Sammanträdesdatum 2011-02-15

SAMMANTRÄDESPROTOKOll STYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-02-15 32 Drogpolitisk policy 2011-2015 Dnr 2011/31 INLEDNING Denna drogpolitiska policy ska förebygga tobak och alkoholskador och motverka användandet av narkotika i Sala kommun. Den svenska drogpolitiken och nationella mål ligger till grund för Sala kommuns drogpolitiska policy. Beredning Bilaga KS 2011/35/1, policy från kommunstyrelsens förvaltning Per Skog föredrar ärendet Cristina Montoya deltar vid ärendets beredning Kompletterande handling delas ut, bilaga KS 2011/35/2 Yrkanden Per-Olov Rapp (Sj yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att anta drogpolitisk policy för 2011-2015, i enlighet med reviderad bilaga KS 2011/35/1. BESLUT Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att anta drogpolitisk policy för 2011-2015, i enlighet med reviderad bilaga KS 2011/35/1. Utdrag I - - ~:.:;:--T- ~ Justerandes sign I ---1'----- T ~~dragsbes(:yrkande ')'.,

Bilaga KS 2011/35/2 SALA D!ARIENR: BESLUT 2011-03-10 MISSIV STYRELSEN -S-ALA s förvaltning Ink. 2011-02- 1 7 Missiv för Drogpolitisk policy Syftet med en drogpolitisk policy är att sammanställa den svenska drogpolitikens mål och handlingsplaner i lokala mål det drogförebyggande arbetet samt anslå en strategi för hur dessa mål ska uppnås. Den nationella drogpolitiken bygger på en mängd mål och planer som är beslutade i olika omgångar. Det finns en ett antal tydliga och konkreta punkter för vilka åtgärder och insatser staten förväntar sig att kommuner ska arbeta med i det drogförebyggande arbetet. En sammanställning över det nationella drogpolitiska arbetet och de nationella målen redovisas i Bilaga till Drogpolitisk policy. ALLMÄN BAKGRUND l slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet ökade alkoholkonsumtionen i Sverige dramatiskt. Svenskarna dricker närmare 20 procent mer än i mitten av 1990-talet. Männens konsumtion under 2008 var närmare 13 liter ren alkohol per person och år, jämfört med cirka 6 liter för kvinnor. Antalet tunga narkotikamissbrukare beräknas uppgå till ca 26000 individer. Sedan mitten av 90- talet har antalet narkotikarelaterade dödsfall nästan fördubblats. När det gäller tobak har andelen rökare minskat avsevärt, trots detta röker över en miljon av Sveriges befolkning varje dag. Nästan 7000 svenskar dör varje år i förtid av sin rökning och ytterligare 500 till följd av passiv rökning. SITUATIONEN HOS UNGDOMARNA I SALA Trots att kommunen har satsat på förebyggande åtgärder är alkoholkonsumtionen i Sala fortfarande hög och det finns ett oönskat missbruk av narkotika även om bruket ligger rätt konstant. Vid en jämförelse med övriga länet framkommer att flickor i Sala i åldern 15 år och yngre känner sig oftare berusade än flickor i motsvarande ålder i andra delar av Västmanlands län. Statistik för Sala kommun visar att flickor i tonåren, även i de lägre tonåren, är en riskgrupp när det gäller alkoholanvändning. Alkoholdebuten sker tidigare bland flickor än pojkar. Tendensen är att fler flickor dricker och att de som dricker blir allt yngre.

Den uppfattning som många ungdomar har om alkohol är att den ger och förstärker positiva egenskaper. I motsats till vad man kan tro är grupptryck inte en av de främsta orsakerna till att dricka enligt ungdomarna. Mycket av alkoholkonsumtionen bland ungdomar sker i hemmen och med alkohol som tillhandahålls av äldre kamrater eller föräldrar. De som dricker i årskurs 7 uppger att den alkohol de dricker har de fått från sina föräldrar. Flickorna i Sala både röker och snusar mer än flickor i motsvarande ålder i länet i övrigt. Tendensen är också att rökningen bland flickor fortsätter att öka. Dessutom röker flickor i årskurs 9 och gymnasiet i större utsträckning än pojkar. Vidare vet fler flickor än pojkar var narkotika finns att få tag på. Det är fler flickor än pojkar som använder läkemedel och det förekommer att de blandar läkemedel och alkohol i berusningssyfte. En annan oroande utveckling som märks bland annat på fritidsgårdarna är att ungdomarna verkar allt mer stressade och inte mår psykiskt bra. TIDIGARE DROGPOLITISKT PROGRAM Sala kommun arbetade fram ett drogpolitiskt program 2004 som inte håller den struktur som är fastslagen för dagens styrdokument. I gamla programmet ingick det handlingsplaner för hur arbetet skulle läggas upp. l dåvarande arbete fastställdes också en värdegrund med förhållningssätt för hur kommunens medarbetare ska bete sig. För att få ökad delaktighet i det drogförebyggande arbetet ska framtagandet av handlingsplaner ligga så nära utförarna som möjligt. Därför föreslås att nuvarande policy delas upp i två delar där övergripande målen fastslås av KF och att handlingsplanerna arbetas fram av förvaltningarnas medarbetare i samverkan med andra förvaltningar och andra myndigheter. BESLUT Med hänvisning till ovanstående föreslås följande beslut: Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Drogpolitisk policy att upphäva tidigare Drogpolitiskt program från 2004 att upphäva Värdegrund från 2004 att uppdra till styrelse och nämnder att ta fram Handlingsplaner för att uppnå målen i Drogpolitisk policy att uppdra till drogsamordnaren att redovisa det drogförebyggande arbetet en gång per år till kommunstyrelsen Cristina Montoya Drogsamordnare

RevideradBilaga KS 2011/35/1 SALA Kommunfullmäktige Ink 2.2 1 (2) PARAGRAF 2011-X OIAR!ENR: 201O/XX POLICY BESLUTAD 2010-XX-XX REVIDERAS SENAST 2015-12-31 Drogpolitisk policy Syfte Denna drogpolitiska policy ska förebygga tobak- och alkoholskador och motverka användning av narkotika i Sala kommun. Den svenska drogpolitiken och nationella mål ligger till grund för Sala kommuns drogpolitiska policy. Bakgrund Den ökade alkoholkonsumtionen är ett folkhälsoproblem och leder till svåra sociala och medicinska problem. Alkoholen är också en orsak till våld och övergrepp. Dessutom medför alkoholen betydande samhällsekonomiska kostnader i form av sjukfrånvaro, förtidspensionering, arbetslöshet, svagare produktivitet och för tidig död. Tidig alkoholdebut ökar konsumtionen hos individen i vuxen ålder. Därför är det av stor vikt att höja åldern för alkoholdebut och allmänt minska alkoholkonsumtionen i berusningssyfte. Narkotikan genererar stor brottslighet och stora kostnader för samhället. Narkotikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet eller inskränka på den allmänna välfarden eller påverka demokratins utveckling. Visionen är ett narkotikafritt samhälle. Tobaksrökning är orsaken till stora hälsoproblem och betraktas som inkörsporten till andra droger. Det ligger i samhällets intresse att motverka rökning. Att dopa sig genom att använda otillåtna medel är också ett problem som genererar skador på kropp och hälsa. Mål för det drogförebyggande arbetet i Sala kommun Inga ungdomar under 18 år ska använda alkohol, snus eller tobak. Ingen ska använda narkotika eller andra otillåtna beroendeframkallande medel. Förtäringen av alkohol i berusningssyfte ska minska. Sala kommun ska ha rökfri arbetstid.

2 (2) PARAGRAF 2011-X Kommunfullmäktige Strategier för att uppnå målen Ett drogförebyggande arbete innebär insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. För ett framgångsrikt drogförebyggande arbete krävs insatser på olika plan: Främjande arbete handlar om att stärka det som är bra, att bygga vidare på det som redan fungerar. Man använder begreppet risk- och skyddsfaktorer som kan påverka individens droganvändning, t.ex. tillgången till droger, kriminalitet, dålig självkänsla eller otrygghet. Ett främjande arbete omfattar alla, till exempel alla i kommunen, alla på en skola eller alla på en arbetsplats. Förebyggande arbete handlar om att utgå från identifierade problem och risker som ska uteslutas eller minskas. Ett förebyggande arbete kan till exempel riktas mot speciella riskgrupper eller individer. Grunder för det drogförebyggande arbetet Sala kommun ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. a Alla medarbetare i Sala kommun ska kommunicera utifrån en attityd grundad på respekt, hänsyn och förståelse. Kränkningar och våld får inte förekomma. Nolltolerans av användande av snus, tobak och alkohol innan 18 års ålder. Nolltolerans av användandet av andra droger utifrån gällande lagstiftning. Det förebyggande arbetet med barn och ungdomar är allas ansvar. Alla ska aktivt arbeta för att förebygga och motverka drogmissbruk bland barn och ungdom. Sala kommun ska så tidigt som möjligt göra insatser vid misstanke att barn och ungdomar far illa. Sala kommun ska samverka med andra myndigheter i det förebyggande arbetet. Varje förvaltning ska ha handlingsplaner för att uppnå målen i drogpolitisk policy.

STYRELSEN SALA Kommllnstyrelsens förvaltning Ink. 2011-02- 1 7 i 1 (8) BILAGA f Bilaga till Drogpolitisk policy Den nationella drogpolitiken bygger på en mängd mål och planer som är beslutade i olika omgångar. Det finns tydliga och konkreta punkter för vilka åtgärder och insatser staten förväntar sig att kommuner ska arbeta med i det drogförebyggande arbetet. Här kommer en sammanställning över det nationella drogpolitiska arbetet, hur man har resonerat och vad som framkommit av undersökningar. 1 Regeringens utgångspunkter i det drogförebyggande arbetet Alkoholkonsumtion är en av de viktigaste faktorerna för människors hälsa. En restriktiv alkoholpolitik har därför sedan länge varit ett viktigt inslag i den svenska välfärdspolitiken. För att minska alkoholkonsumtionen och begränsa alkoholens skadeverkningar har man haft en aktiv prispolitik, stränga införselkvoter och andra faktorer som har begränsat tillgängligheten. Samhällsutvecklingen och det svenska EU- medlemskapet har dock medfört att det har blivit svårare att föra en traditionell, restriktiv alkoholpolitik. Den ökade alkoholkonsumtionen är ett folkhälsoproblem och leder till svåra sociala och medicinska problem. Alkoholen är också en orsak till våld och övergrepp. Skadligt bruk av alkohol ger upphov till lidande för många enskilda individer och deras närstående. Dessutom medför alkoholen betydande samhällsekonomiska kostnader i form av sjukfrånvaro, förtidspensionering, arbetslöshet, svagare produktivitet och för tidig död. Narkotikapolitiken bygger på att människor har rätt till ett värdigt liv i ett samhälle som slår vakt om enskildas behov av trygghet och säkerhet. Narkotikan får aldrig tillåtas hota individers hälsa, livskvalitet och trygghet. Den allmänna välfärden och demokratins utveckling får heller inte inskränkas av narkotikan. Målet är ett narkotikafritt samhälle. 2 Mål för den svenska drogpolitiken 2.1 NATIONELLT MÅL FÖR FOLKHÄLSA Det nationella målet för folkhälsa (Prop. 2002/03:35): Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målet har följande delområden: Delaktighet och inflytande i samhället.

2 (8) Ekonomisk och social trygghet. Trygga och goda uppväxtvillkor. Ökad hälsa i arbetslivet. Sunda och säkra miljöer och produkter. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Gott skydd mot smittspridning. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Ökad fysisk aktivitet. Goda matvanor och säkra livsmedel. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. För den sistnämnda punkten angående droger gäller följande: Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner 2006-2010 (P rop. 2005/06:30). Fyra delmål för minskat tobaksbruk till år 2014 (Prop. 2002/03:35). 2.2 NATIONELLA ALKOHOL- OCH NARKOTIKAHANDLINGSPLANER 2006-2010 (PROP. 2005/06:30) Regeringen har två nationella handlings planer i sin proposition, Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador och Nationell handlingsplan mot narkotika. 2.2.1 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador betonas det övergripande målet för den svenska alkoholpolitiken: Främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. För att kunna uppnå detta mål behövs: Insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och skadliga dryckesbeteenden. Effektivare samarbete och politisk prioritering på lokal och regional nivå i det förebyggande arbetet. Vidareutveckling av preventionsmetoder för riskgrupper som till exempel barn, ungdom och unga vuxna. Det finns även särskilda riskgrupper inom hälso- och sjukvården samt inom företagshälsovården. Barn till föräldrar med missbruksproblem ska också ges särskild uppmärksamhet. Metoder för att utveckla vården.

3 (8) Förstärkta insatser för att begränsa tillgängligheten och effektivisera insatserna för tillsyn samt ansvarsfull alkoholservering. Det är även viktigt att främja kunskapsutveckling, kompetens- och metodutveckling. Uppföljning av alkoholutvecklingen och samhällets insatser. Ökat internationellt samarbete. Kraftfulla informations- och opinionsskapande åtgärder. Särskilt viktiga delområden för att nå målet: Ingen alkoholkonsumtion ska förekomma under uppväxten, i samband med trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten. Skjuta upp alkoholdebuten och utveckla fler alkoholfria miljöer. Bekämpa den illegala alkoholhanteringen. Alkoholpolitiken ska på alla nivåer ha ett uttalat jämställdhetsperspektiv. 2.2.2 Nationell handlingsplan mot narkotika Det övergripande målet i narkotikahandlingsplanen: Ett narkotikafritt samhälle. Insatser för att nå målet: Åtgärder riktas mot tillgången och efterfrågan på narkotika i syfte att minska nyrekryteringen till missbruk samt förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk. Effektivisera samarbetet mellan olika myndigheter och organisationer. Förstärka det förebyggande arbetet genom metod- och kompetensutveckling Utveckla vårdinsatserna genom ökad utbildning och projekt. Stärka behandlingsperspektivet inom kriminalvården. Förbättra metoderna för att följa narkotikautvecklingen och samhällets insatser. Öka det internationella samarbetet. Informations- och opinionsskapande åtgärder prioriteras. 2.2.3 Doping För området dopning saknas ännu nationella mål och handlings p laner. 2.3 FYRA DELMÅL FÖR MINSKAT TOBAKSBRUK TILL ÅR 2014 (PROP.2002/03:35) Det övergripande målet är att minska tobaksbruket. För detta finns fyra delmål:

4 (8) En tobaksfri livsstart från 2014. En halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. En halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. 2.4 EN NY ALKOHOLLAG (PROP. 2009/10:125) Viktiga förändringar i förslaget till ny alkohollag är ungdomars tillgång till alkoholdrycker. Idag finns en så kallad bjudregel i alkohollagen som tillåter att man bjuder personer som inte uppfyllt föreskriven åldersgräns på alkohol. Den lagen skärps nu och förtydligas till att endast gälla mindre mängd under ordnade former. Fler verksamheter får möjlighet att ansöka om serveringstillstånd vilket kommer att innebära en väsentlig ökning av antalet utskänkningsställen. Provsmakning vid mässor och gårdsförsäljning tillåts. Statens folkhälsoinstitut får i uppdrag utarbeta en modell för utformningen av kommunala riktlinjer. För att få serveringstillstånd, ska den sökande avlägga ett prov som visar tillräckliga kunskaper om alkohollagstiftningen. Den som är serveringsansvarig ska ha fyllt 20 år. 3 Mål för Västmanland s läns drogpolitik 3.1 LÄNSSTYRELSENS REGERINGSUPPDRAG Länsstyrelserna ska medverka till uppbyggnaden aven långsiktig regional samordning av det alkohol-, narkotika-, dopnings-, och tobaksförebyggande arbetet. Vidare ansvarar Länsstyrelserna för att det finns en särskild samordnarfunktion i länet. I varje län finns en eller flera länssamordnare som ska samordna och utveckla arbetet med genomförandet av det nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna och arbetet med att uppnå målen inom tobaksområdet. Samordnarna ska även främja regional samverkan mellan myndigheter, organisationer och det civila samhällets organisationer. Dessutom ska de utgöra en länk mellan lokal, regional och nationell nivå.

S(8) 3.2 MÄL FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄSTMANLANDS LÄN En gemensam strategi för folkhälsoarbetet i Västmanland fastställdes i juni 2009 av Samverkansgruppen inom Länsstrategin. I denna grupp ingår Landstinget, Länsstyrelsen och kommunerna. Målet för folkhälsan i länet: En god hälsa på lika villkor för alla människor i Västmanland. Detta mål grundar sig på flera delområden: Det förebyggande arbetet och tidig upptäckt av ohälsa och sjukdom ska prioriteras. Användning av narkotika och dopningspreparat ska förebyggas_ Den illegala försäljningen av alkohol och tobak ska minska. Minskat berusningsdrickande. Alkohol- och drogfria förare i trafiken_ Höja den reella debutåldern för alkohol till 18 år. o Alkoholfri graviditet. Alkoholfri miljö för ungdomar under 18 år vid arrangemang som anordnas av organisationer vilka erhåller bidrag från offentliga myndigheter. Alkoholfria arbetsplatser med rökfri arbetstid_ 4 Främjande och förebyggande arbete inom det drogpreventiva området Ett utvecklat drogförebyggande arbete innebär insatser på individ-, grupp- och samhällsnivå. Basen för det drogförebyggande arbetet ligger i åtgärder på samhällsnivå, det vill säga lagar, riktlinjer och regler. För ett framgångsrikt drogförebyggande arbete krävs insatser på olika plan: Främjande arbete handlar om att stärka det som är bra, att bygga vidare på det som redan fungerar. I det främjande perspektivet framhålls skyddsfaktorer, vilket innebär att man fokuserar på det positiva för att öka hälsan. Ett främjande arbete omfattar alla, till exempel alla i kommunen, alla på en skola eller alla på en arbetsplats. Det främjande arbetssättet kan kompletteras med det förebyggande arbetssättet. Förebyggande arbete handlar om att utgå från identifierade problem och risker. Ett förebyggande arbete innebär att riskerna för skador och ohälsa identifieras, utesluts eller minskas. Ett förebyggande arbete kan till exempel riktas mot en speciell åldersgrupp av ungdomar eller till föräldrar som upplever att de behöver stöd i sin föräldraroil. 4.1 RISK- OCH SKYDDSFAKTORER GÄLLANDE DROGER Risk- och skyddsfaktorer är sådant som forskning visar handlar om ökade respektive minskade risker. Det betyder alltså att dessa faktorer inte nödvändigtvis

6{8) 2011-02~16 orsakar eller skyddar mot drogmissbruk. Även om riskfaktorer förekommer är det ofta utan förekomst av problem, liksom att skyddsfaktorer inte är någon garanti mot problem. Problem förekommer också där det inte finns riskfaktorer. Risk- och skyddsfaktorer kan knytas till individen, familjen, kamrater, skolan, samhället och nationen. Dessa faktorer har ungefär samma effekt för båda könen, för olika etniska grupper, kulturer och sociala klasser. Även om det finns undantag är det i huvudsak samma riskfaktorer som identifierats för drogbruk, kriminalitet, våld och bristande skolanpassning. För att det drogförebyggande arbetet ska bli så effektivt som möjligt måste man arbeta med att förebygga de riskfaktorer som finns när det gäller droger. 4.1.1 Riskfaktorer Riskfaktorer är följande: Allmänt: tidiga problembeteenden, aggression, ångest, antisocialt beteende, tillgänglighet till droger, positiva attityder till droger samt dålig självkänsla. Individen: vara pojke, tidig drogdebut, positiv till droger, bråkig, aggressiv och biologiska faktorer. Familjen: social isolering, brist på ledarskap i familjen, missbruk i familjen, bristande tillsyn och intresse för barnen, föräldrars positiva inställning till droger, hög drogkonsumtion, arbetslöshet, ekonomiska problem, allvarliga familjekonflikter, bristande anknytning samt sexuella, psykiska eller fysiska övergrepp. Kamratgruppen: kamraters bruk av droger, kriminella kamrater, antisociala normer, låg social status bland kamrater och mobbning. Skolan: vantrivsel, frånvaro, dåliga betyg, brist på delaktighet, mobbning, misslyckande, stökigt klassrumsklimat och bristande pedagogisk kompetens hos lärarna. Samhället: svaga band till grannskapet/lokalsamhället, knappa resurser till förebyggande arbete, god tillgång till droger, hög drogkonsumtion, kriminalitet, boendeomsättningen och fattigdom. Nationen: lagar och normer som gynnar drogkonsumtion, låga priser samt att lagbrott inte åtgärdas. 4.1.2 Skyddsfaktorer Eftersom skyddsfaktorer kan ha stor betydelse för minskad droganvändning är det viktigt att stärka dessa. De kan i vissa fall även väga upp riskfaktorer hos en utsatt individ. Skyddsfaktorer utgörs av följande:

7 (8) Allmänt: känslomässig tillgänglighet, kärlek och positiv bekräftelse, vägledning och gränssättning, stöd i olika beslut, delaktighet och ansvar, förutsägbar tillvaro. Individen: självkänsla och självrespekt. Familjen: engagerande föräldrar både i skolan och på fritiden, försiktig hållning till alkohol, föräldrar som har en tydlig vuxen- och föräldraroil. Kamratgruppen: sociala nätverk och social integrering. Skolan: känslomässig träning, barncentrerad pedagogik, bra klassrumsklimat, tydligt ledarskap, relationsfrämjande lärarledarskap, delaktighet, få men klara och tydliga regler samt nära samarbete med föräldrar. Samhället: tillgång till samhällets resurser, begränsa tillgång på alkohol och droger, bättre tillsyn, tydliga normer om vad som är rätt och fel, kampanjer mot droger samt stimulera till aktiviteter. Nationen: strikta lagar och normer mot drogkonsumtion, höga priser samt att lagbrott åtgärdas. 4.2 ORSAKER OCH KONSEKVENSER TILL DROGANVÄNDANDE HOS UNGDOMAR Den viktigaste orsaken till att ungdomar använder alkohol och/eller andra droger är att de vill ingå i en gemenskap. Det har visat sig att tonåringar som inte använder alkohol och/eller andra droger hamnar utanför kompisgängen i större utsträckning än de som väljer att göra som sina kompisar. Andra orsaker är: Föräldrar som inte kan tillgodose barnets eller ungdomens behov samt föräldrar som bjuder sina barn på alkohol och/eller andra droger. Barn som växt upp med bara en förälder eller med en alkoholiserad förälder har större risk att utveckla alkoholberoende. Genetisk ärftlighet och arvsanlag har betydelse för risken för att hamna i missbruk. Umgängeskretsar med normbrytande beteende. Inställningen lärare och andra betydelsefulla vuxna har till alkohol och droger. Det är en del av den svenska kulturen att dricka alkohol Ungdomar experimenterar för att hitta sin identitet och vill efterlikna sina förebilder som oftast är vuxna. Många ungdomar menar att det blir roligare att umgås om alkohol finns med i bilden. Man vågar mer och slappnar av på ett sätt man inte kan göra utan alkohol Fysisk, psykisk och emotionell smärta ofta är orsak till missbruk av alkohol och andra droger hos flickor eller kvinnor.

8 (8) När det gäller konsekvenser har tonåringar svårare än vuxna att bedöma risker med sitt användande av alkohol och/eller andra droger vilket gör att fulla tonåringar kan råka väldigt illa ut. Några konsekvenser av droganvändande är: Ohälsa, Problem i skolan, Relationsproblem, Oönskat och/eller oskyddat sex, Olyckor. Sannolikheten att en olycka ska inträffa ökar, eftersom hjärnan inte fungerar som vanligt, Våldsverkare och våldsoffer. Missbruk och kriminalitet Cristina Montoya Drogsamordnare