Provet i historia 16.3.2011 några svarsförslag Det finns inga patentsvar på hur man borde svara på studentexamensfrågorna i historia, men här är några saker som man kunde ha tagit upp. Det är oftast inte så farligt om något saknas, eftersom essän bedöms som en helhet av sensorerna. (De här svarsförslagen har ingen koppling till studentexamensnämnden eller HYOL): 1. Vilka faktorer anses bilda en vändpunkt mellan antiken och medeltiden? Feodalismen: romerska storgods eller latifundier börjar utvecklas till storjordbruk med livegna bönder i stället för slavar, i samband med att penninghandeln avtar och man börjar övergå till naturahushållning. Det romerska riket delas i öst och väst för att kunna ledas lättare och för att man ska kunna försvara sig mot de folk som anfaller gränstrakterna. Den västromerska huvudstaden flyttas från Rom till Milano och Ravenna på grund av försvarsorsaker. Man accepterar att främmande folk får slå sig ner på romerskt territorium som foederati eller bundsförvanter. (Feodus betyder ungefär län och härifrån härleds också feodalism.) Dessa germanstammar blandas med romerskt och ändrar på politiken och kulturen inom rikets gränser. Goterna erövrar och plundrar Rom. Under slutet av 400-talet avsätts den sista västromerska kejsaren, (men germanska kungar har de facto haft makten i de italienska områdena redan länge). Akademien i Aten som fungerat sedan Platons dagar stängs i det Östromerska riket under 500- talet. Kristendomen har etablerat sin position i det gamla romerska rikets områden. Visserligen fortsätter det östromerska riket/ Bysans att förvalta det antika arvet i Konstantinopel men i och med att Västrom faller under folkvandringarnas tryck kan man säga att det uppstår en klar vändpunkt. 1
2. Hur har produktionen från olika energikällor förändrats under den tid figuren visar, och vilka orsaker finns det till förändringarna? Biomassan har varit dominerande före industriella revolutionens och urbaniseringens genombrott. Kol var det första bränslet som konsumerades under början av industriella revolutionen. Oljan kommer in under början av 1900-talet och blir en lika stor om inte större energikälla än kolet. Bilismen ökar också oljekonsumtionen. Gas börjar man också utnyttja först från och med början av 1900-talet och blir nästan en lika stor energikälla som kol och biomassa kring år 2000. Kärnkraft samt vatten- och vindkraft är sena nykomlingar under slutet av 1900-talet. Enligt figuren utgör de minsta andelarna av energikällorna kring år 2000. Under de senaste decennierna har man börjat dryfta mera kring miljövänligare alternativ, varav vatten- och vindkraft är bättre än de fossila bränslena kol- och olja. Kärnkraften har också ifrågasatts, särskilt efter Tjernobyl- och Fukushimaolyckorna. I olje- och gaskällorna kan man se en liten kurva nedåt kring år 1975. Detta beror förmodligen på oljekrisen då OPEC-länderna höjde på priset på råolja och placerade ett oljeembargo på vissa västländer. 3. Många 1600- och 1700-tals filosofer i Europa diskuterade frågan om en god styrelseform. Vilka uppfattningar förde de fram om regentens ställning? John Locke o Konstitutionell monarki. o Parlamentet stiftar lagar, kungen verkställer dem. o Om kungen missbrukar sin makt kan parlamentet avsätta kungen. Montesquieu o Maktens tredelning En stiftande (parlament) En verkställande (regering) En dömande (domstolarna) o Klimat- och geografi påverkar, i små stater är det bättre med demokrati (Schweiz) medan större och varmare länder (som Frankrike) behöver konstitutionell monarki eller t.o.m. diktatorer. 2
Voltaire o En upplyst maktelit skulle styra, folket var för obildat för att styra på egen hand. Rousseau o Ett socialt kontrakt mellan regent och undersåtar En furste kan inte regera utan sina undersåtars samtycke I England kämpades inbördeskrig under 1600-talet där kungamakten stred mot parlamentstrogna trupper. De parlamentstrogna trupperna vann och en republik upprättades under Cromwell. Monarki återinfördes efter Cromwell under slutet av 1600-talet, men parlamentet behöll ganska stor makt i statliga frågor. Detta var utgångspunkten för John Lockes tid och även Voltaire besökte England och tog intryck av det brittiska styret. Under 1600-talet fanns det många enväldiga monarker med absolut välde (t.ex. solkungen Ludvig XIV i Frankrike) som ansågs styra enväldigt med Guds nåde. Man brukade inte ens sammankalla parlamentet i Frankrike under 1700-talet. Det här påverkade också de franska filosoferna. I Storbritannien hade parlamentet större makt under 1600- och 1700-talen än i Frankrike. År 1789 inträffar franska revolutionen efter att kungen sammankallat parlamentet i samband med en ekonomisk kris, kungen blir avsatt och en republik skapas i Frankrike. 4. På 1900-talet fick populärkulturen i många europeiska länder allt mera impulser från USA. Diskutera med hjälp av exempel vilka faktorer som förklarar utvecklingen. I samband med industrialisering och urbanisering börjar man producera massunderhållning, biografer, radio, tidningar, m.m. Efter första världskriget strandar också amerikansk populärkultur till Europa. T.ex. jazzen kommer på 1920-talet vid sidan av Hollywood-filmer. Soft power: winning hearts and minds. Under kalla kriget hade USA en bättre image bland massorna än Sovjetunionen på grund av sin populärkultur. Majoriteten av världens befolkning ville hellre ha jeans och Coca-cola än socialism. Teve- och filmproduktioner, Hollywood och den internationella populärkulturen slår igenom med USA som ledande filmindustri. Även musikindustrin blir ganska USA-dominerande och det engelska språket blir lingua franca och populärt tack vare populärkulturen, som genom film och musik är oftast på engelska. Rockmusik och andra genrer anländer under andra hälften av 1900-talet. Även klädsel och andra varor går hand i hand med film och musik. 3
Politik och ekonomi har också påverkat: i och med att USA blir supermakt under världskrigen och blandar sig i världens politik och ekonomi sprids den amerikanska kulturen i form av varor och vanor, t.ex. under Berlinblockaden under 1940-talet. Sovjetunionen var en militär supermakt men vann inte sina medborgares och särskilt inte andra länders hjärtan, förutom små marginalgrupper som hade politiska sympatier för Sovjet och antipatier mot USA. 5. Jämför vilken ställning och vilka mål Tyskland hade i den internationella politiken, å ena sidan år 1914 och å andra sidan år 1939 1914 o Stormakt i Europa, några kolonier i Afrika och Asien men ingen stor kolonialmakt. Det fanns ett missnöje i att man inte fått lika många kolonier som Storbritannien och Frankrike. o Vunnit Frankrike på 1870-talet, stark militär- och industrimakt i mitten av Europa. o Stor ekonomisk betydelse i Europa, stor industriell produktion jämfört med de enskilda europeiska staterna, starkaste länken bland centralmakterna. o Inget stort behov av att anfalla år 1914, men när Ryssland mobiliserade på grund av Österrike-Ungerns och Serbiens konflikt gick Tyskland in för att mobilisera sin armé, vilket ledde till att Tyskland anföll ententemakterna. 1939 o Efter freden i Versailles och första världskriget ansåg en del i Tyskland, bland annat nazisterna, att deras land utsatts för en orättvis fred med orättvisa villkor och en skamlig fred. o Inga kolonier utanför Europa, men nog en ekonomisk och industriell stormakt i Europa, även militär sådan efter att nazisterna mobiliserade armén trots Versaillesfredens villkor. Likheter och olikheter o Nazisternas militarism 1939 grundade sig i mångt och mycket på revanschism efter första världskriget, vilket fick uttryck i olika former (judehat, bolsjevikhat, krigshetsning). År 1914 fanns det inte likadan revanschism och vurm för rasideologi, fastän nationalismen var en viktig faktor redan år 1914. o Under Hitlers och nazisternas ledning återupprättades den tyska militära makten, man mobiliserade trupper, erövrade och annekterade områden som man förlorat efter 4
Versaillesfreden och lite mer till fram till 1939. År 1914 hade gränserna varit statiska en längre period förutom utanför Europa. o Både 1939 och 1914 var Tyskland en stormakt, men till skillnad från 1914 gjorde man en nonaggressionspakt år 1939 med Sovjetunionen, så att man inte skulle hamna i tvåfrontskrig som år 1914. 6. Varför har 1860-talet ansetts vara en brytningsperiod i det finländska samhället? 1863 sammanträdde lantdagen första gången efter Borgå lantdag år 1809. Ryssland hade varit i Krimkriget och hade interna svårigheter. Kejsar Alexander II avskaffade livegenskapen i Ryssland och bestämde för att godkänna liberalare samhällsreformer i storfurstendömet Finland. Därför fick lantdagen börja sammanträda regelbundet. (Polen hade också gjort uppror och i och med att Finland varit lugnt kan det hända att kejsaren belönade Finland på grund av sin lojalitet och gick med på Snellmans förslag om marken och utökat självstyre.) Finland fick också marken som valuta under 1860-talet (Snellmans initiativ år 1860). Detta hängde också ihop med reformerna. Landet hade haft hungersår under 1860-talet och man gjorde många ekonomiska reformer då. Finska språket fick också ett upplyft, i och med att man i samma reformhärva bestämde (år 1863) och kejsaren godkände att finska språket skulle bli jämställt inom loppet av tjugo år. Fram till 1880-talet skulle alltså finskan bli ett officiellt språk i Finland vid sidan av svenskan. (Det här gav upphov till de första språkstriderna.) På grund av att finska språket fick ett upplyft började man också utge mera finskspråkig litteratur, Aleksis Kivi skrev sina finskspråkiga verk på 1860- och 1870-talen. Man började alltså utge finskspråkig skönlitteratur och man skrev finskspråkiga teaterpjäser. Den finska nationalismen fick också ett upplyft på grund av alla reformer, i målarkonsten och arkitekturen började man uppmärksamma det här (men guldperioden kommer lite senare under slutet av 1800-talet) De första järnvägarna började byggas i Finland på 1860-talet. Den första förbindelsen var mellan Helsingfors och Tavastehus år 1862. Industrialisering i Finland fick ett upplyft. I samband med de liberala reformerna tillät man också större näringsfrihet. Med andra ord började man avskaffa gamla skrå- och gillessystem som begränsade vissa yrkesutövningar till vissa grupper. Nu kunde man friare sälja varor och eventuellt börja utöva ett yrke utan restriktioner. Tidigare hade vissa städer haft rättigheter och deras specifika borgare att t.ex. tillverka och sälja vissa produkter men nu blev det i teorin friare marknader. Lagen om 5
näringsfrihet trädde i kraft år 1879, men från och med 1859 hade man successivt tillåtit friare näringsutövning. Till exempel kunde man börja idka handel på landsbygden friare, tidigare enligt gamla merkantilistiska traditioner hade handeln varit begränsad till städer. Folkskolereformen började från och med 1860-talet (första folkskolorna i Finland grundades på 1850-talet, men folkskoleförordningen kom år 1866) och man började grunda folkskolor, som ökade utbildningsnivån bland befolkningen. 7. Kartan framställer brittiska imperiet år 1886 a) Analysera kartans bild av Storbritannien som kolonialmakt. (3 p.) b) Välj ett geografiskt område och redogör för vilka återverkningar Brittiska imperiet hade på detta område. (3 p.) a) Freedom, fraternity, federation, - frihet, broderskap och federation står ovanför. Syftar antagligen år 1886 på att konstitutionella monarkin framhäver frihet, broderskap och federation inom sitt imperium. Kan eventuellt tolkas som att man försöker avbilda brittiska imperiet som något som förenar folken. Den brittiska figuren sitter på jordgloben som världens härskare medan de andra folken ser på. Det finns ursprungsbefolkningar men även vita nybyggare (antagligen australiensare, kanadensare, nyzeeländare eller sydafrikaner). Bilderna framställer olika folkslag och exotiska djur inom imperiet, vilket kanske ger intrycket att man skulle ha frihet och broderskap mellan folken, men just i fråga om särskilt aboriginier fanns det inte så mycket av broderskap i praktiken under den här epoken. De stora geografiska områdena är Kanada, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland. Scramble for Africa började lite senare, vilket märks på att Storbritannien ännu inte koloniserat den afrikanska kontinenten förutom Sydafrika. b) T.ex. Indien: Under 1600- och 1700-talen fanns det bland annat Mughalimperiet i Indien vid sidan av andra mindre riken. Europeiska stormakter som Storbritannien och Frankrike grundade mindre kolonier. Britternas Ostindiska handelskompani spelade en viktig roll i de indiska maktförhållandena. I krig mot 6
fransmän och olika indiska riken lyckades brittiska ostindiska handelskompaniet skapa en maktbas i Indien. Genom att splittra och härska lyckades man skapa en brittisk koloni av hela Indien med en förhållandevis liten brittisk militär. Man utövade också indirekt styre och kontroll genom att alliera sig med olika furstar. Under 1700-talet lämnade fransmännen Indien och de indiska rikena var under brittisk kontroll under 1800-talet. Indiska befolkningen gjorde tidvis uppror (t.ex. Sepoy-upproret 1857). Indien blev en brittisk koloni och kronjuvelen i imperiet. Landets ekonomiska resurser och befolkningsbas var ett viktigt inslag i det brittiska imperiet. Landet producerade främst råvaror (t.ex. bomull och kryddor) som sedan skeppades till England. I England tillverkade man textiler av indiskt bomull. När Gandhi ledde den indiska frihetsrörelsen under början av 1900-talet började man bojkotta brittiska textiler. Indierna började själva producera sina textiler. Efter andra världskriget tillät man självständighet åt Indien. Sedan utbröt konflikter mellan muslimer och hinduer och gamla kolonin splittrades i Pakistan, Bangladesh och Indien. Som arv har brittisk kultur levt kvar i Indien (t.ex. bollsporetn Cricket) och engelska språket studeras i indiska och pakistanska skolor och språket används som lingua franca mellan olika språkgrupper i Indien. Från Indien strandade olika produkter till Storbritannien och västvärlden. 8. Redogör för ståndssamhällets uppkomst och struktur i Finland under den s. k. svenska tiden Ständerna har sitt ursprung i medeltiden med adel, präster, borgare och bönder, som etablerades i Finland efter 1200- och 1300-talen. Under 1600-talet etablerades svenska riksdagen med de olika ständerna. Ständernas ordning ansågs som en gudomlig ordning. Beroende på tidsepok varierade kungens eller drottningens makt från totalt envälde (Karl XI och Karl XII under slutet av 1600- och början av 1700-talen) till ständervälde (efter stora nordiska kriget till Gustav III:s regentskap). Riksdagen hade adel, präster och borgare som representanter. I Norden fanns inte livegenskap, vilket var fallet i andra europeiska länder. Om man rustade en ryttare till kungens armé blev man befriad från skatter och det här var utgången för adelskapet. Adeln var befriad från skatter. Adeln utgjorde under frihetstiden (1700-talet) 16 procent av Finlands befolkning. Adeln hörde då till ridderskapet (arméns befäl) eller en tjänstemannaklass. 7
Prästerskapet var också befriat från skatter och hade beskattningsrätt. Prästerskapet utgjorde totalt en procent av befolkningen under sjuttonhundratalet, men hade en förhållandevis stor representation i riksdagen. Borgerskapet uppstod då städer grundades (handelsmän och hantverkare). Handelsmännen hörde till gillen och det var reglerat var man fick utöva sitt yrke och vem som gjorde det. (I Europa fanns skrån för hantverkarna, i Sverige fanns några under medeltiden men i medeltida Finland fanns det troligen inga skrån.) Bönder som ägde jord utgjorde fjärde ståndet. Bönderna utgjorde majoriteten av befolkningen och kunde under svenska tiden skicka sina representanter till riksdagen. I förhållande till sin mängd var representationen liten, men unik i Europa i och med att man i övriga länder inte tillät bönder få sin talan i parlament. Backstugusittare och torpare fick inte välja representant, utan det gällde självägande bönder med egendom. En stor del av den manliga vuxna befolkningen hade alltså inte rätt att påverka genom representanter i riksdagen. Under frihetstiden hade ständerna förhållandevis stor makt, men under Gustav III introducerades upplyst envälde och ständernas makt i samhället inskränktes igen. Det hur mycket riksdagen och ständerna kunde påverka beslut varierade, under Karl XI och Karl XII hade kungarna också envälde och ständerna hade inte så stor makt. +9. Citat om Kinas stormaktspolitik a) Jämför med varandra de linjer i Kinas utrikespolitik som framgår av citaten och diskutera ställningstagandena som historiska källor. (4 p.) b) Redogör för Kinas utrikespolitik och de faktorer den påverkats av från början av 1950-talet till 2000-talet. Använd dig av citaten. (5 p.) a) I det första citatet uttalar Mao att Sovjetunionen är ledaren i det socialistiska samfundet och att Kina har ett gott samarbete med Sovjetunionen (1950-talet). I det andra citatet från 1964 antyder centralkommittén i Kinas kommunistiska parti ett missnöje med Sovjetunionen. Sovjetunionen anses sätta sina egna intressen före andra socialistiska staters och tövädret anses ha orsakat att Sovjetunionen och USA närmat sig varandra för att dela världen i sina intressezoner. Kina anser både USA och Sovjet som sina fiender. 8
I det sista citatet med den gemensamma deklarationen från USA och Kina ges en bild av att samarbetet mellan Kina och USA är på god fot och har en förhoppningsfull framtid fastän relationerna inte varit så bra tidigare. Om man jämför de tre citaten beskriver de utvecklingen under kalla kriget: först var Kina i tätt samarbete med Sovjetunionen, men under 1960-talet blev förhållandet mellan Sovjetunionen så dåligt att ryska rådgivare skickades hem från Kina och skärmytslingar utbröt vid gränsen. Under 1970-talet började Kina och USA förbättra sina relationer efter att de tidigare varit dåliga. Under 1970-talet knöt USA och Kina handelsavtal som bidrog till en stark ekonomisk tillväxt särskilt för Kina. Som historiska källor är det första ett uttalande av Mao åt kinesiska studenter i Moskva. (Citatet är taget ur ett verk som är skrivet av Philippe Devillers. Man kan anta att Mao har sagt så om Devillers citerat rätt.) Mao har talat som en ledare för sitt land i Sovjetunionen åt kinesiska studenter, vilket varit ett officiellt sammanhang och sålunda har detta färgat tonen i uttalandet. I det andra citatet har centralkommittén i det kommunistiska partiet gett ut ett öppet brev om de kinesisk-sovjetiska förhållandena. (Här gäller samma sak som i förra, citatet är taget ur Devillers verk och centralkommittén har gett ut uttalandet i ett politiskt sammanhang.) I det sista citatet har USA:s och Kinas officiella delegationer gemensamt gett uttalandet i vänlig ton. Gemensamt i de tre uttalandena ur källkritisk synvinkel är att de alla är politiska uttalanden, de är alltså inte t.ex. personliga brev eller memoarer utan politiska uttalanden som avsetts för en viss större publik. b) Så som man ser i det första citatet av Mao hade Kina ett gott samarbete med Sovjetunionen i början av kalla kriget. Efter inbördeskriget vann kommunisterna i Kina år 1949 och Stalin och Sovjetunionen hade hjälpt dessa med bland annat vapen. Förhållandet var trots allt inte alltid bra och Stalin var misstänksam gällande Mao och de kinesiska kommunisterna överlag. Före andra världskriget hade Sovjetunionen inte ens velat stöda de kinesiska kommunisterna, utan stödde snarare Chiang Kai-sheks nationalister. Det här gjorde att även Mao var misstänksam gällande Stalin, men på grund av ideologiska och utrikespolitiska skäl kom parterna närmare varandra efter andra världskriget och under början av kalla kriget. Så som det antyds i det andra citatet försämrades förhållandet mellan Sovjetunionen och Kina under 1960-talet. Särskilt var Mao ganska radikal i sin politiska ideologi medan Stalins efterträdare Chrusjtjov var tidvis villig att kompromissa med tidigare sovjetisk politik under tövädret. Dessutom var Sovjetunionen det ledande socialistiska landet vilket ibland 9
orsakade missnöje i Kina som började bli en ny stormakt i Östasien. I samarbetsväg kallades alla ryska rådgivare hem från Kina under 1960-talet då samarbetet krackelerade och skärmytslingar utbröt vid gränsen vid Ussuri, där kinesiska och sovjetiska trupper började skjuta på varandra vid en gränsflod. Orsaker till det försämrade samarbetet var säkerligen Chrusjtjovs misslyckanden i utrikespolitiken (bl.a. Kubakrisen) och Kinas vilja att föra sin egen linje i det kommunistiska blocket samt intresseproblem problem i samarbetet. Under 1960-talet började t.ex. Albanien och Rumänien söka sig till Kinas läger i stället för Sovjetunionens i kommunistblocket. Kina höll på att bli en stormakt och det här ledde till skilda intressen mellan rysk och kinesisk socialism. När USA insåg konflikten mellan Sovjetunionen och Kina utnyttjade man läget att söka sig till ett tätare samarbete med Folkrepubliken Kina. Tidigare hade USA inte godkänt folkrepubliken Kina som legitim, eftersom Chiang Kai-sheks nationalister hade en västorienterad republik på Taiwan. Under 1970-talet i samband med misslyckandet i Vietnamkriget gick USA trots allt med på att godkänna Kinas legitimitet som stat och dessutom knöt man handelsavtal som gynnade bägge parter. Så som man ser i det sista citatet började ett närmande mellan USA och Kina äga rum under 1970-talet, fastän Kina var socialistiskt. Från och med slutet av 1970-talet och efter Maos död började Kina under Deng Xiaoping tillåta moderat marknadskapitalism gradvis i vissa områden. Avtalen med västvärlden och de ekonomiska reformerna orsakade en ekonomisk tillväxt, vilket fick fart fram till år 2000. Den största framväxten har ägt rum under 2000-talet, men vändpunkten ägde rum under 1970-talet. +10. Citat om Finlands inrikespolitik och samhällsutveckling under de första årtiondena av självständighetstiden a) Utgå från citaten och jämför deras tolkningar av vänsterns ställning i det finländska samhället. (3 p.) b) Vilka politiska händelser och samhälleliga faktorer låg bakom ställningstagandena? (6 p.) a) 10
Svinhufvud menar att socialdemokraterna trots sin demokratiska framtoning ändå försöker störta den borgerliga samhällsordningen, fastän de säger att de ska förändra samhället med evolution i stället för revolution. Förre rödgardisten Skog talar positivt om samhällsutvecklingen och hur vänstern och socialdemokraterna kan lita på regeringen och det finska samhället och dess demokrati och att socialdemokraterna följer demokratiska ideal. Ajan Suunta är kritisk mot att vänstern fått så mycket makt i samhället och påstår att vänstern och socialdemokraterna är i samförstånd med Sovjetunionens ideologi och är ett hot mot Finlands självständighet. b) Citaten är från 1936 och 1937. År 1937 grundades en rödmylleregering mellan Agrarförbundet och socialdemokraterna under Cajander. Rödmylleregeringen hade en försonande effekt med tanke på socialdemokraternas förflutna från år 1917 till 1937. En del socialdemokrater hade under händelserna 1917-1918 anslutit sig till den röda sidan i inbördeskriget. Efter inbördeskriget stämplades dessa som fiender av de vita. Efter inbördeskriget delades partiet också i kommunisterna/ det socialistiska arbetarpartiet (med radikalare åsikter) och socialdemokratiska partiet. Under 1920-talet försökte man trots allt med vissa lagar förbättra arbetarnas och torparnas rättigheter (t.ex. Lex Kallio 1922 och torparlagen 1918). Socialdemokraterna fick också under 1920- och 1930-talen delta i politiken, men det socialistiska arbetarpartiets verksamhet förbjöds med kommunistlagarna år 1930 (högerradikala Lapporörelsen hade sin storhetstid kring år 1930). Under början av 1930-talet hade radikalhögern vind i seglen och IKL var en politisk organisation med kopplingar till Lapporörelsen. Ajan Suunta var högerns tidskrift och uttryckte IKL:s syn på politiken. Den ekonomiska depressionen som började år 1929 gjorde samhällsklimatet oroligare under början av 1930-talet, men i mitten av 1930-talet var den värsta perioden över och ekonomin hade vuxit i Finland. Lapporörelsen och IKL fick inte så mycket stöd mera och samhällsklimatet var lugnare. Svinhufvud hade varit i den vita senaten under händelserna 1918 och hörde till samlingspartiet. Hans syn på saker är borgerligt och vitt men han uppmanade också under Mäntsäläupproret att Lapporörelsens upprorsmän skulle sluta med sitt försök, så han var moderatare i sina åsikter än t.ex. IKL. 11
Under mitten och slutet av 1930-talet hände allt möjligt i Europa (Hitler i Tyskland och Stalin i Sovjetunionen, upprustning) och i den finska politiken försökte man nå en försoning mellan de borgerliga och arbetarpartierna för att bevara demokratin och för att vara beredd på utrikespolitiska kriser. Två år efter att Cajanders rödmylleregering hade grundats utbröt vinterkriget och då hade man före det försökt skapa enighet framförallt mellan socialdemokraterna och de borgerliga partierna. Vetamix 2013. 12