INFORMATION OCH VÄGLEDNING TILL DIG SOM SÖKER STÖD FRÅN MÅL 1 2000 2006 Europeiska Unionen 20
SAMARBETET MELLAN OSS FORSKARE OCH FÖRETAG GER NYA SÄTT ATT TÄNKA
MÅL 1 SKA GE MÖJLIGHET FÖR TILLVÄXT OCH ÖKAD SYSSELSÄTTNING I SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN. Mål 1-programmet är en del av EU:s regionalpolitiska åtgärder. Södra Skogslänsregionen har fått drygt 3 miljarder kronor ur EG:s strukturfonder för utvecklingsinsatser. Främsta anledningen till stödet är att Södra Skogslänsregionen är ett glest befolkat område inom EU. Ytan är lika stor som en fjärdedel av Sverige men här bor bara 450 000 människor dvs. fem procent av Sveriges befolkning. Vi behöver och har utrymme för tillväxt! Pengarna från strukturfonderna fördelas under en sjuårsperiod mellan år 2000 och 2006. Eftersom EU-stödet är ett komplement till nationella satsningar från privata och offentliga finansiärer så innebär det att regionen kommer att genomföra utvecklingsprojekt för 9 miljarder kronor under dessa sju år. Huvudmålet med programmet är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. EG:s strukturfonder består av fyra fonder: regionalfonden, socialfonden, jordbruksfonden och fiskefonden. Strukturpolitiken syftar till att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna. Mål 1-programmet arbetar i sin tur för att minska regionala skillnader. Mål 1 Södra Skogslänsregionens program grundar sig på de förslag som kom fram i arbetet med Tillväxtavtalen i de fem länen. Insatserna fokuseras på utveckling av de privata små- och medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. Målbeskrivningen betonar att det är i första hand de enskilda människornas kunnande, SÖDRA engagemang och delaktighet SKOGSLÄNSREGIONEN som är grunden för utveckling och tillväxt. JÄMTLANDS LÄN ÄLVDALENS KOMMUN Beslut om vilka MALUNGS KOMMUN projekt som får LJUSDALS KOMMUN VANSBRO KOMMUN EU-medel fattas ORSA KOMMUN TORSBY KOMMUN av Strukturfondsdelegationens VENJANS OCH VÅMHUS FÖRSAMLINGAR I MORA KOMMUN ledamöter som är politiker och statliga tjänstemän från samtliga fem län. Ledamöterna är tillsatta av regeringen. VÄSTERNORRLANDS LÄN 3
GENOM ATT SAMVERKA MED ANDRA FÖRETAG I VÅR BRANSCH HAR VI HITTAT NYA MARKNADER
FÖR ATT FÅ MÅL 1 STÖD MÅSTE DIN PROJEKTIDÉ PASSA IN I NÅGON AV ÅTGÄRDERNA. FÖR ATT UPPFYLLA HUVUDMÅLET FÖR MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN FÖRDELAS MEDLEN PÅ SEX INSATSOMRÅDEN. DET SJÄTTE INSATSOMRÅDET ÄR TILL FÖR ATT MÅL 1-PROGRAMMET SKA KUNNA GENOMFÖRAS EFFEKTIVT. DE ÖVRIGA FEM INSATSOMRÅDENA BESTÅR VART OCH ETT AV ETT ANTAL ÅT- GÄRDER. DET ÄR INOM EN AV DESSA ÅTGÄRDER SOM MAN SÖKER EU-STÖD. 1 NÄRINGSLIVSUTVECKLING Nästan hälften av budgeten satsas på näringslivsutveckling eftersom det är de mindre och medelstora företagen som har stora möjligheter till tillväxt och ökad sysselsättning. Insatsområdet ska därför ha en huvudsaklig inriktning mot dessa. De affärsutvecklande insatserna ska dels vara generella och dels skräddarsydda. Samverkansformer mellan företag leder till ökade möjligheter att finna nya marknader och att utveckla processer och produkter. Insatsområdet innehåller tre åtgärder: 1.1 Utveckling av företag och företagande 1.2 Områden med särskilda förutsättningar 1.3 Stärkt infrastruktur för kompetensutveckling samt forskning och utveckling 2 LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH UTVECKLING AV MÄNSKLIGA RESURSER I ARBETSLIVET. Utbildningsnivåerna i vissa delar av regionen, speciellt i små inlandskommuner, ligger väsentligt lägre än riksgenomsnittet och det är därför viktigt med utbildning som kan ge kunskapsdriven tillväxt. Den högre utbildningen ska stärkas. Regionala och könsmässiga skillnader i utbildningsnivå måste utjämnas. På små och medelstora arbetsplatser krävs insatser för att höja kompetensnivåerna. Åtgärderna ska vidareutveckla både sysselsattas och arbetslösas kunskaper och skapa förutsättningar för livslångt lärande. Jämställdheten på arbetsmarknaden ska öka liksom jämlikheten för invandrare och handikappade. Åtgärderna 2.1 2.4 motsvarar det nationella Mål 3-programmet och kallas Växtkraft i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Växtkraft ska bidra till att få fart på förändrings- och förnyelse- 5
NÄR VI TAR ÖVER MINA FÖRÄLDRARS GÅRD TÄNKER VI UTÖKA VERKSAMHETEN, VI SKA TA EMOT TURISTER OCH STARTA ETT SOMMARCAFÉ.
arbetet i arbetslivet för att främja tillväxt och sysselsättning. Fokus ligger på individen och dennes delaktighet i processen. Åtgärderna i insatsområdet är: 2.1 Kompetensutveckling för sysselsatta 2.2 Ökad anställbarhet och företagaranda 2.3 Integration, mångfald och jämställdhet 2.4 Lokalt projektstöd 2.5 Samverkan mellan utbildning och näringsliv som kan vara lokal, regional, nationell eller internationell är också intressant. Men det handlar också om miljövård. Genom utbildningsinsatser ska jordoch skogsbrukare öka sitt kunnande om miljöns behov. Speciellt jordbruket har haft en svag utveckling och därför finns det en särskild åtgärd för att hjälpa unga människor att ta över jordbruksföretag. Förutom att skogen har ett stort värde för besöksnäringen så framhåller insatsområdet också skogen som råvara. Satsningar på kvalitetsvirke genom skogsvård är ett sätt. Åtgärderna är: 3 UTVECKLING AV JORD- OCH SKOGSBRUK, LANDSBYGDS- UTVECKLING SAMT UTVECKLING AV FISKERINÄRINGEN. Mellan stad och landsbygd finns ett ömsesidigt beroende. Landsbygden försörjer städerna med råvaror, energi, arbetskraft, livsmedel, kulturbygder, historiska värden samt rekreation. Det här insatsområdet satsar på förädling och marknadsföring av jordbruksoch fiskeprodukter. Nischprodukter som är baserade på lokala råvaror för en marknad 3.1 Investeringar i jordbruksträdgårds- och rennäringsföretag 3.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennäringsföretagare 3.3 Bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter 3.4 Kompetensutvecklingsinsatser 3.5 Miljöåtgärder inom skogsbruket 3.6 Landsbygdsutveckling 3.7 Anpassning av fiskeansträngningen 3.8 Utveckling av fiskerinäringen. 7
VI VILL BEVARA VÅRA TRADITIONER SAMTIDIGT SOM VI VILL BLI SÅ EFFEKTIVA I FRAMTIDEN SOM MÖJLIGT
4 UTVECKLING AV LIVSMILJÖ SAMT INFRASTRUKTUR Förr styrde industrin var flertalet människor skulle bo. Nu styrs valet av bostadsort i större utsträckning av andra faktorer. Livsmiljö är en sådan faktor. Förutom tillgången på arbete och utbildning söker människor attraktiv boendemiljö, ett levande kulturliv, fritid, idrott och ett gott mänskligt klimat. Insatser som stärker livsmiljön är viktiga inte minst med tanke på att få unga människor att stanna kvar i eller flytta till regionen. Bra fungerande kommunikationer är en grundförutsättning för att nå tillväxt i Södra Skogslänsregionen. Transporter och överföringskapacitet i datanät binder samman regionen med övriga Sverige och världen och ökar rörligheten. Insatsområdet innehåller åtgärderna: 5 SAMISKT PROGRAM Insatsområdets utmaning består av att stärka och bevara samernas traditionella näring och samtidigt skapa förutsättningar för nya verksamheter med utgångspunkt i samisk kultur och samhällsliv. Småskalig samisk turistverksamhet kan vara ett exempel. Det samiska samhället är i behov av dokumentation och forskning inom många områden. Det är viktigt att satsa på teknik och därmed förbättra infrastrukturen. Den nya tekniken ger också förutsättningar för att öka tillgängligheten och nyttjandet av den samiska kulturskatten. Samekvinnans roll i det samiska samhället ska uppmärksammas. Gemensamma insatser av både kvinnan och mannen är en förutsättning för att arbetet främst inom de traditionella näringarna ska fungera. Det finns tre åtgärder i insatsområdet: 4.1 Attraktiva regioner och skydd för miljön 4.2 Informationsteknisk infrastruktur 4.3 Transportinfrastruktur 5.1 Samisk landsbygds- och kulturutveckling 5.2 Kompetensutveckling forskning och utbildning 5.3 Utveckling av rennäringen och samebyarna 6 TEKNISKT STÖD Tekniskt stöd finansierar information, genomförande organisation, utvärdering och uppföljning av Mål 1-programmet för Södra Skogslänsregionen. 9
UNDERSÖK MÖJLIGHETERNA!
VILKA PROJEKT KAN FÅ STÖD? Ett projekt ska pröva något nytt som inte ingår i den dagliga driften hos projektägaren. Det ska vara avgränsat i tid med ett start- och slutdatum och passa in under en åtgärd i Mål 1-programmet. Den offentliga och privata medfinansieringen ska vara klar innan det går att få EU-stöd. Under varje åtgärd finns det speciella urvalskriterier som ska uppfyllas. Det finns även fem horisontella kriterier som ska genomsyra varje projekt: MILJÖHÄNSYN JÄMSTÄLLDHET SKAPADE ARBETSTILLFÄLLEN INTERNATIONALISERING IT Medel från Mål 1-programmet kan sökas av företag, kommuner, offentliga myndigheter, organisationer, föreningar och den sociala ekonomin. ANSÖKAN OCH INFORMATION Länsstyrelsen i Jämtlands län är programmets förvaltningsmyndighet och har därmed ett samordningsansvar för verksamheten i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Den som söker stöd för ett projekt vänder sig alltid till länsstyrelsen i det län där projektet ska bedrivas. Sametinget bereder och beslutar om projekt inom det samiska insatsområdet. Mål 1-handläggarna på länsstyrelserna och sametinget ger information, råd och stöd till sökande. De bereder också projektansökan innan Strukturfondsdelegationen fattar beslut. Projektägaren lämnar in rekvisitioner av EU-medel till sin länsstyrelse som granskar och godkänner dessa. Därefter är det förvaltningsmyndigheten som betalar ut EU-medel. Under projektets gång ska projektägaren löpande informera om hur aktivitetsplanen följs och om det går som det var tänkt. Meningen är att när ett projekt är avslutat ska resultatet spridas så att andra kan dra nytta av erfarenheterna. 11
LÄNSSTYRELSERNA I MÅL 1 SÖDRA SKOGSLÄNSREGIONEN: VÄRMLANDS LÄN VÄSTERNORRLANDS LÄN 054-19 70 00 0611-34 90 00 www.s.lst.se www.y.lst.se DALARNAS LÄN JÄMTLANDS LÄN 023-810 00 063-14 60 00 www.w.lst.se www.z.lst.se GÄVLEBORGS LÄN SAMETINGET 026-17 10 00 063-55 67 55 www.x.lst.se www.sametinget.se Ytterligare information och ansökningsblanketter finns på hemsidan: www.mal1.nu GRAFISK FORM & PRODUKTION: KNOW IT OPENEYE, ÖSTERSUND REPRO: ÖVIKSREPRO TRYCK: ÅGRENS TRYCKERI FOTO: PETER ROSÉN, KLAS FRITZON NORRLANDIA, MIKAEL DUBOIS JOHNÉR BILDBYRÅ SAMT MARTIN BJÖRNWALL. Programmet finansieras av EG:s strukturfonder 20