Gröna kvarter EN För fjärde året i rad: Oförändrade fjärrvärmepriser. Sid 3 Samarbete sänkte energikostnaderna. Sid 10 Nilsson och Nilsson lägger inte vänskapen på hyllan. Sid 8 TIDNING FRÅN NORRENERGI #11 1/2017 Värme och kyla i kretslopp När slottet fick fjärrvärme VÄLPLANERAT OCH VARSAMT I ULRIKSDAL
NOTERAT FOTO: PEAB Fjärrvärme och fjärrkyla till klassiska Råsunda Snart blir det både bostäder och kontor på klassisk mark. Peab Bostad bygger nämligen 700 lägenheter på den plats där Råsunda Fotbollsstadium tidigare låg, med första inflyttning preliminärt hösten 2018. Ungefär samtidigt är det även inflyttning för Telenors nya kontor, som Fabege bygger i södra delen av gamla Råsunda. Samtliga fastigheter får miljömärkt fjärrvärme från Norrenergi, och kontorsfastigheten även fjärrkyla. Digitalt eller papper? Du väljer! FOTO: THINKSTOCK Gröna Kvarter ges ut av Norrenergi. E-post: kundservice@norrenergi.se Telefon kundservice: 08-475 04 40 Postadress: Norrenergi AB, Box 1177, 171 23 Solna. Redaktör: Monica Vilhelmson Produktion: Insulander Kommunikation & PR Grafisk form och layout: Jamendåså Omslagsfoto: Fredrik Hjerling Tryck: Åtta.45 Upplaga: 2 700. Klimatsmarta hus i Rissne Våren 2019 är det klart för inflyttning i 115 nya lägenheter i Rissne. Det är Skanska som bygger nytt i området Grönkulla, där det blir enkelt att leva miljösmart här finns gröna gårdar, laddstationer för elbilar, A-klassade vitvaror, smart sopsortering och energieffektiva fönster. Och självklart värms husen upp med fjärrvärme från Norrenergi märkt Bra Miljöval. Norrenergi hjälper vid byte av fjärrvärmecentral Har fjärrvärmecentralen gjort sitt? Norrenergi hjälper dig att byta. Fjärrvärmecentraler åldras med tiden som allt annat, och efter 20 till 25 år kan de behöva bytas ut. Det går förstås att laga den befintliga eller byta delar av den, men dagens centraler är så smidiga och energieffektiva att det ofta lönar sig att byta ut hela, säger Norrenergis kundservicechef Kerstin Mundt. Du som vill ha råd eller hjälp med att byta fjärrvärmecentral kan kontakta kundservice på 08-475 04 40 eller kundservice@norrenergi.se, så tar Norrenergi fram ett prisförslag. Många av er som får Gröna Kvarter gillar papperstidningen att kunna bläddra i, läsa, lägga ifrån sig och plocka upp den igen. Andra föredrar en digital tidning, även om Gröna Kvarter självklart trycks av ett Svanenmärkt tryckeri på FSC-märkt papper från ansvarsfullt skogsbruk. Du som hellre vill läsa tidningen digitalt istället för att få den hem i brevlådan behöver bara skicka ett mejl till kundservice@ norrenergi.se. Skriv digital tidning i ämnesraden och ange dina kontaktuppgifter så får du ett nyhetsbrev med länk till tidningen så snart den är publicerad. Tidningen kommer två gånger om året, och du vet väl att gamla nummer av tidningen också finns att läsa på Norrenergis hemsida? Gå in på norrenergi.se och sök på Gröna Kvarter. 2
FOTO: FRDRIK HJERLING Maria Carvinge 74 Dags Så stor var andelen nöjda villakunder hos Norrenergi. Det är en bra bit högre än genomsnittet på marknaden. Tre av fyra villakunder är nöjda eller mycket nöjda med Norrenergi. De glädjande siffrorna visar den senaste kundundersökningen, som CMA Research har genomfört med 100 slumpvis utvalda villakunder. Totalindex blev 74, vilket är klart högre än det genomsnittliga resultatet för fjärrvärmekunder på privatmarknaden, som ligger på 68. Högst resultat får leveranssäkerheten, och villakunderna är även nöjda med servicen. En stor andel av kunderna tycker att fjärrvärme är en uppvärmningstyp som passar deras villa, men fortfarande är det många som inte känner till Norrenergis tilläggstjänster, som hjälper kunderna att spara energi. Ungefär hälften av våra kunder är nöjda med den hjälp de får av oss för att minska sin energianvändning. Och den siffran vill vi ska öka. Vårt mål är att på olika sätt hjälpa våra kunder att minska energianvändningen samtidigt som komforten bibehålls eller ökar, säger Kerstin Mundt, kundservicechef på Norrenergi. FOTO: THINKSTOCK Oförändrade fjärrvärmepriser 2018 För fjärde året i rad ligger fjärrvärmepriset kvar på samma nivå som tidigare. Redan nu kan Norrenergi redogöra för fjärrvärmepriset och prognoser för kommande år, något som man vet kunderna efterfrågar. Tidig prisinformation går hand i hand med arbetet i Prisdialogen, en modell som branschorganisationen Energiföretagen Sverige har skapat tillsammans med Riksbyggen och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. Syftet är att stärka kundens ställning och få en förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme. Under våren har Norrenergi genomfört att flytta? Ladda ner ägarbytesblankett på webben! Ska du flytta? Oavsett om du bor i lägenhet, villa eller har en lokal så kan du numera hämta blankett för ägarbyte direkt på webben. Gå in under Kundservice på norrenergi.se och klicka på rubriken Dokument och blanketter flera samrådsmöten i Prisdialogen med ett urval av kunderna. Prisdialogen handlar om mycket mer än bara priser mötena är samtidigt en möjlighet för våra kunder att berätta om sina behov, vilket är värdefullt för att vi ska kunna bli en ännu bättre leverantör av fjärrvärme. Vi möter förstås kunderna ofta en och en men här får vi träffa dem tillsammans och diskutera hur vi kan samverka, samtidigt som kunderna får träffa varandra och diskutera erfarenheter, säger Norrenergis marknadschef Maria Carvinge. Du kan läsa mer om Norrenergis prisändringsmodell på norrenergi.se i vänsterspalten. Där ligger ägarbytesblanketter som du kan ladda ner, fylla i (elektroniskt eller för hand), skriva ut och skicka portofritt till Norrenergi. Det går även bra att skanna den ifyllda blanketten och e-posta den. 3
INBLICK I det här hålet fanns en vedugn från 1860-talet, som värmde Orangeriet via ett kanalsystem. Den har under åren ersatts av värmepump, gaspanna, bioolja och nu alltså fjärrvärme, säger Mattias Sikström. 4
Gammalt slott fick modern fjärrvärme Ett 370 år gammalt byggnadsminne som får modern, miljömärkt fjärrvärme går det ihop? Jodå, alldeles utmärkt. Men installationen krävde minutiös planering och övervakning av både slottsarkitekt och arkeolog. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling Ulriksdals slottsområde är ett statligt byggnadsminne, beläget inom Nationalstadsparken. Slottet var färdigt redan 1645 och sedan dess har området vuxit med bland annat teater, växthus, bostäder och praktfulla trädgårdar. Ursprungligen värmdes slottet upp med kakelugnar, men i slutet av 1910-talet lät Gustav VI Adolf installera ett ved- och kokseldat vattenburet värmesystem. På 1950-talet började man elda med olja och 2009 gick vi över till bioolja, även för transporterna. De omkringliggande byggnaderna värmdes i huvudsak upp av kakelugnar och sedermera olja, pellets och i vissa fall direktverkande el, säger Mattias Sikström, driftledare på Ulriksdals slottsområde. Samtidigt, i början av 2010-talet, bestämde Statens fastighetsverk att slottsområdet skulle anslutas till Norrenergis fjärrvärmenät och detta av flera orsaker. Fjärrvärme är bättre för miljön och vi sänker våra energikostnader. Dessutom vill vi ha bort allt som innebär en brandrisk, och när vi installerade fjärrvärme slapp vi ha en tank med 40 kubikmeter olja. En brand på ett sådant här gammalt slott vore ju förödande. Eftersom slottet är ett byggnadsminne krävdes det en lång planering och tillståndsprocess innan installationen kunde börja. Förutom de sedvanliga ansökningarna till Länsstyrelsen och kommunen om schakttillstånd, dispens från strandskydd med mera, ansökte vi även om tillstånd från Riksantikvarieämbetet. Fynd upp i dagen En arkeolog var ständigt med vid grävningen och stoppade arbetet om något som kunde misstänkas vara ett fynd kom upp i dagen. Eftersom Ulriksdal är ett område med lång historia dök det upp en del spännande fynd i jorden. Bland annat låg underredet till en vagn från 1900-talets första hälft nedgrävd utanför stallbyggnaden. För att skona trädens rötter när fjärrvärmerören skulle dras valde man styrd borrning under jorden där det var möjligt, istället för att gräva öppna schakt. Vi använde också georadar för att skanna marken inför borrningen, säger Mattias Sikström. En mur var två Trots all planering dök det fortfarande upp en del överraskningar. När man skulle ta hål genom slottets 2,5 meter tjocka grundmur visade det sig till exempel att den bestod av två murar med sand emellan. Eftersom borren sögs fast i sanden blev vi tvungna att ta upp golvet och ösa ur sanden ovanifrån. Grundmuren fick sedan återfyllas och golvet läggas tillbaks på exakt samma plats allt under övervakning av slottsarkitekt och arkeolog. Ibland dök det också upp rester från gamla husgrunder, och då fick man lov att projektera om och ändra dragningen av rören. När det var möjligt utnyttjade vi tidigare håltagning för att skona byggnaderna, och där vi behövde ta upp nya hål sökte vi först tillstånd hos Riksantikvarieämbetet. 5
INBLICK En utmanande resa med andra ord, men allt har gått enligt planerna. Och idag är det 15 fastigheter med 13 undercentraler bland annat slottet som får sin energiförsörjning från Norrenergi, och det är förberett för att ansluta fler fastigheter. Norrenergi levererar fjärrvärme till tomtgränsen, där Statens fastighetsverk tar över nätet. Från cirka 200 kubikmeter bioolja per år och tunga transporter genom slottsparken, är vi sedan 2014 fria från både olja och transporter. Idag har vi styrning och övervakning av systemet dygnet runt och kan energioptimera. Vi har en jämn temperatur och har sänkt kostnaderna för både oss och våra hyresgäster. Och 2014 fick Statens fastighetsverk Solna stads miljöpris för att vi har byggt en infrastruktur och använder fjärrvärme märkt med Bra Miljöval, säger Mattias Sikström. Slottsfakta Ulriksdals slottsområde omfattar 170 hektar mark med 63 statligt ägda byggnader samt 52 byggnader som står på arrenderad mark i Solna. Slottet byggdes av greve Jakob De la Gardie och var klart 1645. 1669 köptes det av riksänkedrottning Hedvig Eleonora, som 1684 skänkte slottet till sin nyfödde sonson prins Ulrik slottets namn ändrades då från Jacobsdal till Ulriksdal. Vid 1700-talets mitt disponerades slottet av kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, som lät inreda slottsteatern Confidencen i det gamla beridarhuset. Den används än idag som sommarteater. Flera regenter har sedan satt sin prägel på slottet: Fredrik I, Karl XIV Johan, Karl XV och Gustav VI Adolf, som senast nyttjade slottet som kunglig bostad. 6
FOTO: FREDRIK HJERLING FOTO: THINKSTOCK Ny prissättning för fjärrkyla Kunden får betalt för överskottsvärme Nu lanserar Norrenergi en helt ny prissättning för fjärrkyla. Syftet är att få en mer kostnadsriktig och konkurrenskraftig prissättning, som samtidigt är både mer resurssmart och som går att påverka. Text: Krister Insulander Den stora nyheten i prissättningen är att kunder som använder fjärrkyla på vintern inte längre behöver betala för den. Istället betalar Norrenergi kunden för returvärmen från kylan, som används för att göra fjärrvärme. Alla delar i prissättningen både effekt, energi och flöde går att påverka, vilket skapar incitament för kunden att arbeta med effektiviseringar i den egna fastigheten. På så sätt använder vi våra gemensamma resurser mer effektivt och optimerar fjärrvärmeoch fjärrkylsystemet, säger Norrenergis marknadschef Maria Carvinge. Resurseffektivt Vi har valt att se fjärrkylan ur ett mer resurseffektivt perspektiv. Genom att kunden får betalt för den överskottsvärme som lämnas över via fjärrkylnätet hoppas vi att fler ser möjligheterna med fjärrkyla. Som energiform är fjärrkyla klimatsmart och bidrar till ett mer hållbart samhälle. Just nu träffar vi alla våra fjärrkylkunder för att gå igenom den nya prissättningen. Samtidigt diskuterar vi också vilka möjligheter som finns att återvinna överskottsvärme, säger Maria Carvinge. Prissättningen för Norrenergis befintliga kunder börjar gälla från 1 januari 2018. För de kunder som väljer att ansluta nya fastigheter till Norrenergis fjärrkyla under 2017 gäller den nya prissättningen direkt. Läs mer på norrenergi.se Fråga Robert om fjärrvärme Kunderna har många frågor om hur fjärrvärmen fungerar och hur de får ut det mesta av den. Några av frågorna handlar om sommaren och vad man då behöver tänka på när det gäller fjärrvärmen. Norrenergis energitekniker Robert Fjellner har svaren. Behöver vi göra något med fjärrvärmecentralen under sommaren? Nej, normalt ska automatiken se till att ventilen för värmeregleringen stänger och att cirkulationspumpen stannar vid en inställd utomhustemperatur, till exempel 16 C. Denna funktion kallas vanligen för pumpstopp eller sommarurkoppling. I många fall står den inställd i fabriksinställning vilket är onödigt. Om styrning till cirkulationspumpen saknas kan man stänga av den via strömbrytaren. Men då kan det vara bra att starta pumpen några gånger under sommaren så att den inte kärvar fast till hösten. Varför är returtemperaturen i vår fastighet så hög på sommaren? Under sommaren används enbart uppvärmning av tappvarmvatten i fastigheten, medan värmesystemet till elementen är avstängt. Normalt är det värmesystemet som gör att det är en ganska jämn och låg returtemperatur hela tiden när systemet är i drift. Tappvarmvattnet ger en låg returtemperatur när man använder varmvatten, men om inget varmvatten används blir returtemperaturen högre. Mellan 1 maj och 30 september gäller inget temperaturtillägg och det tillkommer därför ingen extra kostnad om returtemperaturen blir hög under denna period. Fler frågor och svar hittar du i tidigare nummer av Gröna kvarter, som du kan läsa på norrenergi.se sök på Gröna kvarter. Ring... Har du också frågor om fjärrvärme? Då kan du ringa Robert Fjellner på 08-475 04 40 eller e-posta Fråga Robert på robert.fjellner@norrenergi.se 7
Lägger inte vänskapen på hyllan Från kommunalarbetare på dåvarande Solnaverket till mätartekniker på ett modernt fjärrvärmeverk. Roger och Anders Nilsson har jobbat tillsammans i över 30 år, och de har mer gemensamt än efternamnet. Gröna Kvarter fick en pratstund med dem inför att Roger nu går i pension. Text Krister Insulander Foto Fredrik Hjerling Roger Nilsson började jobba på Solna kommuns värmeverk för hela 44 år sedan, och knappt tio år senare fick Anders Nilsson anställning efter att ha gjort sin praktik på Solnaverket. Och det var en helt annan värld än idag. Vi var 15 personer som gjorde i princip allt, både inne på verket och ute på fältet där vi körde runt i en pickup och på en flakmoppe. De flesta av oss var självlärda och vi bytte kunskaper med varandra, säger Roger. Nya arbetsuppgifter Roger kom då från en yrkesutbildning till bilelektriker medan Anders hade utbildat sig till driftmaskinist på gymnasiet. Båda kallade sig för kommunalarbetare när de började på Solnaverket, men under åren har tjänsterna blivit mer specialiserade i takt med att fjärrvärmen har utvecklats och moderniserats. Fjärrvärmen byggdes ut i en snabb takt på sjuttio- och åttitotalet, och vi jobbade mest ute på den tiden. Någon måste ju sköta om rören på utsidan, så jag kröp omkring i brunnarna i ett tiotal år medan Anders bytte mätare och arbetade med radiokommunikation, säger Roger. De tekniska innovationerna har varit många sedan dess undercentralerna har krympt i storlek och mätresultaten är mer exakta idag. Fjärrvärme från fossilt till förnybart Branschens omställning till förnybara bränslen, effektivare energianvändning och återvinning av spillvärme har bidragit till att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med en femtedel på två decennier från 1990 och framåt. Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av landets uppvärmning i städerna för cirka 90 procent. Det kommer nya och bättre mätare hela tiden och för att få byta måste man vara certifierad, så vi får regelbunden utbildning av leverantörerna. Alla mätare ska också löpande in på revision och vi på Norrenergi har fått mycket beröm för vår lagerföring och registrering av ackrediteringsorganet Swedac, vilket är kul, säger Anders. Förr om åren åkte Roger och Anders runt till kunderna och ringde på dörren när de skulle läsa av mätarna. Idag sker allting digitalt, på Norrenergi i Solna. På den tiden byggdes centralerna dessutom på plats. Nu är det mesta prefabricerat, och behöver i princip bara kopplas in och klämmas fast. Och villaägarna har plötsligt fått ett extra rum, säger Roger. Jobb med frihet Roger och Anders har ofta åkt runt i samma bil och blivit sammansvetsade med åren när Roger under två år på åttiotalet provade att jobba som takläggare tog Anders semester för att kunna hjälpa sin kompis. Men Roger var snart tillbaka på Norrenergi. Det här är ett väldigt fritt jobb och jag får träffa många människor. Även om det skedde oftare förr i tiden så är vi fortfarande ute på nybyggen och när undercentraler ska byggas om, då vi ser till att mätarna kommer på plats. Och det är alltid lika kul att träffa kunderna. Vi är också väldigt bra arbetskamrater, fyller Anders i. Vi hjälper varandra när det behövs uttryck som jag har inte tid finns inte här. Och om jag eller Roger stöter på problem ute i fält så ringer vi den andra gubben, som rycker ut och hjälper till. Känsliga färger Så finns det några anekdoter från de här nästan 40 åren tillsammans, som gör sig i tryck? Båda funderar en lång stund tills ur-aik:aren Roger berättar när de installerade fjärrvärme i Solna Centrum och jobbade tillsammans med en djurgårdare på JM Bygg. Vi drog inomhusledningar som var synliga inne i centrum, och när de skulle målas gula och svarta fick han självklart uppdraget. Det var inte populärt! Anders å sin sida säger inte så mycket. Han är hammarbyare. 8
Så här såg integreringsverken ut, som mätte förbrukningen när Roger började 1971. Då var utrustningen mekanisk och avläsningen gjordes manuellt. Numera är allt digitalt och alla värden hämtas in via fjärravläsning. Norrenergi några milstolpar 1953 Start för fjärrvärme i Sundbyberg, där man eldar sopor i Sundbybergsverket. 1964 De första fastigheterna i Solna ansluts till fjärrvärme från Solnaverket. 1985 Användningen av fossil olja minskar kraftigt när renat avloppsvatten från Bromma reningsverk börjar användas i ett nytt värmepumpverk vid Bällstaviken. 1989 Solna och Sundbybergs fjärrvärmeverk slås ihop och bildar kommunalförbundet Norrenergi. 1993 Aktiebolaget Norrenergi bildas med Solna och Sundbybergs stad som ägare. 1995 Norrenergi börjar producera och leverera fjärrkyla. 2000 Start för frikyla med bottenvatten från Lilla Värtan. 2001 Norrenergi miljöcertifieras enligt ISO 14001. 2003 Pelletsanläggningen tas i drift och bidrar till att ytterligare minska användningen av fossil olja. 2008 Norrenergi är först i landet med fjärrvärme märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Året därpå får även fjärrkylan samma miljömärkning. 2015 Den högsta andelen förnybart bränsle i Norrenergis historia: 99,6 procent. 9
GRANNEN Alla bidrar när brf Fröet sparar energi Brf Fröet Hur gick det sedan? FOTO: FREDRIK HJERLING Thomas Bergqvist har ständigt koll på föreningens energianvändning. Vem ansvarar för att spara energi bostadsrättsföreningen eller de boende? Båda såklart. När både föreningen och varje lägenhetsinnehavare bidrar då kan man sänka energianvändningen rejält. Det vet Thomas Bergqvist, teknikansvarig för bostadsrättsföreningen Fröet 2 i Bergshamra. Text Krister Insulander I det allra första numret av Gröna Kvarter, våren 2012, berättade vi om bostadsrättsföreningen Fröet 2, som hade satt som mål att sänka energianvändningen för värme från 127 till under 100 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Så hur gick det egentligen? Vi kollade med Thomas Bergqvist. Vi är inte riktigt där ännu. Förra året då vi hade en kall vinter slutade det på 113. Men målet kvarstår, vi vill ner på tvåsiffrigt. Bostadsrättsföreningens fastighet består av 188 lägenheter på Carl Malmstens väg i Bergshamra. Huset byggdes 1985 och 2008 upphandlade föreningen sin egen fjärrvärmecentral med ledning från Norrenergi, efter att tidigare ha delat värmecentral med grannföreningen. Resultatet blev en lägre energianvändning och sänkta kostnader. Sänkte ännu mer Men vi ville ner ytterligare och började därför abonnera på Norrenergis Energikompassen, som idag har ersatts av Mina Sidor. Tidigare läste vi själva av mätarna men nu fick vi ett verktyg som hjälpte oss att sänka kostnaderna. På Mina Sidor finns information om energianvändning, månadskostnad, returtemperatur, tendens och dygnsmedeleffekt för varje enskild anläggning. De siffrorna går att bryta ner på månad, dag och till och med varje timme den senaste månaden. På så vis kan vi se vilken effekt våra energibesparande åtgärder har. Vi använder det verktyget regelbundet och tillämpar oftast inställningen normalårskorrigerat. För att komma under 100 kilowatttimmar per kvadratmeter har föreningen genomfört en rad åtgärder sedan de tog över fastigheten 2003. 10
Vi har tätat en del fönster, bytt termostat på samtliga värmeelement och gått igenom alla cirka 35 injusteringsventiler. Det sistnämna kostade inte mer än den tid som vicevärden och dåvarande styrelseordföranden lade ner, men gav ett bra utfall eftersom det har skruvats en del på ventilerna genom åren, säger Thomas Bergqvist. Bytte fläktar Den senaste stora åtgärden är byte av frånluftsfläktarna på vindarna fyra är redan bytta och de återstående två byts i höst. Själva fläktskåpen står kvar men vi byter allt innanmäte. Det innebär framför allt besparingar på elsidan ungefär 27 procent men även för energianvändningen. Thomas och hans kollegor i föreningen har också jobbat hårt med att åtgärda alla anmärkningar från OVK-besiktningen, så att frånluftsflödet fungerar som det ska i alla 188 lägenheter. Vicevärden har löpande koll på lägenheterna. När han får en felanmälan lägger han ut en termostatlogg i lägenheten för att säkra den faktiska temperaturen, som inte alltid stämmer överens med den upplevda. Om det är för kallt gör vi en felsökning och åtgärdar de brister vi hittar. Idag är föreningen Fröet helt datoriserad. Frånluftsfläktarna är uppkopplade på ett nätverk med egna IP-adresser, och det sitter en kopplingslåda i varje hus. Det är som ett litet intranät med en dataundercentral där fläktinstallationen ligger inlagd. Det tar mig fem minuter att göra en rondering idag, säger Thomas Bergqvist. Men om föreningen ska nå sitt mål måste de boende också bidra, poängterar han. Framför allt trycker vi på vikten av att inte täcka över spaltventilerna som reglerar luften i lägenheten, och vad man måste tänka på när man bygger om så att man inte förstör ventilationen. Sedan handlar det om alla de där små, små åtgärderna som tillsammans sänker energikostnaderna från att inte låta balkongdörren stå öppen mitt i vintern till att inte ställa möbler framför elementen. Återvinner värmen från datorservrar Med hjälp av senaste teknik tar Norrenergi nu vara på överskottsvärme från ett datacenter i Solna. Istället för att gå till spillo kan värmen användas direkt i fjärrvärmenätet och motsvarar en uppvärmning av hundra normalstora villor. När datacentrets servrar arbetar genererar de värme, som används för att värma upp den egna fastigheten. Men under sommarhalvåret ger servrarna mer värme än fastigheten behöver, och istället för att den ska gå förlorad tar Norrenergi nu vara på den. Överskottsvärmen går direkt in på fjärrvärmenätet, och kan därmed värma upp ungefär hundra villor. Det här avtalet är ett viktigt steg i vårt arbete för att återvinna överbliven värme runt om i städerna. Vi hoppas det kommer att leda till fler resurssmarta samarbeten framöver, säger Staffan Stymne, chef för strategi och utveckling på Norrenergi. Rören gör det möjligt För att åstadkomma detta har Norrenergi samarbetat med energiexperter på företaget Cormatic, som har installerat tekniken och driftsatt lösningen för värmeåtervinning. Den ständiga ökningen av data innebär att behovet av datacenter FOTO: THINKSTOCK hela tiden ökar. Det leder i sin tur till mer överskottsvärme som det finns ett stort intresse att återvinna. Därför är det mycket positivt att Norrenergi möjliggjort infrastrukturen för återvinning av värmen till fjärrvärmenätet, säger Mathias Lindqvist, energi expert på Coromatic. Fler möjligheter Värmeåtervinningen, som ingår i Norrenergis koncept Värme tillsammans, är det första när det gäller datacenter. Sedan några år tillbaka tar Norrenergi även vara på överskottsvärme från solfångare i Arenastaden. Under mer än 30 år har Norrenergi tagit vara på värmen ur renat avloppsvatten för att producera både värme och kyla, säger Norrenergis styrelseordförande Johan T Sterndal (M). Nu öppnar sig nya möjligheter att återvinna överskottsenergi där Norrenergi har en viktig roll tack vare sitt stora kundunderlag och sitt väl utbyggda nät. Detta har stor betydelse i utvecklingen mot ännu mer hållbara och resurssmarta städer. 11
Ny app ger koll på värmen Med den nya appen får jag en bättre överblick av värmen hemma i villan och sparar energi varje dag. Carl Sköldkvist, villaägare i Sundbyberg, är en av de pilotkunder som testar Norrenergis nya system för smart styrning av värmen. Och resultatet så här långt ser lovande ut. Text: Krister Insulander funktioner som optimerar energianvändningen utifrån yttre faktorer, till exempel solljus. Det lär sig också trögheten i huset för att få en så effektiv och jämn uppvärmning som möjligt. Jag har en mycket mer stabil värme nu och sparar energi varje dag, säger Carl Sköldkvist. FOTO: NGENIC Att kunna slå av och på värmen via mobilen är inget nytt, det har vi kunnat göra länge. Men nu tar Norrenergi nästa steg och har därför startat två pilotprojekt för att hjälpa kunderna att energieffektivisera ett för villakunder och ett för företagskunder. Hos villakunderna testar vi en mobilapp för visualisering och styrning av kundens energianvändning, i samarbete med företaget Ngenic. I appen kan kunden se sitt energiuttag i realtid och även styra sin inomhustemperatur, säger Kerstin Mundt, kundservicechef på Norrenergi. Systemet har även flera smarta Carl Sköldkvist har testat Norrenergis nya system för smart styrning av värmen. Nytta för fler För företagskunderna är målet att med hjälp av automatiserad analys och styrning i realtid kunna optimera inomhusklimatet och göra energianvändningen jämnare och mer effektiv, samtidigt som effektuttaget i fjärrvärmenätet blir lägre. Här samarbetar Norrenergi med Noda Intelligent Systems. Vi kommer att följa upp resultatet inom kort men redan nu kan vi se att vi kan kapa effekttoppar och få en jämnare energianvändning med hjälp av Nodas system. Vi ser också att fastigheterna gör energibesparingar utan att inomhustemperaturen förändras, säger Kerstin Mundt. Pilotprojekten är till stor vägledning när Norrenergi utvecklar sina framtida tjänster, och säkrar att de verkligen är baserade på kundernas önskemål och behov. Morgondagens medarbetare Morgondagens medarbetare redan idag? Ja, kanske. Sophie Rudén och Johanna Gustavsson går masterprogrammet Hållbar energiteknik på KTH och jobbar samtidigt på Norrenergis kundservice ett par dagar i veckan. Många kunder känner säkert igen deras namn och röster eftersom de ofta svarar i telefon och på e-post. Sophies och Johannas kunskaper är värdefulla när de bemöter kundernas frågor, samtidigt som de får en möjlighet att använda sin energikompetens i praktiken. En av deras arbetsuppgifter är att hjälpa till med analyser av returtemperaturer och informera de kunder vars returtemperatur är för hög. Det hjälper kunderna att hålla nere sina kostnader, vilket också gör hela fjärrvärmesystemet mer effektivt. KTH-studenterna Sophie och Johanna får praktisk användning av sin energikompetens på Norrenergis kundservice.