Insights. Delivered. Kostnadsnyttoanalys av Datahubb 30 april 2014 Proj no: 5469494000 Copyright 2014 Sweco Energuide AB
Copyright 2014 Sweco Energuide AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB. 30 april 2014 2
Disclaimer While Sweco Energuide AB ( Sweco ) considers that the information and opinions given in this work are sound, all parties must rely upon their own skill and judgement when making use of it. Sweco does not make any representation or warranty, expressed or implied, as to the accuracy or completeness of the information contained in this report and assumes no responsibility for the accuracy or completeness of such information. Sweco will not assume any liability to anyone for any loss or damage arising out of the provision of this report. 30 april 2014 3
Version and revision record Version Date Author Checked by Released by Slutlig 2014-04-30 Rose-Marie Ågren Bertil Söderqvist Erica Edfeldt Lennart Rosengren Magnus Lindén Niclas Damsgaard Niclas Damsgaard Niclas Damsgaard 30 april 2014 4
1 Innehållsförteckning Sammanfattning 8 2 Inledning/bakgrund 11 3 Metod och förutsättningar 12 3.1 Kriterier för utvärdering av tillkommande delar i modeller 13 3.2 Förutsättningar för analysen 13 3.2.1 Regeringsuppdraget 13 3.2.2 Enligt Eis rapport R2013:09 Enklare för kunden 14 3.3 Framtidsscenario 16 3.4 Kostnadsnyttoanalysen 17 3.4.1 Modeller för jämförelse 17 3.4.2 Kostnader och besparingar 17 3.4.3 Kvantitativa respektive kvalitativa beräkningar 17 3.4.4 Kalkylförutsättningar 17 3.5 Avgränsningar 18 3.6 Definition av central datahubb 18 4 De nordiska modellerna 19 4.1 Dagens modell i Sverige 19 4.2 Danmark och Norge 21 4.3 Finland 23 4.4 Samlad översikt av de nordiska modellerna 24 5 Central datahubb i Sverige 25 5.1 Översiktligt 25 5.2 Definition av funktioner i central datahubb 28 5.2.1 Grundläggande funktioner 28 5.2.2 Utvärderade tilläggsprocesser/tjänster 31 5.2.3 Utvärderade tilläggstjänster om kundgränssnitt till hubb 31 5.2.4 Utvärderade tilläggstjänster som inkorporeras i hubb 32 5.2.5 Ytterligare funktioner 32 6 Utvecklingsbehov vid en Central Datahubb 33 6.1 Nätägare 33 6.2 Elhandlare 33 6.3 En samlad faktura 34 7 Utvecklingsbehov i dagens informations-hanteringsmodell 36 7.1 Miniminivå 36 7.2 Nivå jämförbar med en central hubb 37 7.3 Funktioner som svårligen kan lösas med systemutveckling 38 30 april 2014 5
7.4 Alternativa lösningar 39 7.4.1 Central webportal 39 7.4.2 Konkurrerande hubbar 39 8 Kostnadsnyttoanalys 40 8.1 Kvantitativ analys 40 8.1.1 Förutsättningar kvantitativ analys 40 8.1.2 Engångskostnader 41 8.1.3 Årliga kostnader för systemlösningar 44 8.1.4 Organisationskostnader 45 8.1.5 Verksamhetskostnader i nuläget 45 8.1.6 Förändring av verksamhetskostnader 47 8.1.7 Samlad värdering 51 8.2 Kvalitativ analys 53 8.2.1 Förutsättningar kvalitativ analys 53 8.2.2 Slutkunder 53 8.2.3 Energitjänsteleverantörer 54 8.2.4 Berörda myndigheter 55 8.2.5 Konkurrens 56 8.2.6 Samlade samhällseffekter 57 8.2.7 Elnätsföretag, elhandlare och balansansvariga 58 9 Samordningsvinster 59 9.1 Flera förändringar påverkar varandra 59 9.2 Sverige ansluter till den norska hubben direkt 60 9.3 Operationella synergier för Svenska kraftnät 60 10 Slutsatser 62 11 Appendix 64 11.1 Appendix A Kriterier för utvärdering 64 11.1.1 Konkurrens 64 11.1.2 Neutralitet/icke-diskriminering 64 11.1.3 Effektivitet 64 11.1.4 Flexibilitet 65 11.1.5 Tillsynsmöjlighet 65 11.1.6 Tillgänglighet av mätvärden och annan data 65 11.1.7 Integritetsskydd och kontroll av mätvärden och annan data 66 11.2 Appendix B Resultat av utvärdering av tilläggstjänster 67 11.3 Appendix C Kalkyler 69 11.3.1 Beräkningsresultat 69 30 april 2014 6
11.3.2 Årlig översikt 69 11.3.3 Centrala kostnader 70 11.3.4 Kostnader för elhandelsföretag 70 11.3.5 Kostnader för Elnätsföretag 71 30 april 2014 7
Sammanfattning Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till övergripande ramverk för en modell för informationshantering, som bedöms vara mest lämplig för framtida svenska förhållanden. I uppdraget ska lämplig ansvarsfördelning mellan elmarknadens aktörer föreslås samt rekommendationer i vilken omfattning modellen bör vara reglerad. Inom ramen för detta har Sweco har fått i uppdrag av Ei att göra en kostnadsintäktsanalys av införandet av en central datahubb jämfört med en vidareutveckling av dagens alla-till-alla informationshanteringsmodell. Införandet av en central datahubb är samhällsekonomiskt motiverat Sweco s samlade bedömning är att ett införande av en central datahubb är samhällsekonomiskt motiverat. Det finns betydande osäkerheter avseende kostnadsuppskattningar för de två analyserade informationshanteringsmodellerna. Sweco har därför analyserat fall med olika bedömningar av kostnader för införande och drift av en modell med en central datahubb och en modell med en vidareutveckling av dagens alla-tillalla modell. För åtta analyserade kostnadskombinationer ger en central datahubb i genomsnitt en samhällsekonomisk vinst på ca 1,9 miljarder kronor sett över en 10-årsperiod (nuvärde). En central datahubb ger ett överskott även i det fall som innebär högst antagna kostnader för en datahubb och lägst kostnader för en vidareutveckling av dagens modell. Även om det finns betydande osäkerheter i kostnadsuppskattningarna bedömer vi därför att resultatet är relativt robust. Vidare pekar den kvalitativa analysen på ett antal, ickekvantifierade, nyttor som kan uppnås med en central datahubb. Vår analys pekar på att de största ekonomiska nyttorna uppstår hos elnätsföretagen. Vårt uppdrag har dock inte innefattat ett förslag eller analys av hur de centrala kostnaderna ska betalas. Vår förväntning är att en central datahubb, eller centrala delar i en vidareutvecklad alla-till-alla modell, kommer att vara avgiftsfinansierad. Hur avgiften utformas kan påverka fördelningen av överskottet mellan olika aktörer vid införandet av en datahubb, men påverkar inte det samlade överskottet. En datahubb ger fördelar för fortsatt marknadsintegration Enligt Sweco s bedömning ger en central datahubb potentiellt stora fördelar för en framtida nordisk (eller europeisk) slutkundmarknad, genom att hubben kan erbjuda översättning till nationella regler och format. Detta innebär att det kräver mindre anpassningar för att koppla samman nationella marknader med en hubblösning, jämfört med en utvecklad alla-till-alla lösning. Vi bedömer också att de framtida krav som kan förväntas på elmarknaden (ett antaget framtidsscenario ) möts på ett enklare och effektivare sätt med en datahubb. 30 april 2014 8
En datahubb stöder utvecklingen av energitjänster Informationshanteringsmodellen ska möjliggöra för nya marknadsaktörer, även utanför energibranschen, att komma in på elmarknaden. Ett centralt gränssnitt förenklar tillgången på fullständiga kundmätvärden vilket energitjänsteleverantörer, efter kundernas godkännande, enklare och snabbare kan få tillgång till. Möjligheten för Sverige att ansluta sig till den norska datahubben bör utredas ytterligare Sweco bedömer att det potentiellt skulle kunna vara än mer gynnsamt ur ett kostnadsnyttoperspektiv för Sverige att ansluta till den norska hubben än att utveckla en egen lösning. Detta skulle innebära skalfördelar samt att man inte behöver bygga gränssnitt för översättning mellan norska och svenska format och regler. Det skulle därför vara av intresse att i nästa skede även se över alternativet att Sverige istället för att utveckla en egen datahubbslösning ansluter sig till den norska, samt att analysera eventuella skillnader i Business Requirement Specifications (BRS:er) mellan Sverige och Norge. Om länderna kan bli eniga om gemensamma BRSer möjliggörs att enkelt komma överens om gemensamma lösningar. Svenska kraftnät bör få i uppdrag att äga och förvalta en central datahubbslösning Under förutsättning att beslut fattas om att införa en central datahubb finns det, enligt Sweco s bedömning, stora fördelar med att Svenska Kraftnät får i uppdrag av regeringen att äga och förvalta en central datahubbslösning. De viktigaste argumenten för detta är: Svenska kraftnät har unika möjligheter att samordna operationaliseringen/ införandet av beslutade parallellt pågående förändringar på den svenska och nordiska elmarknaden. Ett flertal operationella synergier finns genom goda möjligheter att dra nytta av Svenska kraftnäts kunskap, erfarenhet och etablerade kontaktytor i Norden. Oavsett om Sverige utvecklar en egen central datahubbslösning eller om en anslutning görs till den norska hubben är Sweco s rekommendation att Svenska kraftnät har en central roll. Viktigt med en fortsatt och närmare dialog med branschen Att ett införande av en central datahubb i Sverige ska falla väl ut kräver att aktörerna på elmarknaden samarbetar med varandra. Vi vill dock också peka på att det finns olika uppfattningar i branschen avseende lösningar, såväl vad gäller mer övergripande modeller som tekniska lösningar. Det är därför viktigt med en närmare och fortsatt dialog med branschen. Från ett antal aktörer framförs ståndpunkten att en central datahubbslösning är otidsenlig och att utvecklingen går mot mer decentraliserade lösningar. Det kan naturligtvis inte uteslutas att utvecklingen på längre sikt går i en sådan riktning, men enligt Sweco s bedömning är sådana decentraliserade lösningar med samma funktionalitet som en central datahubb relativt oprövade. 30 april 2014 9
Det finns också viktiga skillnader mellan situationen i Sverige respektive övriga Norden. Exempelvis finns AMR redan utrullat i Sverige, vilket innebär att all fakturering i normalfallet baseras på avläst förbrukning. Det har resulterat i kraftigt reducerad belastning på kundsservice-organisationerna med betydligt färre frågor från kunderna. En betydande rationalisering har därmed redan genomförts, som nu i Norge och Danmark tas samtidigt med införandet av centrala hubblösningar. Ett antal tjänsteleverantörer i Sverige har också investerat i olika lösningar med utgångspunkt i dagens informationshanteringsmodell. Dessa investeringar skulle till stora delar vara förlorade vid en övergång till en central datahubbslösning. Genom att analysera ett antal olika fall med olika kostnadsantaganden har vi tagit viss höjd för detta. 30 april 2014 10
2 Inledning/bakgrund Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till övergripande ramverk för en modell för informationshantering, som bedöms vara mest lämplig för framtida svenska förhållanden. I uppdraget ska lämplig ansvarsfördelning mellan elmarknadens aktörer föreslås samt rekommendationer i vilken omfattning modellen bör vara reglerad. Med stöd i bedömningar som Ei gjort tidigare (Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (Ei R2013:09) och uppdraget från regeringen har projektet avgränsats till att utreda en centraliserad informationshanteringsmodell. Vidare har Ei tillsammans med övriga nordiska reglerare inom ramen för det nordiska samarbetsorganet Nordic Energy Regulators (NordREG) konstaterat att en nordisk harmonisering främjas om flera länder väljer samma eller väldigt lika modeller för informationsutbyte. Det innebär även att ansvarsförhållandet i relation till informationshantering bör utformas på ett likartat sätt i flera länder. Vidare konstaterar NordREG att det är av yttersta vikt att nätägare agerar på ett neutralt sätt gentemot samtliga aktörer på den konkurrensutsatta marknaden för att en elhandlarcentrisk modell ska bli framgångsrik. NordREG har även konstaterat att en central datahubb erbjuder goda möjligheter till väl fungerande lösningar vad gäller frågan om nätägarneutralitet. När regeringen nu uppdragit åt Ei att föreslå en central modell för informationshantering är det utifrån ovan fört resonemang och utifrån Ei:s tidigare arbete, såväl nationellt som internationellt, rimligt att utgå ifrån de informationshanteringsmodeller som etablerats och för närvarande utarbetas i Norden. Som en del i Ei:s projekt ska en kostnads- och nyttoanalys av att införa en central datahubb i Sverige genomföras. Ei har gett Sweco i uppdrag att genomföra kostnads- och nyttoanalysen. Denna rapport beskriver genomförande och resultat av kostnads- och nyttoanalysen. 30 april 2014 11
3 Metod och förutsättningar Kostnads-nyttoanalysen har genomförts under en kort tidsperiod. Ett uppstartsmöte mellan Ei och Sweco hölls den 17 mars och slutlig rapport levererades 30 april. Analysen har genomförts i ett antal steg och den övergripande genomförandeprocessen för kostnads-nyttoanalysen illustreras i Figur 1 nedan. Den korta tiden för genomförande har inneburit begränsningar i möjligheter att exempelvis samla in data. Dataunderlaget bygger dels på tidigare utredningar och faktaunderlag. Vi har även tagit del av kostnads-nyttoanalyser genomförda för den norska datahubben, även om det inte är möjligt att direkt föra över resultaten från den analysen till svenska förhållanden. Ei har även konsulterat branschen och intressenter via en enkät. Slutligen har Sweco genomfört ett antal intervjuer med energiföretag (elhandelsföretagen och elnätsföretagen av varierande storlek) och systemleverantörer. Som en del av uppdraget har vi vidare, på en översiktlig nivå, definierat och beskrivit en ny modell i form av en central datahubb samt utvecklingsbehov för den nuvarande modellen för att på ett rimligt sätt möta framtida krav. Kostnads-nyttoanalysen har genomförts kvantitativt för de delar där det varit möjligt att kvantitativt uppskatta kostnader och nyttor. I tillägg till detta diskuteras ett antal ytterligare kostnader/nyttor i kvalitativa termer. Figur 1. Genomförande av analysen Källa: Sweco 30 april 2014 12
3.1 Kriterier för utvärdering av tillkommande delar i modeller Som en utgångspunkt för vår analys har Ei definierat ett antal kriterier för bedömning av vilka tillkommande delar i modellerna som är lämpliga. Dessa kriterier har varit: Konkurrens Neutralitet/icke-diskriminering Effektivitet Flexibilitet Tillsynsmöjlighet Tillgänglighet av mätvärden och annan data Integritetsskydd och kontroll av mätvärden och annan data En utvecklad beskrivning av respektive kriterium redovisas i Appendix A. Utöver dessa kriterier är det en utgångspunkt i bedömningen att framtidsscenariot som redovisas i 3.3 genomförs. 3.2 Förutsättningar för analysen 3.2.1 Regeringsuppdraget Med stöd i bedömningar som Ei gjort tidigare 1 och uppdraget från regeringen har projektet avgränsats till att utreda en centraliserad informationshanteringsmodell. Vidare har Ei tillsammans med övriga nordiska reglerare inom ramen för det nordiska samarbetsorganet Nordic Energy Regulators (NordREG) konstaterat att en nordisk harmonisering främjas om flera länder väljer samma eller väldigt lika modeller för informationsutbyte. Det innebär även att ansvarsförhållandet i relation till informationshantering bör utformas på ett likartat sätt i flera länder. Vidare konstaterar NordREG att det är av yttersta vikt att nätägare agerar på ett neutralt sätt gentemot samtliga aktörer på den konkurrensutsatta marknaden för att en elhandlarcentrisk modell ska bli framgångsrik. NordREG har även konstaterat att en central datahubb erbjuder goda möjligheter till väl fungerande lösningar vad gäller frågan om nätägarneutralitet. 2 När regeringen nu uppdragit åt Ei att föreslå en central modell för informationshantering är det utifrån ovan fört resonemang och utifrån Ei:s tidigare arbete, såväl nationellt som internationellt, rimligt att utgå ifrån de informationshanteringsmodeller som etablerats och för närvarande utarbetas i Norden. 1 Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (Ei R2013:09). 2 High level suggestions for common Nordic processes for information exchange obstacles and possibilities (NordREG report 1/2012) samt Nordic harmonisation of universal service obligations (NordREG report 3/2013). 30 april 2014 13
3.2.2 Enligt Eis rapport R2013:09 Enklare för kunden Ei har i rapporten Enklare för kunden (R2013:09) lämnat ett förslag för utformning och ansvarsfördelning på slutkundmarknaden. Dessa förslag har varit en utgångspunkt för den vidare analysen inom ramen för detta uppdrag. En elhandlarcentrisk modell kommer att appliceras i framtiden De nordiska tillsynsmyndigheterna, NordREG (Nordic Energy Regulators), rekommenderar en elhandlarcentrisk modell 3, vilket innebär att elkunden främst ska ha kontakt med elhandlaren och endast i vissa särskilda fall med nätägaren. Kunden kommer även fortsättningsvis att ha elnäts- respektive elhandelsavtal Idag har elkunden ett avtal med en nätägare och ett avtal med en elhandlare. Ei har i rapporten R2013:9 haft ansatsen att elkunden även fortsättningsvis kommer att ha ett avtal med nätägaren och ett avtal med elhandlaren. Nätägarens kundkontakter minskas NordREG har rekommenderat att nätägaren, även i en elhandlarcentrisk modell, ska ta hand om vissa frågor från kunderna. Nätägaren ska ha fortsatt ansvar för avbrottsinformation och avbrottsersättning samt bestämmelser om anvisad elhandlare. Samfakturering föreslås En obligatorisk samfakturering utförs av elhandlaren. Elhandlaren agerar då ombud för nätägaren och fakturerar kunden både för elhandel och för nät. Av fakturan ska det framgå vad som avser kostnaden för nät respektive elhandel. Ei ska få meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ingå i fakturan. Elhandlaren har fortsatt ansvar för byten och flytt Ei:s förslag om den elhandelscentriska modellen innebär att elhandlaren även fortsatt ansvarar för att ett byte av elhandlare genomförs. Ei föreslår däremot att elhandlaren ska få en ny roll när kunden flyttar in eller ut, dvs. för flyttprocessen. Den nya rollen innebär enligt förslaget att kunden endast kontaktar sin elhandlare vid en flytt och att elhandlaren i sin tur kontaktar de aktörer som behöver kontaktas dvs. vid inflyttning kontaktas den nya nätägaren och vid utflyttning den befintliga nätägaren samt i tillämpliga fall även kundens befintlige elhandlare. Ei ska få meddela närmare föreskrifter om meddelandet/anmälan från elhandlaren till nätägaren vid utflyttning samt vid inflyttning. Processer för kreditriskhantering föreslås För att samfaktureringen ska fungera måste nätägaren lämna underlag för fakturering till elhandlaren. Ei föreslår att detta ska ske månadsvis, senast den femte dagen varje månad och att Ei ska få meddela närmare föreskrifter om vad som ska ingå i faktureringsunderlaget. 3 NordREG, Report 7/2010, Implementation Plan for a Common Nordic Retail Market 30 april 2014 14
När elhandlaren får ansvaret för att fakturera såväl elhandelskostnader som nätkostnader uppkommer kreditrisker som måste hanteras. En elhandlare gör normalt en bedömning av kreditvärdigheten hos den kund denne sluter avtal med. Elhandlaren har också kontroll över hela faktureringsprocessen inklusive kravhanteringen. Ei föreslår därför att elhandlaren ska stå risken för de fall då kunden inte betalar. Ei föreslår att elhandlaren ska betala nätkoncessionshavaren oavsett om kunden betalar eller inte och att detta ska ske senast 45 dagar efter det att nätägaren lämnat faktureringsunderlag till elhandlaren. I vissa fall kommer nätkoncessionshavaren enligt Ei:s förslag att ha rätt att begära en säkerhet från en elhandlare. Det gäller sådana fall där det finns anledning att tro att elhandlaren inte kommer att fullgöra sin betalningsskyldighet gentemot nätägaren. Ei ska få meddela närmare föreskrifter om vad som avses med samt under vilka omständigheter godtagbar säkerhet får krävas av elhandlaren. Elhandlarens rätt att leverera el upphör Om elhandlaren ges en rätt att samfakturera kostnaden för både nät- och elhandel kan det uppstå situationer där en elhandlare inte betalar nätägaren. Eftersom nätägaren har en intäktsram skulle nätägaren, vid eventuella kundförluster, kunna komma att höja avgiften för överföringen i elnätet för övriga kunder så länge som detta ryms inom den givna intäktsramen. För att undvika detta och för att garantera nätägarens rätt till betalning föreslår Ei att en elhandlare som inte betalar kostnaden för elnätet i en uttagspunkt ska kunna stängas av från att leverera el i den uttagspunkten. Innan detta sker ska elhandlaren enligt förslaget få möjlighet till rättelse men sker inte detta upphör elhandlarens rätt att leverera el i den uttagspunkt som den utestående fordran rör. Kunden till en sådana avstängd elhandlare får enligt Ei:s förslag möjlighet att inom en viss tid välja en annan elhandlare. Den kund som inte väljer en elhandlare kommer att anvisas en elhandlare av sin nätägare. Inget införande av en obligatorisk finansiell säkerhet för elhandlare Ei har analyserat behovet av att införa ytterligare krav på de elhandlare som är aktiva på den svenska elmarknaden. Det skulle kunna vara finansiella krav som syftar till att minska nätägarens kreditrisk. Ei anser dock att en obligatorisk försäkring eller finansiell säkerhet för alla elhandlare som agerar på den svenska elmarknaden skulle orsaka kunderna omotiverade kostnader och att detta kan skapa inträdesbarriärer som kan påverka konkurrensen negativt. Ei föreslår därför inte införandet av en obligatorisk finansiell säkerhet för elhandlare. Valuta och språk bedöms ej kritiska Valuta och språk är inte utpekade av NordREG som kritiska frågor för en nordisk slutkundsmarknad. Det bedöms därför lämpligt att avgränsa att detta ej utreds ytterligare i detta skede. 30 april 2014 15
3.3 Framtidsscenario En modell för informationshantering inom elmarknaden i Sverige måste kunna hantera framtida krav. Ei har definierat ett antal krav utifrån ett framtidsscenario. Sweco har delat in dessa krav i tre olika grupper, utifrån mer grundläggande drivkrafter. För det första finns det ett antal beslutade eller föreslagna förändringar i regelverk och lagar. För det andra ställs ett antal krav för att förbättra elmarknadens funktionssätt, exempelvis mer kundvänliga processer. För det tredje finns ett antal krav som förväntas komma av omvärldsutvecklingen. Bland annat kan efterfrågan/behovet av energitjänster och efterfrågerespons öka i framtiden och utformningen av informationshanteringssystemet bör då facilitera en sådan utveckling. I tillägg finns en allmän trend kring ökade krav på skydd för den personliga integriteten i förhållande till en ökande mängd data. Tabell 1. Krav på framtida informationshanteringsmodell Drivkraft Krav Beslut om förändringar i regelverk & lagar Leverantörscentrisk modell Samlad faktura till kund Samlad nordisk balansavräkning (NBS) Ökade krav på åtskillnad mellan nätägare och konkurrensutsatt verksamhet Ökade krav på rapportering av produktion Krav som är möjliga att ställa för en väl fungerande elmarknad Krav på mer kundvänliga/ enkla processer Ökade krav på tillgänglighet aktörer och system Krav på enklare och snabbare övervakning av marknaden Krav på höjd kvalitet i informationshanteringen Ökade krav på ickediskriminerande beteende Omvärlds utveckling Ökad efterfrågan på energitjänster som bl a kommer av energieffektiviseringsdirektivet och att möjligheten kommer att finnas Ökade krav på informationsintegritet allmän trend Demand respons, smart grid, dyl 30 april 2014 16
3.4 Kostnadsnyttoanalysen 3.4.1 Modeller för jämförelse Kostnadsjämförelsen har gjorts mellan två olika framtida informationshanteringsmodeller, dvs. analysen är inte en direkt jämförelse med dagens situation. Kostnadsjämförelse mellan två olika framtida modeller: central datahubb eller utvecklad version av dagens (alla-till-alla)-modell Den utvecklade versionen av dagens alla-till-alla modell kan antingen göras som en minimiutveckling eller som en utveckling som i så hög grad som bedöms rimligt motsvarar funktionaliteten hos en central datahubb. Beroende på vilket alternativ som väljs så är grundinvesteringen och de årliga kostnaderna olika. Utgångspunkten i denna analys har varit att båda modellerna i allt väsentligt ska svara upp mot samma kravbild, vilket har inneburit att funktionaliteten i de två modellerna bör vara likartad. 3.4.2 Kostnader och besparingar Kostnader delas upp i grundinvesteringskostnader och årliga kostnader De kostnadsbärande aktiviteterna är grupperade till några aktivitetsgrupper. För dessa aktivitetsgrupper har kvantitativa kostnadsuppskattningar gjorts i största möjliga utsträckning. Dessa baseras på erfarenheter ifrån Norge och Danmark anpassat för att passa svenska förhållanden och den svenska marknaden samt Sweco s interna kunskap, vissa erfarenheter från EMIX och intervjuer med valda aktörer på marknaden. Utifrån dessa fås de uppskattade kostnadsökningar och kostnadsminskningar (per aktivitetskategori och totalt) för de olika intressenterna. 3.4.3 Kvantitativa respektive kvalitativa beräkningar De intressenter vars kostnader (och nyttor) som uppskattas kvantitativt är elnätsägare, elhandlare och centralt (med centralt avses de kostnader och nyttor som inte uppstår för enskilda befintliga aktörer utan som uppkommer centralt för samordningen av elmarknadens informationshantering). Konkurrenseffekter och upplevd kundnytta, samt påverkan för elkunder, energitjänsteleverantörer och berörda myndigheter behandlas kvalitativt. Utöver den kvantitativa analysen görs även en bredare samhällsekonomisk kvalitativ bedömning. 3.4.4 Kalkylförutsättningar Analysen har gjorts för en tidsperiod om 10 år. Vi har en antagen grundinvestering hos den centrala aktören, nätägare och elleverantörer. Dessa investeringar sker innan den nya modellen har tagits i drift. Därefter uppstår löpande kostnader för de olika modellerna. Under de första åren förväntas aktörerna att ha högre organisations-, system- och omställningskostnader som därefter avtar. Detta fångar också upp eventuella justeringar och anpassningar som initial kan förväntas för ett nytt IT-system. 30 april 2014 17
De kostnadsflöden som uppstår för de två alternativa informationshanteringsmodellerna har diskonterats till ett nuvärde. Vi har valt att diskontera för två olika antagna räntenivåer. Det ena alternativet har varit en real ränta på 5,2 procent, vilket motsvarar den WACC 4 som Ei anser ska användas i intäktsregleringen för elnätsbolag under den innevarande regleringsperioden. Det andra alternativet har 10 procent, för det fall investeringen i en hubb skulle ses som ett betydligt mer riskfyllt projekt. 3.5 Avgränsningar Den analyserade modellen ska beskrivas på övergripande nivå, vilket innebär att den inte ska innehålla detaljerade tekniska beskrivningar eller lösningar. Analys av behov av förändringar i lagar och regelverk har inte ingått i uppdraget. 3.6 Definition av central datahubb Den definition av datahubb som används i denna kostnadsnyttoanalys är följande: En datahubb är en informationshanteringsmodell som bygger på att de data som ska utbytas mellan marknadens aktörer samlas i en central databas. Ansvaret för data i den centrala databasen fördelas på ett entydigt sätt mellan aktörerna. Nätägarna ansvarar för att definiera alla mätpunkter med anläggnings-id och övriga grunddata. Elhandlare ansvarar för att registrera och uppdatera data kring kunder i respektive mätpunkt, och vilka som är leverantörer respektive balansansvariga för kundens förbrukning eller produktion. Nätägarna levererar alla mätvärden som behövs för fakturering, balansavräkning, mm till den centrala databasen. Datahubben levererar/möjliggör hämtning av mätvärden för fakturering till den aktuella leverantören. Mätvärden kan också levereras till/hämtas av slutkunden eller dennes ombud (ex energitjänstleverantörer). Vidare kan datahubben utföra nätavräkningen för alla nätområden och leverera resultatet till den ansvarige för balansavräkning. En datahubb tillåter en tidsmässig frikoppling mellan rapportering och mottagande av data. Med detta menas exempelvis att elnätsbolag kan rapportera in mätvärden till datahubben som elhandlarna kan hämta senare i tiden. En datahubb kan således möjliggöra en tidsmässig frikoppling mellan när olika aktörer/aktörstyper genomför beslutade förändringar genom att erbjuda övergångslösningar för meddelandehanteringen. Skilda kommunikationsgränssnitt kan tillämpas för nätägare och elhandlare. Ändrade kommunikationsbehov för elhandel kräver därför inte nödvändigtvis en förändring för nätägare. 4 Den lägsta avkastning som kan tolereras för att klara långivarens räntekrav (och då det rör sig om vinstdrivande verksamhet även ägarnas utdelningskrav) 30 april 2014 18
4 De nordiska modellerna 4.1 Dagens modell i Sverige Idag är informationshanteringen inom elmarknaden uppbyggd kring en lösning där alla kommunicerar med alla. Systemet kallas för EDIEL och baseras på meddelanden som följer EDIFACT-standard. Kommunikationen sker med SMTP-protokoll från aktör till aktör, dvs. vanliga mail. Vissa aktörer använder tjänsteleverantörer som samlar trafiken eller utför vissa tjänster, som t ex nätavräkning. Exempel på sådana tjänsteleverantörer är Tieto och Rejlers Energitjänster. Informationen flyter mellan aktörerna och lagras lokalt hos den part som behöver informationen i sin verksamhet. Originaldata lagras dock till allra största delen hos nätägarna, som därmed är den auktoritära källan till all information som behöver utbytas mellan parterna för att kunna utföra elmarknadens processer. I dagens modell är alltså alla data spridda på alla nätägares olika system, dvs. på ca 150 installationer. Lokalt återfinns bara data som avser kunder, anläggningar och mätvärden inom nätägarens nätområde. Elhandlare som bedriver verksamhet över hela landet har därför 150 olika motparter att kommunicera med för att hantera sina kunder. På motsvarande sätt har de flesta nätägarna ett stort antal elhandlare och balansansvariga som de ska leverera mätvärden till. Figur 2. En informationsmodell baserad på alla-till-alla-kommunikation Kund A T1 K B GodEl T2 A Tekniska Verken C T3 B Mätvärden D T4 E Grunddata E C4 Energi C1 G Strukturdata Kund Elhandlare Informationsutbyte Nätägare Mätpunkt F Ö1 F Öresundskraft Vattenfall G Ö2 L Leverantörsbyten H V1 H In- & Utflyttningar I V2 C J Vattenfall V3 D Kraftringen K V4 I L Lule Energi V5 J fler fler Baserat på EDIEL-standard Aktörerna måste ha datasystem som talar samma språk fler fler fler Källa: Sweco 30 april 2014 19
Detta innebär att ett leverantörsbyte startar med att elhandlaren sänder meddelande till nätägaren att han ingått avtal med en kund om leverans av el. Nätägaren kontrollerar data (anläggnings-id mm), och om de är korrekta sänder nätägaren ett meddelande tillbaka att bytet är registrerat. Detta meddelande innehåller också vissa grunddata om kundens anläggning, namn och adress, uppgifter om mätare, avräkningsmetod, rapporteringsfrekvens, mm. Samtidigt skickas ett meddelande till den gamla leverantören att hans leverans upphör. Motsvarande gäller även när en kund flyttar. Nätägaren har idag huvudansvaret för att hantera flyttärenden. Kunden som ska flytta kontaktar därför nätbolaget som registrerar flytten. Den kan avse enbart utflyttning eller inflyttning om kunden flyttar från/till nätägarens nätområde. I många fall sker dock flytten inom samma nätområde vilket innebär att man normalt hanterar både utflytt och inflytt vid samma tillfälle. Här skickar nätägaren ett meddelande till elhandlaren att kunden flyttar ut, vilket också normalt innebär att elavtalet upphör. Om kunden tecknar nytt elavtal i samband med inflyttning innebär det ett meddelande från elhandlaren att han kommer att starta upp leverans till den aktuella anläggningen från flyttdatumet. Detta meddelande ska kontrolleras och besvaras av nätägaren på samma sätt som vid ett leverantörsbyte. Om kunden inte tecknar nytt elavtal före flyttdatum övergår leveransen till anvisningsleverantör. Nätägaren skickar då meddelande till anvisningsleverantören att han fått en ny kund. Meddelandet är i princip samma som till övriga leverantörer med den skillnaden att det inte föregåtts av något inkommande meddelande från leverantör. Vid alla dessa händelser krävs även att nätägaren sänder mätarställning vid skiftesdatum till elhandlaren. I praktiken är verkligheten inte så strömlinjeformad att allt flyter perfekt. Kunden ångrar leverantörsbytet, eller han ändrar sig om vilket datum flytten ska ske. Ibland ångras hela flytten. Det här är exempel på situationer som komplicerar informationsflödet när man tvingas backa och återta information mellan flera parter. Det leder ganska ofta till att det blir fel, och skapar en hel del manuellt arbete. Det finns även andra händelser som medför meddelandeutväxling mellan nätägare och elhandlare, exempelvis: Mätarbyten Ändringar i anläggningsdata Kund avlider Elhandlaren byter balansansvarig Elhandlaren häver avtal Den största delen av meddelandeflödet utgörs av mätvärden för enskilda mätpunkter som sänds från nätägaren till elhandlaren för att denne ska kunna fakturera slutkunden. För timavräknade mätpunkter sänds detta normalt varje dygn, medan det för schablonavräknade sänds en gång per månad. 30 april 2014 20