Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Kultur och media Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013
Text Peter Nofors, Analysavdelningen Med hjälp av: Lennart Gunther Eva Bergström Inger Selänger Martin Söderberg Tiina Zizanis Ulf Johansson
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för X län 2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Internationella utvecklingen... 2 Sammanfattning... 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 4 Sysselsättningen... 4 Lediga platser... 4 Näringsgrenar och yrken... 6 Utbudet av arbetskraft... 17 Samtliga inskrivna arbetssökande... 17 Öppet arbetslösa och sökande i program... 20 Arbetslöshetens struktur... 21 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 22 Yrkesbarometern... 24 Om prognosen... 25 Källor... 25
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Kultur o Media 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser Dessa Arbetsmarknadsutsikter presenterar den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom Kultur- o mediasektorn. Dessutom beskrivs arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar branschens arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en välfungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, centrumbildningar, arbetsförmedlare och alla andra som medverkat i arbetet med prognosen. Kriterier för att få tillgång till service vid Arbetsförmedlingen Kultur Media Kulturarbetare inom bild och form, scen och ton samt ord och media måste uppfylla vissa kriterier för att bli inskriven på Arbetsförmedlingen Kultur Media. Nedanstående kriterier är inte grund för en konstnärlig bedömning, när det gäller begreppet etablerad kulturarbetare: Arbetssökande ska ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig eller motsvarande utbildning. Med lämplig utbildning avses akademisk konstnärlig utbildning vid högskola/universitet eller övrig utbildning enligt arbetsförmedlarens bedömning. Utländska utbildningar bedöms individuellt. Utbildningar inom gymnasieskolan eller motsvarande räknas inte som konstnärlig högre utbildning, ej heller administrativa, pedagogiska eller teoretiska utbildningar inom kulturområdet vid högskola eller universitet. All utbildning och yrkesverksamhet som krävs för att vara etablerad kulturarbetssökande ska kunna styrkas. Till exempel genom examensbevis, diplom, betyg från utbildning, tjänstgöringsintyg eller arbetsgivarintyg från arbetsgivare, kontrakt, meddelande om erhållet stipendium, vernissagekort, ersättningsmeddelande från STIM eller BUS. Följande kriterier gäller: Bild och form (till exempel skulptör, målare, konstgrafiker, formgivare) Sökande ska: under tre av de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal av nedanstående kriterier: Erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt, eller annat enskilt konstnärsstipendium. Erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning. Deltagit i utställning på konstmuseum, konsthall, etablerat galleri eller inköpts av offentligt museum, Statens konstråd, annan offentlig institution. Eller på annat sätt påvisa att den sökande är etablerad på den konstnärliga kulturarbetsmarknaden. Scen och ton, ord och media (till exempel koreografer, dansare, skådespelare, regissörer, kompositörer, tonsättare, utövande musiker och sångare inom klassisk- och underhållningsmusik, journalister, översättare, fotograf, radio- och Tv-producenter)
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 2 Sökande inom denna grupp ska: under de senaste tre åren huvudsakligen ha ägnat din yrkesverksamma tid åt yrket genom återkommande professionella engagemang och andra aktiviteter som påvisar att du är etablerad inom yrket. Övriga konstnärer (till exempel författare och dramatiker) Sökande inom denna grupp ska: under de senaste tre åren ha ägnat din yrkesverksamma tid åt yrket genom återkommande aktiviteter som påvisar att du är etablerad inom yrkesområdet Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Internationella utvecklingen Euroområdet blir ett sänke för den globala konjunkturen år 2013. BNP (Bruttonationalprodukten) minskar både 2012 och 2013 i Euroområdet och den höga arbetslösheten blir ett stort hinder för att få igång den inhemska efterfrågan. Det finns dock ljuspunkter i världsekonomin. Den ena är att Förenta Staterna har gått in i en återhämtningsperiod och den andra är att den kinesiska ekonomin har mjuklandat. De framåtblickande indikatorerna för den svenska ekonomin slår fast en betydligt lägre aktivitet än normalt. Nedgången är också bred och omfattar samtliga sektorer inom näringslivet. Dessutom har hushållen blivit alltmer pessimistiska inför framtiden. Den avmattning som skett under 2012 innebär att tillväxten för helåret blir mycket svag, och den försvagas ytterligare 2013.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 3 Sammanfattning Utvecklingen inom kultur och media bedöms vara försiktigt optimistisk. Arbetsgivarna är mer försiktiga vad gäller anställningar framöver, men lägger ut mer på uppdrag det kommande året. Det visar resultaten från Arbetsförmedlingen intervjuundersökning till ett urval av arbetsgivare inom kultur och media. Mot bakgrund av resultaten i intervjuundersökningen förväntas antalet anställda minska med 1,4 procent eller 900 personer. Däremot väntas antalet som har någon form av uppdragsanställning öka med 1,8 procent eller 1 100 personer. Totalt ger detta en blygsam ökning av sysselsättningen med mindre än en halv procent kommande år till skillnad mot den övriga arbetsmarknaden, där sysselsättningen väntas minska framöver. Antalet sysselsatta väntas vara oförändrade under 2013 Intervjuundersökningen visar att sysselsättningen inom kultur och media har sjunkit med nästan en halv procent det senaste året. Det kan jämföras med 1 procent för arbetsmarknaden som helhet. Ökningen har som tidigare skett enbart bland egenföretagare medan antalet anställda fortsätter minska. Kulturbranscherna sysselsätter dock inte bara kulturyrken utan även andra yrken som, t ex administratörer och säljare. Arbetskraften ökar Eftersom efterfrågan på arbetskraft inte har förändrats särskilt mycket under år 2012, väntas inte heller matchningsläget förändras nämnvärt framöver. Det räknas med bli god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det i sin tur innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem. Antalet personer som saknar arbete fortsätter att minska Arbetslösheten inklusive deltagare i program, d.v.s. antalet som saknar arbete i oktober 2012 hade sjunkit till 2 775 personer och det är en minskning med drygt 375 personer under året. Nedgången startade strax efter årsskiftet 2009/2010. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit varje månad jämfört med året innan. Utmaningar inom kulturarbetsmarknaden blir de utsatta grupperna Några grupper av arbetssökande möter en svag arbetsmarknad inom kultur och media även år 2013. Främst är detta personer äldre än 55 år, personer med nedsatt arbetsförmåga och utomeuropeiskt födda. Andelen som saknar arbete och tillhör dessa grupper inom Arbetsförmedlingen omfattar cirka 950 personer eller 27 procent av de totalt arbetslösa. Sedan sommaren 2009 har andelen som saknar arbete i dessa grupper ökat med 6 procent. Detta samtidigt som arbetslösheten för övriga sökande minskat med lika många procent under motsvarande tid. Skillnaden beror på att övriga grupper gynnas mera av den bättre arbetsmarknaden och denna utveckling väntas fortsätta.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Fler tror fortfarande på ökad efterfrågan Hösten 2011 angav 10 procent fler av prognosföretagen att man förväntade sig ökad efterfrågan än som trodde på minskad efterfrågan (Nettotal) inom kulturområdet. Sex månader senare hade nettotalet ökat till drygt 30 procent av prognossvaren. Utfallet blev blyga 2 procent. Skillnaden bestod både i att antalet med minskande efterfrågan ökat och att färre företag tror på en ökande efterfrågan. Hela näringslivet uppvisar en svagare efterfrågan under samma period och det stödjer analysen om en försiktig efterfrågan även i Kultur/Media sektorn. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet 80 Kultur Media 60 40 20 0-20 -40-60 -80 05 H06 V06 H 07 V 07 H08 V08 H09 V09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Sysselsättningen Minskningen av anställda sker vanligtvis i de större företagen. Främst arbetsgivare med färre än 20 anställda planerar för fler eller lika många anställda hösten 2013 jämfört med hösten 2012. Arbetsförmedlingen gör även intervjuer med de minsta arbetsgivarna med 2-4 anställda. Denna storleksklass är dock inte statistiskt representativ. Dessa arbetsgivare anger att antalet anställda kommer att öka under 2013. På grund av en sviktande arbetsmarknad hos de större arbetsgivarna blir mindre företag viktigare för sysselsättningen. Denna förändring är en pågående långsiktig trend även inom kultur och media. Lediga platser En annan konjunkturindikator är antalet lediga platser som arbetsgivarna anmäler till Arbetsförmedlingen. Efter finanskrisen 2009 märktes en kraftig minskning
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 5 av antalet lediga platser. Sedan dess har antalet platser varit i stort sett konstant jämfört med motsvarande period året innan. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 2004 till oktober 2012 300 Antal 250 200 150 100 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 6 Rekryteringsproblem Efterfrågan på arbetskraft har minskat under senaste året, därför väntas inte heller matchningsläget förändras nämnvärt. Det blir god tillgång på arbetskraft inom de flesta yrken och det innebär fortsatt mycket små rekryteringsproblem. Av samtliga arbetsgivare är det endast 14 procent som angett att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Bristen ligger därmed fortfarande på en låg nivå. Det är väldigt få lediga platser som omfattas av brist. Ett antal yrken tillhör branscher där arbetsgivaren har god kunskap om arbetsmarknadsläget. Fem procent av prognosföretagen har uppgett att de helt avstått från att rekrytera, på grund av att det inte finns sökande med rätt kvalifikationer, enligt deras mening. Förmodligen beror detta på att sökande saknar en specifik erfarenhet eller specialistkunskaper alternativt är det ett mycket smalt yrke. Tillgången på arbetskraft är i allmänhet god och i en sådan situation höjer arbetsgivarna ofta kraven vid rekryteringar. Besparingar sker på många arbetsplatser och det finns en stark ambition att tjänsterna ska produceras till en lägre kostnad vilket innebär kortare kontraktstider. Alternativt önskar man arbetskraft med dubbla kunskapsområden som kan ersätta två anställda. Diagram 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar En mindre del av arbetsgivarna har angett att de planerar att rekrytera utomlands men det är inte alltid kopplat till brist på arbetskraft inom landet. Näringsgrenar och yrken Oförändrad efterfrågan 2013 Arbetsförmedlingen undersökning visar att kulturarbetsmarknaden är förvånansvärt stabil. Arbetsgivarna bedömer att aktiviteten på marknaden blir oförändrad och det innebär en något bättre situation för dem som söker arbete inom yrkesom-
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 7 rådena, scen/ton samt bild/form. Uppdragen bedöms bli fler och undersökningen visar att arbetsgivarna är försiktigt optimistiska när det gäller sysselsättningen. Tuffare blir det för ord/media som i princip växlar antalet anställda med inhyrd personal eller egna företagare. Inom samtliga tre yrkesområden kvarstår dock problem med ansträngda budgetar och det påverkar i hög grad arbetsgivarnas agerande rörande uppdrag, uppdragens karaktär och längd. Varje uppdrag eller anställning planeras ytterst noggrant utifrån snäva ekonomiska ramar. Arbetsgivarna strävar alltid efter att finna de mest kostnadseffektiva lösningarna. Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Tabell 2: Arbetsförmedlingens konjunkturindex Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2011 2012 2012 2011 2012 2012 2011 2012 2012 Bild o Form 35 36 0 39 57 0 22 64 35 Ord O Media 8 5-4 10 15-7 12 17-1 Scen o Ton 20 24 12 29 25 24 32 32 37 Totalt 16 14 4 20 24 5 23 29 17 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Många arbetssökande - hård konkurrens om jobben I början av 2010 minskade antalet arbetssökande som saknar arbete inom samtliga tre yrkesområden. Förklaringen bedöms till stor del vara att nedgången av antalet utan arbete har skett genom att tillgången på jobb ökat utanför kulturarbetsmarknaden och ökat egenföretagande. Tillgången på arbetssökande är fortfarande stor och antalet utan arbete ligger betydligt högre än våren 2008. Det alltjämt stora antalet som saknar arbete innebär att konkurrensen om jobben är fortsatt stor. Kompetenskraven vid rekryteringar har höjts successivt under en lång rad år. De ökade kompetenskraven har inte bara ett samband med ny teknik utan kan även kopplas till arbetsgivarnas svaga ekonomi, vilken leder till att de ofta söker efter arbetskraft med flera yrkeskompetenser. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Bild o Form Ord O Media Scen o Ton Totalt -300 100 Källa: Arbetsförmedlingen.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 8 Ord och media Osäker arbetsmarknad Utvecklingen inom ord och media är fortsatt mycket osäker. Läget inom tidningsmedia är kritisk, eftersom annons- och reklamintäkterna minskar för den traditionella pappersmedian. Fortfarande sker strukturförändringar, vissa medier växer och andra minskar i omfattning. Färre anställda inom ord och media Det skedde en svag återhämtning inom medieområdet under 2011-2012. Många jobb försvann under år 2009 och början på 2010. Drygt hälften av sysselsättningsminskningen återhämtades. Jobben återkom dock i ny skepnad. Utvecklingen inom media med olika produktionsformer innebär att kraven ändrats och att man ofta efterfrågar journalister som kan både skriva och redigera ut den färdiga texten även på webben. Fler jobb läggs på uppdrag och jobbens varaktighet blir mer begränsad och det är inte säkert att antalet arbetade timmar stiger nämnvärt även om antalet jobb ökar. Det blir fler jobb inom mindre företag och för egenföretagare. De stora medieföretagen är å sin sida mycket restriktiva i att anställa fast personal, intervjusvaren från dem tyder på att en ännu större del av jobben ska utföras av en tillfällig och rörlig del av personalstyrka. Stora och snabba strukturomvandlingar har skett sedan år 2009 och det sätter avtryck i kraven på kompetens vid anställningar. Den här utvecklingen medför också att fler arbetssökande saknar de tekniska kompetenser som ställs inom yrkena. Digital media i form av information, reklam, tidningar och böcker, är för närvarande ett område i stark tillväxt. Diagram 4: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Ord o Media 80 Ord o Media 60 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa. Arbetsförmedlingen Minskning inom tidningar och etermedia Annons- och reklamintäkterna totalt steg fram till och med sommaren 2012, men utsikterna för 2013 väntas blir fortsatt tufft. Behovet av personal täcks många gånger upp på annat sätt än tidigare, t.ex. genom köp av tjänster, ofta från egenfö-
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 9 retagare. Det innebär bland annat att tidningsbranschen åter kan tvingas till strukturomvandlingar. Företagen jobbar dock ständigt med att finna nya vägar för att öka intäkterna. En allmän utveckling är att bredda verksamheten till nya medier, att samordna verksamhet med andra företag eller slå samman verksamheter till större företag. Trenden mot att webbtidningarna ökar antalet läsare och att papperstidningarna minskar i betydelse består. Både TV och radio har genomgått stora organisationsförändringar. De flesta av dessa bedöms som avklarade och utvecklingen går in i en lugnare fas. Efterfrågan på arbetskraft är begränsad och de mesta av personalbehoven sker genom att redan känd personal anlitas när behov uppstår. Bemanningsföretagen har tidigare kunnat flytta fram sina positioner när det gäller arbetskraftsförsörjningen. Prognosföretagen tror på en minskad inhyrning av personal kommande år. En orsak till detta är, att det är förknippat med högre kostnader enligt medieföretagen. Färdriktningen inom företagen är dock tydlig, d.v.s. att de strävar efter att ha en så begränsad fast personalstyrka som möjligt och därutöver en rörlig och flexibel del som kan användas vid behov. Utbudet på arbetskraft är stort och många nyutbildas till media varje år. Det råder därför stor konkurrens om jobben. Flera intervjuade företag anger att för många utbildningar resulterar i bristfälliga kunskaper. De stora aktörerna inom Tv-mediet har under de senaste åren genomfört stora omorganisationer, både regionalt och centralt. Antalet produktionsorter har reducerats och den fasta organisationen har krympt. Det betyder att den fasta bemanningen är mindre och att företagen har en större rörlig del. Företagen köper fler tjänster och/eller tar in tillfällig personal vid behov. De stora bolagen köper fler typer av tjänster och uppdrag, t.ex. från olika typer av produktionsbolag eller enskilda företagare. Kompetenskraven har på senare år breddats markant. Kravet är allt mer att en arbetssökande ska kunna jobba inom olika medier och ska kunna skriva, redigera, fotografera och producera för webben. Under det närmaste året fortsätter utvecklingen, om än i ett lugnare tempo, frånsett en del personalförändringar i några regioner. Radion har genomgått ungefär samma typ av utveckling som Tv-mediet. Den fasta delen i organisationerna har dragits ner och fler tjänster köps numera externt. Det har inneburit en växande marknad för produktionsbolag. De strukturella förändringarna inom medieområdet har medfört en bredare marknad för journalister men för allt fler också en osäkrare. Det ställs därför stora krav på mångsidig kompetens och att den yrkesverksamme ska kunna arbeta inom olika medier. Det kan bland annat innebära att man ska kunna arbeta med skrivande, foto och redigering samt med webbtidningar. Videojournalister efterfrågas i viss utsträckning regionalt, utanför storstadsområdena. Filmbranschen har bra snurr Inom filmen pågår filmproduktioner i alla fyra regioner. Dessutom har inspelningar av reklam- och informationsfilm ökat. Aktiviteten blir förhållandevis god även under år 2013. Stark utveckling finns numera i alla fyra regioner Sverige, inte minst i Skåne där det pågår nya egna produktioner och samproduktioner i
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 10 Öresundsregionen. Filmbranschen i Väst har återhämtat stor del av sin produktion efter en skakig vår 2012. Det är i allmänhet en lång framförhållning för start av filmproduktion och för finansiering av filmprojekt. Större filmprojekt kräver betydande finansiella resurser och denna fråga kan ofta vara ett problem när det gäller start av nya filmproduktioner. Hög arbetslöshet inom foto Stillbildsfotografernas marknad är synnerligen svag och antalet jobb är mycket begränsat. De senaste årens omstruktureringar har ytterligare försämrat försörjningsmöjligheterna inom yrket. Arbetslösheten är hög och nya i yrket har svårt att klara sin försörjning. De flesta jobbar som frilans. Fler fotografer försöker försörja sig med en kombination av tidningsjobb, bröllops-, skolfotografi, men även konstnärligt foto, naturfoto och försäljning via bildbyråer. Den ekonomiska situationen för alla dessa små uppdragstagare blir därmed fortsatt mycket svår. Slutsatser Ord och Media Stora neddragningar har skett osäker arbetsmarknad för journalister Jobben kommer att fortsätta att minska inom media 2013. Strukturomvandlingen inom medievärlden fortsätter. Kostnaderna ska hållas nere inom all produktion nya vägar till intäkter prövas. Mindre fast personalstyrka och större rörlig flexibel del gäller inom många företag. Fortsatt behov av vikarier och personal anlitas via bemanningsföretag. Uppdrag läggs ut i större omfattning samtidigt som egenföretagandet ökar. Tidningsbranschen kännetecknas av ökad samordning och fortsatta effektiviseringar. TV branschen utvecklas, med viss efterfrågan på videojournalister. Radion har lågt personalbehov. Semestervikarier tillsätts ofta med tidigare anlitad arbetskraft - nyexaminerade får svårare att få jobb. Fotograferna får en fortsatt svag marknad och de breddar sin verksamhet så mycket som möjligt försörjningsläget ansträngt. Filmbranschen rullar på med bra efterfrågan av både TV-serier och filmer samt beställnings- och informationsfilm. Bild och form Fortfarande svårt inom flertalet yrken Inom bild och form finns många olika slag av verksamheter och dessa befinner sig i olika skeden av konjunkturcykeln. Konstnärerna skapar ofta efterfrågan på sina tjänster utifrån hur intressanta de är för uppdragsgivare, gallerister m.fl. Den traditionella försäljningen av konst genom utställningar och galleriverksamhet har
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 11 minskat på senare år. Design och inredningsarkitektur är områden som nästan helt är beroende av den allmänna konjunkturen i landet. Viktiga bakomliggande faktorer som styr utvecklingen inom dessa yrken är industri- och byggkonjunkturen, samt den privata konsumtionen. Industridesign har små förhoppningar om framtida efterfrågan och räknar inte med att nyanställa under prognosperioden. Generellt har efterfrågan på offentlig konst minskat i och med att byggandet har varit obefintligt och inte väntas öka nämnvärt framöver. Inom inredningsdesign sker en fortsatt negativ sysselsättningsutveckling. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Bild o Form 80 Bild o Form 60 40 20 0-20 -40-60 -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingen Mode har fått en mer framträdande roll på senare år. Den inhemska försäljningen ökar liksom exporten av svensk modedesign, som är på fortsatt frammarsch. Västsverige har flyttat fram sin position inom mode med både flera stora aktörer och många mindre företag. De stora modeföretagen behåller sitt designarbete i Sverige, vilket innebär att det finns en fortsatt arbetsmarknad för designers, designassistenter och mönsterkonstruktörer. Det råder dock ingen brist på personal. De stora klädkedjorna samarbetar med enskilda designers. De tar också tillfälligt in gästdesigners för nya kollektioner med speciell profil. De strävar efter snabba kollektionsbyten och företagen utvecklar vägar för att snabbt kunna öka omsättningen i butiken och därigenom kontinuerligt förnya utbudet. Detta gynnar arbetsmarknaden för designers och mönsterkonstruktörer. Inom mode finns ett stort antal mindre aktörer; kreatörer och designers som profilerar sig på marknaden och som strävar efter att bygga upp ett namn i branschen. Flertalet av dessa har svårt att upprätthålla lönsamheten. En del av dem har dock lyckats uppnå lönsamhet och blivit större. Det är just bland dessa som de stora klädföretagen rekryterar vid behov.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 12 Det finns en ökad efterfrågan på svensk design utomlands, ett flertal designbyråer ökar sin försäljning genom deltagande i internationella mässor. Det finns fortsatt efterfrågan av unik nordisk design, framförallt grafisk modern design. Bilindustrin har behållit sitt designarbete i Sverige. Det finns även viss efterfrågan på personal. Vid nyrekrytering söker man designers med utbildning och erfarenhet från bilindustrin, vilket ofta innebär återanställningar av tidigare anställd/inhyrd personal. Fler behöver rekryteras till branschen. Nyutbildade industridesigners flyttar i allmänhet till storstadsregionerna där merparten av jobben och viss efterfrågan finns. Illustratörernas marknad återfinns inom medie- reklam- tidnings- och förlagsbranschen. Även om marknaden är bred så är jobbmöjligheterna begränsade. Få kan försörja sig på heltid som illustratör, t.ex. rörande böcker, tidskrifter mm. De som arbetar inom dessa yrken har vanligtvis ett registrerat företag och ofta kombinerar de arbetet med någon deltidsanställning inom ett yrke utanför kulturområdet. Några kombinerar illustratörsjobb med pedagogiskt arbete eller jobb inom grafisk form/reklambyråjobb. Den tekniska utvecklingen har varit mycket snabb inom yrket. Digitaliseringen och den helt nya grafiska tekniken utvecklas ständigt och det förändrar kraven på tekniskt kunnande. Detta medför att delar av den äldre yrkeskåren slås ut. Delar av ovanstående yrkeskårer har börjat hitta sin försörjning/uppdrag inom dataspelsbranschen och interaktiva medier. Dataspelsbranschen sysselsätter drygt 1 000 personer i Sverige. I samband med finanskrisen fanns det en tydlig avmattning på efterfrågan av tjänster inom dataspelsmarknaden, med brist på riskkapital som tidigare finansierat utveckling av nya spelprodukter. Utvecklingen inom dataspel bedöms förstärkas framöver, och det finns en viss ökning av efterfrågan på kvalificerade animatörer, designers och 3 D-grafiker. Marknaden för animatörer är för övrigt begränsad. Svag marknad inom bildkonst Bildkonstnärernas marknad bedöms bli tämligen oförändrad. Bildkonstnärer känner av den svagare konjunkturen, köpen av konst och utsmyckningar blir färre. De är beroende av både efterfrågan från offentlig sektor och den privata marknaden. Efterfrågan på konst och utsmyckningar kan komma att minska något både från den privata marknaden som den offentliga sektorn. Yrkesverksamma inom många yrken inom bild och form är ofta tvingade att söka kompletteringsjobb för att klara sin försörjning. Tillgången på jobb utanför kulturmarknaden har ökat under år senaste åren, därför har fler sökt sin försörjning inom andra sektorer. Behovet av att finna kompletteringsjobb blir fortsatt stort det kommande året. Slutsatser Marknaderna varierar kraftigt mellan yrken inom bild och form Bildkonstnärer har fortfarande svag efterfrågan, köpen av konst och utsmyckningar har minskat fortsatt svag marknad Illustratörer har begränsade möjligheter till arbete svårt med försörjningen.
Arbetsmarknadsutsikter 2013 för kultur media 13 Animation och datorspel går bättre - gynnar till viss del illustratörer och animatörer. Snabb teknisk utveckling inom illustration och animation en del arbetssökande saknar teknisk kompetens. Oförändrad efterfrågan på designers. Osäker arbetsmarknad för inredningsarkitekterna. Kompletteringsjobben har stor betydelse inom bild och form. Scen och ton Teatrarna har strama budgetar Institutionsteatrarna har indirekt påverkats av den vikande konjunkturen med strama budgetar för innevarande och nästa spelår. Detta syns inte lika tydligt i antal produktioner utan man försöker bevara samma nivå som tidigare genom ett ökat samarbete med andra aktörer. De försöker dessutom att utveckla verksamheten för att nå en ny publik. Uppsägningar kan inte undvikas och i huvudsak är det personal inom det tekniska området och administrativ personal som drabbas. Pensionsavgångar kommer inte ersättningsrekryteras fullt ut. Däremot kommer vi att se ett ökat inslag av korttids- och pjäskontrakt av olika längd och omfattning för de anställda. Privatteatrarna har en trogen och köpstark publik. Dock har privatteatrarna en stark konkurrens med ett stort utbud av andra kulturupplevelser på marknaden. Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för Scen o Ton 80 60 40 20 0-20 -40-60 Scen o Ton -80 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingen Inom det fria teaterområdet har arbetstillfällena minskat något och verksamheterna bedrivs ofta under mycket knappa förhållanden. Kortare repetion och speltider samt osäker planering är en vanlig situation. Institutionerna och den fria kulturen ökar sitt samarbete inom både konstnärlig verksamhet och genom personellt utbyte. Den fria kulturen försöker öka sitt samarbete med näringslivet för att delfinansiera sina projekt. Interaktiv formteater upplever ökad efterfrågan på sina