HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN

HÅLLBARHETSBOKSLUT 2005 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2005 års Miljöpristagare Till en verksamhet inom kommunens förvaltningar och bolag som under det gångna året bedrivit ett förtjänstfullt och engagerat miljöarbete. Inger Lindström och Kenneth Kvist på förskolan Hattstugan, samt Jan Lycke och Kari Noukkala på kommunens vaktmästeri. Smedjebackens kommun Juni 2006 1

Innehåll sid Inledning 3 Agenda 21- Miljöpolicy 4 Nationella miljömål 5 Miljöledning 6 Smedjebacken Energi 7 Bärkehus AB 8 Folkhälsomål 9 Barnkonventionen 10 Alkohol och drogpolicy, Friskvårdspolicy, 11 Jämställdhet och mångfaldspolicy, Handikapplan, Översiktsplanen 12-17 Kommunförbundets Gröna Nyckeltal 18-24 Kontaktpersoner 25 OM HÅLLBARHETSBOKSLUTET De olika avsnitten beskriver mål och uppföljning av såväl de nationella som lokala mål som styr Smedjebackens kommun mot en hållbar utveckling. Är du intresserad av att veta mer så finns det i slutet på dokumentet en lista med kontaktpersoner. Hållbarhetsbokslutets innehåll har diskuterats fram av en grupp sakkunniga inom kommunen. Foto: Anna-Maria Kraft (s.4,5,12,14,15,16,17,23, samt sidhuvud), Fridhems Förskola (s. 21), Kerstin Angberg-Morgården (s.3,25), Bildarkiv (s.10,24), Nya Ludvika Tidning (s.6), Tommy Norgren (s.7,22), Vesa Panula (s. 8) 2

Inledning Sveriges övergripande miljömål är att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöfrågorna är lösta. Regeringens riktningsangivelse, det så kallade generationsmålet, är en utmaning för hela samhället att delta i arbetet för en hållbar utveckling- det vill säga en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredställa sina behov. Regeringen har dessutom beslutat om skrivelsen, Strategiska utmaningar, där fyra områden kommer att stå i fokus under den kommande mandatperioden. Bygga samhället hållbart, Stimulera till en god hälsa på lika villkor, Möta den demografiska utmaningen och Främja en hållbar tillväxt. Syftet med Hållbarhetsbokslutet, som presenteras för andra året i rad, är att försöka ge en bild av på vilket sätt verksamheten inom Smedjebackens kommun påverkar vår omgivning och vad som gjorts för att styra utvecklingen till ett mer hållbart samhälle. Genom vårt nuvarande och kommande arbete närmar vi oss visionen att Smedjebackens kommun ska vara ett föredöme när det gäller hållbarhetsfrågor. Delar av personalen från Miljö och byggkontoret som deltog i Stiftelsen Håll Sverige Rents kampanj, Skräpplockarveckan. 3

Agenda 21 I juni 1992 hölls FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janerio i Brasilien. Agenda 21 anger en vision inför det 21;a århundradet och ger förslag på färdriktning för att vi ska få ett långsiktigt hållbart samhälle. I kommunens miljöarbete ryms allt ifrån effektiv källsortering, verksamheternas miljöprogram och en KRAV-vecka som riktar sig till näringsidkare inom kommunen till målformuleringar om bilar drivna med alternativt bränsle. Agenda 21-målens program påverkar samtliga verksamhetsplaner (exempelvis avfallsplanen och VAplanen). Miljöpolicy Smedjebackens miljöpolicy betonar den långsiktigt hållbara utvecklingen. Inriktningen mot miljöanpassad upphandling har fått genomslagskraft, likaså hushållning med naturresurser. Smedjebackens kommun arbetar för att effektivisera användningen av naturresurser och för att miljöanpassa alla delar av verksamheten i enlighet med kretsloppsprincipen. Smedjebackens kommun ska uppfylla kraven i lämpliga lagar och bestämmelser, samt i sitt miljöarbete inrikta sig på ständiga förbättringar av såväl den yttre som den inre miljön. Smedjebackens kommun utbildar alla anställda och förtroendevalda så att grundläggande förståelse för miljöfrågor genomsyrar organisationen och så att de enskilda individerna kan vara pådrivande, kunskapsspridande och inspirerande både inom den egna organisationen och gentemot övriga kommuninvånare. Kolbäcksån vid Söppenmyren De miljökrav som ställs inom den egna verksamheten skall också ställas på leverantörer och entreprenörer som anlitas av kommunen. Smedjebackens kommun skall i sin rådgivande verksamhet verka för att inspirera företag och privatpersoner i kommunen till miljöriktiga och kretsloppsanpassade lösningar. Miljöarbetet inom den kommunala verksamheten bygger på eget ansvar hos varje medarbetare och på att kommunens förvaltningar och bolag samarbetar mot ett gemensamt mål. 4

Nationella miljömål 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och i nov. 2005 kompletterades målen med mål nummer 16. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv Ett lokalt miljömålsseminarium hölls 2003, med politiker och tjänstemän i kommunen, samt tjänstemän från Länsstyrelsen. Vid redovisningen lyftes dessa frågor fram som de mest prioriterade: Vatten Dricksvattenkvalitet Sjöar och vattendrag Klimat och luft Energibesparing Fjärrvärmeutbyggnad Öppet landskap Naturvärden Kulturvärden Avlopp Enskilda Avloppsreningsverk Förorenad mark Gruvområden Barnens säkerhet Kemikalier Transporter Seminariet ledde till att följande miljömål prioriterades i Smedjebackens kommun: 1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 7. Ingen övergödning 9. Grundvatten av god kvalitet 15. God bebyggd miljö Åtgärder inom dessa miljömål redovisas i samband med översiktplanens strategier, då arbetet ofta går hand i hand. När det gäller övriga miljömål kan följande noteras. Mål 10 och 14 är inte tillämpbara i Smedjebacken. När det gäller mål 5, 12 och 13 är kommunens möjligheter till åtgärder små. När det gäller mål 13, Ett rikt odlingslandskap har dock kommunens inköp av ekologiska produkter en viss betydelse. Mål 2, 6, 8 och 11 behandlar frågor som inte är några stora problem i Smedjebacken och eventuella åtgärder skulle därför betyda relativt lite. Kommunens kalkningsprogram har redan idag stor påverkan på mål 3. By Mål 16 är nytt och det är ännu inte klart i vilken omfattning kommunen kommer att arbeta mot detta mål. 5

Miljöledning Miljöledningsarbetet inom kommunens organisation, innebär kontinuerliga revisioner av de olika enheternas lokala miljöprogram. Arbetet inriktas på den standard som finns i ISO 14001, eller för skolans del alternativt Skolverkets standard för miljöskolor eller Grön Flagg som Håll Sverige Rent introducerar. Inom miljöledningsarbetet ryms också vissa utåtriktade aktiviteter. En redovisning av delar av miljöledningsarbetet under 2005 redovisas nedan: KRAV-veckan, vecka 42, som 2005 arrangerades för sjunde gången, vänder sig till de lokala näringsidkarna, matvaruaffärer samt till förskole- och skolkök, med uppmaning att öka användandet av ekologiska varor. Kaffe KRAV-kampanj genomfördes i samarbete med Ludvika Agenda 21 och riktade sig till kunder på två matvaruaffärer i Smedjebackens kommun. Inom kommunens organisation finns ett femtiotal miljösamordnare som fått en halvdags miljöutbildning. 2005 var temat på utbildningen, Internt miljöarbete såväl inom kommunen som hos de lokala företagen. Ett 15-tal internmiljörevisioner genomfördes under året. Skolornas och förskolornas kök, KRAV certifierades under 2005 med 7 produkter: mellanmjölk, vetemjöl, morötter, vitkål, gul lök, bananer och kaffe. En miljöledningsgrupp, bestående av medlemmar från samtliga förvaltningar och bolag, har träffats tre gånger under året och bl a fastlagt mål när det gäller miljöledningsarbetet. Det årliga miljöpriset på 10 000 kronor, som delas ut till någon arbetsplats inom kommunens förvaltning, delades mellan Hattstugan förskola och kommunens vaktmästeri. Förskolan Hattstugan fick stiftelsen, Håll Sverige Rents utmärkelse, Grön Flagg Mellanstadieklasserna har erbjudits ett utbildningspaket i samarbete mellan SEAB och energirådgivningen. Delarna i paketet handlade om; tips och råd att minska energiförbrukningen, vatten och avlopp, el och elsäkerhet, samt avfall. Ca 1 500 elever och personal deltog i den nationella skräpplockardagen under april månad. Det högsta antalet i hela Sverige. Bergaskolans kök blev vinnare i skolmatens miljöpris som delas ut av Länsstyrelsen Dalarna, Dalarnas kommunförbund och Milko. Eleverna i årskurserna 4, 5 och 6 har även 2004 fått Natur och miljöpärmen som gratis utbildningsmaterial. Bergaskolans kök vann första pris i Skolmatens miljöpris och tilldelades 10 000 kr och diplom. Utdelare är Milkos representant, Markus Aspelin och mottagare är sekreterare i Röda Bergas elevråd, Alexandra Hedqvist och ordförande Fredrik Melander. 6

Genomförda miljöinsatser inom Smedjebacken Energi Smedjebackens kraftstation är av Svenska Naturskyddsföreningen klassat som Bra Miljöval, vilket ger en extra 1-öring per producerad Kwh när kraften säljs till Dala Kraft. Under åren 1992-2005 har SEAB i samarbete med Ovako, återvunnit 384 000 Mwh värme som återförts till vårt fjärrvärmenät. Den återvunna värmen motsvarar 48 000 m³ olja. Under 2005 svarade den återvunna värmen för 55 % av vår värmeproduktion i Smedjebacken. Därutöver svarade träpulverbränsle för 31 %. I Söderbärke produceras 94 % av fjärrvärmen med biobränsle. Vads skola har ersatt en stor del av oljeuppvärmningen med pellets. Det har installerats fjärravläsningsbara mätare för alla våra kunder. Utrustningen ger kunden ett värdefullt underlag för energibesparing samtidigt som vi spar en väsentlig mängd energi genom att ej åka runt till våra kunder för att läsa av mätare. Genom utbyggnad av va-nätet ersätts flera dåligt fungerande enskilda avloppsanläggningar med höggradig rening i Bylandets reningsverk. Slammet från reningsverken omvandlas till såväl energi (biogas) som material för anläggningsjord vid By-landets reningsverk. Under året installerades ytterligare 13 avfallskvarnar, totalt finns 520 installerade kvarnar. Med hjälp av aktiva renhållningskunder har vår avfallsmängd till förbränning minskat från 3 587 ton år 1989 till 1 639 ton år 2005. Förbränningen omvandlar avfall till fjärrvärme i Avesta. Vindförutsättningarna för att anlägga ett vindkraftverk på Uvberget har analyserats och bygglov för ett aggregat på 800 900 kw är beviljat. Ny grundvatteninfiltration vid vattentäkten i Söderbärke 7

Genomförda miljöinsatser inom Bärkehus AB Energi för värme och varmvatten Konvertering från el- till fjärrvärme har utförts i gruppboendefastigheten Sländan, Nordvalls väg 6. Bärkehus förvaltar nu bara ett hus som inte har fjärrvärme, det är dagis/gruppboendet på Fågelvägen 6. Orsaken är att fjärrvärmeutbyggnaden ej nått så långt ännu. Eventuella andra lösningar, typ värmepump, har diskuterats men beslut har tagits på att avvakta utbyggnaden av fjärrvärmenätet. Energiförbrukningen har minskats med 6 % från föregående år. Rivningsfastigheter, sålda fastigheter och andra jämförelsestörande fastigheter m.m. är ej medräknade. Förbrukningarna är graddagskorrigerade. Med hjälp av fjärravläsning har värmekurvor justerats och optimerats. Detta är en mycket viktig del i energibesparingsarbetet. Renhållning För att förbättra insamlingen av komposterbara sopor delar bovärdarna ut kompostpåsar till samtliga hyregäster. Sedan tidigare har kvarteret Malmen avfallskvarnar i lägenheterna. Totalt 114 lägenheter. Beslut har tagits att installera ytterligare 28 st. kvarnar i Malmgatan 17. Detta i samband med pågående stambyte i huset. Vatten Vattenavläsning sker månadsvis av bovärdarna för att snabbt kunna se eventuella läckage eller onaturligt höga förbrukningar. Varje kvartal tas temperaturen på varmvattnet vid olika tappställen för att förhindra eventuell legionellatillväxt. 2005 har gått utan anmärkningar. El Arbete pågår kontinuerligt för att minska elförbrukningen. Samtliga motorvärmaruttag styrs av temperatur och tidsinställning. De flesta tvättstugorna har idag moderna energi- och vattenbesparande tvättmaskiner. Byte sker om reparationskostnaden beräknas överstiga snabb återbetalning vid köp av ny. Torkrummens elfläktar byts vid modernisering mot energisnåla avfuktare. En översyn av torkrummen har påbörjats under 2005 och kommer att fortsätta 2006. Denna universaltraktor är utrustad med flera olika redskap 8

Sveriges Riksdag har fastställt en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Folkhälsoarbetet fokuseras på de faktorer som påverkar folkhälsan. De olika förvaltningarna har de elva folkhälsomålen som stöd att styra verksamheten mot en hälsosam helhet där allt samverkar. SVERIGES ELVA FOLKHÄLSOMÅL 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. 4. Ökad hälsa i arbetslivet. 5. Sunda och säkra miljöer och produkter. 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 7. Gott skydd mot smittspridning. 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. 9. Ökad fysisk aktivitet. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel. 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Folkhälsomål - lokal anpassning För att följa upp hur detta utvecklas kommer uppföljning att göras vart annat år med mätbara indikatorer för varje folkhälsomål. Lokala mål för folkhälsoarbetet: Att kommunen blir en Säker och Trygg kommun Att det förebyggande hälsoarbetet uppmärksammas och bedrivs långsiktigt Att stärka barn och ungdomars fysiska, psykiska och sociala hälsa Att stödja föräldrarna i sin föräldraroll Att förebygga olycksfall i alla åldrar Att stödja arbetet för bättre kosthållning Att främja fysisk aktivitet Att minska alkohol, tobak och andra droger Exempel: Årligt ungdomsforum Dialogutbildning till högstadiet Hälsovecka Riktad och sammanhållen föräldrautbildning Riktad och sammanhållen elevstöd Olyckfallsförebyggandeinsatser Seniorutbildningar Utbildning och upplysning i alkohol och drogfrågor Gratis influensavaccin för de över 65 år Uppmärksamma märkning för bra miljö- och kostval 9

Barnkonventionen Alla barn ska ges förutsättningar för en god hälsa och livskvalitet. FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och är ett folkrättsligt bindande dokument. Konventionen ratificerades av Sveriges riksdag 1990. Barnkonventionen omfattar 54 artiklar varav fyra är prioriterade som vägledande vid alla beslut som rör barn. Barnkonventionen bygger på fyra grundläggande principer. Barn har rätt till likvärdiga villkor och skall skyddas mot alla former av diskriminering Barns bästa i främsta rummet Barn har rätt till liv och utveckling Barn har rätt att komma till tals Inte bara traditionell barnverksamhet Det är viktigt att understryka att barnperspektivet inte enbart är relevant inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som skola, barnomsorg, fritid och socialtjänst. Barn och unga berörs i allra högsta grad av beslut i tekniska förvaltningar, till exempel i frågor gällande trafik, stadsplanering och miljö. I Västerbergslagens Barn- och ungdomsforum ska: Lekplatsen i centrala Smedjebacken Årlig utvärdering och uppföljning ske. Utveckla och påverka arbetet för en god efterlevnad av barnkonventionen med utgångspunkt till barnplanen. Utveckla inriktningsmål, handlingsplan och uppföljning i processen att verka för ett samhälle med barnperspektiv. Utbildning ges till förtroendevalda och tjänstemän om barnkonventionens innehåll. Västerbergslagens Barn- och ungdomsforum fortsätter som tidigare att vara det forum där verksamheterna kring barn möts. Barn ska komma till tals och få möjlighet att påverka genom att de är representerade i styrgruppen. Barnplanen revideras vart fjärde år i beslutande organ. Mödrahälsovården ansvarar för att blivande föräldrar får föräldrautbildning. Barnahälsovården och förskolan ansvarar för föräldrautbildning till föräldrar med barn 0-6 år. Familjecentraler utgör en viktig mötesplats i sin roll att stärka familjen. VBU ansvarar för stöd till barn och dess föräldrar på gymnasienivå. Samverkan mellan kommun och hälso- och sjukvården samt intresse- och frivilligorganisationer i arbetet med barn och föräldrar. 10

Alkohol- och drogpolicy inom Smedjebackens kommuns verksamhetsområde. Syftet är att redovisa värderingar som ligger till grund för de handlingsplaner och den vägledning som ska resultera i en kompetent hantering av alkohol- och andra frågor. Under 2005 påbörjades en utbildning, för alla chefer och skyddsombud, i hantering av missbruksfrågor. Friskvårdspolicy för Smedjebackens kommun. Kommunen vill genom regelbunden friskvård ge den anställde bättre möjligheter att möta de krav, såväl fysiskt, som psykiskt, socialt och kompetensmässigt, som ställs i arbetslivet. Därför har alla anställda möjlighet att ta ut en friskvårdstimme i veckan, om verksamheten tillåter. Jämställdhets och mångfaldspolicy för anställda hos Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommuns uppfattning är att jämställdhet och mångfald finns i organisationer där kvinnors och mäns erfarenheter och kompetens, oberoende av kön, etnisk tillhörighet eller kulturella skillnader, värderas lika och tillsammans ses som en stimulerande och utvecklande tillgång. Då Dalarna har en vikande befolkningsutveckling är detta ett prioriterat område inom Region Dalarna. Handikapplan Människor med funktionsnedsättning i Smedjebackens kommun skall ges möjlighet att leva i full delaktighet och jämlikhet. Denna vision har alla nämnder ansvar för att utveckla i vid bemärkelse. Syftet med en handikapplan är att utifrån FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: Införliva handikappaspekten när de kommunala verksamheterna på alla områden utformas. Belysa kommunens arbete med handikappfrågor. Vara riktmärke för nämnder och förvaltningar i arbetet med handikappfrågor. Undanröja hinder och sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. 11

Översiktplanen Arbetet med översiktsplanen präglas av det långsiktigt hållbara perspektivet, vilket innebär att den skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Den ger också svar på huruvida de olika nationella målen efterlevs. Följande övergripande mål har valts ut: Ökad tillväxt och sysselsättning samt meningsfulla arbeten för alla genom samverkan mellan offentliga och privata arbetsgivare. Målet är att alla kommuninnevånare skall kunna försörja sig på eget arbete. Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt en samhällsstruktur som ger stöd, trygghet och social gemenskap till alla kommuninnevånare. Höjd utbildningsnivå bland barn, ungdomar och vuxna genom att utveckla förskolan, grundskolan och gymnasieskolan, samt verka för ett livslångt lärande. En ökning av företagandet och bostadsbyggandet även utanför tätorterna. Detta för att ta tillvara den unika kombinationen av naturskönhet och starka kulturtraditioner i Södra Dalarna. Ekologiskt hållbar tillväxt i ekokommunens anda, där naturens kretslopp och den biologisk mångfalden står i fokus. Tillgång till idrott, motion, ett aktivt friluftsliv och kulturella upplevelser för alla. Särskild vikt skall dock läggas vid aktiviteter riktade mot barn och ungdomar. Smedjebacken ska ha en väl utbyggd och säker infrastruktur både internt och externt, omfattande vägar, järnvägar, telekommunikationer och IT. Cykelbron över Kolbäcksån Översiktsplanens strategier För att förenkla uppföljningen innehåller översiktplanen ett antal kommunala strategier. På efterföljande fem sidor redovisas en genomgång av dessa. Detta hållbarhetsbokslut gör en ren uppföljning utan djupgående analyser. Nästa år blir det dock aktuellt att analysera strategier som är svåra att genomföra. Detta kan leda till intensifierat arbete, men även till att vissa strategier utgår. 12

GENERELL ÄRENDEHANTERING Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sin lov- och tillståndsgivning följa upp de rekommendationer som anges i översiktsplanen. BOENDE OCH LIVSMILJÖ Miljö-och I varje enskilt ärende noteras vad översiktsplanen rekommenderar. Detta har följts upp med stickprov enligt internkontrollplanen. Några avvikelser har inte noterats under 2005. Strategi Ansvarig. Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner skaffa en planberedskap som möjliggör nya attraktiva boendemiljöer. Miljö- och Under 2005 har endast en ny detaljplan för bostäder (Kuludden) vunnit laga kraft. Planen för Skogsgläntan har ändrats för att bredda användningen. Kommunen har dock en relativt god beredskap genom att planerna för Storsand och Vikersvik inte är fullbyggda. Samordna kommunens planering för boende och kommunal service så att bästa möjliga resultat kan erhållas. Kommunen ska ge råd om hur lokal tradition och kretsloppsanpassade lösningar kan användas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller rivning. FRILUFTSLIV, REKREATION Miljö- och Genom fortlöpande konferenser för politiker och tjänstemän (BAS-gruppen) har planeringen i kommunen blivit mycket integrerad. Därmed har förutsättningarna för att skapa attraktiva och miljöanpassade boendemiljöer ökat. Inom BAS-gruppen har mindre arbetsgrupper bildats för exempelvis boende, turism och planering längs Barken och Kolbäcksån. I grupperna har olika föreningar och organisationer varit representerade. Arbetet har bland annat resulterat i bostadsrapporten Framtidens boende och påbörjande av en promenadring i Smedjebacken. Vid ansökan och anmälan lämnas alltid råd i dessa frågor. Miljö- och byggkontoret har dock inte haft resurser att ta fram särskilt informationsmaterial. Strategi Ansvarig. Uppföljning Kommunen ska samarbeta med föreningar, markägare och entreprenörer i syfte att få till stånd goda förutsättningar för Under 2005 har ett ridhus färdigställts i Morgårdshammar. Planering av en aktivitetshall i Söderbärke har skett i samarbete med en lokal förening. På Herosfältet friluftsliv och rekreation i Smedjebackens kommun. är en fotbollshall planerad som resultat av ett privat initiativ. INDUSTRI OCH TJÄNSTEUTVECKLING Strategi Ansvarig Uppföljning Genom nya och ändrade detaljplaner Miljö- och Denna typ av planer har inte varit prioriterade under skaffa en planberedskap som möjliggör inte 2005. Någon stor efterfrågan på industrimark har dock snabba etableringar i kommunen. funnits. Genom en aktiv näringslivspolitik stötta befintliga företags utveckling och locka nya företag till kommunen. Samordna kommunens insatser så att företagen får all nödvändig information vid första kontakttillfället ( En dörr in ). Påverka övriga intressenter i frågor som gäller näringslivspolitik. Ett flertal nya företag har under 2005 startats i kommunen. Stöttning av befintliga företag sker kontinuerligt. Smedjebacken har under året stigit kraftigt i Svenskt Näringslivs företagsranking. Detta har genomförts i stor utsträckning och antalet klagomål har minskat. Länsstyrelsen har under året gjort undersökning där Smedjebacken fått bäst resultat i länet. Några stora frågor inom detta område har inte varit aktuella under året. 13

SKOG OCH JORDBRUK Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt näringslivsarbete verka för att skogsnäringen kan utvecklas och att förädlingen av trävaror ökar. Kommunen ska i samarbete med jordbrukare och övriga intressenter arbeta för att det öppna jordbrukslandskapet bevaras och att andelen ekologisk odling ökas. Kommunen ska i sitt näringslivsarbete även arbeta med lantbruksföretagens utveckling. NATURVÅRD Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska föregå med gott exempel och värna om naturvärden på den mark som är i kommunal ägo. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att naturvärden i skogen och i det öppna kulturlandskapet bevaras. KULTURMILJÖVÅRD Miljö- och Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om hur kulturmiljön kan bevaras och utvecklas vid nybyggnad, tillbyggnad, ombyggnad eller skötsel av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Kommunen ska i samarbete med markägare och övriga intressenter arbeta för att det öppna kulturlandskapet bevaras. Kommunen ska genom revidering och komplettering av kulturmiljöprogrammet skapa bättre underlag för kulturmiljövården. Miljö- och Miljö- och Kulturnämnden Ett projekt för ökad användning av lövträ inleddes under 2005. Ett EU-finansierat projekt i syfte att bevara det öppna landskapet startades 2004 och har fortsatt under 2005. Projektet genomförs i stor utsträckning av de byalag som finns i kommunen. Ett beslut har tagits inom förskola/skola att KRAVcertifiera köken med sju produkter. Ett visst arbete har inletts. Bland annat studeras möjligheter till större och rationellare drift. En naturvårdsinriktad skötselplan för tätortsnära grönytor är upprättad. Mångbruksplanen innehåller områden med naturvårdshänsyn. Kommunens eget skogsinnehav brukas efter de intentioner som ges i miljökvalitetsmålen för en levande skog. Kommunen har under året erhållit naturvårdsbidrag för att öka tillgängligheten till naturreservatet Söppenmyren. Denna strategi bör eventuellt utgå, då kommunen har mycket små möjligheter att påverka. Rådgivningen sker muntligt i samband med bygglovprövning. De konkreta resultaten varierar, men är oftast positiva. Vi har inte haft resurser att ta fram informationsmaterial, vilket troligtvis skulle förbättra resultatet. Något aktivt arbete inom detta område har inte bedrivits under året. Denna strategi sammanfaller med liknande under skog- och jordbruk där ett projekt påbörjats. Denna strategi bör eventuellt utgå. Viss planering har inletts. Konkret arbete har dock inte påbörjats. Vy från Rastahyttan med Uvberget i bakgrunden 14

HÄLSA OCH SÄKERHET Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i sitt miljöarbete följa upp de nationella miljömål som går att påverka lokalt. Miljö- och Strategin berör de flesta av kommunens förvaltningar och bolag. Det vore rimligt att även ansvaret för denna strategi skulle delas mellan de olika förvaltningarna och bolagen samt att strategin skulle omformuleras, för att bättre leva upp till planens tema. En hälsovecka har genomförts i samarbete med Norrbärke Församling och Landstinget Dalarna. Information om farliga kemikalier i barns miljö har utförts vid föräldramöten och personalmöten i olika förskolor i kommunen. Ett arbete har inletts för att under 2006 certifiera kommunen som Säker och Trygg kommun. Farligt avfall från kommunens hushåll får lämnas gratis på återvinningscentralerna Humboberget och Nortippen. Dessutom hämtar SEAB vid varje hushåll farligt avfall två gånger per år. I samband med denna insamling sker alltid en informationskampanj, allt för att innevånarna ska minska användandet och spridningen av farliga ämnen. I miljötillsynen följer vi upp ozonstörande utsläpp. Bland annat följs freon- och CFC- användningen och förbrukningen upp årligen. Miljö- och byggkontoret utför bakgrundsmätningar av strålning var 7:e månad på fyra olika platser i kommunen. KOMMUNIKATIONER Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska i samarbete med företag och övriga intressenter verka för en utbyggnad och förbättring av all infrastruktur i Smedjebackens kommun. Kommunen ska i sin uppföljning av målen se till att en utbyggnad av infrastrukturen gynnar såväl Smedjebacksbornas kommunikationsbehov som en hållbar utveckling. Under året har samarbete med Vägverket och Banverket lett till beslut om såväl rondell på rv 66 som att ny tillfart till Morgårdshammars industriområde påbörjats. Denna strategi är alltför långsiktig för att kunna följas upp redan nu. Hamnen, Smedjebacken 15

ENERGI Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska ge råd om energibesparande åtgärder och förnyelsebara energiformer till privatpersoner och företag. Kommunen ska i miljötillsynen verka för att alla verksamheter i första hand använder förnyelsebara energikällor i enlighet med 2 kap 5 Miljöbalken. Kommunen ska genom ökad användning av förnyelsebar energi och fortsatt fjärrvärmeutbyggnad bidra till lägre utnyttjande av naturresurser och minskade utsläpp till luft. Miljö- och Miljö- och Smedjebacken Energi AB Kommunen har lagt ned drygt 700 timmar på energirådgivning under 2005. Rådgivningen har varit mycket uppskattad. En energiföreläsning för allmänheten hölls under året. Kommunen har deltagit i de nationella pelletsdagarna och utfört energirådgivning under bomässan i Ludvika. Ett länsövergripande projekt inom detta område har påbörjats under 2005. Under 2005 anslöts 14 villor, Nordvallsväg gruppboende, Norrbärke kyrkas förråd, Smedjehallen och Förskolan Brustorpet till fjärrvärme. Kommunen ska vid ny-, till- eller ombyggnad av egna fastigheter tillse att användningen av förnyelsebar energi ökar och att användningen av el och fossila bränslen minskar. Kommunens användning av förnyelsebar energi har ökat under 2005. Smedjehallen har under 2005 anslutits till fjärrvärmenätet, vilket innebär en årlig minskning med ca 30 m 3 olja. Fjärrvärmeverket vid Ovako stålverk 16

TEKNISKA SYSTEM FÖR KRETSLOPP Kommunen ska samverka med närliggande kommuner i syfte att utveckla VA- och avfallsverksamheterna mot bättre service och högre kostnadseffektivitet. Strategi Ansvarig Uppföljning Kommunen ska hålla sin Avfallsplan och Kommun- Arbete med en revidering av kommunens avfallsplan sin VA-plan aktuella och fortlöpande följa full- mäktige har påbörjats under 2005. upp att dessa planer följs. Kommunfullmäktige Avfallssamarbetet i länet har intensifierats. En arbetsgrupp har påbörjat arbetet med en kommunal VAstrategi. Miljö- och har inlett en inventering av enskilda avlopp under 2005. Lokala initiativ till samfällighetsföreningar skall behandlas positivt av kommunen. Inga lokala initiativ inom detta område har förekommit. Strategin bör eventuellt utgå. VATTEN Strategi Ansvarig Uppföljning Genom miljötillsynen och kommunens medverkan i vattenvårdsförbunden kontrolleras utsläpp till vatten och ytvattenkvaliteten Kommunalt kalkningsprogram för försurade sjöar och vattendrag i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer. Kommunen fastställer skyddsområden för vattentäkterna i Björsjö och Malingsbo, vilka idag saknar skyddsområden Miljö- och Miljö- och MARK Strategi Ansvarig Uppföljning Miljö- och har enligt miljöbalken tillsyn över förorenade markområden. Genom utredningar och ansökningar om statliga medel kan kommunen påskynda saneringsarbetet. Kommunen kan, genom att vara remissorgan i täktärenden, arbeta för att översiktsplanens intentioner efterlevs. Miljö- och Miljö- och Varken vattenvårdsförbundens mätningar eller miljötillsynen har lett till några påpekanden eller förelägganden under 2005. Kalkningsprogrammet är framgångsrikt och försurningen har generellt minskat. Några objekt har tagits bort under 2005. Arbetet med nya skyddsområden pågår men har inte slutförts. Kommunen har under lång tid arbetat aktivt för en sanering av förorenad mark i Stollbergsområdet. Staten har dock ändrat inriktning på projektet flera gånger. En ansvarsutredning har ytterligare komplicerat frågan. Inga täktärenden har varit aktuella under 2005. Strategin kan eventuellt utgå och ingå i den generella ärendehanteringen. Sjön Jörken 17

Sveriges Ekokommuners Gröna Nyckeltal Sveriges Ekokommuner arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara. Föreningen är ideell och bildades 1995. Då bestod föreningen av en handfull kommuner men sedan dess har föreningen växt och nu finns det 67 Ekokommuner. Sveriges Ekokommuner har tagit fram 12 Gröna nyckeltal som ska kunna vara jämförbara för ekokommunerna. Nyckeltalen är också aktuella i diskussionerna om uppföljning av de nationella miljömålen. För kommunen som geografiskt område finns nyckeltal för energi, biologiskt mångfald, luft, slam och avfall. För kommunen som organisation har valts områden som energi, transporter och inköp. Nyckeltal 1 Koldioxid (CO 2 )-utsläpp från försålda fossila bränslen i kommunen (ton/invånare) (Siffrorna när det gäller detta nyckeltal, är från 2003. Några senare finns inte från SCB) Visar hur fossilbränsleberoende energianvändningen är i kommunen Begränsad klimatpåverkan Nyckeltal 1a Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från industrisektorn inom kommunen 31 814 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare 11 012 (invånare) Nyckeltal 1a: 2002 års siffra var 2,85 ton CO 2 /invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 1,40 ton CO 2 /invånare 2,89 (ton CO 2 /invånare) Nyckeltal 1b Täljare: Ton CO 2 -utsläpp från övriga sektorer inom kommunen 34 809 (ton CO 2 ) Nämnare: Antal kommuninvånare 11 012 (invånare) Nyckeltal 1b: 2002 års siffra var 2,85 ton CO 2 /invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 3,54 ton CO 2 /invånare 3,16 (ton CO 2 /invånare) Nyckeltal 2 Mängd farligt avfall från hushållen (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att omhänderta och sortera ut kemiska produkter Giftfri miljö Täljare: Utsorterat farligt avfall från hushållen i kommunen 68 000 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare 10 812 (invånare) Nyckeltal 2: 6,3 (kg/invånare) Förra siffra var 5,8 kg/invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 1,61 kg/invånare 18

Nyckeltal 3 Andel åkermark med miljöstöd för ekologisk odling (%) Visar andelen a) ekologiskt odlad åkermark enligt EU:s stödregler och b) KRAV-kontrollerad odlingsareal jämfört med totalarealen åkermark i kommunen Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur och växtliv Nyckeltal 3a Täljare: Antal hektar åkermark med miljöstöd enligt EU:s stödregler 878 (ha) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2 446 (ha) Nyckeltal 3a: 35,90 (%) Förra årets siffra var 27 % Medeltalet bland ekokommunerna är 17 % Nyckeltal 3b Täljare: Andel hektar åker som omfattas av KRAV-kontroll 50 (ha) Nämnare: Total areal åkermark i kommunen 2 446 (ha) Nyckeltal 3b: 2,04 (%) Förra årets siffra var 4,3 % Medeltalet bland ekokommunerna är 5,9 % Nyckeltal 4 Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Visar hur skyddet av skogsmark utvecklas inom kommunen genom certifiering (FSC eller PEFC) Levande skogar, Ett rikt djur och växtliv FSC-certifierat skogsbruk PEFCcertifierat skogsbruk 64 000 (ha) 0 (ha) Täljare: Total certifierad areal 64 000 (ha) Nämnare: Total skogsareal 82 000 (ha) Nyckeltal 4: 78 (%) Förra året hade vi inga uppgifter om detta. Medeltalet bland ekokommunerna är 40,6 % 19

Nyckeltal 5 Andel skyddad natur (%) Visar hur skyddet av värdefulla naturtyper utvecklas inom kommunen genom naturreservatsbildning och biotopskydd Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt djur och växtliv Täljare: Antal hektar skyddad mark genom naturreservatsbildning 25 177 (ha) Antal hektar skyddad mark med biotopskydd 10 (ha) Nämnare: Total kommunareal 95 300 (ha) Nyckeltal 5: 26,43 (%) I andelen naturreservatsbildning utgörs 25 153 ha av Malingsbo-Kloten området. Syftet med detta område är i första hand skydd för det rörliga friluftslivet. Naturvården har en underordnad roll. I området finns dock, som "små öar" en del reservat med naturskyddssyften. Förra årets siffra var densamma Medeltalet bland ekokommunerna är 2,9 % Nyckeltal 6 Täljare: Insamling av hushållsavfall för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare) Visar kommuninvånarnas förmåga att källsortera avfall för återvinning God bebyggd miljö Utsorterat avfall som samlas in för materialåtervinning (ej verksamhetsavfall): Pappersförpackningar (inkl kartong, wellpapp och tidningar) Metallförpackningar Hårdplastförpackningar Mjukplastförpackningar Glasförpackningar 941 000 (kg) 47 000 (kg) 22 000 (kg) 168 000 (kg) 188 000 (kg) Nämnare: Antal kommuninvånare 10 812 (invånare) Nyckeltal 6: 126,4 (kg/invån) När det gäller mjukplast så har vi inte någon särskild återvinning av detta material. Siffran som redovisas när det gäller mjukplast är uträknat från den mängd hushållsavfall som går till förbränning. Utav denna mängd är ca 7 % mjukplast. Förra årets siffra var 125 kg/invånare Medeltalet bland ekokommunerna är 77,63 kg/invånare 20