Tjänsteutlåtande Utfärdat 2010-06-23 Diarienummer 0417/10 Repronummer 172/10

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2010-06-23 Diarienummer 0417/10 Repronummer 172/10 Kommunikationsenheten Lennart Engström Telefon 36 80 333 lennart.engstrom@stadshuset.goteborg.se Ny lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och möjligheter för kommuner att frivilligt ansluta sig till förvaltningsområdet för finska språket. Förslag till beslut I kommunstyrelsen Kommunstyrelsen hemställer till regeringen om att Göteborgs Stad får ansluta sig till förvaltningsområdet för finska språket i enlighet med Bilaga 4. Stadskansliets tjänsteutlåtande biläggs ansökan. Sammanfattning Minoritetspolitiken infördes som politikområde år 2000. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så de hålls levande. Genom minoritetspolitiken fick de fem nationella minoriteter och minoritetsspråken ett erkännande, om än mest symboliskt. Sverige fick upprepad kritik från Europarådet och från nationella minoritetsorganisationer för att minoritetspolitiken fick så ringa genomslag inom kommunerna. En ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller från 1 januari 2010. Lagen har tillkommit för att förtydliga den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter genom en sammanhållen lag som gäller i hela landet och inte enbart i en viss del av landet. Allmänna bestämmelser i lagen förtydligar samhällets ansvar. Ett syfte med lagen är att ge bättre möjligheter till inflytande för de nationella minoriteterna för att synliggöra gruppernas behov i samhället. Rätten för de nationella minoriteternas till inflytande blir reglerat genom lagen. Möjlighet till samråd på lokal nivå poängteras. Den tidigare regleringen av förvaltningsområden räckte inte för att leva upp till åtagandena i minoritetskonventionerna. Fler enskilda ska nu få tillgång till förstärkt minoritetsskydd genom att förvaltningsområden för finska och samiska språken utvidgas till fler kommuner. Den nya lagen ger möjligheter för kommuner att frivilligt ansluta sig till förvaltningsområde. 1(9)

För att förbättra styrning och genomförande på nationell och lokal nivå, får Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget ansvar att följa upp minoritetspolitikens genomförande. Tillkomsten av språklagen (2009:600) och den nya lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk skapar en plattform för en ny och aktivare minoritetspolitik. I Göteborgs Stad ledde ett kommunstyrelsebeslut från 2004 till att dialog sedan dess har förts och utvecklats mellan kommunstyrelsen, stadskansliet och olika nationella minoritetsorganisationer. Stadskansliet har under perioden följt utvecklingen av den nationella minoritetspolitiken i regeringskansliet, SKL, Västerås, Eskilstuna och Borås. Språkenheten inom SDF Lundby har erbjudit nationella minoriteters barn modersmålsundervisning på det gynnsamma vis som lagstiftningen möjliggör och har kunnat motsvara efterfrågan på undervisning i finska. Stadskansliet bedömer att utveckling och fördjupning av samarbete med de sverigefinska föreningarna i staden är nödvändig och önskvärd när insatser ska skapas för de finsktalande inom ett eventuellt framtida förvaltningsområde för finska. Göteborgs Stad får genom den nya lagen om nationella minoriteter möjligheten att frivilligt ansluta sig till förvaltningsområdet för finska språket för att på så sätt ge möjligheter för den nya lagen att verka helt ut. Exempel på städer som frivilligt fått möjligheten att ingå i förvaltningsområdet är Eskilstuna, Västerås och Borås. Ekonomiska konsekvenser Det är inte möjligt att i dagsläget avgöra vilka nya insatser som staden måste genomföra för att leva upp till de krav som regeringen ställer på kommunerna i förvaltningsområdet. Det blir möjligt först efter noggrann inventering av de relevanta aktiviteter som redan är igång inom framförallt barn- och äldreomsorg. Många av de insatser som krävs är förmodligen redan på plats. Att det kommer att bli en del nya utgifter är dock troligt. För merkostnader som kommunen får ger regeringen ett statsbidrag till dem som får möjlighet att ingå i förvaltningsområdet. För kommuner med upp till 600 000 invånare blir statsbidraget 3 000 000 kr/år. Det är stadskansliets bedömning att detta bidrag kommer att täcka större delen av merkostnaderna. Ärendet Den nya lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft 1 januari 2010. Genom den nya lagen utvidgas förvaltningsområdet för finska språket till att nu omfatta 26 kommuner mot tidigare 5. De flesta kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska är utpekade av regeringen. Nu ges också möjligheter för kommuner att frivilligt ansöka hos regeringen om att få ansluta till förvaltningsområdet för finska och att få ersättning för merkostnader som detta kan leda till. Bakgrund Riksdagen antog i december 1999 regeringens proposition 1998/99:143 om Nationella minoriteter i Sverige, vilket utgör grunden för minoritetspolitiken. Därefter har regeringen ratificerat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 2(9)

och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Övervakningsorgan är Europarådet. Den samlade minoritetspolitiken innebär att Sverige har fem erkända nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Fem språk är också erkända som nationella minoritetsspråk: samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Målet med den svenska minoritetspolitiken är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande och stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Trots minoritetspolitikens införande år 2000 hände nästan ingenting utanför förvaltningsområdena för samiska, meänkieli och finska i norra delarna av Sverige som även omfattades av lagarna om rätten att använda samiska, respektive finska och meänkieli (SFS 1999:1175,!999:1176). Det blev ett erkännande av de 5 minoriteterna och deras minoritetsspråk men det blev få eller inga åtgärder i de flesta kommuner. Sverige fick upprepad kritik från bland annat Europarådet, Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och ifrån olika nationella minoritetsorganisationer i Sverige. Språklagen (2009:600) Bilaga 1 1 juli 2009 fick Sverige en språklag. Där fastslås att svenska är vårt huvudspråk. Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk som alla bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Vidare fastslår språklagen att den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket. Det allmänna, ska enligt språklagen, ansvara för att den enskilde ges tillgång till språk. Ny lag (2009:724) gällande nationella minoriteter 1 januari 2010 Bilaga 2 och 3 I syfte att stärka de nationella minoriteternas rättigheter och för att höja ambitionen i minoritetspolitiken har regeringen tagit fram en ny minoritetspolitisk strategi i propositionen Från erkännande till egenmakt 2008/09:158. Regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken innehåller bland annat åtgärder för att: säkerställa en bättre efterlevnad av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk samt uppföljning av vidtagna minoritetspolitiska åtgärder motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken. Den nya minoritetspolitiska strategin förväntas ge upphov till fler åtgärder än den gamla från 1999. Statsbudgeten är avsevärt höjd, antalet kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska är nu 26 mot tidigare 5 och regeringen ger möjligheter för kommuner att frivilligt ansöka om att bli förvaltningsområde för finska. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 3(9)

Från den 1 januari 2010 gäller den nya lagen (2009: 724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Minoritetslagen är en rättighetslagstiftning som omfattar de fem nationella minoriteterna och där barnen särskilt pekas ut. Lagen förväntas skydda och främja minoritetskulturerna i större utsträckning an vad som tidigare skett. Lagen innehåller allmänna bestämmelser som avser det allmännas särskilda ansvar för att skydda och främja de nationella minoriteterna och minoritetsspråken samt de nationella minoriteternas rätt till inflytande. Lagen innehåller även bestämmelser om förvaltningsområdena och de särskilda skyldigheter som avser kommuner, landsting och andra förvaltningsmyndigheter som ingår i förvaltningsområdena. Förvaltningsområde Ett förvaltningsområde för minoritetsspråk är i praktiken ett geografiskt område som utgörs av ett antal kommuner och där regeringen beslutat att en nationell minoritet har förstärkt skydd och stöd enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I ett förvaltningsområde har domstolar, kommuner, landsting samt andra förvaltningsmyndigheter vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde skyldigheter enligt samma lag. De första lagarna om rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar trädde i kraft 1 april 2000. Förvaltningsområdet för finska och meänkieli omfattade då Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Dessa lagar ersattes 1 januari 2010 av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. I samband med den nya lagens införande utvidgades förvaltningsområdet för finska språket och idag omfattas 26 kommuner. Förvaltningsområdet för samiska språket utvidgades och omfattar i dagsläget 17 kommuner. Förvaltningsområdet för meänkieli omfattar fem kommuner. De sverigefinnar som bor i ett finskt förvaltningsområde har rätt att använda sitt modersmål i sina muntliga och skriftliga kontakter med både kommunala och statliga myndigheter. Om enskilda invånare väljer att använda finska är myndigheten skyldig att ge muntligt och vid behov skriftligt svar på finska. Rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i majoritetsspråket. Myndigheterna inom förvaltningsområdet ska verka för att det anställs personal med kunskaper i finska. Sverigefinnar som bor inom ett finskt förvaltningsområde har rätt att få såväl äldreomsorg som förskoleverksamhet helt eller delvis på finska. Alla sverigefinska skolelever har rätt till modersmålsundervisning som lär ut finska, oavsett om de bor i ett förvaltningsområde eller inte, och oavsett om det är ett talat språk i hemmet eller inte. Länsstyrelsen i Stockholms län har, tillsammans med Sametinget, fått i uppdrag att ha nationellt samordnings- och uppföljningsansvar. Det handlar mer om dialog med kommunerna än om tillsyn. Länsstyrelsen ska återrapportera till regeringen, sätta delmål Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 4(9)

och ta fram mätverktyg. Vidare ska länsstyrelsen informera och ge råd och stöd till kommunerna och andra myndigheter. Det är också länsstyrelsen i Stockholms län som ska dela ut statsbidragen till förvaltningsområdena och till minoriteternas riksförbund. Göteborgs stads minoritetspolitiska arbete Göteborgs kommunstyrelse var först av styrelserna i våra storstäder att fatta ett beslut gällande nationella minoriteter. Det skedde 2004. I beslutet fastslås att lagen är dispositiv på de flesta områden utom inom skolområdet. Skolan ska undervisa om de nationella minoriteternas historia, religion, kultur och tradition. Vidare ska skolan erbjuda modersmålsundervisning till barn från nationella minoriteters familjer. Genom kommunstyrelsebeslutet 2004 fick stadskansliet ett fortsatt uppdrag att vara samordnare för minoritetsfrågorna i kommunen och uppgiften att informera nämnder och bolag om lagstiftningen. Vidare skulle stadskansliet se till att samråd årligen kunde ske mellan representanter för kommunstyrelsen och representanter för de olika minoritetsgrupperna. Så har också skett sedan 2004. Förvaltningar och bolag har informerats och träffar med minoriteterna har genomförts för samtal, diskussion och information kring de frågor som representanterna visat intresse för. Organisationer som under åren har deltagit vid dessa träffar är Agnesbergs folkhögskola för romer, Delegationen för den sverigefinska minoriteten i Göteborg, Judiska församlingen i Göteborg, Kulturgruppen för resande folket, Romsk Arbetsgrupp i Göteborg och Sameföreningen i Göteborg. Även andra, framförallt enskilda romer och sverigefinnar har under åren deltagit i dessa träffar. Under de senaste två åren har mötena skett i samverkan med Västra Götalands Regionen och där ansvariga regionråd och tjänstemän. Vad skulle förvaltningsområde för finska betyda för Göteborgs Stad? myndigheterna ska, när det behövs, på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter det allmänna får ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur. Barnens utveckling av en kulturell identitet och av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. barn ska kunna få förskoleverksamhet helt eller delvis på finska enskilda ska kunna använda finska även om det inte är frågan om myndighetsutövning. myndigheterna ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska. äldre ska kunna få äldreomsorg helt eller delvis på finska. kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Detta innebär en ändring av socialtjänstlagen. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 5(9)

kommunen får ett ansvar för att ge information på finska både skriftligt och muntligt och bemöta enskilda som söker kontakt på finska. Exempel: 1. Första kontakten. Finsktalande invånare ska kunna bemötas vid receptioner och växel för allmänna frågor om staden. Detta kan avgränsas till vissa tydligt angivna dagar och tider. Det ska också vara möjligt att få de vanligast förekommande blanketterna för allmänheten på finska och få allmän information på stadens hemsida på finska. 2. Information ska vara tillgänglig på finska hur tillexempel ärenden handläggs, om intag till förskola/skola, om ansökan om modersmålsundervisning, om olika former av bistånd, hur en överklagan kan göras med mera. 3. Grundläggande information om Göteborgs Stads verksamheter ska kunna ges på finska tillexempel om färdtjänst, bygglov, kulturbidrag, föreningsstöd, förskola/skola, socialt råd och stöd samt om äldreomsorg med finsk personal med mera. Om kommunstyrelsen beslutar sig för att hemställa till regeringen om att få ansluta sig till förvaltningsområdet för finska, får den fortsatta handläggning av ärendet mer i detalj visa vad som kommer att krävas av staden. I avvaktan på eventuella organisationsförändringar är det stadskansliet avsikt att återkomma efter eventuellt positivt kommunstyrelsebeslut i frågan med förslag till vidare handläggning av detta ärende. En process och ett arbete kommer att startas som bör ske i tät dialog med berörda verksamheter och sverigefinska organisationer. Nationella minoriteter i Göteborg Det förs ingen statistik över nationella minoriteter i Sverige. Varje enskild individ avgör själv om han eller hon anser sig tillhöra en nationell minoritet och om han eller hon vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten. Tillhörigheten baseras således på individuell självidentifikation. Från samhället finns inget tvång för individen att ingå i en viss minoritet. Nedanstående siffror bygger på uppskattningar, främst från minoritetsorganisationerna: Individer från samtliga nationella minoriteter finns i Göteborg. Den sverigefinska minoritetsgruppen uppgår till cirka 15 000 personer enligt den snävaste statistiska definitionen, utländska medborgare och före detta utländska medborgare. Den romska och judiska minoriteten uppgår var och en till ett par tusen personer. Den romska gruppen i Sverige har ökat betydligt i antal sedan mitten av 1990-talet, som en följd av invandring från olika länder på Balkan. Samer och tornedalingar utgör mindre grupper i Göteborg. Den sverigefinska minoritetsgruppen har ett omfattande föreningsliv. Sverigefinska friskolan driver förskola och grundskola. Det finns en folkhögskola för romer i Agnesberg och flera olika romska föreningar i staden. Sameföreningen i Göteborg samlar cirka 200 medlemmar. Den judiska gruppen har ett flertal institutioner som en enhetsförsamling, synagoga, ålderdomshem, skola och daghem, livsmedelsbutik, begravningssällskap och begravningsplatser. Några föreningar i Göteborg för tornedalingar har stadskansliet inte kunnat identifiera. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 6(9)

Delegationen för den sverigefinska minoriteten och andra sverigefinska organisationer i Göteborg har alltsedan tillkomsten av den första lagen om nationella minoriteter 1999 vid upprepade tillfällen framfört önskemål om att Göteborgs Stad borde utveckla politiken och insatserna gällande de nationella minoriteterna. Under 2009 började framförallt Delegationen för den sverigefinska minoriteten även uttrycka önskemål om att Göteborgs Stad borde ansöka om att få ingå i förvaltningsområdet för finska språket. I gamla Lundby gymnasiums byggnader finns den sverigefinska friskolan. Förutom undervisning och barnomsorg arrangeras där både tillfälliga och återkommande föreningsaktiviteter av, för och med finsktalande. Tillsammans utgör aktiviteterna och de agerande föreningarna ett sverigefinskt centrum i Göteborg som redan idag, om än i blygsam omfattning, fungerar som ett informationscentrum för många finsktalande. Det är stadskansliets bedömning att det finns goda grunder för vidare och djupare samverkan med de finska organisationerna för att underlätta stadens eventuella, framtida anslutning till förvaltningsområdet för finska språket. Sverigefinskt i Göteborg 2010. 1. Äldreomsorg I den enkät stadskansliets Senior Göteborg gjorde våren 2008 redovisades cirka 190 vårdtagare och 140 personal som talade finska. Ett äldreboende i Gunnared har tolv platser för finsktalande. Det finns inget annat finskt äldreboende i Göteborg. Det finska äldreboendet tar inte emot demenssjuka personer. Det finns förfrågningar från andra stadsdelar om att kunna placera personer där. Gårdstensbostäder har ett femvåningshus med 35 lägenheter för finsktalande seniorer. Det finns kö till detta boende. Gårdstensbostäder har även ett trevåningshus i närheten där det är blandat boende; några svensktalande men även finsktalande. De flesta av dem är senior. I Gårdsten finns den finska dagverksamheten Ilta Tähti, Aftonstjärnan. Verksamheten drivs av en ideell förening med stöd av stadsdelsnämnden. Föreningen har 135 medlemmar varav många dagligen tar del av dagverksamheten. 2. Skola 556 grundskoleelever i Göteborg är berättigade att delta i finska som modersmål. Cirka hälften av dessa har valt att delta i undervisningen. Språkenheten i SDF Lundby ger för närvarande möjlighet för 238 elever att läsa finska på grundskolan. 88 läser på Sverigefinska skolan. På gymnasienivå läser 19 elever finska. På grund av status som nationell minoritet får 30 elever möjlighet att lära sig finska trots att språket inte är levande i hemmet. 3. I stadsdelen Lundby finns den sverigefinska skolan - en friskola för finsktalande. Där finns daghem för barn 1-5 år, grundskola för årskurs 0-9 samt fritidshem. Skolan tar för närvarande hand om cirka 140 barn. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 7(9)

4. Kultur Stadsbiblioteket Biblioteket köper in medier på finska kontinuerligt både för barn och vuxna. Mängden medier utgår från behov vilket gör att kostnaderna varierar mellan åren. Antal finska böcker i katalogen för folkbiblioteken i Göteborgs stad 2009: Skönlitteratur för vuxna: 8 848 ex Facklitteratur för vuxna: 1 922 ex Skönlitteratur för barn: 2 999 ex Facklitteratur för barn: 228 ex Det finns 12 tidskrifter och 3 dagstidningar på finska på biblioteken. Stadsbiblioteket har årligen ett antal kulturarrangemang med finskt eller sverigefinskt innehåll och Märkesåret 2009 har särskilt uppmärksammats. Sedan 1992 anordnas Finsk författarmatiné i samband med Bok & Bibliotek. Det är ett samarrangemang med FILI, Finnish Litterature Exchange. Med anledning av Märkesåret 2009 anordnades ett antal seminarier på stadsbiblioteket i samarbete med Bok- och Bibliotek. Biblioteket har även en finsk läsecirkel som träffas 8-9 ggr/år. Bokbussen stod utanför Ullevi under Finnkampen 29-30 september 2009 för att där uppvisa det finska sortimentet av böcker och andra medier samt dela ut information om Märkesåret. Författarbesök och föreläsningar förekommer kontinuerligt Under Kulturnatta 9 oktober 2009 fanns en finsk hörna på Stadsbiblioteket med musik, dans och servering av piroger. Kostnaderna för arrangemangen är lokalkostnader, personalkostnader och ibland arvoden. Samarbete sker med olika föreningar och studieförbund tillexempel Föreningen Norden och Vuxenskolan. Konstmuseet Följande utställningar med finsk anknytning anordnades 2009: Annan konst. I utställningen visades verk av finska, norska och svenska konstnärer. Utställningen var ett samarbete mellan Österbottens museum i Vasa, Finland, Bomuldsfabriken Kunsthall i Arendal, Norge och Göteborgs konstmuseum. Finsk samtidskonst ur Göteborgs konstmuseums samlingar. Röhsska museet Under 2009/2010 visar museet följande två utställningar med finsk anknytning: Formgivaren Harri Koskinen Känd formgivare och designer. Utställningen visades med både svensk och finsk text. Världens största designpris på 1 000 000 kr, Torsten och Wanja Söderbergs pris, tilldelades 2009 Harri Koskinen. Finlands modedrottning Vuokko 60 års textil- och modeproduktion. Parallellt med utställningen visas ungt finskt mode. Utställningen visades med både svensk och finsk text. Stadsmuseet Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 8(9)

Med anledning av Märkesåret 2009 har en föreläsning Sverige Ryssland 1809 arrangerats för allmänheten 13 september. Sjöfartsmuseet Med anledning av märkesåret har Sjöfartsmuseet lanserat en ny visning i basutställningarna: Finlands sjöfartshistoria är vår. Sjöfartsmuseet uppmärksammade märkesåret genom att berätta om Finlands sjöfartshistoria ur ett göteborgskt perspektiv. Museets basutställningar, som handlar om 400 år av Göteborgs sjöfartshistoria, innehåller överraskande många anknytningar till Finland. 5. Övrigt Svenska kyrkan i Göteborg driver sedan många år olika insatser på och för finsktalande i staden. Ulrika Blennius Kommunikationsdirektör Lennart Engström Planeringsledare Bilaga 1: Språklag (2009:600) Bilaga 2: Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Bilaga 3: Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Bilaga 4: Göteborgs Stads hemställan om att ingå i förvaltningsområdet för finska språket. Göteborgs Stad Stadskansliet, tjänsteutlåtande 9(9)

Bilaga 1 Språklag (2009:600) SFS nr: 2009:600 Departement/myndighet: Kulturdepartementet Utfärdad: 2009-05-28 Registeruppgifter (regeringen) Lagens innehåll och syfte 1 I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang. 2 Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk. 3 Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen. Svenska språket 4 Svenska är huvudspråk i Sverige. 5 Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 6 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

De nationella minoritetsspråken 7 De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 8 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det svenska teckenspråket 9 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Språkanvändningen i offentlig verksamhet 10 Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordiskt språk. När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser. 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Svenskan i internationella sammanhang 13 Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.

Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas. Den enskildes tillgång till språk 14 Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska 1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. 15 Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14.

Bilaga 2 Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS nr: 2009:724 Departement/myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Utfärdad: 2009-06-11 Ändrad: t.o.m. SFS 2009:857 Registeruppgifter (regeringen) Allmänna bestämmelser 1 Denna lag innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minoritetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestämmelser om vissa skyldigheter inom förskoleverksamhet och äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om uppföljning av tillämpningen av lagen. 2 Nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar i enlighet med Sveriges åtaganden enligt Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3). I språklagen (2009:600) anges att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 3 Förvaltningsmyndigheter ska när det behövs på lämpligt sätt informera de nationella minoriteterna om deras rättigheter enligt denna lag. 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella

minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 5 Förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Förvaltningsområden 6 Med förvaltningsområdet för finska avses kommunerna Botkyrka, Eskilstuna, Gällivare, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Huddinge, Håbo, Kiruna, Köping, Pajala, Sigtuna, Solna, Stockholm, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå. Med förvaltningsområdet för meänkieli avses kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Med förvaltningsområdet för samiska avses kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. 7 Andra kommuner än de som anges i 6 kan efter anmälan få ingå i förvaltningsområdet för finska, meänkieli eller samiska. Beslut att en kommun ska få ingå i ett förvaltningsområde fattas av regeringen. Regeringen får meddela föreskrifter om sådan frivillig anslutning till ett förvaltningsområde. Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter 8 Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli

respektive samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet vars geografiska verksamhetsområde helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till förvaltningsområdet. Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli respektive samiska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. 9 Utanför ett förvaltningsområde har enskilda rätt att använda finska, meänkieli respektive samiska vid muntliga och skriftliga kontakter i förvaltningsmyndigheters ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket. 10 Enskilda har alltid rätt att använda finska och samiska vid sina skriftliga kontakter med Riksdagens ombudsmän. Detsamma gäller vid enskildas skriftliga kontakter med Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket och Diskrimineringsombudsmannen i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part. 11 Förvaltningsmyndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli respektive samiska där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten. 12 Förvaltningsmyndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar

finska, meänkieli respektive samiska, samt ha särskilda telefontider. Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos domstolar 13 Den som är part eller ställföreträdare för part i ett mål eller ett ärende hos en förvaltningsrätt, tingsrätt, fastighetsdomstol, miljödomstol eller sjörättsdomstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå har rätt att använda finska eller meänkieli under målets eller ärendets handläggning, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Detsamma gäller samiska hos en sådan domstol med en domkrets som helt eller delvis sammanfaller med kommunerna Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk eller Kiruna, om målet eller ärendet har anknytning till någon av dessa kommuner. Rätten att använda finska, meänkieli respektive samiska omfattar också de domstolar dit en dom eller ett beslut i ett mål eller ärende som avses i första stycket överklagas. Lag (2009:857). 14 Rätten att använda finska, meänkieli eller samiska i mål eller ärenden hos domstolar enligt 13 omfattar rätt att ge in handlingar och skriftlig bevisning på detta språk, rätt att få de handlingar som hör till målet eller ärendet muntligen översatta till detta språk och rätt att vid muntlig förhandling inför domstolen tala detta språk. Domstolen ska översätta handlingar och skriftlig bevisning till svenska, om det inte är uppenbart onödigt. Även i övrigt ska domstolen sträva efter att använda minoritetsspråket i sina kontakter med parten eller dennes ställföreträdare. I alla mål och ärenden som omfattas av rätten att använda

finska, meänkieli eller samiska hos domstolar enligt 13 har en part eller ställföreträdare för part som saknar juridiskt biträde rätt att på begäran få domslut och domskäl eller beslut och beslutsmotivering skriftligen översatta till detta språk. 15 Den som vill använda finska, meänkieli eller samiska under ett måls eller ett ärendes handläggning i domstol enligt 13 ska begära detta i samband med att målet eller ärendet inleds eller första gången parten ska yttra sig i målet eller ärendet. En begäran om att få en översättning enligt 14 tredje stycket ska framställas inom en vecka från det att domen eller beslutet meddelats, om en sådan begäran inte har framställts tidigare under handläggningen av målet eller ärendet. Om en begäran om att använda minoritetsspråk eller om att få en översättning framställs senare än vad som anges i första och andra styckena får den avslås. En sådan begäran får även avslås om det är uppenbart att den har ett otillbörligt syfte. 16 Om en part eller ställföreträdare för part har rätt att använda finska, meänkieli eller samiska i rättegång, ska tolk anlitas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. 6-8 och 33 kap. 9 rättegångsbalken och 50-52 förvaltningsprocesslagen (1971:291). Finska, meänkieli och samiska i förskoleverksamhet och äldreomsorg 17 När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskoleverksamhet enligt 2 a kap. 1 och 7 skollagen (1985:1100), ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det plats i förskoleverksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.

18 En kommun i ett förvaltningsområde ska erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Undantag 19 Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att en viss myndighet som lyder under regeringen ska undantas från tillämpningen av 8. Motsvarande gäller efter regeringens bemyndigande för landsting och kommun i fråga om kommunala myndigheter. Uppföljning m.m. 20 Förvaltningsmyndigheters tillämpning av denna lag ska följas upp. Regeringen meddelar föreskrifter om vilken eller vilka myndigheter som ska ansvara för uppföljningen. Detta uppföljningsansvar innebär ingen inskränkning i det tillsynsansvar som vilar på andra myndigheter. 21 En myndighet med uppföljningsansvar ska dessutom genom rådgivning, information och liknande verksamhet bistå andra förvaltningsmyndigheter vid tillämpningen av lagen.

Bilaga 3 Förordning (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk SFS nr: 2009:1299 Departement/myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Utfärdad: 2009-11-26 Registeruppgifter (regeringen) /Träder i kraft I:2010-01-01/ Innehåll 1 Denna förordning innehåller bestämmelser till lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt om statsbidrag till kommuner och landsting för merkostnader och åtgärder med anledning av lagen. Uppföljningsansvar 2 Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för uppföljningen av förvaltningsmyndigheters tillämpning av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Första stycket gäller inte sådan uppföljning som omfattas av 3. 3 Sametinget ansvarar för uppföljningen av förvaltningsmyndigheters tillämpning av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller samer och samiska. Frivillig anslutning till förvaltningsområde 4 Vid prövningen av om en kommun efter anmälan ska få ingå i ett förvaltningsområde, ska hänsyn tas till om det finns ett uttalat intresse från berörda minoriteter för att kommunen ska ingå i förvaltningsområdet. Det är kommunen som ska visa att sådant intresse finns hos den berörda minoriteten. Statsbidrag till kommuner och landsting 5 Statsbidrag enligt denna förordning lämnas, i mån av tillgång på medel, till de kommuner som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska enligt 6 lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 6 Statsbidrag enligt denna förordning lämnas, i mån av tillgång på medel, till landstingen i Dalarnas län, Jämtlands län, Norrbottens län, Stockholms län, Södermanlands län,

Uppsala län, Västerbottens län och Västmanlands län. 7 Statsbidrag enligt denna förordning lämnas, i mån av tillgång på medel, också till den kommun som regeringen med stöd av 7 lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk beslutat ska få ingå i ett förvaltningsområde. 8 Statsbidrag till kommunerna och landstingen lämnas årligen. Statsbidraget är avsett att användas till de merkostnader som uppkommer i kommunen och landstinget med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Varje kommun ska tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av finska, meänkieli respektive samiska. 9 Statsbidraget till kommunerna fastställs med utgångspunkt i dels ett grundbelopp, som regeringen årligen beslutar, dels antalet invånare i kommunen den 1 november året innan bidraget betalas ut. Kommuner med mindre än 50 000 invånare får 1 grundbelopp, upp till 80 000 invånare får 1,5 grundbelopp, upp till 100 000 invånare får 2 grundbelopp, upp till 200 000 invånare får 3 grundbelopp, upp till 600 000 invånare får 4 grundbelopp, och 600 000 invånare eller mer får 4,5 grundbelopp. En kommun som ingår i två eller tre förvaltningsområden får utöver grundbeloppen enligt andra stycket ytterligare statsbidrag med ett belopp som regeringen årligen beslutar. 10 Statsbidraget till landsting lämnas med ett belopp som regeringen årligen beslutar. 11 Sametinget ska fastställa och betala ut statsbidraget till de kommuner som ingår i förvaltningsområdet för samiska och till landstingen i Dalarnas län, Jämtlands län, Norrbottens län och Västerbottens län. Länsstyrelsen i Stockholms län ska fastställa och betala ut statsbidraget

till övriga kommuner och landsting. Bidragen ska betalas ut senast den 1 februari varje bidragsår. 12 En kommun eller ett landsting som tagit emot bidrag enligt denna förordning är skyldig att lämna en ekonomisk redovisning av de utbetalda medlen och en redovisning av vad medlen har använts till. Kommunerna ska också redovisa hur kartläggningen enligt 8 andra stycket har genomförts. Redovisningen ska lämnas till den myndighet som har betalat ut bidraget. Bemyndigande 13 Länsstyrelsen i Stockholms län får meddela ytterligare föreskrifter om redovisning enligt 12. Överklagande 14 Beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län enligt denna förordning får inte överklagas. Inte heller beslut av Sametinget enligt denna förordning får överklagas.

Bilaga 4 2010-06-18 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Göteborgs Stads hemställan om att ingå i förvaltningsområdet för finska språket. Den sverigefinska minoriteten i Göteborg uppgår till cirka 15 000 personer enligt den snävaste statistiska definitionen, utländska medborgare och före detta utländska medborgare. Därutöver finns ett stort antal personer i tidigare generationer som betraktar sig som sverigefinnar. Göteborgs Stad ansöker via denna hemställan att ingå i förvaltningsområdet för finska språket i enlighet med 7 i lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Göteborgs Stad har centralt en flerårig erfarenhet av dialog med olika företrädare för den sverigefinska minoriteten i staden. För vidare information om Göteborgs stads minoritetspolitiska arbete och om sverigefinskt i dagens Göteborg hänvisas till bifogad bilaga. Anneli Hultén Kommunstyrelsens ordförande Åke Jacobsson Stadsdirektör Göteborgs Stad Besök: Gustaf Adolfs Torg 3 Telefon: 031-368 00 00 Kommunstyrelsen 404 82 Göteborg