Hälso- och sjukvårdsstaben Anders Andrén David Kvicklund PROTOKOLL 1 (6) Folkhälso- och tandvårdsutskottet Plats Beslutande Rum 305, Nya Landstingshuset, Karlstad Gert Ohlsson (FP), ordförande Monica Gundahl (S), vice ordförande Annetthe Zettergren (M) Ann-Charlotte Eskel (S) Kerstin Einevik Bäckstrand (C) Ersättare I tjänsten Justering Jesper Johansson (MP) Ann-Karin Berglund (C) Hans Östholm, tandvårdschef Åsa Löfvenberg, enhetschef Folkhälsa och samhällsmedicin Johanna Orre, handläggare och nämndsekreterare LiV Agne Nihlson, övertandläkare, Patient- och medborgarservice Lena Lindqvist, tandhygienist Tingvalla och Tandhälsovården, folktandvården Anders Andrén, sekreterare folkhälsostrateg, Folkhälsa - samhällsmedicin David Kvicklund, sekreterare, informatör, Folktandvården Värmland Utsågs Ann-Charlotte Eskel att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 11 Mötets öppnande Ordförande Gert Ohlsson förklarade mötet öppnat efter att dagordningen justerats. 12 Ny arbetsordning för utskotten. Vad innebär det för Folkhälso- och tandvårdsutskottet, Johanna Orre Uskottet hälsade, handläggaren och tillika sekreteraren i landstingsfullmäktige, Johanna Orre välkommen. Orre är även projektledare för arbetet kring den nya beslutsprocessen inom landstinget. För utskottet redogjorde hon för denna samt vad den nya arbetsordningen innebär för Folkhälso- och tandvårdsutskottet. Reglemente och delegationsordning är oförändrat. Nytt för utskotten blir beredningen som hädanefter sker i dialogform, som bistår ärende med rådgivning och kunskap utifrån politiska mål, inriktning och värderingar. En bra dialog beskriver uppdrag, syfte och hur resultatet ska användas. Beredningsfasen ska bli längre som en följd av den nya proces-
LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 2 (6) sen. Vilket hjälper till att kvalitetsäkra beslutsfasen som då har större underlag. Fråga: Hur beaktas olika politiska ståndpunkter inom utskottet i dialogen? Svar: Det är viktigt att även oppositionens åsikter tas i beaktande och dokumenteras, även om en majoritets åsikt väger tyngst. Utskottet tackade Johanna Orre för genomgången och lade informationen till handlingarna. 13 Äldres hälsa och tandvård, tandhygienist Lena Lindqvist Tandhygienisten Lena Lindqvist, som till vardags delar sin arbetstid på enheten för Tandhälsovården inom Folktandvården och Folktandvården Tingvalla berättade om sin medverkan i projektet Bättre liv för sjuka och äldre i Värmland. Projektet som helhet drivs av Region Värmland. Ett delprojekt är införandet av kvalitetsregistret Senior Alert, som är ett verktyg för vårdpersonal att registrera fall, trycksår och undernäring. Sedan i höstas har Lena Lindqvist lett utbildningar runtom i länet för att den fjärde modulen i registret, munhälsan, ska kunna föras in. Munhälsodelen i Senior Alert utförs med hjälp av bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assesment Guide) som Lindqvist introducerar under en två timmar lång utbildning, med både teoretiska och praktiska inslag. Bedömningen är tänkt att ta fyra minuter att genomföra och fokuserar på olika delområden i munnen som sjuksköterskan eller undersköterskan bedömer på en skala 1-3. En etta indikerar att det är friskt och en trea är avvikande, vilket även innebär att tandläkare eller tandhygienist bör konsulteras. Hitintills har utbildningen genomförts i tolv värmländska kommuner och Lena Lindqvist betonar att de allra flesta deltagare varit mycket nöjda. Fråga: Hur kommer arbetet kring ROAG följas upp av Folktandvården? Svar, Hans Östholm: Det här ger oss verktyg och underlag inför fortsättningen. Vi har noterat att utbildningen kring ROAG fått större genomslag än vad våra egenutvecklade program tidigare haft, vilket belyser vikten av att vi utvärderar och hämtar in erfarenheter.
LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 3 (6) Utskottet tackade Lena Lindqvist för genomgången och lade informationen till handlingarna. 14 Ny medarbetare för tandvård till särskilda grupper, presentation av chefstandläkare Agne Nihlson Agne Nihlson efterträder Thorbjörn Holmqvist på patient- och medborgarservice när denne nu går i pension. Detta var såldes det första tillfället för ledamöterna i utskottet att träffa sin nya landstingskollega. Agne Nihlson berättade om sig själv som person och sin yrkesmässiga bakgrund vid detta första möte. Agne Nihlson kommer närmast från en tjänst som Beställare i landstinget i Gävleborg, där han började 2008. Tidigare har han en mångårig bakgrund som såväl tandläkare som sjukhustandläkare i Örebro län. Nihlson har även under tre 8 veckor långa vistelser arbetat som tandläkare i Kenya. Agne Nihlson beskrev vidare de visioner han har med sitt nya arbete hos landstinget i Värmland. Det övergripande målet beskrevs som att bedriva god vård med medborgarperspektiv, patientsäkerhet och kvalitet. Mer specifikt berättade Nihlson bland annat om sina förhoppningar med att nå 85 % av det reformerade tandvårdsstödets intentioner, säkra vårdkedjor och att utnyttja befintliga kvalitetsregister på bästa sätt. Nihlson är bosatt i Karlskoga och fritiden ägnas gärna åt att motionera och utflykter till fjäll för klättring. Utskottet tackade Agne Nihlson för presentationen och passade på att hälsa sin nya kollega välkommen åter till utskottets möten. Därefter lades informationen till handlingarna. 15 Tandvårdsstödets tredje steg Tandvårdschefen Hans Östholm informerade utskottet om tandvårdsstödets tredje steg som träder i kraft den 1 januari 2013 och hur det påverkar Folktandvårdens arbete. Tillkommer från den 1/1 2013 gör STB (Särskilt tandvårdsbidrag) som är ett nytt statligt tandvårdsstöd till personer med stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Vidare kommer tredje steget att innebära att fler patientgrupper kommer att omfattas och bli ersatta för tandvårdsbehandling till hälso- och sjukvårdsavgift. Förberedelser för att bemöta förändringarna har redan vidtagits och kommer innan införandet att vidtas ytterligare från Folktandvården. I Värmland beräknas 8500 personer blir berättigade av det nya tandvårdsstödet STB och ungefärligen 1600 personer tillkommer till dem som redan idag får tandvårdsbehandling för hälso-sjukvårdsavgift. Kostnader för administration beräknas i Värmland hamna på 500 000 kronor i samband med införandet som en följd av interna utbildningsinsatser, utveckling av IT-system etcetera. Hans Östholm poängterade i sammanhanget att detta är kostander
LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 4 (6) som tillkommer innan införandet 1 januari 2013 som en följd av vidtagna förberedelser. Utskottet tackade Hans Östholm för informationen och lade den till handlingarna. 16 Dömle-dagarna. Reflektion Under 1 2 mars 2012 deltog Folkhälso- och tandvårdsutskottets ledamöter i seminariet Folkhälsa är politik, arrangerat av Svensk förening för folkhälsoarbete. Vid dagens utskottssammanträde gjordes ett antal reflektioner med anledning av seminariet. Genomgående är man mycket nöjd med dagarna. I de gruppdiskussioner som fördes utkristalliserades tre områden som ur folkhälsosynpunkt bedöms särskilt viktiga. Dessa områden var barn och unga, psykisk hälsa samt kemikaliesituationen. Den information och erfarenhet som gavs i seminariet har spridits vidare till övriga ledamöter inom respektive partigrupper. En iakttagelse som också nämns var att folkhälsofrågorna mer tydligt lyftes fram vid efterföljande landstingsfullmäktigemöte den 13 mars 2012. I diskussionen framförs önskemål om att visualisera landstingets uppdrag, ansvar och strategier avseende folkhälsoinsatser. Enheten Folkhälsa och samhällsmedicin återkommer med förslag till bild över hur folkhälsoarbetet är strukturerat i länet och dess kopplingar till nationell och internationell nivå. 17 Dialog kring motion (S) Millenielandsting Åsa Löfvenberg informerar om det pågående arbetet med att besvara en motion (S) som föreslår att landstinget ska ansöka om att bli certifierat som ett Millenielandsting. Motionen besvaras vid fullmäktigesammanträdet den 22 juni 2012. Milleniemålen är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för världens fattiga, (www.milleniemalen.nu). De åtta målen är: Mål 1. Halvera jordens fattigdom och hunger Mål 2. Se till att alla barn får gå i grundskola Mål 3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män
LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 5 (6) Mål 4. Minska barnadödligheten Mål 5. Förbättra mödrahälsan Mål 6. Stoppa spridningen av hiv och aids Mål 7. Säkra en hållbar utveckling Mål 8. Öka samarbetet kring bistånd och handel. Sett ur ett landstingsperspektiv bidrar landstinget till milleniemålen då flera av målen kan hänföras till ordinarie verksamhet för landstinget. Utskottets diskussion kan sammanfattas med att om landstinget skulle godkännas som ett millenielandsting är önskemålet att sprida denna information men utan att det byggs upp en särskild administrativ överbyggnad eller särskild organisation för informationsspridningen. Det är önskvärt att informationen integreras i ordinarie verksamhet bland annat för att påvisa att vi lever i en global värld som en av ledamöter uttrycker det. 18 Information om Samling för social hållbarhet Kommuner, landsting och regioner, som beslutat arbeta i linje med den så kallade Marmotrapporten, har bjudits in till Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Arvika kommun och Landstinget i Värmland deltar i samlingen. Namnet Social hållbarhet minska skillnader i hälsa knyter an till det övergripande målet i folkhälsopolitiken och till begreppet social hållbarhet som används av flera kommuner, landsting och regioner. Social hållbarhet används för att till exempel beskriva arbetet med folkhälsa, urban utveckling, jämställdhet och mångfald, mänskliga rättigheter, kultur, delaktighet och inflytande samt brottsförebyggande arbete. För att illustrera skillnader i hälsa visas bilder över hur utbildningsnivå samvarierar med återstående medellivslängd. Ju kortare utbildning desto kortare återstående medellivslängd. Samma förhållande gäller när måttet Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet används ju kortare utbildning desto högre dödlighet. Trots olika insatser under flera år minskar inte skillnaderna utan visar snarare tendens till ökning. Se vidare www.fhi.se Rapport Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Dubbelt så hög dödlighet bland personer med kort utbildning. Publicerad 2012-03-30. Samling för social hållbarhet har identifierat tre områden att prioritera: Trygga uppväxtvillkor Utbildning/sysselsättning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Folkhälso- och tandvårdsutskottet 6 (6) Hållbar livsmiljö Inom varje område beskrivs skillnader, övergripande insatsområden, åtgärder och aktörer som berörs. Hittills har tre seminarier hållits inom ramen för Samling för social hållbarhet. Det första hölls i Malmö som handlade om att fastställa vilka frågor som skulle prioriteras (se ovan). I Örebro hölls seminarium två rörande trygga uppväxtvillkor. Vid tredje sammankomsten i Uppsala ägnades åt temat utbildning/sysselsättning. Nästkommande fjärde möte i maj 2012 hålls i Eskilstuna då fokus kommer att ligga på området hållsbar livsmiljö. Utskottets reflektion efter föredragningen är att man önskar se konkretiseringar av samlingens hittills genomförda arbete. 19 Information om Nya perspektiv Åsa Löfvenberg informerar om hur arbetet utvecklar sig i forumet för samverkan - Nya perspektiv. Från och med år 2012 medverkar representanter för skolan i Ny perspektiv. Det som också är nytt från om med år 2012 är att ett större fokus ska läggas på jämlikhet i hälsa i de fyra utmaningarna. Den årliga sammankomsten för Nya perspektiv sker den 10 11 maj 2012, Sunne. 20 Övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. Vid protokollet David Kvicklund Anders Andrén Justerat den Gert Ohlsson Ann-Charlotte Eskel