintliga företag istället för att fokusera på att få hit nyetableringar. Utveckla kommunens sätt att genomföra upphandlingar i syfte att fler lokala företag skall få möjlighet att kunna leverera tjänster och produkter till kommunen. Utvärdera och självkritiskt ifrågasätta vilka tjänster som kommunen behöver driva i egen regi, alternativt som kan utföras av privata företag. Gemensamt ansvar för utvecklingen SFF gläds åt att kommunen påbörjat processen med att ta fram ett näringspolitiskt program. Vi har ett gemensamt ansvar att alla verka för att inta en attityd som bidrar till att skapa en positiv utveckling av näringslivet i kommunen. Bevarande och nyetablering av företag i Svenljunga kommun. Näringslivspolitiska frågor går hand i hand med övriga politiska frågor så som bostadspolitik och infrastruktur. Att driva en kommun är inte mer annorlunda än att driva ett företag. Det krävs en omsättning av pengar och en god marginal för att hålla kvalitet på medarbetare och att ha råd med investeringar. Etableringspolitik är en stor knäckfråga för en kommun. Med invånarna kommer företagen. Börja i rätt ända och marknadsför Svenljunga kommun i Borås, dra nya invånare till kommunen, ta fram godbitarna så som fastighetspriser och marknadsför detta tillsammans med fastighetsmäklare. Det är få små kommuner som har det utbudet som Svenljunga har t.ex. simhall, skolor, butiker, golfbana, matställen, föreningsliv, etc. När det gäller nyetablering av företag så skall detta arbetet pågå parallellt med att dra nya invånare till Svenljunga. Det är viktigt att även skapa mervärde för företagen. I Svenljunga är hyresnivån och fastighetspriserna betydligt lägre än vad det är i t.ex. Borås. Det finns stor potential att utveckla nätverk mellan företagen när det gäller samarbeten (gnosjöanda, säg aldrig nej till en order). För de företag som kan tänka sig att bygga och etablera sig i kommunen är subvention av t.ex. markpriser bra. Det finns också andra mjuka värden så som att vara allmänt behjälplig med etablering t.ex. med myndighets kontakter etc. Vi bör också tänka på bevarande och utveckling av befintliga företag i kommunen. Här kan även SFF vara med.
Boende En förutsättning för företagens expansion och nya etableringar är ett boende för företagsledning och anställda som erbjuder den kvalitet som efterfrågas. Finns inte detta, bor många på annat håll vilket skapar mindre engagemang och intäkter för kommunen. Hög kvalitet i boendet kan vara centralt eller sjö nära. Finns detta? En inventering med lediga tomter och bostäder sammanställd på kartor över kommunen som enkelt nås på kommunens hemsida. Detta måste ske i sammarbete med mäklarföretagen, allt på en plats. Visar inventeringen att det finns vita fläckar i något samhälle skall det snarast planeras för byggbara tomter. När man bygger ett hus i glesbygd och dit räknas även centralorten, så "halveras" värdet på bostaden när du flyttar in. Det enda som kan motverka detta är läget, ett sjö nära läge prioriteras av många och finns det lediga tomter nära vatten åar eller sjöar ökar möjligheterna att fler söker sig till kommunen. Vi menar att Kommunen skall verka för att bebyggelse kan ske där det passar även om det är inom strandskyddet till en sjö eller en å. Strandskyddet får inte bidra till glesbyggens död. Priset för tomter och bygglov är ytterligare en viktig faktor i jakten på nybyggare. Kan vi få fler till kommunen med ovanstående åtgärder måste även kollektivtrafiken fungera, här finns mer att göra. När man ser att majoriteten av chefer i kommunen INTE bor i kommunen så är det ett problem. Hur övertygar dessa potentiella inflyttare? Utbildning & arbetsmarknad Det blir allt viktigare med bra kontakt mellan skola och näringsliv. Ungdomar, från grundskola till högskola, behöver träffa fler företagare och lära sig mer om olika sorters entreprenörskap. Genom dialog med företagare får ungdomarna bättre möjligheter att välja inriktning för sina fortsatta studier. Entreprenörskap i skolan. För att företagsklimatet i Sverige ska utvecklas behöver attityder till företagande och entreprenörskap förbättras. Det är viktigt att entreprenörskap ingår som en naturlig del redan i skolundervisningen. Att entreprenörskap blir obligatoriskt ämne i grundskolan. Införa ett entreprenöriellt tänkande på ett tidigt stadium i undervisningen för att stimulera ungdomars företagsamhet. 6 (7)
Ung Företagsamhet och FramtidsFrön. Ung Företagsamhet vänder sig till gymnasieungdomar och ger bra kunskaper om företagande. Elever som deltagit i UF-projekt är mer benägna att starta egna företag senare i livet. Föreningen FramtidsFrön vänder sig till grundskoleelever och erbjuder verktyg för att ge träning i entreprenörskap från förskola till högstadium. Organisationen Företagarna stödjer dessa verksamheter och bidrar därmed till att förändra attityder till företagande på lång sikt. Ytterligare exempel är Transfer, som erbjuder en förmedling av föreläsare från näringslivet. Att alla gymnasier, såväl teoretiska som praktiska, ska erbjuda UF till alla elever. Att alla gymnasieskolor utnyttjar Transfers föreläsare i sin undervisning. Att alla grundskolor arbetar med FramtidensFröns verktygslåda. Att alla gymnasieungdomar ska få en inblick i vad företagande innebär genom att praktiskt driva UF-företag. Att alla gymnasieungdomar får insikt i arbetslivet genom Transfer föreläsare. Att alla grundskoleelever får träning i praktiskt entreprenörskap genom att arbeta med FramtidsFröns verktygslåda. Lärlings- och YH-utbildningar. Det råder en kompetensbrist i många branscher, oavsett konjunktur och trots hög arbetslöshet bland unga. Det som undervisas i skolan är inte alltid just det som företagen behöver och vill ha. Därför är det viktigt att företagare medverkar till att flera unga får en modern yrkesutbildning som är anpassad efter näringslivet. Näringslivet behöver fler anställningsbara ungdomar som har rätt kompetens inom de områden som efterfrågas. Öka statusen och kvaliteten på yrkesutbildningen så att fler ungdomar väljer dessa utbildningar. Att det ska finnas företagarrepresentation i alla yrkes- eller kompetensråd för att aktivt kunna påverka inriktningen av utbildningen. Integration på arbetsmarknaden. Med åldrande befolkning och en krympande svenskfödd arbetskraft är det nödvändigt att öka sysselsättningen hos personer födda utomlands. Dessutom finns en stor potential av kompetent arbetskraft med kontaktnät och kunskaper om olika marknader bland nysvenskar. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att dessa personer ska bli framgångsrika på arbetsmarknaden och i näringslivet. Att företagen ska bli bättre på att ta tillvara på den resurs som personer med utländsk bakgrund är. Att språkutbildningen förbättras och anpassas mer för ett yrkesliv eller företagande. Se ökade satsningar på validering av tidigare utbildning för invandrare. Svenljunga 2014-03-19 SFF Arbetsgrupp Näringspolitiskt program Anders Borg Hans Neumayer Stefan Karlsson Göran Strömqvist Per Bynander 7 (7)