Förslag på modell för värdering av samverkan

1 (28) Förslag på modell för värdering av samverkan Remiss angående VINNOVAs uppdrag VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS POST: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm BESÖK/OFFICE: Mäster Samuelsgatan 56 FAKTUROR/INVOICES: VINNOVA, FE 34, SE-833 26 Strömsund LEVERANSER/DELIVERIES: Klara Norra Kyrkogata 14, SE-111 22 Stockholm TEL: +46 (0)8 473 3000 FAX: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.SE VINNOVA.SE ORG/VAT: 202100-5216/SE202100-521601

2 (28) Sammanfattning VINNOVA har fått i uppdrag av regeringen att utforma en modell för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I uppdraget ingår att under 2015 och 2016 genomföra två utlysningar baserat på ett första förslag till modell där 60 miljoner kronor per utlysning kommer att fördelas. Utlysningen 2015 ska öppnas vid årsskiftet 2014/2015 och utlysningen 2016 ska öppnas i slutet av 2015. Erfarenheterna från dessa utlysningar kommer att lägga grunden för VINNOVAs slutgiltiga förslag till regeringen om hur en modell för bedömning av kvalitet i lärosätenas samverkan kan utformas. I denna remiss ber VINNOVA om synpunkter på modellen som VINNOVA avser att använda i 2015-års utlysning. Modellen utgår från en samlad bedömning av prestation och kvalitet i samverkan inom UoHs samtliga kärnprocesser, dvs. forskning, utbildning och tillgängliggörande. Kvalitet och prestation i lärosätenas samverkan ska bedömas av en internationell expertpanel. Bedömningen görs med avseende på kriterier i följande fyra perspektiv på samverkan: 1. Samverkanstrategi tydlig och förankrad strategi för lärosätets samverkan med det omgivande samhället 2. Implementering koppling till interna prioriteringar som meritering och resursfördelning 3. Samverkansaktiviteter omfattning, utveckling och uppföljning 4. Samverkansresultat resultat av samverkan på lärosätets utveckling samt värdeskapande i samhället Bedömningsunderlaget utgörs av en självvärdering som utförs av lärosätena, och en samverkanspartsvärdering. I självvärderingen beskriver och underbygger UoH själva sin samverkanskvalitet och sina samverkansprestationer. I det sammanhanget ingår att hänvisa till relevant dokumentation och indikatorer som styrker självvärderingen. Lärosätena väljer själva de indikatorer och dokument man vill hänvisa till. Samverkanspartsvärderingen utformas av VINNOVA och skickas till de samverkansparter som lärosätena lyfter fram som viktiga i deras verksamhet. Utöver självvärderingen ska lärosätena bifoga bakgrundsinformation där respektive lärosätes profil och ambition beskrivs i syfte att ge underlag för respektive lärosätes förutsättningar. Detta bildar, tillsammans med officiella statistiska uppgifter, en bakgrund till bedömningen av lärosätenas kvalitet och prestation i samverkan. VINNOVA önskar synpunkter på denna remiss senast 2014-08-26. Remissvaret skickas in till VINNOVA@VINNOVA.se. För eventuella frågor kontakta: Maria Landgren, chefsstrateg, Maria.Landgren@VINNOVA.se Telefon: 08-473 31 56

3 (28) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 4 2. Genomförande av VINNOVAs uppdrag... 5 2.1 Öppen och inkluderande process med brett perspektiv... 6 2.2 Test av modeller Pilot 1 och Pilot 2... 7 3. Modell för värdering av samverkan... 8 3.1 Modellens utformning... 8 3.3 Bedömningskriterier... 9 3.4 Medelsfördelning... 11 4. Bedömningsunderlag... 12 4.1 Självvärdering och samverkanspartsvärdering... 12 4.2 Bakgrundsinformation... 13 5. Förväntningar på remissvar... 13 Bilaga 1 VINNOVAs uppdrag enligt regleringsbrevet... 15 Bilaga 2 Självvärdering... 16 Bilaga 3 Samverkanspartsvärdering... 19 Bilaga 4 Bakgrundsinformation... 20 Bilaga 5 Samverkansmönster och indikatorer som underlag för självvärdering 21

4 (28) 1. Bakgrund Universitet och högskolor (UoH) spelar en viktig roll för Sveriges innovationskraft, konkurrenskraft och attraktionskraft. Sverige satsar i internationell jämförelse stora resurser på utbildning och forskning vid UoH. 1 Samverkan mellan lärosäten å ena sidan och företag, offentliga verksamheter och civilsamhället å andra sidan är avgörande för UoHs effekter på det omgivande samhället. Sådan samverkan är även viktig för kvaliteten i forskning och utbildning vid UoH. 2 I proposition 2012/13:30 Forskning och Innovation uttrycker regeringen en ambition att se över statens resursfördelningsmodell för UoH. I detta sammanhang poängterar regeringen vikten av att en framtida resursfördelningsmodell inkluderar samverkan. Regeringen har gett VINNOVA i uppdrag att ta fram ett förslag på UoHs samverkan med det omgivande samhället kan värderas. 3 I VINNOVAs regleringsbrev 2013 skriver regeringen: 4 VINNOVA ska, i samråd med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. I begreppet samverkan med det omgivande samhället avses samverkan med part som inte är universitet eller högskola. För uppdraget har avsatts 30 miljoner kronor 2013. För 2014 planeras anslaget för uppdraget vara 50 miljoner kronor och efterföljande år 60 miljoner kronor. De metoder och kriterier som tas fram ska utformas på ett sätt som gör det möjligt att användas i ett framtida resursfördelningssystem. Regleringsbrevsuppdraget återges i sin helhet i bilaga 1. Detta uppdrag återrapporteras årligen och ska slutredovisas 2016. 1 OECD (2013), Education at a Glance 2013. OECD (2013), OECD, Science, Technology and Industry Scoreboard 2013. OECD (2012), OECD, Science, Technology and Industry Outlook 2012. 2 Se exempelvis, Bengtsson L (2013), Utbildningssamverkan För jobb, innovation och företagande. Svenskt Näringsliv (2012), Högskolekvalitet 2012 Får studenter jobb efter examen? Håkansson, S; Elg, L & Nilsson, R (2011), Samverkansprogram för forskning och utveckling. Technolopolis (2012), Getting the Balance Right - Basic Research, Missions and Governance for Horizon 2020. Technopolis (2013), Long Term Industrial Impacts of the Swedish Competence Centres. Damvad (2011), Økonomiske effekter af erhvervslivets forskningssamarbejde med offentlige videninstitutioner. 3 Forskning och innovation 2012/13:30 4 Regeringsbeslut N2013/1162/FIN, 2013-02-28

5 (28) I propositionen Forskning och innovation 2012/13:30 har regeringen också gett Vetenskapsrådet (VR) i uppdrag att, utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor som innefattar kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans som gör det möjligt att fördela resurser på ett sådant sätt att det premierar kvalitet och prestation i forskning. 5 VRs uppdrag genomförs i samråd med Forte, Formas och VINNOVA och redovisas senast den 31 december 2014. I denna remiss ber VINNOVA om synpunkter på den modell för värdering av samverkan som VINNOVA avser att använda i 2015-års utlysning, vilken beskrivs i kapitel 3 och 4. I kapitel 2 beskrivs VINNOVAs arbetssätt för utformning av modellen. 2. Genomförande av VINNOVAs uppdrag Uppdraget började under mars 2013, och tidigt i processen har ett antal länders arbete med medelstilldelning gåtts igenom. 6 VINNOVA bedömer att det idag inte finns något land som på ett tydligt sätt tar hänsyn till samverkan i resursfördelningsmodellerna för forskning. Däremot finns exempel där viss del av samverkan ingår i modellerna. Av de internationella exempel som finns har VINNOVA i synnerhet tittat på systemen i Storbritannien och Australien eftersom de har relativt välutvecklade modeller, framför allt rörande forskningskvalitet, men även forskningens genomslag utanför akademin. 7,8 Erfarenheter från utveckling och användning av resursfördelningsmodeller visar att dessa bör: vara enkla och resurseffektiva vara kvalitetsdrivande utvecklas tillsammans med UoH blir ett verktyg i UoHs egen verksamhetsutveckling används i en transparent process 5 Utbildningsdepartementet, Uppdrag att utreda och lämna förslag till en modell för resursfördelning till universitet och högskolor som innefattar kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans, U2013/1700/F. 6 Se exempelvis EU Commission (2010), Assessing Europe s University-Based Research. OECD (2010), Performance-based Funding for Public Research in Tertiary Education Institutions. Undervisningsministeriet (2009), Styrning, och finansiering av universiteten från och med 2010. 7 VINNOVA har i februari 2013, tillsammans med VR och Formas, besökt Storbritannien, och i mars 2014 besökt Australien med syfte att öka kunskapen om respektive lands resursfördelningssystem. Lärdomar från resan till Storbritannien finns i Vetenskapsrådet (2013), Kartläggning av nationella system för utvärdering av forskningens kvalitet. 8 Group of eight Australian technology network of universities (2012), Excellence in Innovation. Research impacting our nation s future assessing the benefits.

6 (28) VINNOVAs utgångspunkt med regeringens uppdrag är att genomföra det i en öppen och inkluderande process, med ett brett angreppssätt, som bygger på tidigare dokumenterad kunskap, dagens erfarenheter och praktiska tester av modeller. Genomförandet av uppdraget under perioden 2013-04-01 2014-05-16 har strukturerats i fyra faser enligt Tabell 1 nedan. Tabell 1. Uppdragets genomförande Uppdragets faser Tidsperiod Fokus Fas 1 2013-04-01 2013-09-19 Planering, nationell och internationell kunskapsinventering och förankring Fas 2 2013-09-20 2014-01-29 Workshops med UoH, metodutveckling Fas 3 2014-01-30 2014-05-14 Arbetsmöten med UoH, värdering av kvalitet, metodutveckling och sammanställning av remiss Fas 4 2014-05-15 2014-12-31 Bearbetning av remissvar och utformning av utlysning Fas 5 2015-01-01 Genomförande av utlysning 2.1 Öppen och inkluderande process med brett perspektiv Utgångspunkten för genomförandet har varit ett brett perspektiv på lärosätenas samverkan i samtliga UoHs processer; forskning, utbildning och tillgängliggörande 9. 10 Vi har också tagit hänsyn till UoHs olika roller och förutsättningar. En annan utgångspunkt för genomförandet har varit internationell och nationell vetenskaplig- och policylitteratur och analyser som finns på samverkansområdet. I september 2014 kommer en litteraturöversikt av UoHs samverkansmönster och deras effekter att presenteras. Uppdragets tyngdpunkt har varit på iterativ utveckling genom intressentdialoger, främst med UoH. Tidigt i fas 1 gjordes en förfrågan till samtliga UoH om att utse en representant till den s.k. Stora arbetsgruppen. Sammanlagt har 27 lärosäten varit representerade i denna grupp och vid tre tillfällen har heldagsmöten genomförts. I fas 1 (se tabell 1) kartlades UoHs erfarenheter av att arbeta med samverkan och med att värdera denna. I fas 2 och 3 har ett antal workshops och mer fokuserade arbetsmöten genomförts med ett antal UoH. I fas 2 identifierades framgångsrika samverkansmönster och i fas 3 har dessa samverkansmönster sammanställts och kondenserats, vilket ligger till grund för den modell som presenteras i denna remiss. Sammanlagt har 25 lärosäten och ca 130 personer medverkat vid dessa 9 Vi har valt begreppet tillgängliggörande framför nyttiggörande eftersom vi anser att nyttiggörande kan vara en del av utbildning och forskning, i synnerhet med avseende på samverkan. Med tillgängliggörande avses aktiviteter som inte direkt har med forskning eller utbildning att göra men som är viktiga för att göra akademisk kunskap och kompetens tillgänglig för aktörer utanför akademin. 10 Högskolelagen (1992:1434)

7 (28) tillfällen. Parallellt har en rad presentationer och dialoger skett med intressenter som t.ex. Svenskt Näringsliv, V&A, SUHF, SKL, Teknikföretagen, RISE och fackliga företrädare. Under våren 2014 kommer VINNOVA att genomföra ytterligare dialoger med intressenter, inklusive Sveriges Förenade Studentkårer. Samrådsmöten för VINNOVAs och VRs uppdrag med Forte och Formas har genomförts ungefär varannan månad. Samråd sker också bland annat genom gemensamt deltagande i seminarier. 2.2 Test av modeller Pilot 1 och Pilot 2 Inom ramen för uppdraget har regeringen anslagit medel för att genom utlysningar fördela medel till samverkan i konkurrens mellan olika lärosäten. En sådan utlysning kommer att genomföras 2015 och ytterligare en 2016. Dessa utlysningar ses som piloter i den fortsatta utvecklingen av modellen för att värdera samverkan, vilket kommer ligga till grund för VINNOVAs slutgiltiga förslag till regeringen om modell för att värdera samverkan. Denna remiss beskriver den modell som VINNOVA planerar att använda i utlysningen 2015, dvs. pilot 1. Baserat på erfarenheterna av denna utlysning revideras modellen och inför utlysningen 2016, dvs. pilot 2. Nedan beskrivs tidplanen för utlysningarna: Utlysning, Pilot 1 öppnas årsskiftet 2014/15 stängs 2015-06-01 bedömning 2015-06-02 2015-09-15 utbetalning av medel i oktober 2015 analys av utfall och revidering av modell under november 2015 Utlysning, Pilot 2 öppnas 2015-12-01 stängs 2016-03-01 bedömning 2016-03-01 2016-06-30 utbetalning av medel i september 2016 analys av utfall och slutrapport till regeringen i december 2016 De samlade erfarenheterna från uppdraget och de två genomförda utlysningarna kommer att slutrapporteras till regeringen 2016. I det sammanhanget kommer VINNOVA att ge rekommendationer om hur samverkan bör värderas inom ramen för en samlad resursfördelningsmodell för UoH. Uppdraget återrapporteras dessutom årligen till Näringsdepartementet.

8 (28) 3. Modell för värdering av samverkan I denna remiss föreslår VINNOVA en modell för att bedöma prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. I modellen definieras samverkan som en interaktiv process som skapar ömsesidig nytta, både för lärosäten och samverkanspartners. Samverkan ses inte som en enskild verksamhet utan som integrerad i lärosätenas kärnprocesser, till vilka utbildning, forskning och tillgängliggörande av kunskap räknas. Samverkan i denna modell skiljer sig således något från hur UoHs uppgift rörande samverkan beskrivs i Högskolelagen 11. Samverkan anses vara beroende av lärosätenas ledning, organisering och 12, 13 incitamentsstrukturer, varför dessa aspekter också beaktas i värderingen. Modellen bygger på följande principer som baserats på dialoger med lärosätena och samverkansparter och uppdraget: UoH ska ha nytta av modellen i sitt utvecklingsarbete för samverkan UoH ska kunna påverka den samverkan som värderas i modellen Modellen ska värdera framgångsrika samverkansmönster 14 Samverkan ska värderas på ett tydligt, enkelt, transparent och robust sätt Modellen ska vara kostnadseffektiv Modellen ska utvecklas i en öppen process med förankring hos intressenter Modellen ska kunna användas i ett framtida resursfördelningssystem 3.1 Modellens utformning VINNOVAs förslag till modell för värdering av samverkan baseras på en samlad bedömning av en expertpanel. En översiktlig beskrivning av modellen ges i figur 1. Den samlade bedömningen innebär att inga enskilda underlag eller indikatorer direkt ska styra resursfördelningen utan alla underlag bedöms av expertpanelen och deras samlade bedömning ligger till grund för resursfördelningen. Expertpanelen ska vara internationellt sammansatt. Panelen ska inkludera personer med erfarenhet från praktiskt och strategiskt arbete med samverkan samt ha god kännedom om det svenska UoH-systemet och UoHs specifika förutsättningar. Ambitionen är att sammansättningen, så långt det är möjligt, ska spegla UoHs ämnesmässiga bredd. Panelen utgörs av 9 ledamöter, varav en 11 Högskolelagen (1992:1434) 12 Högskoleverket (2008), Högskolan samverkar vidare Utvecklingen 2004-07. 13 Science Business Innovation board (2012), Making Industry-University Partnership Work lessons from successful collaborations. www.sciencebusiness.net 14 Med framgångsrika samverkansmönster menar VINNOVA sådana samverkansaktiviteter som antas bidra till positiva resultat och effekter för UoH och omgivande samhälle. Se bilaga 5 för en beskrivning av hur dessa mönster identifierats.

9 (28) ordförande. Av paneldeltagarna ska 5 ledamöter ha sin tillhörighet utanför och 4 inom UoH. Den samlade bedömningen görs baserat på två underlag självvärdering och samverkanspartsvärdering. För att ta hänsyn till respektive UoHs förutsättningar kommer bedömningspanelen ha tillgång till bakgrundsinformation bestående av officiell statistik om UoHs verksamhet som VINNOVA sammanställer, samt beskrivningar från UoH själva. Beskrivningarna som UoH gör inkluderar också en beskrivning av den kontext som UoH verkar i, se bilaga 4. Figur 1. Översiktlig modellbeskrivning 3.3 Bedömningskriterier Bedömningen av samverkan i denna modell utgår från och ligger i linje med litteratur rörande hur man bedömer samverkan. 15 Bedömningen av kvalitet och prestation i samverkan görs med avseende på fyra perspektiv Samverkansstrategi Implementering Samverkansaktiviteter Samverkansresultat I bedömningen av respektive perspektiv kommer ett antal bedömningskriterier att användas för var och en av kärnprocesserna forskning utbildning och 15 SPRU, (2002), Measuring third-stream activities

10 (28) tillgängliggörande. Varje perspektiv bedöms utifrån dess kvalitet och prestation. Förslag till bedömningskriterier framgår av tabell 2. Tabell 2. De fyra samverkansperspektiven samt bedömningskriterier 1. Samverkansstrategi tydlig och förankrad strategi för lärosätets samverkan med det omgivande samhället * Dokumenterad strategi med tydliga mål beslutat på ledningsnivå För utbildning, * Förankrad och känd forskning resp. * Kontinuerlig uppföljning och utveckling av strategin tillgängliggörande 2. Implementering koppling till interna prioriteringar som meritering och resursfördelning * Integrering av och resurser för samverkan i lärosätets kärnprocesser I utbildning, * Samverkan belönas i lärosätets interna resursfördelningssystem forskning resp. * Samverkan belönas vid rekrytering och meritering tillgängliggörande * Strategin följs upp och utvecklar lärosätets interna processer 3. Samverkansaktiviteter omfattning, utveckling och uppföljning * Samverkansparter och övriga delar av samhället involveras i lärosätets kärnprocesser * Omfattning av samverkansaktiviteter på lärosätet * Kontinuerlig uppföljning och utveckling av samverkansaktiviteter För utbildning, forskning resp. tillgängliggörande 4. Samverkansresultat resultat av samverkan på lärosätets utveckling samt värdeskapande i samhället * Utveckling och påverkan på lärosätets egna kärnprocesser I utbildning, * Bidrag till värdeskapande hos samverkansparter och övriga delar av forskning resp. samhället tillgängliggörande Bedömningen görs med utgångspunkt i EU-kommissionens gemensamma betygsskala som används av VINNOVA i bedömningar. 16 Betygsskalan går från 0 till 5 (med enbart hela betygssteg). Den generiska EU-skalan har anpassats för att användas vid samlad bedömning av samverkan. 0) UoHs samverkan med det omgivande samhället kan inte bedömas, då underlag saknas eller är ofullständigt. 1) Otillräckligt UoHs samverkan med det omgivande samhället uppfyller inte bedömningskriteriet, eller allvarliga brister föreligger. 2) Godtagbar UoHs samverkan med det omgivande samhället uppfyller bedömningskriteriet, men det finns betydande brister. 3) Bra UoHs samverkan med det omgivande samhället uppfyller bedömningskriteriet, men förbättringar är önskvärda. 16 VINNOVA (2012), Bedömningsarbete på VINNOVA Principer, kriterier, betygsskala och verktyg. EU Comission (2013), HORIZON 2020, Grants Manual Selection on: proposal submission and evaluation

11 (28) 4) Mycket bra UoHs samverkan med det omgivande samhället uppfyller bedömningskriteriet, men vissa förbättringar är möjliga. 5) Utmärkt UoHs samverkan med det omgivande samhället uppfyller bedömningskriteriet utmärkt och eventuella brister är försumbara. Den samlade bedömningen per perspektiv sammanfattas i ett betyg och en motivering, som framgår av tabell 3. Tabell 3. Bedömningsformulär Bedömningskriterier Utbildning Kärnprocesser Forskning Tillgängliggörande Sammanfattande bedömning per perspektiv Samverkansstrategi Kvalitet och prestation Implementering Samverkansaktiviteter Samverkansresultat Sammanfattande betyg och motivering På basis av dessa bedömningar görs sedan en samlad bedömning av lärosätets kvalitet och prestation i samverkan med omgivande samhället med ett sammanfattande betyg och motivering. Som riktlinje till bedömarna inför piloten 2015 så föreslår VINNOVA att de olika perspektiven av samverkan viktas lika. 3.4 Medelsfördelning Inom ramen för utlysningarna 2015 och 2016 ska 60 miljoner kronor per år fördelas baserat på kvalitet och prestation i samverkan. För fördelningen för det första året, år 2015, har VINNOVA två alternativa fördelningsmodeller som vi i denna remiss önskar att få synpunkter på. För piloten 2015 förordar VINNOVA alternativ1. Alternativ 1 Fördelningen baseras enbart på lärosätets betyg i den samlade bedömningen av kvalitet och prestation i samverkan. Betygen 0 och 1 ger då inte ge någon medelstilldelning. För betyg 2-5 föreslås att medeltilldelningen ställs direkt i relation till erhållet betyg. Detta innebär att samtliga lärosäten med ett visst betyg tilldelas lika mycket resurser.

12 (28) Alternativ 2 Fördelningen baseras, förutom på betyget i den samlade bedömningen, även på en volymkomponent. Volymkomponenten innebär att betyget viktas med avseende på lärosätets storlek, exempelvis total omsättning. Detta innebär att ett större lärosäte erhåller en högre tilldelning än ett mindre lärosäte med samma betyg. Liksom i alternativ 1 föreslås betygen 0 och 1 inte ge någon medelstilldelning. För betyg 2-5 föreslås att medeltilldelningen ställs i relation till erhållet betyg. Fördelningsprinciperna för utlysning 2, år 2016, kommer att baseras på erfarenheterna av 2015 års utlysning. Utveckling av ett framtida resursfördelningssystem för UoH avgörs av politiska processer. Andelen medel som ska fördelas i ett sådant system kan bli väsentligt större än i de två utlysningar VINNOVA gör. Därför kommer VINNOVA att ta noggrann hänsyn till detta i vårt slutgiltiga förslag. Principerna i det slutliga förslaget till regeringen kommer dock att baseras på erfarenheterna från dessa utlysningar. 4. Bedömningsunderlag Bedömningsunderlagen ska ge bästa möjliga underlag för att bedöma kvalitet och prestation i samverkan, i enlighet med bedömningskriterierna ovan. Det huvudsakliga bedömningsunderlaget utgörs av en självvärdering, där UoH själva lyfter fram och tydliggör kvalitet och prestation i samverkan inom ramen för verksamhetens kärnprocesser. Detta görs genom att presentera kvalitativa beskrivningar som underbyggs med indikatorer och de kvalitativa dokument som lärosätena själva väljer ut för att validera de fyra perspektiven på samverkan (bilaga 2). Ett annat bedömningsunderlag utgörs av en enkät till UoHs samverkansparter, en s.k. samverkanspartsvärdering (bilaga 3). 4.1 Självvärdering och samverkanspartsvärdering I självvärderingen framställer UoH själva de fyra perspektiven på samverkan genom kvalitativa beskrivningar. För förslag på struktur på självvärderingen, se bilaga 2. Beskrivningarna förväntas underbyggas av de dokument och indikatorer som UoH anser bäst underbygger kvalitet och prestation i samverkan enligt bedömningskriterierna. Strukturen av samverkansmönster som arbetats fram inom uppdraget, kan användas som en guide för arbetet med självvärderingen (se bilaga 5). Exempel på indikatorer som kan användas för att underbygga beskrivningarna finns också i bilaga 5. Enkäten till samverkansparterna utformas av VINNOVA och skickas till de samverkansparter som lärosätena lyfter fram som viktiga i deras verksamhet. Samverkanspartsvärderingen har två syften. Dels ska samverkanspartsvärderingen ge bedömarna en bild av hur samverkansparterna uppfattar deras möjlighet till att delta i utformning och genomförande av lärosätet samverkansarbete. Dels ska

13 (28) samverkanspartsvärderingen ge bedömarna en bild av hur parterna värderar nyttan med samverkansarbetet på lärosätet. Bedömningsunderlagens innehåll och funktion framgår av tabell 4. Tabell 4. Bedömningsunderlagens innehåll och funktion Bedömningsunderlag Beskrivningar i självvärdering a) Samverkansstrategi b) Implementering c) Samverkansaktiviteter d) Samverkansresultat i UoH Enkät till samverkansparter e) Involvering f) Samverkansresultat hos externa intressenter Beskrivningar underbyggs av: Dokumentation Väljs av UoH Indikatorer Väljs av UoH Dokumentation (svar på enkät) Görs av samverkansparter Strukturen i självvärderingen följer de fyra perspektiven på samverkan för bedömningsprocessen. Mallen för självvärderingen redovisas i bilaga 2. Frågeområden i enkäten till samverkansparterna framgår av bilaga 3. Tydligare frågeställningar, kommer att arbetas fram under våren i dialog med intressenterna. 4.2 Bakgrundsinformation De svenska lärosätena verkar i olika sammanhang och under olika förutsättningar, vilket påverkar deras samverkan. Därför är det viktigt att vid en värdering av kvalitet och prestation i samverkan kunna ta hänsyn till detta. Utöver självvärderingen ska UoH bifoga bakgrundsinformation där respektive lärosätes profil och ambition beskrivs i syfte att ge underlag för respektive UoHs förutsättningar. Detta bildar, tillsammans med officiella statistiska uppgifter, en bakgrund till bedömningen av UoHs kvalitet och prestation i samverkan. Exempel på statistiska uppgifter som föreslås finnas som bakgrund i bedömningsprocessen framgår av bilaga 4. De slutgiltiga uppgifterna kan komma att kompletteras efter samråd med bedömarna. 5. Förväntningar på remissvar Med detta förslag vill vi ha en fortsatt konstruktiv diskussion om hur förslaget kan vidareutvecklas för att bidra till att stärka svensk forskning, utbildning och konkurrenskraft. VINNOVA ser fram emot att få konkreta förbättringsförslag senast den 26 augusti 2014. Vårt mål är att kunna genomföra en så bra första pilot som möjligt för att värdera samverkan. Vår förhoppning är att all framgångsrik samverkan kan få den uppmärksamhet den förtjänar.

14 (28) Remissvaret skickas in till VINNVOA@VINNOVA.se. För eventuella frågor kontakta: Maria Landgren, chefsstrateg Maria.Landgren@VINNOVA.se Telefon: 08-473 31 56

15 (28) Bilaga 1 VINNOVAs uppdrag enligt regleringsbrevet Regeringsbeslut 2013-02-28, N2013/1162/FIN Utdrag ur Regleringsbrevet 2013: VINNOVA ska, i samråd med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, i termer av relevans och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. I begreppet samverkan med det omgivande samhället avses samverkan med part som inte är UoH. För uppdraget har avsatts 30 miljoner kronor 2013. För 2014 planeras anslaget för uppdraget vara 50 miljoner kronor och efterföljande år 60 miljoner kronor. I arbetet med att utforma metod och kriterier bör lärdomar och synpunkter från lärosäten och forskningsfinansiärer beaktas. Vidare bör även synpunkter från näringsliv, forskningsinstitut, organisationer, samt offentlig sektor på nationell och regional nivå, beaktas. Dessutom bör en internationell utblick göras och lärdomar från detta beaktas. De metoder och kriterier som tas fram ska utformas på ett sätt som gör det möjligt att användas i ett framtida resursfördelningssystem. Det är viktigt med ett löpande utvecklingsarbete i syfte att förbättra och kvalitetssäkra statistik och metoder för att bedöma och visa på resultaten av samverkan och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Baserat på den modell och de kriterier som utvecklas ska VINNOVA genomföra utlysning och fördela medel. Medlen ska fördelas till de lärosäten som efter ett ansökningsförfarande bedöms visa bäst kvalitet och prestation i samverkan med det omgivande samhället. Under en initial utvecklingsfas kan medel vid behov användas för lärosätens medverkan i utformning av modell och kriterier. Uppdragets bakgrund beskrivs närmare i avsnitt 6.3 i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30). Uppdraget anknyter även till det uppdrag om ett framtida resursfördelningssystem som ges till Vetenskapsrådet enligt avsnitt 6.2.4 i samma proposition. VINNOVA ska ansvara för uppföljning och utvärdering av satsningen. VINNOVA ska delredovisa uppdraget i samband med årsredovisningen. I delredovisningen ska framgå hur medlen fördelats och hur modellen utvecklats.

16 (28) Bilaga 2 Självvärdering En huvuddel av underlaget inför bedömningen skickas in av lärosätena i form av en självvärdering. Syftet med självvärderingen är att ge bedömarna en så verklighetsnära framställning av samverkan som möjligt. Utgångspunkten för självvärderingen är kvalitativa beskrivningar av samverkan där UoH själva lyfter fram och tydliggör kvalitet och prestation i samverkan inom ramen för verksamhetens kärnprocesser. Den bedömningsmall som bedömarna följer utgör strukturen för hur UoH ska redovisa underlaget i självvärderingen. I denna bilaga ger vi ett förslag till struktur för självvärderingen. Denna struktur utgår ifrån de samverkansmönster som presenteras i bilaga 5. Dessa mönster guidar även UoH i identifieringen av lämpliga indikatorer. Dock tar struktur för självvärderingen inte helt hänsyn till samtliga samverkansmönstren. För att underbygga beskrivningarna ska de kompletteras med lämpliga indikatorer och dokument i den mån de finns tillgängliga. Dessa väljs av lärosätena själva. Självvärderingen bör inte överskrida 6 000 ord eller 25 sidor och inkludera kvalitativa beskrivningar samt referenser till relevanta dokument och indikatorer. Refererade dokument och underlag för indikatorer bifogas i separata bilagor. Nedan redovisas den struktur som självvärderingen i huvudsak vänts följa. Perspektiv 1. Samverkansstrategi Följande frågor besvaras med avseende på bedömningskriterierna och för respektive kärnprocess forskning, utveckling och tillgängliggörande. A) Hur arbetar lärosätet strategiskt med samverkan? a. Har lärosätet strategidokument eller motsvarande som rör samverkan? b. Hur väl är det strategiska arbetet förankrat hos lärosätesledningen och i den övriga organisationen? c. Hur har strategier för samverkan kommunicerats med relevanta externa aktörer? B) Hur har lärosätet arbetat med att utveckla och förverkliga målbilder för samverkan, inklusive analyser av förutsättningar och implementeringsstrategier? C) Hur arbetar man med uppföljning och utveckling av det strategiska arbetet för samverkan? Perspektiv 2. Implementering Följande frågor besvaras med avseende på bedömningskriterierna och för respektive kärnprocess forskning, utveckling och tillgängliggörande. A) Vilka resurser har allokerats för arbete med samverkan? B) Vilka stödprocesser för samverkan finns och hur välkända är de bland anställda och studenter?

17 (28) C) Belönas samverkansaspekter i resursfördelnings- och meriteringssystem? D) Sker det prioriteringar baserat på en strategi eller liknande för samverkan? Perspektiv 3. Samverkansaktiviteter I denna del av självvärderingen redovisas mönstret av samverkansaktiviteter för UoH. Beskrivningen ska göras med avseende på bedömningskriterierna. Fokus ligger på att redovisa omfattningen av samverkansaktiviteterna. Denna redovisning kan följa strukturen som ges i checklistan nedan. Det finns ingen förväntan på att alla typer av aktiviteter ska beaktas utan fokus ska ligga på de som är relevanta för det specifika lärosätet. I bilaga 5 finns en mer detaljerad beskrivning av samverkansmönstren. A) Samverkansaktiviteter för utbildning a. Samverkan i grundutbildningen i. Omvärldsinfluenser (formaliserade studiebesök hos extern part, externa lärare, gästföreläsare och mentorer) ii. Praktiska moment med aktiv extern part (examensarbete eller motsvarande med aktiv extern bihandledare, praktik hos extern part, projektarbeten med aktiv extern part) b. Uppdragsutbildning i. Samverkan i samband med genomförande av utbildning ii. Dialog kring utformning av uppdragsutbildning c. Samverkan i utveckling av externa utbildningar d. Studentinitiativ i. Studentföretagande sprunget ur utbildning ii. Studentföretagande sprunget ur lärosätenas stödsystem iii. Övriga studentinitiativ sprunget ur lärosätenas verksamhet B) Samverkansaktiviteter för forskning a. Samverkan i forskarutbildning i. Omvärldsinfluenser (formaliserat studiebesök hos extern part, externa lärare, gästföreläsare och mentorer med yrkeserfarenhet) ii. Praktiska moment med aktiv extern part (externa doktorandhandledare, doktorandmedverkan i samverkansforskningsprojekt) b. Samverkan för kunskaps-utveckling i. Utveckling av forskningsagenda med icke-akademiska parter ii. Forskningsansökningar med icke-akademisk part iii. Forskning tillsammans med icke-akademisk aktiv part (samverkansforskning, aktionsforskning och uppdragsforskning med betydande samverkan) iv. Icke-akademisk part i styr- och referensgrupper för forskningsprojekt c. Samverkan kring infrastruktur (inklusive tillgång till infrastruktur hos extern part) d. Personrörlighet i. Anställning eller placering av lärosätets personal i icke-akademisk miljö ii. Anställning eller placering av extern personal på lärosätet iii. Adjungerade forskare iv. Doktorander med annan anställning

18 (28) C) Samverkansmönster för tillgängliggörande a. Samverkan genom rådgivning i. Samverkan vid konferenser och seminarier (deltagande på praktikerkonferenser och seminarier, arrangerande av akademiska konferenser med betydande externt deltagande) ii. Konsultverksamhet baserad på expertkompetens iii. Mentorskap iv. Underlag till icke-akademiska processer v. Externa förtroendeuppdrag b. Samverkan kring samhällsdebatten i. Populärvetenskapliga publiceringar med extern part ii. Deltagande i aktiviteter riktade mot allmänheten iii. Ideellt deltagande i föreningar med relevans för expertkompetensen iv. Inspirationsföreläsningar av extern part v. Expert i mediesammanhang c. Nätverkande (deltagande, utveckling och upprätthållande av formella och informella nätverk med betydande externt deltagande) d. Samverkan kring samhällsutveckling i. Utveckling av produkter, tjänster, idéer och kulturbärare (som ej är direkt forskningsresultat)med extern part ii. Bolagsbildning med extern part iii. Arbete kring samhällsutmaningar med extern part Perspektiv 4. Samverkansresultat hos UoH Följande frågor besvaras med avseende på bedömningskriterierna och för respektive kärnprocess forskning, utveckling och tillgängliggörande. Vilka övergripande resultat hos lärosätet har samverkansaktiviteterna gett upphov till? A) Hur har samverkan påverkat kärnprocessens inriktning och kvalitet? B) Hur har samverkan påverkat kunskapsutvecklingen? C) Har samverkan lett till att nya resurser mobiliserats? D) Vilka andra typer av resultat har samverkan gett upphov till?

19 (28) Bilaga 3 Samverkanspartsvärdering Syftet med samverkanspartsvärderingen är att komplettera självvärderingens underlag. Kompletteringen avser samverkansperspektiven 3 och 4. Kompletteringen för perspektiv 3 avser att ge underlag för hur samverkansparterna uppfattar deras möjlighet till att delta i utformning och genomförande av lärosätet samverkansarbete. Kompletteringen för perspektiv 4 avser att ge underlag för hur parterna värderar resultaten av samverkansarbetet. I denna remiss pekas bara frågeområden ut som samverkanspartsvärderingen kommer belysa. Dessa områden utgår från de samverkansmönster som presenteras i bilaga 5. Tydligare frågeställningar kommer att arbetas fram under våren i dialog med intressenterna. Enkäten kommer att skickas till de samverkansparter som lärosätena lyfter fram som viktiga för deras respektive verksamhet. Samverkanspartsvärderingen omfattar frågeområdena A och B där A avser perspektiv 3 och B perspektiv 4: A. Involvering i utformning och genomförande av samverkansaktiviteter Möjlighet att påverka utbildningens relevans (inklusive uppdragsutbildning) Möjlighet att påverka forskningens och forskarutbildningens inriktning Möjlighet att dela infrastruktur Enkelhet att komma i kontakt med forskare och studenter B. Bidrag till värdeskapande hos externa aktörer Kvalitet på humankapital från utbildning kopplat till samverkan Personrörlighet Uppbyggnad och tillgång till nätverk Gemensam kunskapsutveckling Påverkan på verksamhetens inriktning Rådgivning och vägledning

20 (28) Bilaga 4 Bakgrundsinformation Utöver självvärderingen ska UoH bifoga beskrivande bakgrundsinformation där respektive lärosätes profil, roll och ambition beskrivs i syfte att ge underlag för respektive UoHs förutsättningar. Detta utgör alltså inte ett underlag för bedömning utan för att sätta respektive UoHs självvärdering i ett sammanhang. Denna bakgrundinformation kan exempelvis omfatta följande dimensioner: A. Forskning- och utbildningsprofil Bredd i forskningsprofil Bredd i utbildningsprofil Balans mellan forskning och undervisning B. Typ av region i vilken UoH verkar Storlek och täthet Näringsstruktur Roll i den kontexten Dessa beskrivningar kompletteras med officiell statistik om UoH. Följande nyckeltal föreslås: 1. Storlek Totala intäkter Antal anställda (helårspersoner) Antal helårsstudenter 2. Balans mellan utbildning och forskning Totala intäkter för grundutbildning i förhållande till totala intäkter för forskning och forskarutbildning 3. Forsknings- och utbildningsprofil Antal doktorsexamina fördelat på vetenskapsområden Antal helårsstudenter fördelat på vetenskapsområden Forskningsintäkter fördelat över olika typer av källor

21 (28) Bilaga 5 Samverkansmönster och indikatorer som underlag för självvärdering Utgångspunkten för designen av mallar för underlag och bedömning av samverkan har varit framgångsrika samverkansmönster som identifierats i ett antal steg. Bilden nedan visar processen som använts för att identifiera framgångsrika samverkansmönster samt förslagen på generella indikatorer som kan användas för att underbygga beskrivningarna. Siffrorna indikerar stegen i processen och de gröna rektanglarna underlagen för stegen. Figur 1. Översikt över processen för att identifiera samverkansmönster Samverkansmönstren har identifierats i workshops inom ramen för VINNOVAs arbete med uppdraget, i den forskningspolitiska litteraturen och i utredningar och policystudier. I september 2014 presenteras en rapport som beskriver och illustrerar dessa samverkansmönster och deras typeffekter. Referenslista för ovan nämnda typer av källor kommer att presenteras i denna rapport. Självvärderingen har utformats med utgångspunkt i dessa mönster och i relation till bedömningskriterierna. Utformningen av självvärderingen har även påverkats av de principer som tecknats för modellen: UoH ska ha nytta av modellen i sitt utvecklingsarbete för samverkan UoH ska kunna påverka den samverkan som värderas i modellen Modellen ska värdera framgångsrika samverkansmönster Samverkan ska värderas på ett tydligt, enkelt, transparent och robust sätt Modellen ska vara kostnadseffektiv Modellen ska utvecklas i en öppen process med förankring hos intressenter Modellen ska kunna användas i ett framtida resursfördelningssystem

22 (28) Ur samverkansmönstren har även ett antal kvantitativa indikatorer identifierats som kan användas för att underbygga kvalitativa beskrivningar av samverkansmönster. Urvalet av indikatorer har även baserats på lärdomar från utredningar och policystudier samt erfarenheter från användandet av befintlig statistik. I urvalet av indikatorer har hänsyn även tagits till relevanta ovanstående principer rörande enkelhet, transparens och kostnadseffektivitet. Även tydliga inspel från UoH-representanter har bidragit till samverkansmönstren med kompletterande indikatorer. Trots att samverkansmönstret inte helt överlappar med strukturen i självvärderingen och bedömningskriterierna kan materialet i figurerna 1-6 i denna bilaga guida UoH i identifieringen av lämpliga indikatorer. Nedan följer figurer med de kondenserade samverkansmönstren. Bedömningskriterierna och självvärderingen har delvis en annan struktur än samverkansmönstren. Figur 1 till figur 4 inkluderar samverkansmönster i kärnprocesserna utbildning forskning och tillgängliggörande. Dessa relaterar till perspektiv 3 av självvärderingen och bedömningskriterierna (se tabell 2 i remissen). Figur 5 och 6 inkluderar samverkansmönster som rör stödprocesser för samverkan. Dessa relaterar delvis till perspektiv 1 och 2 av självvärderingen och bedömningskriterierna. Självvärderingens fjärde perspektiv täcks inte in av samverkansmönstren. Till varje kärnprocess finns förslag på indikatorer som kan användas för att underbygga självvärderingen. För att ge överblick har mönstren delats upp i sex olika figurer. Ljusgula fält indikerar de kondenserade samverkansmönstren. Rosa, plommon och ljusblåa fält visar vilka samverkansmönster som kan underbyggas av en kvantitativ indikator. Bruna fält visar samverkansmönster som VINNOVA bedömer vara svårare att underbyggas med kvantitativa indikatorer.

23 (28) Figur 1. Samverkansmönster för utbildning VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS POST: VINNOVA, SE-101 58 Stockholm BESÖK/OFFICE: Mäster Samuelsgatan 56 FAKTUROR/INVOICES: VINNOVA, FE 34, SE-833 26 Strömsund LEVERANSER/DELIVERIES: Klara Norra Kyrkogata 14, SE-111 22 Stockholm TEL: +46 (0)8 473 3000 FAX: +46 (0)8 473 3005 VINNOVA@VINNOVA.SE VINNOVA.SE ORG/VAT: 202100-5216/SE202100-521601

24 (28) Figur 2. Samverkansmönster för forskning (del 1)

25 (28) Figur 3. Samverkansmönster för forskning (del 2)

26 (28) Figur 4. Samverkansmönster för tillgängliggörande

27 (28) Figur 5. Samverkansmönster för stödprocesser (del 1)

28 (28) Figur 6. Samverkansmönster för stödprocesser (del 2)