Brf Stocken 50 år en minnesskrift 1923 var Våxnäs ett jordbrukslandskap i utkanten av Karlstad.
På 1950-talet passerade västra infarten till Karlstad Svängom (vid avtagsvägen mot Hultsberg) och gick mellan gårdarna Hagalund, söder om vägen, där Stensborgs trädskola låg och Gustavsberg, norr om vägen. Närmare Karlstad låg gården Fredricelund, ungefär där Våxnäs servicehus nu ligger. Gården arrenderades på 50-talet av en man som hette Åkerblom. Från huvudgården Fredricelund fanns avstyckade torp, t ex Sundsborg vid änden på nuvarande Hemvägen och Västra Eliseberg söder om Sixbacken. Tallåsen, Barnfabriken, var ett grönt hus som låg i backen ovanför nuvarande Fredricelundsskolan. Vid Himlabacken bakom skolan låg stadens stenkrossanläggning.. Gårdsnamnen känner vi igen. De finns kvar i nuvarande namn på stadsdelar, kvarter och gator. Under 2.a världskriget stod tre luftvärnspjäser i bunkrar uppe på kullen mellan oss och Våxnäs centrum, därav gatunamnen Nord- och Sydvärnsgatan. Här betade också Stenhagens hästar. Uppe på kullen låg en stuga som kallades Västerås.
När Karlstad stad insåg att man behövde expandera västerut köpte man 1934 upp Stora fideikommisset (Paulsborg), ägt av kapten Lidback, vid Sixbacken samt Stenhagen (vår tomt) och Fredricelund åren därefter. Området stadsplanerades och gårdarna arrenderades tills vidare ut.
Karta från 1950-talet med en del gårdsnamn och senare bebyggelse antecknade med penna.
Ekonomiska kartan från cirka 1960, där våra hus är inritade över Stenhagens gård. Man kan skönja gårdens svinhus mellan 8:an och 10A och ladugården mellan 8B och 6C. Bilden nedan är ett montage med svinhuset till vänster och ladugården till höger.
Stenhagens gård Stenhagen ägdes från 1926 av en svensk-amerikan vid namn Stål som arrenderade ut gården till Olof (Olle) och Mia Berggren med barnen Anna-Lisa (Aise) och Nils. Huvudbyggnaden låg ungefär där ingången till 6A är idag. Till gården hörde en ladugård som var belägen ungefär vid 6C-D. Där hölls 28-30 kor plus ett tiotal ungdjur, vilka gick på bete på fälten där industriområdet nu ligger. 1950 byggdes ett svinhus som låg på vår innergård vid vinkeln mellan huskropparna 8 och 10. Där fanns plats för 300-400 grisar som matades med rester från regementets matsal. Siv Grönberg kommer ihåg att det under flera år luktade svin om barnen när de varit ute och lekt när marken var regnvåt. Nils och Anna-Lisa Berggren På gården fanns tre fast anställda, som bodde på Karlsgrund. Ivar Andersson, Gustav Nilsson, Gunnar Törnblad och Ernst Olsson var några av dem som haft anställning på gården. Under skördesäsongen brukade man anställa ytterligare en eller två personer. En av våra medlemmar, Bengt Falk, umgicks mycket med Nils Berggren på Stenhagen och deltog i skördearbetet. Han minns med fasa de tusentals råttor som kom i dagen när man nått botten i tröskbingen. Familjen Berggren i vardagsrummet. Även sonen Nils arbetade på gården, men redan i 16-årsåldern började han intressera sig för trav och fick en egen häst vid namn Paj. Nils vann sitt första lopp med hästen redan som 17-åring. Senare inköptes ett föl, René, som han själv körde in. Andra hästar var Stjärneprins, Tomtabruna och Boje. Det sista namnet var bildat på initialerna för Olof Berggren och Erik Jansson, som arrenderade Sundsborg och delade flera hästar med Olof. Dessa travhästar var robusta nordsvenskar som även användes som arbetshästar i jordbruket. Det var först under kriget som den första traktorn kom till gården. När Nils skulle tävla med René körde han henne genom stan för att komma till Färjestads travbana. Nils berättar att det hände åtskilliga gånger att den lättskrämda hästen skenade längs vägen. Olof och Nils med hästen Paj utanför ladugården. På hästen rider fosterbarnet Tommy och bredvid står hans bror.
Här är husen vid Stenhagens gård inritade över våra. Svinhuset i vinkeln mellan 8C och 10B, ladugården på innergården vid 6C-D. Boningshuset på bilden till vänster låg vid 6A. Spröjsgatan vid Låglandet finns inte längre. Bilden är tagen från söder med två boningshus som inte hörde till Stenhagens gård, som syns längst bort. Bilderna är från 1 mars 1961. 1959 började området bebyggas. Först ut var kvarteren Bjälken och Plankan väster om Stenhagsgatan. Huset som byggdes vid Petersbergsgatan kallades Statarlängan. Stocken ebyggdes åren 1962-63. Inflyttning skedde med början i Hagalundsvägen 36 i oktober -62, i 38:an till jul och i 4:an i början av 1963, 6:an februari -63, 8:an april - 63, 10:an till midsommar. Entreprenör var byggföretaget Anders DIÖS. Fredricelundsskolan byggdes 1961 och Hemvägen kom till 1966-67.
Flygbild från 1961. Husen på västra sidan om Stenhagsgatan är byggda, men vår tomt, som skymtar nere till höger, är fortfarande öde. Jordbrukslandskapet norr om Petersbergsgatan är ännu intakt. Brf Stockens barndom 1961 hade HSBs planerade bostadsrättsförening på tomterna Stocken 5 och 6 förverkligats, bygglov sökts och entreprenör valts. De första åren drevs föreningen av HSB-folk. Ordförande var Karl Hardin under åren 1961-67. Nedan ses bygglovet som beviljades i augusti 1961 och styrelsens andra protokoll, där entreprenör utsågs.
Styrelsen för Brf Stocken hade funnits i ett halvår redan och den 15 nov 1961 blev föreningen även en juridisk person, vilket kostade hela tre kronor. Några av dem som redan tidigare bodde i området eller flyttade in i de nybyggda husen minns hur det var: Rune Jacobsson berättar att ett av de gamla husen vid Hagalundsvägen revs till hälften för att man skulle få plats att bygga 36:an. Karin Sundin minns att hon flyttade in på en byggarbetsplats i oktober 1962. Insatsen var runt 3500 kr för en trea och månadsavgiften 279 kr. Kerstin Winblad säger att barnens sandlåda var i form av ett hjärta format av stora kullersten. Vackert, men olycksrisken gjorde att sandlådan ersattes med en konventionell sådan. När Mona Larsson flyttade in i februari -63 var det stört omöjligt att få upp värmen i lägenheten. Elementen var varma men det räckte inte för att hålla värmen i rummen. Kanske var det kvardröjande fukt i väggarna som spökade. Mona minns också att garagen var så svåruthyrda i början att även utomstående fick hyra. Detta känns väldigt avlägset med tanke på dagens kö med 7-8 års väntetid. Det var först på stämman 1967 som HSB lämnade över ansvaret till medlemmarna. Några medlemmar som flyttat in när husen stod klara 1962 respektive 1963 bor kvar än! Det är Gerd Karlsson, Margrit Mühlenfeld, Gullvi och Birger Karlsson, Ingemar och Anna-Greta Nilsson, Birgitta Olsson, Birgit Johnsson, Mona Larsson, Kerstin Winblad och Karin Sundin.
På ordförandeposten genom åren: Förste ordförande bland de boende blev Karl Axelsson 1967, som bara satt ett år liksom hans efterträdare Bertil Twing. Därefter följde Arne Johnsson 1969-1972, Elof Bodgren 1972-74, Alma Axelsson 1974-78, Rune Jacobsson 1978-1982, Margit Söderström 1982-88, Lilian Byström 1988-2007, Birgitta Olsson 2007-09, Eivor Näslund 2009-10, Lilian Byström 2010- Vicevärdarna: Vicevärd i föreningens barndom var Harry Hansson, som vi delade med Brf Bjälken tvärs över gatan, där också vicevärdskontoret låg. 1977 tog Rune Jacobsson över och kontoret hamnade då på Stenhagsgatan 4B med mottagningstid varje torsdag kl 17-18? Senare flyttades vicevärdskontoret till 8B, för att man skulle få ett avskilt väntrum. Där huserade Maria Blom, som tog över efter Rune. Bror-Arne Brollan Nilssons bolag Banico tog över fastighetsskötseln år 1999 och blev året därpå även vicevärd. Han anställde då Eivor Näslund för att ta emot medlemmarna på torsdagarna. När hon slutade tog Bengt Byström hennes plats. Han övertog sedan vicevärdsuppdraget 2004 och utvecklade det till en mer omfattande service för medlemmarna. När Bengt slutade till nyåret 2006 värvades Henrik Tholson från Riksbyggen och vicevärdssysslan blev en 3 4 tjänst. När Henrik flyttade till Falun 2009 gjorde Anders Skoglund en kort sejour som vicevärd innan Carina Nordh tillträdde i april 2010. Under hennes tid upphörde kvällsmottagningen på torsdagarna och kontoret flyttades till portalen mellan 8B och C. Service i området: I början gick inte bussarna på Stenhagsgatan utan man fick gå upp till vägkorsningen vid nuvarande Västerstrandskyrkan, där det låg en liten röd stuga. Ganska snart började dock bussarna trafikera Stenhagsgatan. På Sydvärnsgatan låg en Konsumbutik, som kallades Lillkonsum men den lades ner i samband med att Våxnäs centrum tillkom 1968-71. 1964 såg det ut så här i hörnet Hagalundsvägen-Stenhagsgatan. Lägg märke till var busshållplatsen låg på den tiden. Större investeringar i föreningen Förnyelse av fasaderna med plåtbeklädnad 1983 Fönsterbyte till 3-glas 1993 Nya entrédörrar Stambyte med nya badrum 1995-96 Asfalten på innergårdarna revs upp och träd och grönytor ersatte Övertagande av kommunens parkeringar vid 6:an och 10:an 1999 Införande av fjärrvärme Säkerhetsdörrar 2004-05 Byte värmekulvertar 2011-12 Byte/relining av dag- och spillvattenledningar i mark 2012 Utbyggnad och inglasning av balkonger 2012 Uppgradering till 3-fas el 2012
Uthyrningslokaler 36A Där Spartryck numera huserar i 36A fanns från början en bankfilial tillhörande Göteborgsbanken. Där fanns också en tid Karlstads industriservice och efter dem kom Artcenter, som sålde utrustning för amatörmålare och även ordnade målarkurser. Företaget flyttade sedan till Våxnäs centrum. En av HSBs fastighetsskötare gjorde ett misslyckat försök att driva loppmarknad i lokalen innan Spartryck tog över. 4B I den lilla lokalen i 4B som en gång var vicevärdskontor fanns från början Hasses skor och senare var den vävstuga. 4C När Hasses skor behövde större utrymme flyttade man till nuvarande fritidslokalen i 4C. Därefter hyrde DHR lokalen. Där fanns senare en möbelfirma, Bengt Falks hästtransporter och efter dem Mattssons åkeri under många år fram 2005. Under ett par år hyrdes lokalen av Dem-Verk Mek AB innan föreningen 2010 beslutade att använda den som fritidslokal, främst på grund av att allt fler medlemmar börjat komma till årsstämmorna men också för att kunna erbjuda bättre övernattningsmöjligheter för medlemmarnas gäster. Mellanväggar revs och rummet renoverades. Dessutom satte vi upp en filmduk och monterade en hörselslinga. 4D Den gamla fritidslokalen i 4D hyrdes därefter ut till Miljöteamet AB, en städfirma. 8A 1963 när huset var nytt hade vi en mödra- och barnavårdscentral i 8A 1963-1973. Hyresgäster därefter har varit: Eksjöhus AB på 80-talet, sjukgymnasten Maria Ståhl, en frisersalong och antikvariatet BokBob. Från 2013 är det Värmlands buddhistförening som hyr. 8B Vicevärdskontoret låg i 8B under åren 2000-2012. Den lokalen hyrs för närvarande av ett par av våra medlemmar. 8C Den lokal där vicevärdskontoret nu ligger i portalen mellan 8B och C var först tänkt som hobbyrum, men blev senare föreningens möteslokal med utrangerade stolar från sjukhuset. Därefter hyrdes den ut till HSB, som inhyste sina fastighetsskötare i området där. När de flyttade till Fjädern användes utrymmet ett par år av BokBob som lagerlokal. Flygbild från 1965, tagen från sydväst. På kullen ser man bollplanen, som även spolades till skridskobana på vintern. Våra hus syns i bakre delen av bilden.
Tack från upphovsmannen (Bengt Byström) till er som bidragit med stoff: Nils Berggren, son till arrendatorn på Stenhagens gård, Lennart Moberg och Hjördis Nilsson, Karlstads kommun, Karl-Ivar Rudenstam, som tillhandahållit material från en studiecirkel om gamla Våxnäs samt ett 20-tal nuvarande och tidigare medlemmar, i synnerhet Karl-Fredrik Dahlström som grävt fram gamla foton ur arkiven och Johan Hemberg, skärmflygaren som fotograferat Brf Stocken från luften.