Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Relevanta dokument
Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Världskrigens tid

Litteraturhistoria. Gemensamma genomgångar av olika litterära tidsperioder. Läsa textutdrag från olika verk som skrivits under de olika

Grekiska gudar och myter

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

Resultatet av ett oförberett faktaprov i historia på gymnasiet

Historia v Antiken fram till år 1700

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tummen upp! Historia ÅK 6

Historien om Antiken i Grekland.

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

Sverige under Gustav Vasa

Historia. Seminarium 3

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Första världskriget The Great War

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Första världskriget

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Första världskriget

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa:

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Läsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

Historia. Seminarium 3

Södervångskolans mål i SO

A. Utdrag ur en dagbok skriven av en tysk legoknekt (yrkessoldat). Här beskrivs slaget vid staden Magdeburg i centrala Tyskland 1631.

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

Antikens världar. Instuderingsfrågor

Triangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

3.13 Historia. Centralt innehåll

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Texthäfte till delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Förslag den 25 september Historia

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Vad får jag fotografera?

Historia Stormaktstiden

Tjugoårskrisen

BLOD och LERA första världskriget Djur som var med i kriget. Extramaterial till Blod och lera Djur som var med i kriget

Basfrågor: En delad värld

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

HISTORIA 3.13 HISTORIA

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

DEMOKRATI. - Folkstyre

Europeisk fascism som ideologi

Stormaktstiden- Frihetstiden

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

Vi behöver tänka oss att samhället är i ständig förändring, precis som vi själva.

ca 900 f.kr- ca 300 f.kr Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4-6)

Antikens Grekland. Historia.

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

Syfte och mål med kursen

Stormaktstiden Lärarmaterial

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Mattias Magnussons elevexempel. i ämnet historia

Momentguide: Kalla kriget

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Boken om SO 1-3 bokens innehåll kopplat till LGR11

Transkript:

Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte

KURSPROV I GYMNASIESKOLAN Historia 1b Delprov 1 Information Vid varje uppgift i provet finns en kunskapsmatris som visar vilken del eller vilka delar av kunskapskravet som uppgiften ger dig möjlighet att visa kunskaper i relation till. De vita rutorna anger vilken del av kunskapskravet som bedöms och på vilka nivåer du kan din visa kunskap. Gör själv inga anteckningar i rutorna. Referens Begrepp Källor Användning E C A Den första raden visar den del av kunskapskravet som handlar om historiska kunskaper (i kursplanen kallas dessa för en historisk referensram). Den andra raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att använda historiska begrepp. Den tredje raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att tolka och värdera historiska källor. Den fjärde raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att undersöka användning av historia. Lycka till!

Uppgift 1. Epoker ett sätt att dela in historien Historiker använder sig av begreppet epok för att ordna och beskriva vad de anser har varit typiskt för olika tidsperioder förr i tiden. Det innebär att namn och tidsindelningar för epoker kan växla mellan olika kulturer och geografiska områden. Referens Begrepp Källor Användning E C A Uppgift Välj den av epokindelningarna A, B eller C som passar bäst i en lärobok som bara handlar om svensk historia. Motivera ditt svar. A Jägare & samlarkultur Flodkulturer Antiken Medeltiden B Bronsålder Järnålder Vikingatid Medeltid C Antiken Medeltid Folkvandringstid Jag anser att epokindelning passar bäst, eftersom

E C A Uppgift 2. Epoker - Vikingatiden Epoknamnet vikingatiden började inte användas förrän under 1800-talet. Kryssa för den bästa av nedanstående förklaringar till detta. Referens Begrepp Källor Användning Under 1800-talet hittade historiker användbara källor där man kunde se att människorna mellan 800 1050 använde epoknamnet vikingatiden om sin egen tid. Under 1800-talet hittade man och grävde fram en välbevarad vikingaby där man kunde se hur det egentligen sett ut under perioden 800 1050. Under 1800-talet växte nationalismen fram och man ville därför lyfta fram sin egen historia som mer speciell och spännande än andra folkgruppers historia. Man behövde därför hitta på ett speciellt namn på denna tid.

E C A Uppgift 4. Att använda historia om Thermopyle Slaget vid Thermopyle år 480 f.kr. är en känd historisk händelse som har använts på olika sätt av olika grupper i samhället. Referens Begrepp Källor Användning Thermopyle är en plats som ligger i vad som nu är Grekland. När en persisk armé anföll Grekland blev nästan alla greker tillsagda att lämna platsen, men 300 spartanska krigare stannade kvar för att försvara Grekland. Senare har dessa 300 spartanska krigare hyllats som hjältar i grekisk diktning eftersom de dog när de slogs för Grekland. Nedan ser du tre exempel på hur historien om Thermopyle har använts. Uppgiften finns på nästa sida. Exempel 1 Bilden visar hur det grekiska högerextrema partiet Gyllene gryning demonstrerar 2013. Man demonstrerar framför en staty av den spartanske kungen. Exempel 2 När nyheterna om persernas anfall spred sig visade det sig hur olika de grekiska stadsstaterna såg på den persiska stormakten. En del greker tog öppet ställning för och höll med perserna. Man samlade ihop en armé för att spärra vägen till Grekland vid en plats som heter Thermopyle. Men perserna lyckades ta sig runt Thermopyle och anfalla grekerna bakifrån. Då skickade 300 spartaner bort resten av den grekiska armén och offrade sina egna liv, helt i onödan, för att stoppa perserna. Historien om dessa hjältar har levt kvar ända in i vår tid. (Texten är ett utdrag från Europa i vardande. Antiken av Charlotte Wikander & Örjan Wikander 1997. Texten är bearbetad.) Exempel 3 Reklam för filmen 300 från 2007 som handlar spartanernas kamp mot perserna vid Thermopyle.

Deluppgift A Välj ut de två exempel på att använda historien om Thermopyle där du tycker att det är störst skillnad mellan användarnas syfte. Förklara varför du har valt just dessa exempel. Tänk på att det finns en bedömningsmatris i slutet av uppgiften som kan hjälpa dig. Deluppgift B Vilket av de tre exemplen att använda historia på kan påverka situationen för flyktingar som kommer till Grekland? Välj ett exempel. Tänk på att det finns en bedömningsmatris i slutet av uppgiften som kan hjälpa dig. Avsluta meningen: Historieanvändning nummer kan påverka situationen för flyktingar i dagens Grekland eftersom historien om Thermopyle används för att

Så här bedöms ditt svar på uppgift 4 E Du förklarar varför det är skillnad mellan de två syften som du valt. Du väljer ut ett exempel på historieanvändning och motiverar ditt val med ett rimligt argument. C Du använder ett rimligt argument när du förklarar varför det är stor skillnad mellan de två syften som du valt. Du väljer ut ett exempel på historieanvändning och motiverar ditt val med ett rimligt argument.

Uppgift 6. Möttes soldaterna mellan skyttegravarna? Man brukar påstå att en del av soldaterna i första världskriget firade en jul tillsammans i ingenmansland, det vill säga i området mellan skyttegravarna. Är det sanning eller inte? Fotografiet här nedanför är en användbar källa som visar att det skulle kunna vara sant, men det behövs fler källor om man ska bli mer säker. Referens Begrepp Källor Användning E C A Tyska och brittiska soldater fotograferade tillsammans i ingenmansland under julfreden. Uppgift Här ser du fyra källor som alla handlar om julfirandet i skyttegravarna. Vilken av dessa källor är mest användbar om man vill bli mer säker på att soldaterna firade jul tillsammans. Tänk på de källkritiska kriterierna när du väljer ett alternativ. Kryssa bara i ett alternativ. En inspelad intervju från 1937 med en tysk soldat som stred i skyttegravarna under första världskriget. Ett brev från 1914 som en brittisk soldat skrivit till sin sjuka mor. Brevet handlar om hans tid i skyttegravarna. En dagbok som skrevs 1914 av en tysk soldat som stred i skyttegravarna under första världskriget. En tavla målad 1924 som visar soldater som spelar fotboll. Tavlan målades av en brittisk soldat som stred i skyttegravarna under första världskriget.

Uppgift 7. Studenten Som du kan se i tabellerna har antalet och andelen ungdomar som studerar i Sverige förändrats under 1900-talet. Detta kan förklaras med att det svenska samhället förändrades mycket under 1900-talet. Referens Begrepp Källor Användning E C A Studenter i Gävle 1953 Dina förutsättningar att studera har alltså påverkats av dåtidens förändringsprocesser. Hur det ser ut idag kommer i sin tur att påverka framtidens generationer av ungdomar. Två tabeller med statistik om gymnasiestudenter i Sverige Antalet individer som tar studentexamen/gymnasieexamen: 1940 (medeltal/år 1936 40) 3 569 1950 4 497 1960 9 136 1970 29 702 2012 97 706 Framtiden? Andelen ungdomar i åldern 15 19 år som studerar: 1930 6% 1950 17% 1960 35% 1970 55% 2012 84% Framtiden? Uppgift Som du kan se i tabellerna är det många ungdomar som studerar idag. Vad kan hända i framtiden? Blir det fler, lika många eller färre som kommer att gå på gymnasiet och ta examen om 30 år? Det är viktigt att du inte bara skriver vad du tror ska hända. När du resonerar om framtiden ska du också jämföra med olika förändringsprocesser som du anser påverkade utvecklingen under 1900-talet. Försök att resonera om två tänkbara utvecklingslinjer när det gäller hur det kan bli i framtiden. Använd begreppen social bakgrund/klass och kön/genus i ditt resonemang.

Tänk på att: använda begreppen social bakgrund/klass och kön/genus i ditt svar. jämföra med hur det sett ut historiskt och hur det ser ut idag när du resonerar om framtiden. ta upp två tänkbara utvecklingslinjer när du skriver om hur det kan bli i framtiden. Så här bedöms ditt svar på uppgift 7 E C A Du jämför med en historisk förändringsprocess när du resonerar om en rimlig utvecklingslinje i framtiden. Du använder begreppet social bakgrund/klass eller kön/genus på ett rimligt sätt i ditt svar. Du jämför med två historiska förändringsprocesser när du resonerar om en rimlig utvecklingslinje i framtiden. Du använder begreppen social bakgrund/klass och kön/genus på ett rimligt sätt i ditt svar. Du jämför med två historiska förändringsprocesser när du resonerar om minst två olika rimliga utvecklingslinjer i framtiden. Uppgiften ger inte belägg på nivån för A gällande begrepp.

Uppgift 8. Att använda historia om kommunismen i Östeuropa På denna sida hittar du två exempel där historia om kommunisttiden i Östeuropa och Sovjetunionen används på olika sätt. Uppgiften finns på nästa sida. Referens Begrepp E C A Källor Användning Exempel (a), Ungern 1989 föll Berlinmuren och året efter valdes en ny regering i Ungern. Fyra år senare, 1993, skapades Memento Park i Budapests utkant. Det var den nya regeringen som byggde parken. Man flyttade statyer som hyllade kommunismen till parken. Här finns nu bland annat de statyer av Lenin och Marx som stått på gator och torg i ungerska städer under kommunistperioden. En staty i parken som föreställer Lenin. Bild från ett material som visar information om Memento Park. Exempel (b), en restaurang i Kanada I Toronto finns i dag en restaurang med namnet Pravda Vodka House. I restaurangens reklam och inredning använder man tydliga kommunistiska symboler. Pravda betyder sanning på ryska och Pravda var också namnet på en tidning i Sovjetunionen som gavs ut av kommunistpartiet. Reklam för restaurangen som visar att man kan hyra en lokal som kallas för GULAG för privata fester. I restaurangen finns bland annat bilder på Marx och Lenin, men även kommunistiska symboler, till exempel hammaren och skäran.

Uppgift Förklara varför historia om kommunismen har använts på olika sätt av (a) de ungerska makthavarna som efter Berlinmurens fall lät bygga Memento Park och av (b) de som startade restaurangen Pravda Vodkabar. Tänk på att: Diskutera vilka syften användarna kan ha haft med sin historieanvändning. Utgå från båda exemplen Diskutera användarnas olika syften genom att ange hur de kan ha tänkt om den dåtida kommunistiska perioden Diskutera användarnas olika syften genom att använda exempel från de samhällen som de befinner sig i Så här bedöms ditt svar på uppgift 8 E C A Du förklarar skillnaden i historieanvändning genom att hänvisa till användarnas olika syften. Du förklarar skillnaden i historieanvändning genom att hänvisa till användarnas olika syften. Du använder rimliga historiska exempel om kommunistperioden när du diskuterar användarnas syften. Du förklarar skillnaden i historieanvändning genom att hänvisa till användarnas olika syften. Du använder rimliga historiska exempel om kommunistperioden när du diskuterar användarnas syften. Du använder rimliga exempel från användarnas olika samhällen när du diskuterar deras syften.

Uppgift 9. Att använda begrepp Begrepp är bra verktyg att använda när man ska ge svar på en historisk fråga. De begrepp man väljer är avgörande för vilket svaret blir. Uppgiften består av fyra deluppgifter. I varje deluppgift får du en historisk fråga som du ska arbeta med. Först ska du välja ett begrepp som är bra att använda om du vill svara på frågan. Efter det ska du välja ett svar på frågan som är rimligt och som passar bra ihop med det begrepp som du har valt. Uppgift Välj det begrepp och det svar som är rimligast om man vill besvara den historiska frågan. Referens Begrepp Källor Användning E C A A. Den historiska frågan: Vad var anledningen till att trettioåriga kriget startade? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Reformationen b. Renässansen 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. Länderna i Europa hade olika trosinriktningar. II. Länderna i Europa hade olika statsskick. III. Länderna i Europa hade kommit olika långt i sin vetenskapliga utveckling.

B. Den historiska frågan: Hur kan man förklara franska revolutionen? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Upplysningen b. Merkantilismen 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. Frankrike ville importera stora mängder råvaror. II. Nya tankar om hur stater kunde styras blev vanligare. III. Rousseau skrev boken Émile. C. Den historiska frågan: Varför ändrades Europas karta under 1800-talet och i början av 1900-talet? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Konservatismen b. Nationalismen 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. Många ville behålla maktfördelningen och ståndssamhället som det var. II. Många ville öka handeln mellan länderna genom att sänka tullavgifterna. III. Många ville skapa länder där de flesta hade samma språk eller kände sig som medborgare i samma land.

D. Den historiska frågan: Hur kan man förklara att odemokratiska rörelser växte fram under 1930-talet? 1. Välj det begrepp (a eller b) som är rimligast när man besvarar den historiska frågan. a. Depressionen b. Kalla kriget 2. Välj det alternativ (I, II eller III) som är det rimligaste svaret på den historiska frågan och som dessutom passar ihop med begreppet du valt. I. En ekonomisk kris spred sig över världen. II. Det växte fram en maktkamp mellan stormakterna. III. Aktierna blev mer värda vilket ledde till en ekonomisk oro.

Bild- och källförteckning Bilder Uppgift 4 Uppgift 6 Uppgift 7 Uppgift 8 Bild till exempel 1. Fotograf okänd Bild till exempel 3. Foto: David Rosenlund (Privat) Foto: Cyril Drummond (Imperial War Museum) Foto: Carl Larsson (Länsmuseet Gävleborg) Bild 1/Memento Park. Fotograf okänd Bild 2/ Memento Park. Foto: Ferran Cornella Bild 3/Toronto. Foto: David Rosenlund (Privat) Övriga källor Uppgift 4 Uppgift 7 Text till exempel 2. Wikander, Charlotte & Wikander, Örjan, Europa i vardande: antiken, 1997. Uppgifterna i tabellerna är hämtade från SCB.