FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET ARBETSGIVARVERKET 1 (34)

ARBETSGIVARVERKET 1 (34) ALLMÄNT LÖNE- OCH FÖRMÅNSAVTAL FÖR ANSTÄLLDA VID ALLMÄN FÖRSÄKRINGSKASSA (ALFA-FK) uppdaterat tom den 1 april 2001 --------------------------------3 1 KAP INLEDANDE BESTÄMMELSER ---------------------------------------------------------------------------3 1.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE ----------------------------------------------------------------------------------3 1.2 INNEHAV AV FLERA ANSTÄLLNINGAR------------------------------------------------------------------3 1.3 BISYSSLOR --------------------------------------------------------------------------------------------------4 1.4 LOKALA AVTAL --------------------------------------------------------------------------------------------4 1.5 ENSKILDA ÖVERENSKOMMELSER -----------------------------------------------------------------------4 1.6 FREDSPLIKT-------------------------------------------------------------------------------------------------5 1.7 VISSA DEFINITIONER --------------------------------------------------------------------------------------5 2 KAP ALLMÄNT OM AVLÖNING -------------------------------------------------------------------------------5 2.1 RÄTTEN TILL LÖN------------------------------------------------------------------------------------------5 2.2 LÖN ----------------------------------------------------------------------------------------------------------5 2.3 LÖNETILLÄGG ----------------------------------------------------------------------------------------------5 2.4 LOKALT AVTAL --------------------------------------------------------------------------------------------6 2.5 BERÄKNING AV FAST LÖN OCH FASTA LÖNETILLÄGG -----------------------------------------------6 2.6 LÖNEAVDRAG ----------------------------------------------------------------------------------------------6 3 KAP LÖN M M VID SJUKLEDIGHET---------------------------------------------------------------------------6 3.1 RÄTTEN TILL SJUKLÖN------------------------------------------------------------------------------------6 3.2 SJUKANMÄLAN OCH SKRIFTLIG FÖRSÄKRAN----------------------------------------------------------7 3.3 LÄKARINTYG -----------------------------------------------------------------------------------------------7 3.4 BERÄKNING AV LÖN UNDER SJUKFRÅNVARO M M ---------------------------------------------------7 3.5 SJUKAVDRAG FÖR KARENSDAG -------------------------------------------------------------------------8 3.6 LÖNEAVDRAG UNDER SJUKLEDIGHET, FÖREBYGGANDE BEHANDLING OCH LEDIGHET MED REHABILITERINGSPENNING-------------------------------------------------------------------------------------------8 3.6.1 LÖNEAVDRAG UNDER SJUKLEDIGHET OCH FÖREBYGGANDE BEHANDLING----------------------8 3.6.2 LÖNEAVDRAG UNDER LEDIGHET MED REHABILITERINGSPENNING ------------------------------9 3.7 LÖNEAVDRAG UNDER TID DÅ SJUKBIDRAG/FÖRTIDSPENSION UTBETALAS-----------------------9 3.8 RISK FÖR ÖVERFÖRANDE AV SMITTA-------------------------------------------------------------------9 3.9 SEMESTERRÄTT VID SJUKLEDIGHET M M ------------------------------------------------------------ 10 3.10 LEDIGHET FÖR LÄKAR- OCH TANDLÄKARBESÖK M M--------------------------------------------- 10 3.11 ERSÄTTNING FÖR SJUKVÅRD M M--------------------------------------------------------------------- 10 3.12 VISSA DEFINITIONER------------------------------------------------------------------------------------- 11 3.13 SJUKVÅRD M M UNDER TJÄNSTGÖRING UTOMLANDS ---------------------------------------------- 11 4 KAP LÖN UNDER FÖRÄLDRALEDIGHET ------------------------------------------------------------------ 12 4.1 RÄTT TILL FÖRÄLDRALEDIGHETSAVDRAG, M M ---------------------------------------------------- 12 4.4 LÖNEAVDRAG VID LEDIGHET MED FÖRÄLDRAPENNING PÅ GARANTINIVÅN ELLER VID LEDIGHET MED HAVANDESKAPSPENNING------------------------------------------------------------------------ 14 4.5 SEMESTERRÄTT VID FÖRÄLDRALEDIGHET----------------------------------------------------------- 14 5 KAP LÖN VID ÖVRIG LEDIGHET---------------------------------------------------------------------------- 15 5.1 INLEDANDE BESTÄMMELSER -------------------------------------------------------------------------- 15 5.2 LÖNEAVDRAG PÅ GRUND AV LEDIGHET-------------------------------------------------------------- 15 5.3 REPETITIONSUTBILDNING ------------------------------------------------------------------------------ 16 5.4 LÖN UNDER LEDIGHET FÖR STUDIER ----------------------------------------------------------------- 16 5.5 SEMESTERRÄTT VID LEDIGHET MED DAGLÖNEAVDRAG------------------------------------------- 16 6 KAP SEMESTER OCH SEMESTERERSÄTTNING ----------------------------------------------------------- 16 6.1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEMESTER -------------------------------------------------------- 16 6.2 SEMESTERNS LÄNGD FÖR HELT KALENDERÅR ------------------------------------------------------ 17 6.3 SEMESTERNS LÄNGD FÖR DEL AV KALENDERÅR --------------------------------------------------- 17 6.4 SEMESTERGRUNDANDE FRÅNVARO------------------------------------------------------------------- 18 6.5 SPARAD SEMESTER -------------------------------------------------------------------------------------- 18

ARBETSGIVARVERKET 2 (34) 6.6 SEMESTERNS FÖRLÄGGNING--------------------------------------------------------------------------- 18 6.7 SEMESTERLÖN-------------------------------------------------------------------------------------------- 19 6.8 OGULDEN SEMESTERLÖN------------------------------------------------------------------------------- 19 6.9 SEMESTERERSÄTTNING --------------------------------------------------------------------------------- 19 6.10 LOKALT AVTAL ----------------------------------------------------------------------------------------- 19 7 KAP LÖN UNDER AVSTÄNGNING M M --------------------------------------------------------------------- 20 7.1 UTEBLIVANDE FRÅN ARBETET------------------------------------------------------------------------- 20 7.2 AVSTÄNGNING ------------------------------------------------------------------------------------------- 20 7.3 FÖRSÄTTANDE UR TJÄNSTGÖRING -------------------------------------------------------------------- 20 8 KAP ARBETSTID OCH ARBETSTIDSBEROENDE ERSÄTTNINGAR ------------------------------------- 20 8.1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER -------------------------------------------------------------------------- 20 8.2 ARBETSTIDENS LÄNGD---------------------------------------------------------------------------------- 21 8.2.1 VID HELTIDSARBETE ------------------------------------------------------------------------------------ 21 8.2.2 HELGDAGAR, FÖRKORTADE ARBETSDAGAR - LÄTTHELGDAGAR-------------------------------- 21 8.2.3 VID DELTIDSARBETE ------------------------------------------------------------------------------------ 21 8.3 ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING VID HELTID OCH DELTID ------------------------------------------ 21 8.3.1 HUVUDREGEL - LOKALT KOLLEKTIVAVTAL -------------------------------------------------------- 21 8.3.2 UNDANTAGSREGEL - ARBETSGIVAREN BESLUTAR------------------------------------------------- 22 8.3.3 ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE OM OREGLERAD ARBETSTID, M M------------------------------- 22 8.3.4 RAST M M------------------------------------------------------------------------------------------------- 22 8.4 KONCENTRERAD ARBETSTID--------------------------------------------------------------------------- 22 8.5 MERTID---------------------------------------------------------------------------------------------------- 22 8.5.1 SKYLDIGHET ATT ARBETA MERTID-------------------------------------------------------------------- 22 8.5.2 ERSÄTTNING FÖR MERTID ------------------------------------------------------------------------------ 23 8.6 ÖVERTID -------------------------------------------------------------------------------------------------- 23 8.6.1 SKYLDIGHET ATT ARBETA ÖVERTID------------------------------------------------------------------- 23 8.6.2 UTÖKAT UTTAG AV ÖVERTID-------------------------------------------------------------------------- 23 8.6.3 ERSÄTTNING FÖR ÖVERTID ---------------------------------------------------------------------------- 24 8.6.4 ENSKILD ÖVERENSKOMMELSE ------------------------------------------------------------------------ 24 8.7 MERTID OCH ÖVERTID VID KURS---------------------------------------------------------------------- 25 9 KAP KOSTNADSERSÄTTNINGAR M M---------------------------------------------------------------------- 25 9.1 ERSÄTTNINGAR MM VID TJÄNSTERESA OCH FÖRRÄTTNING -------------------------------------- 25 9.1.1 VISSA DEFINITIONER ------------------------------------------------------------------------------------ 25 9.1.2 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER ------------------------------------------------------------------ 25 9.1.3 RESEKOSTNADSERSÄTTNING -------------------------------------------------------------------------- 26 9.1.4 TRAKTAMENTE M M------------------------------------------------------------------------------------- 26 9.1.5 TILLÄMPNING VID ARBETSKONFLIKT ---------------------------------------------------------------- 26 9.1.6 FÖRSKOTT ------------------------------------------------------------------------------------------------ 27 9.2 NATURAFÖRMÅNER ------------------------------------------------------------------------------------- 27 9.3 VILLKOR FÖR FLYTTNINGSERSÄTTNING ------------------------------------------------------------- 27 9.4 ERSÄTTNING VID FLYTTNING -------------------------------------------------------------------------- 27 9.5 ERSÄTTNING FÖR ANNAN RESA ÄN TJÄNSTERESA-------------------------------------------------- 28 9.6 LOKALA AVTAL ------------------------------------------------------------------------------------------ 28 10 KAP UPPSÄGNING-------------------------------------------------------------------------------------------- 29 10.1 UPPSÄGNING FRÅN ARBETSTAGARENS SIDA------------------------------------------------------- 29 10.2 UPPSÄGNING FRÅN ARBETSGIVARENS SIDA-------------------------------------------------------- 29 10.3 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER --------------------------------------------------------------------- 29 10.4 LOKALA AVTAL----------------------------------------------------------------------------------------- 29 11 KAP AVSLUTANDE BESTÄMMELSER --------------------------------------------------------------------- 30 11.1 UTBETALNING AV AVLÖNING ------------------------------------------------------------------------ 30 11.2 FELRÄKNING -------------------------------------------------------------------------------------------- 31 12 KAP GILTIGHETSTID M M ---------------------------------------------------------------------------------- 31 12.1 GILTIGHETSTID OCH UPPSÄGNINGSTID ------------------------------------------------------------- 31 BILAGA 1-3

ARBETSGIVARVERKET 3 (34) Allmänt löne- och förmånsavtal för anställda vid allmän försäkringskassa (ALFA-FK) (uppdaterat tom den 1 april 2001) 1 kap Inledande bestämmelser 1.1 Tillämpningsområde Avtalets huvudbestämmelser tillämpas på arbetstagare hos allmän försäkringskassa. För arbetstagare som erhållit tjänstepension från försäkringskassa eller annan arbetsgivare gäller bestämmelserna i bilaga 1 om inte lokala parter kommer överens om annat. Avtalet omfattar dock inte arbetstagare som omfattas av ett annat centralt eller lokalt löneeller förmånsavtal eller andra bestämmelser med motsvarande innehåll. För arbetstagare, som omfattas av chefslöneavtalet-fk, gäller avtalet med de undantag som framgår av chefslöneavtalet-fk och bestämmelser i anslutning till detta. 1.2 Innehav av flera anställningar När en arbetstagare är ledig från sin anställning för att samtidigt ha en annan anställning, ska han, om inte annat framgår av avtalet eller medges av arbetsgivaren, vid avtalets tillämpning behandlas som om han endast hade sistnämnda anställning. Den som har en anställning enligt avtalet får under de villkor som anges nedan samtidigt ha en annan anställning enligt avtalet eller hos Riksförsäkringsverket. Med anställning avses även vikariat Om inte synnerliga skäl talar emot, ska en arbetstagare som är anställd tillsvidare beviljas ledighet för att ha en tidsbegränsad anställning. Om arbetsgivaren medger, får en arbetstagare vara ledig för att ha en annan tillsvidareanställning. Ledigheten får omfatta högst sex månader, om inte arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för längre ledighet. En arbetstagare får samtidigt ha en eller flera anställningar, om han kan arbeta i anställningarna utan ledighet. När en arbetstagare, som avses i första strecksatsen, har fått besked enligt lagen om anställningsskydd (LAS) 15 att han inte får fortsatt anställning när den tidsbegränsade anställningen upphör, ska han snarast informera den arbetsgivare som beviljat honom ledigheten. En arbetstagare, som avses i första strecksatsen, ska underrätta den arbetsgivare som beviljat ledigheten om han vill avbryta sin ledighet. Underrättelsen ska lämnas senast två månader innan han vill återgå till sin anställning.

ARBETSGIVARVERKET 4 (34) 1.3 Bisysslor Utöver bestämmelserna i lagen om offentlig anställning (LOA) 7 gäller det som sägs nedan. En arbetstagare är skyldig att på begäran lämna uppgift till arbetsgivaren om och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbetsgivaren får begära en sådan uppgift endast om han anser att det finns anledning till detta med hänsyn till arbetstagarens sätt att utföra sina arbetsuppgifter. En arbetsgivare får ålägga en arbetstagare att helt eller delvis upphöra med en bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömning inverkar hindrande på arbete. 1.4 Lokala avtal Parterna överlämnar till de lokala parterna att sluta avtal om annan tillämpning av bestämmelserna i detta avtal. En förhandling om lokalt kollektivavtal påkallas skriftligt. Ett lokalt kollektivavtal gäller tills vidare med tre månaders uppsägningstid, om inte parterna kommer överens om annat eller något annat framgår av detta avtal. Om parterna inte enas vid en förhandling om lokalt kollektivavtal ska de dittills tillämpade bestämmelserna gälla, om inte annat framgår av detta avtal.. Anmärkning Ett lokalt kollektivavtal som har slutits med stöd av ett sådant centralt avtal som upphörde att gälla när ALFA-FK trädde i kraft, ska till följd av övergångsbestämmelsen vid ALFA-FK:s ikraftträdande anses vara slutet med stöd av ALFA-FK. Centrala avtalsbestämmelser som upphörde vid ALFA-FK:s ikraftträdande men som efter ikraftträdandet tillämpades till följd av övergångsbestämmelserna i ALFA-FK, gäller som lokalt kollektivavtal om inte centrala eller lokala parter har enats om något annat. Ett sådant avtal anses vara slutet med stöd av ALFA-FK. 1.5 Enskilda överenskommelser Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa överenskommelse om avvikelser från avtalets bestämmelser endast om detta anges i avtalet (enskild överenskommelse). En sådan överenskommelse ska vara skriftlig. Anmärkning Till följd av övergångsbestämmelsen vid ALFA-FK:s ikraftträdande fortsätter en enskild överenskommelse om att gottgörelse för övertid inte ska ges att gälla, om inte något annat framgår av överenskommelsen.

ARBETSGIVARVERKET 5 (34) 1.6 Fredsplikt Förhandlingar som kan ske enligt avtalet förs under fredsplikt. En arbetstagare som strejkar eller är lockoutad ska vid tillämpningen av ALFA-FK behandlas som om han inte vore anställd enligt avtalet. Anmärkning Enligt kapitel 9 punkt 9.1.5 gäller vissa särskilda regler om tillämpning av bestämmelserna om ersättning vid tjänsteresa och förrättning under arbetskonflikt. 1.7 Vissa definitioner Anställning Arbetsgivaren Central arbetstagarorganisation Deltidsarbetande arbetstagare Fast lön Lokal arbetstagarorganisation Anställning enligt avtalet, om inte något annat anges. Arbetsgivarverket eller den som Arbetsgivarverket bestämmer, om inte regeringen föreskriver något annat. Försäkringsanställdas förbund (FF) respektive SACO-S. Arbetstagare med deltidsanställning, delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet Individuell lön och fasta lönetillägg Den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förekommande fall med stöd av huvudavtalet för försäkringskasseområdet (HA-FK) 5. 2 kap Allmänt om avlöning 2.1 Rätten till lön En arbetstagare har lön från och med den dag då han börjar anställningen till och med den dag då anställningen upphör, om det inte följer något annat av avtalet. 2.2 Lön 1 Lönen består av individuell lön, i förekommande fall lönetillägg samt semesterersättning. Bestämmelser om hur lön fastställs mm finns i bilaga 2. 2.3 Lönetillägg Lönetilläggen är antingen fasta eller rörliga. Med fasta lönetillägg avses sådana lönetillägg som anges med ett visst månadsbelopp. 1 Enligt lokalt avtal kan tarifflön förekomma.

ARBETSGIVARVERKET 6 (34) 2.4 Lokalt avtal Lokala avtal får slutas om lönesystem och lönetillägg. 2.5 Beräkning av fast lön och fasta lönetillägg Lön och eventuella fasta lönetillägg utgör fast lön. Den fasta lönen betalas normalt ut med ett visst belopp per kalendermånad, månadslön. Om den fasta lönen ska betalas ut endast för en del av en kalendermånad betalas den i stället ut med ett visst belopp per arbetsdag, daglön. Med daglön avses månadslönen x 12 dividerat med årsarbetstiden. Med årsarbetstid avses det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka x 52. Om arbetstiden är oregelbundet fördelad under arbetsdagarna anpassas lönen till den faktiska arbetstiden. För arbetstagare som har olika månadslöner under skilda delar av en månad ska lönen beräknas med dagbeloppsberäkning, men i dessa fall görs beräkning på kalenderdaglön. Med kalenderdaglön avses månadslönen x 12 delat med 365. För en deltidsarbetande arbetstagare (kapitel 8 punkt 8.2.3) används de lägre belopp som svarar mot deltidens omfattning. 2.6 Löneavdrag Löneavdrag för en viss månad eller dag får inte överstiga lönen för månaden eller dagen i fråga. Löneavdrag för dag beräknas på daglönen och görs för varje arbetsdag, om inte annat framgår av avtalet. Löneavdrag för del av dag görs för varje timme enligt formeln den fasta lönen (heltidslön) per månad. 175 När en arbetstagare ska ha både samordningsavdrag för sjukbidrag eller förtidspension och ett annat löneavdrag ska samordningsavdraget göras i sista hand. Om det finns särskilda skäl får arbetsgivaren besluta att löneavdrag inte ska göras eller ska göras enligt andra grunder än som anges i avtalet. 3 kap Lön m m vid sjukledighet 3.1 Rätten till sjuklön En arbetstagare har, utöver lagen om sjuklön (SjlL), rätt till sjuklön m m enligt detta kapitel. För en arbetstagare som inte har rätt till sjuklön enligt SjlL 3 och 5 ska avdrag göras med 100 procent på arbetsdaglönen under hela sjukperioden.

ARBETSGIVARVERKET 7 (34) 3.2 Sjukanmälan och skriftlig försäkran En arbetstagare som på grund av sjukdom inte kan tjänstgöra ska snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren, och när arbetstagaren återgår i arbete ska han lämna en skriftlig försäkran om sjukfrånvaron till arbetsgivaren. 3.3 Läkarintyg Om det finns särskilda skäl kan arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska lämna läkar- eller tandläkarintyg från och med en tidigare dag än den åttonde dagen i en pågående sjukperiod, eller från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod under högst tolv månader. Arbetsgivaren kan också, om särskilda skäl finns, anvisa vilken läkare eller tandläkare som ska utfärda intygen. Anmärkning: Med särskilda skäl avses samma grunder som försäkringskassan tillämpar. 3.4 Beräkning av lön under sjukfrånvaro m m 3.4.1 När en arbetstagare är ledig för sjukdom eller förebyggande behandling ska han ha sjukavdrag, om inte annat följer av 3.4.2. Sjukavdrag beräknas på arbetsdaglön under de första 14 dagarna, därefter beräknas sjukavdrag på kalenderdaglön. När en arbetstagare är ledig för rehabilitering med rehabiliteringspenning ska han ha sjukavdrag, om inte annat följer av 3.4.2. Sådant sjukavdrag beräknas på kalenderdaglön. Om nivån på sjukavdraget är lika stor under en hel kalendermånad, ska avdraget istället beräknas på månadslönen. Med arbetsdaglön avses månadslönen x 12 delat med det genomsnittliga antalet arbetsdagar/- vecka x 52. Med kalenderdaglön avses månadslönen x 12 delat med 365. Med månadslön avses lön och eventuella fasta lönetillägg. Utöver eventuell sjuklön ska en förhöjd sjuklön utbetalas. Denna består av det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetillägg med undantag av övertidstillägg som arbetstagaren hade året före insjuknandeåret. Belopp per arbetsdag och per kalenderdag beräknas på samma sätt som ovan. Från den förhöjda sjuklönen avräknas sjukavdrag enligt nivåerna i tabellerna i punkt 3.6.1 och 3.6.2. Fr o m året efter insjuknandeåret räknas beloppet för rörliga tillägg årligen upp med 5 procent. 3.4.2 Om en arbetstagare helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt AFL, ska sjukavdraget ökas i motsvarande grad. 3.4.3 Om ledighet, som medför sjuk- eller rehabiliteringsavdrag, omfattar endast viss del av tjänstgöringstiden, ska ett avdrag göras som svarar mot frånvarons omfattning (partiellt löneavdrag).

ARBETSGIVARVERKET 8 (34) 3.4.4 Arbetsgivaren får besluta att löneavdrag för en månad ska göras i samband med nästa månads avlöning. Om inte löneavdraget kan göras i samband med nästa månads avlöning, ska arbetstagaren betala in ett belopp motsvarande löneavdraget i fråga inom den tid och i den ordning som arbetsgivaren föreskriver. Om en arbetstagare avlider och det till följd av bestämmelserna ovan i denna punkt har betalats ut för mycket avlöning, ska arbetsgivaren inte kräva återbetalning av lön. 3.5 Sjukavdrag för karensdag Om en arbetstagare är frånvarande endast en del av karensdagen ska sjukavdrag göras enligt följande. Sjukfrånvarons längd högst 25 procent av arbetstiden mer än 25 procent men högst 50 procent mer än 50 procent men högst 75 procent mer än 75 procent Procent av sjukavdrag 25 procent 50 procent 75 procent 100 procent 3.6 Löneavdrag under sjukledighet, förebyggande behandling och ledighet med rehabiliteringspenning 3.6.1 Löneavdrag under sjukledighet och förebyggande behandling Under tid då sjukpenning utbetalas görs sjukavdrag av den Under del av daglönen enligt 3.4.1 sjuklöneperiod görs sjukavdrag på arbetsdaglönen enligt 3.4.1 med som inte överstiger ett dagbelopp beräknat på ett månadsbelopp som motsvarar 62,5 procent av prisbasbeloppet som överstiger ett dagbelopp beräknat på ett månadsbelopp som motsvarar 62,5 procent av prisbasbeloppet Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-90 Dag 91-100 procent 1) 20 procent 100 procent 2) 100 procent 2) 90 procent 3) 100 procent 3) 20 procent 2) 20 procent 2) 10 procent 3) 20 procent 3) 1) 20 procent om allmänt eller särskilt högriskskydd gäller. 2) Gäller under tid då utbetalning sker av sjukpenning för förebyggande behandling. 3) Om nivån på sjukavdraget är lika stor under en hel kalendermånad, ska avdraget i stället beräknas på månadslönen enligt 3.4.1 En ny sjukperiod som börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, sjukavdragets storlek och sjuklöneperiodens längd (SjlL 7).

ARBETSGIVARVERKET 9 (34) Anmärkning till 3.6.1 Antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod enligt SjlL 6 (allmänt högriskskydd). Rätt till förhöjd sjukpenning, efter beslut av försäkringskassan, innebär att sjuklön med 80 procent utbetalas för första dagen av en sjukperiod enligt SjlL 13 (särskilt högriskskydd). 3.6.2 Löneavdrag under ledighet med rehabiliteringspenning Under tid då rehabiliteringspenning utbetalas görs sjukavdrag av den del av kalenderdaglönen enligt 3.4.1 Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-360 Dag 361- som inte överstiger ett dagbelopp beräknat på ett månadsbelopp som motsvarar 62,5 procent av prisbasbeloppet 100 procent 100 procent 90 procent 1) 100 procent 1) som överstiger ett dagbelopp beräknat på ett månadsbelopp som motsvarar 62,5 procent av prisbasbeloppet 20 procent 20 procent 10 procent 1) 20 procent 1) 1) Om nivån på sjukavdraget är lika stor under en hel kalendermånad, ska avdraget i stället beräknas på månadslönen enligt 3.4.1 3.7 Löneavdrag under tid då sjukbidrag/förtidspension utbetalas En arbetstagare som får sjukbidrag eller förtidspension ska ha löneavdrag som svarar mot förmånens omfattning (dvs hel, tre fjärdedels, halv, eller en fjärdedels förmån). Uppbär en arbetstagare en sådan förmån som avses i första stycket, är han skyldig att underrätta arbetsgivaren härom. Undantag För arbetstagare som, med bibehållen förmån enligt beslut enligt AFL 16:15, arbetsprövar på försäkringskassan, görs inget löneavdrag motsvarande den arbetstid som arbetstagaren tjänstgör. Anmärkning För arbetstagare som har sjukavdrag och samordningsavdrag enligt punkt 3.7:s lydelse före den 1 april 1998 ska avdragen beräknas på samma sätt efter detta datum fram till dess omfattningen på förmånen ökas. 3.8 Risk för överförande av smitta När en arbetstagare är frånvarande från arbetet p g a att han är eller misstänks vara smittbärare enligt bestämmelserna i smittskyddslagen eller livsmedelslagen (motsvarande) ska löneavdrag inte göras.

ARBETSGIVARVERKET 10 (34) 3.9 Semesterrätt vid sjukledighet m m Arbetstagare behåller semesterrätt under sjukledighet och rehabilitering enligt reglerna i semesterlagen. 3.10 Ledighet för läkar- och tandläkarbesök m m En arbetstagare har rätt att vara ledig utan löneavdrag om det behövs för besök hos läkare, företagshälsovård eller öppen vård, mödravårdscentral samt för annan undersökning eller behandling enligt remiss från läkare eller tandläkare och för blodgivning. Vidare har arbetstagaren rätt till ledighet utan löneavdrag för den tid som arbetsgivaren finner skälig för besök hos tandläkare och tandhygienist. 3.11 Ersättning för sjukvård m m De lokala parterna har rätt att sluta lokala avtal om ersättning för kostnader för läkarvård tandvård i form av oralkirurgisk behandling psykologbehandling sjukvårdande behandling sjukhusvård läkemedel För sådan ersättning som omfattas av högkostnadskortet ersätts kostnader upp till högkostnadsgränsen. Kostnad därutöver ersätts inte. Rätten till ersättning är dock förfallen om arbetstagaren inte har begärt ersättning hos arbetsgivaren senast två år efter den dag han hade utgiften. När en arbetstagare har helt daglöneavdrag enligt kapitel 5, har han ingen rätt till sjukvårdsförmåner. Om det finns synnerliga skäl får arbetsgivaren medge ersättning för sjukvård utöver vad som sägs i detta kapitel. Anmärkning Om de lokala parterna inte enas om annat ska de centrala bestämmelser som gäller i respektive fråga den 31 mars 2001 tas in i lokalt avtal vid försäkringskassan. Protokollsanteckningar till 3.11 De centrala parterna är överens om att i de fall ersättningsbeloppen tas bort eller förändras lokalt ska omfördelning av förmåner och kostnader göras på det sätt som de lokala parterna kommer överens om.

ARBETSGIVARVERKET 11 (34) 3.12 Vissa definitioner Med läkarvård avses en undersökning eller behandling av den som är behörig att utöva läkaryrket i Sverige samt utfärdande av läkarintyg (läkarutlåtande) som arbetsgivaren infordrar. Med oralkirurgisk behandling avses en undersökning eller behandling på sjukhus eller vid odontologisk fakultet. Med psykologbehandling avses en undersökning eller behandling av antingen en legitimerad psykiater, psykolog eller psykoterapeut efter remiss av en läkare. Med sjukvårdande behandling avses behandling som ges inom offentlig vård eller av en enskild vårdgivare som tillämpar av regeringen fastställd taxa. Förutsättning för rätt till ersättning är att remiss finns från läkare utom i de fall då behandlingen ges av sjuksköterska. Med läkemedel avses receptbelagda läkemedel som omfattas av högkostnadskortet. Arbetsgivarverkets föreskrifter: När det gäller behandling av psykiater, psykolog eller psykoterapeut kan det finnas synnerliga skäl att medge högre ersättning än vad som följer av avtal när behovet av behandlingen på något sätt har samband med anställningen och arbetsgivaren därför har ett speciellt ansvar för att arbetstagaren kommer under behandling. Det kan här antingen vara fråga om fall då en arbetstagare har blivit utsatt för en akut händelse t ex rån, misshandel eller hot, eller om fall då arbetssituationen i sig har medfört sådana psykiska påfrestningar att behandlingen har bedömts nödvändig. Om det är en läkare eller personalkonsulent hos försäkringskassan eller hos företagshälsovård som har bedömt behandlingen som nödvändig, får detta ses som ett starkt skäl att medge högre ersättning även i andra fall än de ovan nämnda (t ex när den anställde uttrycker önskemål om behandlingen som led i en av arbetsgivaren förordad rehabilitering). 3.13 Sjukvård m m under tjänstgöring utomlands En arbetstagare som insjuknar vid tjänsteresa och förrättning utomlands, har rätt till skälig ersättning för om möjligt styrkta kostnader för sjukvård, resa för att få sjukvård, tandvård samt läkemedel.

ARBETSGIVARVERKET 12 (34) 4 kap Lön under föräldraledighet 4.1 Rätt till föräldraledighetsavdrag, m m 4.1.1 En arbetstagare har rätt till föräldraledighetsavdrag för högst 360 kalenderdagar per barnsbörd när han är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn och tar ut föräldrapenning över garantinivån. När arbetstagaren tar ut halv eller fjärdedels föräldrapenning görs föräldraledighetsavdrag på motsvarande del av kalenderdaglönen. Arbetstagaren ska ha fullgjort heltidstjänstgöring minst 90 kalenderdagar i följd före föräldraledighetens början. Arbetsgivaren får bortse från ett eller flera kortvariga avbrott mellan perioder av heltidstjänstgöring om tjänstgöringsperioderna tillsammans omfattar minst 90 kalenderdagar. Om en arbetstagare har semester mellan perioder med heltidstjänstgöring, som tillsammans omfattar minst 90 kalenderdagar, ska heltidstjänstgöringen betraktas som om den vore i en följd. Med fullgjord tjänstgöring likställs sjukledighet, ledighet med havandeskapspenning eller tillfällig föräldrapenning, när någon av dessa ledigheter inträffar under en period av heltidstjänstgöring. En arbetstagare har rätt till föräldraledighetsavdrag på heltidslön även om han inte har tjänstgjort heltid under 90 kalenderdagar i följd före föräldraledighetens början, när han har varit ledig för offentligt uppdrag, för fackligt uppdrag, med föräldraledighetsavdrag som motsvarar ledighetens omfattning eller för vård av barn och föder ett nytt barn innan det tidigare barnet blivit två och ett halvt år. Förutsättningen är att arbetstagaren uppfyllde 90-dagarskravet före den första ledigheten. 4.1.2 Även om villkoret om heltidstjänstgöring under minst 90 kalenderdagar inte är uppfyllt, har en arbetstagare rätt till föräldraledighetsavdrag, om en partiell ledighet med daglöneavdrag av minst samma omfattning som den tidigare fortsätter samtidigt med en partiell föräldraledighet. 4.1.3 Vid partiell föräldraledighet görs avdrag för varje kalenderdag i förhållande till arbetstidsminskningen. Motsvarande gäller då ledigheten har förlagts till en viss dag eller vissa dagar i veckan.

ARBETSGIVARVERKET 13 (34) 4.1.4 Arbetsgivaren får besluta att löneavdrag för en månad ska göras i samband med nästa månads avlöning. Om inte löneavdraget kan göras i samband med nästa månads avlöning, ska arbetstagaren betala in ett belopp motsvarande löneavdraget i fråga inom den tid och i den ordning som arbetsgivaren föreskriver. Om en arbetstagare avlider och det till följd av bestämmelserna ovan i denna punkt har betalats ut för mycket avlöning, ska arbetsgivaren inte kräva återbetalning av lön. 4.2 Beräkning av föräldraledighetsavdrag, mm När en arbetstagare är ledig för barns födelse eller vård av adoptivbarn och tar ut föräldrapenning över garantinivån ska han ha föräldraledighetsavdrag om han uppfyller villkoren i 4.1. Föräldraledighetsavdrag ska göras för kalenderdagar som infaller under föräldraledigheten. Om ledigheten avser minst fyra veckor i följd ska löneavdragen vara kalenderdagsberäknade, även om föräldraledighetsavdragen varvas med andra avdrag, som normalt är arbetsdagsberäknade. Om föräldraledighetsavdraget avser hel kalendermånad ska avdraget istället beräknas på månadslönen. Med kalenderdaglön avses månadslönen x 12 delat med 365. Med månadslön avses lön och eventuella fasta lönetillägg. Utöver återstående lön ska en förhöjd föräldralön utbetalas. Denna består av det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetillägg med undantag av övertidstillägg som arbetstagaren hade året före föräldraledigheten. Belopp per kalenderdag beräknas på samma sätt som ovan. Från den förhöjda föräldralönen avräknas föräldraledighetsavdrag enligt nivåerna i tabellen nedan. From året efter det år då ledigheten börjar, räknas beloppet för rörliga lönetillägg årligen upp med 5 procent. Under tid då föräldrapenning över garantinivån utbetalas görs föräldraledighetsavdrag av den del av kalenderdaglönen som inte överstiger ett dagbelopp beräknat på som överstiger ett dagbelopp beräknat på ett ett månadsbelopp motsvarande 62,5 procent månadsbelopp motsvarande 62,5 procent av prisbasbeloppet av prisbasbeloppet 90 procent 10 procent

ARBETSGIVARVERKET 14 (34) 4.3 Löneavdrag vid ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs löneavdrag för varje arbetsdag som infaller under ledigheten. Om löneavdraget avser hel kalendermånad ska avdraget istället beräknas på månadslönen. Med arbetsdaglön avses månadslönen x 12 delat med det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka x 52. Med månadslön avses lön och eventuella fasta lönetillägg. Utöver återstående lön ska en förhöjd tillfällig föräldralön utbetalas. Denna består av det genomsnittliga månadsbeloppet av sådana rörliga lönetillägg med undantag av övertidstillägg som arbetstagaren hade året före ledigheten med tillfällig föräldrapenning. Belopp per arbetsdag beräknas på samma sätt som ovan. Från den förhöjda tillfälliga föräldralönen avräknas löneavdrag enligt nivåerna i tabellen nedan. Under tid då tillfällig föräldrapenning utbetalas görs löneavdrag av den del av arbetsdaglönen som inte överstiger ett dagbelopp beräknat som överstiger ett dagbelopp beräknat på ett på ett månadsbelopp motsvarande 62,5 månadsbelopp motsvarande 62,5 procent procent av prisbasbeloppet av prisbasbeloppet 100 procent 20 procent* * Avdraget begränsas till 10 dagar per kalenderår om det inte finns särskilda skäl att medge annat. I övrigt görs avdraget med 100 procent. 4.4 Löneavdrag vid ledighet med föräldrapenning på garantinivån eller vid ledighet med havandeskapspenning Vid ledighet med föräldrapenning på garantinivån eller vid ledighet med havandeskapspenning görs kalenderdagsberäknade daglöneavdrag. Daglöneavdrag för kalenderdag ska motsvara daglönen eller, om avdraget avser hela kalendermånaden, ska avdraget motsvara månadslönen. Med månadslön avses lön och eventuella fasta lönetillägg. Med daglön avses månadslönen x 12 dividerat med 365. 4.5 Semesterrätt vid föräldraledighet Arbetstagare behåller semesterrätt under ledighet med föräldraledighetsavdrag eller då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på garantinivån. Om partiell föräldraledighet kombineras med annan ledighet utan lön har arbetstagaren rätt till semester endast för den del av ledigheten för vilken föräldrapenning utbetalas. Det gäller dock inte om den andra ledigheten har börjat före föräldraledighetens början.

ARBETSGIVARVERKET 15 (34) 5 kap Lön vid övrig ledighet 5.1 Inledande bestämmelser 5.1.1 Arbetstagare ska ha löneavdrag på grund av ledighet och på grund av vissa förmåner enligt följande bestämmelser. När avtalet tillämpas på arbetstagare, som är ledig för att samtidigt inneha annan anställning, se bestämmelserna i kapitel 1 punkt 1.2. 5.1.2 När en arbetstagare är ledig för annat än sjukdom, förebyggande behandling, rehabilitering eller föräldraledighet (kapitel 3 och 4) ska han ha daglöneavdrag för arbetsdagar som skulle ha fullgjorts under ledigheten. Daglöneavdrag för arbetsdag ska motsvara daglönen eller, om avdraget avser hel kalendermånad, ska avdraget motsvara månadslönen. Med daglön avses månadslönen x 12 dividerat med det genomsnittliga antalet arbetsdagar per vecka x 52. Med månadslön avses lön och eventuella fasta lönetillägg. 5.1.3 För en deltidsarbetande arbetstagare (kapitel 8 punkt 8.2.3) ska gälla ett lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning. 5.1.4 Om ledighet omfattar endast viss del av den för anställningen gällande tjänstgöringstiden, ska i stället för helt avdrag göras det mindre avdrag som svarar mot frånvarons omfattning (partiellt daglöneavdrag). 5.1.5 Arbetsgivaren får besluta att löneavdrag för en månad ska göras i samband med nästa månads avlöning. Om inte löneavdraget kan göras i samband med nästa månads avlöning, ska arbetstagaren betala in ett belopp motsvarande löneavdraget i fråga inom den tid och i den ordning som arbetsgivaren föreskriver. Om en arbetstagare avlider och det till följd av bestämmelserna ovan i denna punkt har betalats ut för mycket avlöning, ska arbetsgivaren inte kräva återbetalning av lön. 5.2 Löneavdrag på grund av ledighet Inget avdrag görs om en arbetstagare beviljats ledighet för flyttledighet för högst en arbetsdag eller, om ersättning för flyttningskostnad utbetalas, tre arbetsdagar (se p 1 under Anmärkningar) examen eller tentamen (inkl erforderlig restid), dock högst 5 arbetsdagar under ett kalenderår (se p 1 under Anmärkningar) allvarligare sjukdomsfall, dödsfall, begravning, bouppteckning eller arvskifte inom egen familj eller den närmaste släktkretsen, för skäligt antal dagar (inkl erforderlig restid) dock högst 10 arbetsdagar under ett kalenderår (se p 1 under Anmärkningar) centralt fackligt förtroendemannauppdrag högst 10 arbetsdagar under ett kalenderår (se p 1 under Anmärkningar). I övrigt görs daglöneavdrag. Anmärkningar till 5.2:

ARBETSGIVARVERKET 16 (34) 1. Vid ledighet utan löneavdrag för begränsat antal arbetsdagar under ett kalenderår gäller att del av dag likställs med hel ledighetsdag. 2. En arbetstagare är utan särskilt beslut ledig för uppdrag som ledamot av riksdagen fr o m det han tillträtt t o m det han frånträtt uppdraget. Arbetstagaren ska snarast underrätta arbetsgivaren om uppdraget och den tid detta omfattar. Arbetstagaren har dock rätt att göra avbrott i ledigheten för att tjänstgöra i sin anställning. Om arbetstagaren vill utnyttja denna rätt ska han underrätta arbetsgivaren snarast möjligt. Arbetsgivaren är inte skyldig att låta arbetstagaren avbryta ledigheten tidigare än en månad efter det att arbetsgivaren har tagit emot underrättelsen. 5.3 Repetitionsutbildning Vid repetitionsutbildning ska i förekommande fall löneutfyllnad betalas ut så att den totala ersättningen för totalförsvarspliktig, inklusive dagpenning, motsvarar 90 procent av den fasta lönen. Beräkning sker på kalenderdagsbaserad lön. 5.4 Lön under ledighet för studier Om en viss utbildning är betydelsefull för arbetsgivarens verksamhet bör arbetsgivaren medge att arbetstagare under hela eller en del av studieledigheten får behålla hela eller viss del av lönen. 5.5 Semesterrätt vid ledighet med daglöneavdrag Utöver semesterlagens bestämmelser behåller arbetstagaren semesterrätt vid ledighet för centralt förtroendemannauppdrag samt för ledighet för offentligt uppdrag om det inte gäller uppdrag som ledamot av riksdagen eller ett uppdrag som kommunal förtroendeman på heltid vars innehavare har rätt till en mot semester svarande årlig ledighet med bibehållet arvode. 6 kap Semester och semesterersättning 6.1 Allmänna bestämmelser om semester 6.1.1 En arbetstagare har rätt till semester enligt semesterlagen med de avvikelser som framgår av bestämmelserna i detta kapitel. Semester erhålls under intjänandeåret (kalenderåret).

ARBETSGIVARVERKET 17 (34) 6.1.2 För alla arbetstagare ska varje under semesterperioden infallande arbetsdag räknas som en semesterdag. För arbetstagare med koncentrerad arbetstid (kapitel 8 punkt 8.4) ska antalet semesterdagar som ingår i semesterperioden beräknas enligt en särskild formel, kvotberäknad semester, enligt följande. 5 ( antal ordinarie arbetsdagar/vecka) genomsnittligt antal arbetsdagar/vecka för arbetstagaren med koncentrerad arbetstid x antal semesterdagar i semesterperioden Om det vid beräkningen uppstår fler än två decimaler bortses från dessa. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton infaller på måndag-fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar för arbetstagare som har koncentrerad arbetstid inte överstiga det antal dagar som normalt åtgår för den som inte har sin arbetstid förlagd på sådant sätt. När en arbetstagare upphör att ha koncentrerad arbetstid, ska antalet kvotberäknade semesterdagar avrundas till närmast hela dagantal. 6.1.3 Semester under del av dagen räknas som hel semesterdag. En dag då en deltidsarbetande arbetstagare (kapitel 8 punkt 8.2.3) har semester, räknas som hel semesterdag. 6.2 Semesterns längd för helt kalenderår Semester erhålls med det antal semesterdagar för helt kalenderår som anges i följande sammanställning (årssemester). T o m det år som arbetstagaren fyller - 29 år 30 år - 39 år 40 år - Antal semesterdagar 28 31 35 6.3 Semesterns längd för del av kalenderår 6.3.1 Om en arbetstagare är anställd endast under en del av kalenderåret, ska antalet anställningsdagar under året ligga till grund för beräkning av antalet betalda semesterdagar. Det sammanlagda antalet avrundas i förekommande fall till närmast högre hela dagantal. Om den beräknade semestern är mindre än en halv dag, erhålls ingen semester. En arbetstagare har rätt till ytterligare semester så att den sammanlagda semestern för året blir fem veckor eller, om anställningen börjar den 1 september eller senare, en vecka. Sådan ytterligare semester benämns i avtalet obetald semester. 6.3.2 Om en arbetstagares anställning upphör av annan anledning än dödsfall och han har haft

ARBETSGIVARVERKET 18 (34) längre semester än som intjänats, ska avdrag göras med ett belopp som för varje överskjutande semesterdag beräknas enligt 6.9. Detta gäller även när arbetstagare, som varit ledig med daglöneavdrag, har haft längre semester än som intjänats. 6.4 Semestergrundande frånvaro 6.4.1 Om en arbetstagare har helt daglöneavdrag, utom vid obetald semester, ska semestern för kalenderåret beräknas som om han inte hade varit anställd under frånvarotiden. Utöver vad som följer av semesterlagen 17 har en arbetstagare dock rätt till semester vid hel frånvaro utan lön av någon av följande anledningar. Vid ledighet för offentligt uppdrag och centralt fackligt förtroendeuppdrag gäller bestämmelserna i kapitel 5 punkt 5.5. Arbetstagare behåller semesterrätt under ledighet med föräldraledighetsavdrag eller då arbetstagaren tar ut föräldrapenning på garantinivån. Om partiell föräldraledighet kombineras med annan ledighet utan lön har arbetstagaren rätt till semester endast för den del av ledigheten för vilken föräldrapenning utbetalas. Det gäller dock inte om den andra ledigheten har börjat före föräldraledighetens början. 6.5 Sparad semester En arbetstagare, som för ett visst kalenderår har rätt till mer än 20 betalda semesterdagar, får spara en eller flera av de överskjutande dagarna till ett senare semesterår. Arbetstagaren får dock vid varje tidpunkt inte ha fler än 40 sparade dagar. 6.6 Semesterns förläggning Arbetsgivaren bestämmer hur semestern ska förläggas 1, om inte något annat följer av ett lokalt avtal. Hänsyn ska tas till arbetstagarnas önskemål. Protokollsanteckning: I fråga om förhandlingsskyldighet enligt semesterlagen 10 andra stycket gäller bestämmelserna i HA-FK 2 kap om förhandling enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) 11 och 14. 1 Av 12 semesterlagen framgår att semesterledigheten ska förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod om minst fyra veckor under juni-augusti. Detta gäller om inte annat har avtalats eller särskilda skäl föranleder att semesterperioden förläggs till en annan tid.

ARBETSGIVARVERKET 19 (34) 6.7 Semesterlön Semesterlönen utgörs av den fasta lön som gäller under semestern samt semestertillägg. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgörs av 0,44 procent av den vid utbetalningstillfället gällande fasta månadslönen, samt 0,48 procent av summan av rörliga lönetillägg (dock inte övertidstillägg) som har betalats ut året före semesteråret och i vilka semestertillägg inte ingår. Semesterlönen uppgår till lägst 810 kronor 1 per betald semesterdag. För deltidstjänstgörande gäller det lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning. Med deltidstjänstgörande jämställs arbetstagare med partiell tillfällig sjukpension enligt PAF 21a 22. Semestertillägget betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern. 6.8 Ogulden semesterlön En arbetstagares hela semester för ett visst år ska läggas ut i form av ledighet under året, om inte annat följer av 6.5. Om en viss del av semestern på grund av arbetstagarens sjukdom eller av andra särskilda skäl inte har kunnat läggas ut under året omvandlas den till sparad semester. Om den outtagna semestern inte ryms inom de 40 dagar som får sparas, utbetalas ogulden semesterlön för det överskjutande antalet dagar. Sådan semesterlön beräknas på samma sätt som semesterersättning. 6.9 Semesterersättning Om en arbetstagare upphör att vara anställd vid en försäkringskassa innan han har erhållit all semester, utbetalas semesterersättning. Semesterersättning utbetalas med ett belopp som för varje outtagen betald semesterdag (även sparade semesterdagar) motsvarar en arbetsdaglön beräknat på den fasta månadslönen som gäller för honom när anställningen upphör x 12 delat med 260, samt semestertillägg enligt 6.7. Semesterersättningen uppgår till lägst 810 kronor 2 per betald semesterdag. För deltidstjänstgörande gäller det lägre belopp som svarar mot tjänstgöringens omfattning. Med deltidstjänstgörande jämställs arbetstagare med partiell tillfällig sjukpension enligt PAF 21a 22. 6.10 Lokalt avtal Ett lokalt avtal kan t ex innebära att arbetstagare ges särskild kompensation om större delen av årssemestern förläggs till en annan tidsperiod än juni - augusti och om detta är till nytta för verksamheten. 1 Gäller semesteruttag fr o m 2001-01-01, inkl sparad semester 2 Gäller semesterersättning from 2001, inkl sparad semester

ARBETSGIVARVERKET 20 (34) 7 kap Lön under avstängning m m 7.1 Uteblivande från arbetet När en arbetstagare uteblir från arbetet, ska lönen dras in. Om orsaken är att arbetstagaren är anhållen eller häktad eller på grund av brott berövad friheten får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut, om arbetsgivaren anser att det finns skäl för detta. Om åtal sedan inte väcks, läggs ned eller ogillas genom lagakraftvunnen dom, ska den indragna lönen betalas ut. 7.2 Avstängning Om en arbetstagare är avstängd från arbetet i avvaktan på tilltänkt avskedande ska lönen dras in. Om arbetsgivaren anser att det finns skäl får dock högst 70 procent av den fasta lönen betalas ut. Den innehållna lönen ska betalas ut om det visar sig att avstängningen inte varit påkallad. Anmärkning En arbetstagare har rätt till lön m m under uppsägningstid enligt LAS 12-14. 7.3 Försättande ur tjänstgöring När en arbetstagare försätts ur tjänstgöring får arbetsgivaren, om det finns särskilda skäl, besluta att daglöneavdrag ( kapitel 5 punkt 5.1.2) ska göras. 8 kap Arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar 8.1 Allmänna bestämmelser Utöver bestämmelserna i detta kapitel gäller arbetstidslagens (ATL) regler i nedan angivna frågor nödfallsövertid ( 9 ATL) nödfallsmertid ( 10 ATL) arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid ( 11 ATL) nattvila ( 13 ATL) veckovila ( 14 ATL) rast ( 15 ATL) måltidsuppehåll ( 16 ATL) paus ( 17 ATL) om inte lokala parter kommer överens om annat.

ARBETSGIVARVERKET 21 (34) 8.2 Arbetstidens längd 8.2.1 Vid heltidsarbete För heltidsarbetande arbetstagare är den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden 39 timmar och 45 minuter beräknat under ett år. 8.2.2 Helgdagar, förkortade arbetsdagar - lätthelgdagar I kalendervecka, då helgdag infaller på måndag-fredag, får arbetsgivaren inte ta ut den ordinarie arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen hade varit vardag. Arbetstagarens ordinarie arbetstid minskar med den arbetstid, som är förlagd till den veckodag då helgdagen infaller. Med helgdag likställs midsommarafton, julafton och nyårsafton. Den ordinarie arbetstiden för följande arbetsdagar ska minskas med det antal timmar som framgår av sammanställningen Arbetsdag Minskning Trettondagsafton 4 timmar Skärtorsdagen 2 timmar Den 30 april som infaller på en a) måndag - torsdag 2 timmar b) fredag 4 timmar Dagen före Alla Helgons dag 4 timmar Den 23 december som infaller en fredag 4 timmar 8.2.3 Vid deltidsarbete Vid deltidsarbete är veckoarbetstiden proportionell i förhållande till veckoarbetstiden vid heltidsarbete. Med deltidsarbetande menas deltidsanställd arbetstagare, heltidsanställd arbetstagare som under minst 4 hela kalenderveckor i följd har sin arbetstid nedsatt genom partiell tjänstledighet med daglöneavdrag eller föräldraledighetsavdrag, samt delpensionsledig arbetstagare. 8.3 Arbetstidens förläggning vid heltid och deltid 8.3.1 Huvudregel - lokalt kollektivavtal Den ordinarie veckoarbetstiden ska normalt vara fördelad på måndag - fredag och vara förlagd till de tider som lokala parter bestämmer i ett lokalt avtal. Om arbetstidens förläggning ändras ska berörda arbetstagare underrättas om den nya arbetstidsförläggningen senast två veckor innan den börjar gälla. Ett sådant avtal ska gälla tills vidare med en uppsägningstid av en månad om inte parterna enas om något annat.

ARBETSGIVARVERKET 22 (34) 8.3.2 Undantagsregel - arbetsgivaren beslutar Om lokala parter inte kan enas om ett avtal om förläggningen av arbetstiden, bestämmer arbetsgivaren, i avvaktan på att parterna blir överens, arbetstidens förläggning utifrån verksamhetens krav. Hänsyn ska i sådant fall tas till arbetstagarnas önskemål i den utsträckning som arbetsgivaren bedömer det möjligt. 8.3.3 Enskild överenskommelse om oreglerad arbetstid, m m Arbetsgivaren får träffa skriftlig överenskommelse med en arbetstagare om att han ska ha oreglerad arbetstid eller att arbetstagarens ordinarie arbetstid ska förläggas på ett sätt som avviker från vad som i övrigt gäller. En sådan överenskommelse ska gälla tills vidare med en uppsägningstid av en månad. Berörd lokal arbetstagarorganisation ska underrättas innan en sådan överenskommelse träffas. 8.3.4 Rast m m Efter fem timmars arbete har arbetstagare rätt till rast. En rast ska vara minst 30 minuter och får inte tillgodoräknas som arbetstid. För den som arbetar minst fem men högst sex timmar kan rasten bytas mot måltidsuppehåll. 8.4 Koncentrerad arbetstid Koncentrerad arbetstid innebär att arbetstagares arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka understiger fem. 8.5 Mertid Med mertidsarbete menas arbete som en deltidsarbetande arbetstagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstiden och som inte är övertid. 8.5.1 Skyldighet att arbeta mertid Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att arbeta utöver den ordinarie dagliga arbetstiden (mertid). Mertidsarbete får inte omfatta tid utöver vad som är normalt för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses vara arbete på ordinarie arbetstid. Utöver arbete på mertid kan en deltidsarbetande arbetstagare vara skyldig att arbeta övertid. För arbete på mertid ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från mertidsarbete bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl och framställning om befrielse görs i samband med arbetsgivarens begäran om mertidsarbete. Under ett kalenderår får den uttagna mertiden och övertiden sammanlagt för en arbetstagare vara högst 200 timmar. Mertiden får inte överstiga 175 timmar. För en delpensionär får under ett kalenderår mertiden och övertiden vara högst 50 timmar. Mertiden får inte överstiga 25 timmar.