RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS AV SJÖFARTSSEKTORN

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS AV SJÖFARTSSEKTORN 2012 2012

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS AV SJÖFARTSSEKTORN 2012 Datum:2012-11-06 Vår beteckning: 11-03686 601 78 Norrköping Tel: 0771-63 00 00

Innehållsförteckning Förord.......2 Definitioner..... 3 Övergripande bedömning och slutsatser.....4 Roll och ansvarsområde....5 Uppdrag och avgränsning..6 Samverkan 6 Metodik och analysunderlag..7 Bedömningsskala..8 Förmågebedömning...9 Material... 10 Systembeskrivning.....11 Beroendebedömning.......12 Omvärldsbevakning.... 13 Enkätundersökning...14 Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten... 14 Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten II 15 Avgränsning....18 Spridning av resultat... 18 Analys.19 Identifiering av risker och hot.19 Åtgärdsplanering.20 Slutsats åtgärdsplanering 20 Förmågebedömning 21 Slutsats....21 Åtgärdsförslag....... 22 Analysarbetet 2012.........22 Bilaga 1. Händelsekarta....23 Bilaga 2. Förmågebedömning.24 Bilaga 3. Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten II bedömningsmatris..25 Bilaga 4. Distributionslista...26 MSB förmågebedömningsmall störningar dricksvattenförsörjningen (separat bilaga) Sid 1

Förord Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap ska ålagda myndigheter årligen analysera om det finns risker inom respektive ansvarsområde som allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet. Respektive myndighet ska värdera och sammanställa resultatet i en riskoch sårbarhetsanalys (RSA). För att myndigheternas analyser sedan ska kunna användas som underlag för inriktning och prioritering av det nationella krisberedskapsarbetet, krävs att analyserna redovisas på ett enhetligt sätt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför rekommenderat samtliga myndigheter att använda en utarbetad rapporteringsstruktur. Sjöfartsverket följer i stora drag nämnda struktur. Sjöfartsverkets risk-och sårbarhetsanalys 1 (RSA) 2012 behandlar dels åtgärdsplanering i händelse av ett längre avbrott i verksamheten och dels förmågan att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. Medföljer gör även den särskilda förmågebedömingen som skickats ut av MSB. 1 Ålagda myndigheter ska enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen analysera om det finns risker inom respektive ansvarsområde som allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet. Resultatet ska sammansällas i en risk-och sårbarhetsanalys (RSA). Sid 2

Definitioner Definitionerna nedan är till viss del hämtade från den av Myndigheten för samhällskydd och beredskap rekommenderade vägledningen (Krisberedskapsmyndigheten, 2006). Extraordinär händelse är en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Förmåga avser i sammanhanget en samhällsviktig verksamhets förmåga att motstå allvarliga störningar samt krishanteringsförmåga. Hot eller hotbild avser aktörers kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en företeelse som i sig framkallar fara mot något/n utan aktörer med kapacitet eller avsikt att orsaka skada. Risk kan rent tekniskt förklaras som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen i fråga kan leda till. Riskanalys kan beskrivas som ett systematiskt sätt att identifiera risker och värdera dem med avseende på sannolikhet och konsekvenser. Riskobjekt är objekt eller områden som kan initiera och orsaka skador i olyckor. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt en händelse påverkar samhället eller delar av samhället. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. Sårbarhetsanalys kan beskrivas som ett systematiskt sätt att utvärdera och bestämma sårbarhet. Åtgärds/kontinuitetsplanering är en metod för att säkerställa företagets leveransförmåga. Att vid avbrott kunna leverera de tjänster och produkter som anses vara viktigast samt ha planer/rutiner för att snabbt kunna återgå till normal verksamhet. Sid 3

Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller den ena eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Krishanteringsförmåga avser aktörers förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget ansvarsområde, samverka med andra aktörer samt lämna avge tillförlitlig information Det ska finnas en god förmåga att hantera konsekvenserna av inträffade händelser samt vidta åtgärder för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar är avgörande för om verksamheten kan bedrivas på en nivå där samhället fortfarande kan fungera och säkerställa grundläggande service, trygghet och omvårdnad. Övergripande bedömning Förmågebedömningen av att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen utgår från ett avbrott i försörjningen som varar minst en (1) vecka. Den övergripande bedömningen är att sjöfartssektorns förmåga att hantera ovan rubricerade störningar i dricksvattenförsörjningen är förhållandevis god. Utifrån scenariot bedöms verksamheten klara av det avbrott som beskrivs förmågan bedöms att i huvudsak vara god, men med vissa brister. Sid 4

Roll och ansvarsområde Sjöfarten transporterar runt 90 procent av Sveriges utrikeshandel och hela samhället är beroende av det godsflöde som når våra hamnar. Därför kommer sannolikt allvarliga störningar inom sjöfartssektorn ha en påverkan på samhället i stort. Hela samhället är beroende av att fartygen når våra hamnar och Sjöfartsverket ansvarar för att detta fungerar, dygnet runt, året om. I Sjöfartsverkets ansvar ligger att nationellt och internationellt arbeta för att transport- och sjöfartspolitiken utvecklas i linje med riksdagens och regeringens beslut. Detta innebär bland annat att Sjöfartsverket följer upp sjöfartssektorns utveckling i förhållande till de transportpolitiska målen, ger stöd och råd inom verkets kompetensområde, verkar för att minska sjöfartens miljöpåverkan, beaktar beredskapsaspekter, genomför och deltar i utredningar, informerar om sjöfartens villkor och möjligheter samt initierar sjöfartsforskning för att bidra till att sjöfarten utvecklas i linje med de transportpolitiska målen. I förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap pekas vissa myndigheter ut med ett särskilt ansvar för att planera den fredstida krishanteringen. Myndigheterna ska planera och vidta förberedelser för att förebygga, motverka och begränsa sårbarheter och risker. Sjöfartsverket som är en av dessa myndigheter utgår i sitt krisberedskapsarbete från fyra kriterier: överblick, omvärldsbevakning, samverkan och påverkan. Enligt 9 i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, skall varje myndighet i syfte att stärka sin krishanteringsförmåga årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Vid denna analys skall myndigheten särskilt beakta 1. situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, 2. situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra samhällsorgan 3. situationer som allvarligt påverkar samhällets funktionsförmåga eller tillgång på nödvändiga resurser, och 4. förmåga att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Sid 5

Samtliga fyra kriterier bör vara uppfyllda för att en inträffad händelse ska kunna anses utgöra en extraordinär händelse eller allvarlig kris. Myndigheten ska värdera och sammanställa resultatet i en risk- och sårbarhetsanalys. Syftet med analysarbetet är att identifiera brister i sjöfartssektorns förmåga att hantera extrema situationer - med syfte att ta fram lämpliga åtgärder för att förebygga sådana och om de ändå inträffar, kunna bedöma vilken förmåga sjöfartsektorn har att kunna hantera den uppkomna situationen. Ett särskilt ansvar vilar på de myndigheter som finns angivna i bilagan till förordningen (2006:942). Dessa myndigheter skall planera och vidta förberedelser för att förebygga, motverka och begränsa identifierad sårbarhet och risker inom de samverkansområden som anges i nämnda bilaga. Sjöfartsverket är en av de myndigheter som angivits. Uppdrag och avgränsning Sjöfartsverkets uppdrag omfattar det som tidigare benämndes sektoruppgifter. Regeringens uppdrag har i den delen utvecklats från att vara mer generellt till att konkretiseras. Avsikten med det arbetet är att verka för att de transportpolitiska målen nås med åtgärder som information och utbildning, samordning och samverkan samt forskning, utveckling och demonstration. Samverkan Sjöfartsverket har som samverkansmål att den årliga risk-och sårbarhetsanalysen ska vara välförankrad i det maritima klustret. Årets arbete har genomförts i två faser som båda startat med en enkätundersökning. Analysen har sedan utgått från det kunskapsunderlag som inkommit från respektive enkät. Sid 6

Metodik och analysunderlag Flödesschemat nedan (fig. 1) beskriver arbetsmetodiken i årets analys. Systembeskrivning SjöV RSA (2005-10) Händelsekarta Risk-och hotidentifiering Enkätundersökning Erfarenhetsinsamling (övningar, rapporter, omvärldsanalys) Scenarioplanering Risk och förmågebedömning Enkätundersökning Kunskapsunderlag från sakkunniga via telefon Erfarenhetsinsamling (RSA och andra rapporter) Slutsats och åtgärdsförslag Figur 1. Flödesschema arbetsmetodik Sid 7

Huvudspåret i årets analysarbete utgörs av två enkätundersökningar som i del ett avser att identifiera risker och hot som sjöfarten kan drabbas av eller ge upphov till. Del två syftar till att undersöka berörda aktörers åtgärdsplanering vid ett längre avbrott i verksamheten samt bedöma förmågan att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. Enkäterna har haft för avsikt att vara överskådliga, informativa och ställa relevanta frågor. Den första genom en förenklad sannolikhets- och konsekvensbedömning av ett antal risker och hot. Den andra använder den matris för förmågebedömning som utvecklats från tidigare års analyser 1 och har som mål att vara både kvantitativ och kvalitativ i sin bedömning. Den utgår också från tidigare bedömningsskala av förmåga, vilken finns beskriven i följande avsnitt. Bedömningsskala Skalan i årets matris följer i stort MSB: s anvisningar (2007) för förmågebedömning. Föreliggande skala har i ett försök att eliminera ett medelalternativ utökats från tre till fyra nivåer. Nivå Beskrivning av förmåga 1 God förmåga. Resurserna eller kapaciteten motsvarar behoven. Uppgifterna kan lösas. 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Figur 2. Bedömningsskala 1 Matrisen ska ses som en utveckling av GDG 1 /Ibero-metoden Sid 8

Förmågebedömning Matrisen för förmågebedömning är indelad i tre (3) funktionsgrupper. Funktion Beskrivning funktion Förmåga Besluta och leda t.ex. skapa en lägesbild tillsammans med andra aktörer. Analysera behov, resurser och händelseförloppets utveckling. Besluta om prioriteringar och åtgärder för att lösa situationen som uppstår under scenariot. Kommunicera och samverka t.ex. med och mellan aktörer som ska hantera händelsen t.ex. formella och informella nätverk. Information till drabbade samt media. Återställa verksamheten t.ex. rutiner, beredskapsplaner såsom tillfälliga lösningar för att kunna upprätthålla den egna verksamheten under scenariot. Anskaffning av personella såsom materiella resurser som kan krävas under scenariot. Figur 3. Matris för förmågebedömning Sid 9

Material Den första enkäten i årets analysarbete har i stort utgått från den händelsekarta 1 som vidaretutvecklats under åren och legat till grund för flera scenariobaserade förmågebedömningar i tidigare risk- och sårbarhetsanalyser av sjöfartsektorn. Valet att behandla ett avbrott i verksamheten beror dels på att scenariot lyfts fram av föregående års risk och sårbarhetsanalyser som en allvarlig konsekvens. Dels beror det på att den första enkätens identifiering av risk och hot lyfter fram avbrott i verksamheten och godsflödet som ett resultat av flera händelser. Beslutet att behandla scenariot störningar i dricksvattenförsörjningen utgår från MSB: s förfrågan om att ålagda myndigheter ska behandla störningar i dricksvattenförsörjningen i årets förmågebedömning. 2 I avsnitt enkätundersökning under risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten presenteras scenariot. 1 Bilaga 1 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Tema för årets förmågebedömning- störningar i dricksvattenförsörjningen. Sid 10

Systembeskrivning Nedan följer en systembeskrivning av sjöfartssektorn och de funktioner som hela systemet mer eller mindre är beroende av för att kunna fungera. Internt beroende (Sjöv) B Internt beroende (Sjöfartssektorn) Externt beroende Hamnverksamhet NBB Sjöfartssektorn B Sektorn är helt beroende av fungerande hamnverksamhet samt fartygstrafik Fartygstrafik Elförsörjning VTS Elektronisk kommunikation Farledsverksamhet Elektronisk kommunikation SSN/Fartygsrapportering Informationsteknik Lotsning Övriga transportslag Lotsning Elförsörjning Sjögeografisk info Kommunaltek. försörjning Sjögeografisk info Rederitjänst SSN/fartygsrapportering Personal försörjning Farledsverksamhet Transportstyrelsen/regler VTS Informationsteknik Terminal verksamhet Bogsering Isbrytning Kommunal räddningstjänst Transportstyrelsen/regler Forskning/ Akademin Sjöräddning Forskning Rederitjänst Fartygsagent Forskning/ innovation Isbrytning Bogsering fartygsagent Kustbevakning Sid 11

Beroendebedömning Systembeskrivningen av sjöfartssektorn utgår från de beroenden som underbygger systemets funktion. Beroendet bedöms utifrån följande tre kriterier: störningens omfattning, hur snabbt den skapar problem samt dess konsekvenser. starkt beroende - stora störningar eller omedelbart stopp betydande beroende - betydande störningar begränsat beroende - vissa störningar, men verksamheten fortgår inget beroende - inga störningar Hamnen är den viktiga intermodala nod i det transportsystem som försörjer vårt samhälle med varor. Fartygstrafiken utgör här en viktig del i nämnda transportsystem och nedan utpekas funktionernas starka respektive betydande beroenden. Funktion Hamnverksamhet Starka och betydande beroenden Farledsverksamhet Lotsning Personalförsörjning Övriga transporter VTS Sjögeografisk information Elektroniska kommunikationer Elförsörjning Isbrytning Bogsering Informationsteknik Figur 5. Tabell över hamnverksamhetens starka och betydande beroenden. Sid 12

Funktion Fartygstrafik Starka och betydande beroenden Farledsverksamhet Lotsning VTS Elförsörjning Sjögeografisk information Elektroniska kommunikationer Isbrytning Bogsering Figur 6. Tabell över fartygstrafikens starka och betydande beroenden. Omvärldsbevakning Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete av kontinuitetsplanering eller åtgärdsplanering som föreliggande rapport valt att kalla det. Begreppet kommer från näringslivet och är en metod för att säkerställa verksamheters leveransförmåga av tjänster och varor. Främst genom att skapa en robusthet i systemet så att berörda aktörer bättre kan fortsätta sin verksamhet trots störningar i den operationella förmågan. MSB som leder den internationella kommittén ISO (internationell standardisering inom samhällsäkerhet) försöker tillsammans med över 50 andra länder ta fram riktlinjer och krav inom området samhällssäkerhet. Kontinuitetsplanering är en del i detta arbete och MSB deltar aktivt i arbetsgruppen för Preparedness and Continuity Management Systems. Sid 13

Enkätundersökningar För året har två enkätundersökningar, Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten (Q2) samt Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten II (Q4), skickats ut till 50 berörda aktörer inom klustret. Syftet med den första är att identifiera risker och hot som sjöfarten kan ge upphov till eller drabbas av. Syftet med del två är att dels undersöka aktörers åtgärdsplanering vid ett längre avbrott i verksamheten och dels undersöka förmågan att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten Enkätens värdering av risker och hot utgår från sannolikhet och konsekvens där lägsta värdet är (1) och högsta värdet (7) dvs. ju högre värde desto större är sannolikheten och konsekvenserna. Värderingen ska utgå från om situationen uppstår hastigt, kräver brådskande beslut, påverkar förmågan att hantera verksamheten, det finns alternativa lösningar samt vilka effekter det har för samhället om verksamheten störs. 1 1 Bilaga 2. Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten bedömningsmatris Sid 14

Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten II Syftet med den andra enkäten var att undersöka åtgärdsplanering vid ett längre avbrott i verksamheten. Valet av händelse baseras på resultatet av tidigare års analyser (t.ex. pandemi och avbrott i elförsörjningen) som ofta pekat på konsekvenser för verksamheten och godshantering/flödet. Med utgångspunkt i det nämnda avser den undersöka hur aktörer planerar för att säkerställa godsflödet vid ett längre avbrott i verksamheten. Scenario 1 Tidigt på morgonen informeras det om avbrott i fartygstrafiken till och från hamnen. Någon timme senare står det klart att avbrottet kommer att råda i minst 4 veckor. Föreliggande enkät avser att undersöka åtgärdsplanering/hantering för att säkerställa det godsflöde som normalt går via hamnområdet. Den ber er därför att bortse från själva orsaken till avbrottet. a) Vänligen beskriv era tankar kring hur godsflödet kommer att hanteras/säkerställas vid ett avbrott som i scenariot ovan. Finns det t.ex. planer för alternativa flödesvägar? Hur ser samverkan ut med andra aktörer? b) Skiljer sig ovan planering/hantering vid ett avbrott i transporkedjan till sjöss? Sid 15

Scenario 2 I slutet av februari/början av mars drabbas kommunens (alternativt länets) största tätort av akut vattenavbrott/vattenbrist, till följd av att först en, sedan den andra, huvudledningen skadas av tjäle och brott uppstår. En större avloppsledning drabbas av underminering från allt rinnande vatten och havererar. Risken för smitta är uppenbar. Samtidigt får de två angränsande kommunernas ledningssystem allvarliga problem med sin dricksvattenförsörjning på grund av stor läcka på huvudledningen och en allvarlig olycka vid vattentäkt. Eftersom flera kommuner i samma område tidigare drabbats av liknande problem har materialbrist uppstått för de dimensioner som behövs för lagningen, varför den kommer att dra ut på tiden. Nödvattenförsörjning blir nödvändig i minst en vecka, men endast begränsad mängd (nationell) utrustning finns att tillgå. Begränsad tillgång till nödvattenförsörjning. Ingen möjlighet till att nyttja toaletter. Stor efterfrågan i affärer på flaskvatten. Förmågebedömning Förmågebedömningen av att hantera verksamheten i händelse av störningarna i dricksvattenförsörjningen (scenario 2) genomförs i enkätens avslutande matris. Bedömningen utgår från tre funktionsgrupper: Besluta och leda, Kommunicera och samverka samt Återställa verksamheten. Vänligen ge en kortare beskrivning samt använd följande skala vid bedömningen av matrisens tre funktionsgrupper: Nivå Beskrivning av förmåga 1 God förmåga. Kapaciteten motsvarar behoven. Uppgifterna kan lösas. 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister. 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig. 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Sid 16

Besluta och leda t.ex. skapa en lägesbild tillsammans med andra aktörer. Analysera behov, resurser och händelseförloppets utveckling. Besluta om prioriteringar och åtgärder för att lösa situationen som uppstår under scenariot. Kommunicera och samverka t.ex. med och mellan aktörer som ska hantera händelsen t.ex. formella och informella nätverk. Information till drabbade samt media. Återställa verksamheten t.ex. rutiner, beredskapsplaner såsom tillfälliga lösningar för att kunna upprätthålla den egna verksamheten under scenariot. Anskaffning av personella såsom materiella resurser som kan krävas under scenariot. Sid 17

Avgränsning Föreliggande risk-och sårbarhetsanalys är avgränsad till att undersöka aktörers åtgärdsplanering vid ett längre avbrott (fyra veckor) i verksamheten samt bedöma sjöfartssektorns förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen. Sannolikhets- och konsekvensanalysen i den första enkäten syftar inte till att göra en direkt bedömning av hur stor sannolikheten är eller hur stora konsekvenserna kan bli av respektive händelse. Den syftar till att göra en bedömning av respektive händelse i förhållande till övriga dvs. vilka/vilken händelse bedöms det vara störst sannolikhet för att de inträffar och vilken/vilka kan medföra störst konsekvenser. Som en del av analysen återfinns också bedömningar av sjöfartssektorns förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen i enlighet med den särskilda förmågebedömning som skickats ut av MSB. Spridning av resultat Risk- och sårbarhetsanalysen för 2012 tillställs, förutom Näringsdepartementet och MSB, de svenska myndigheter, företag och organisationer vilka erhåller Sjöfartsverkets sektorrapport (Bilaga 4 distributionslista). Analysen kommer att finnas tillgänglig på Sjöfartsverkets hemsida. Sid 18

Analys Årets enkätundersökningar skickades ut till 50 aktörer främst inom hamnoch rederinäringen. Den första Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten besvarades av 28 aktörer (svarsfrekvens på 56 procent) och den andra Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten II besvarades av 17 aktörer (34 procent). Identifiering av risker och hot Varje enhet i sannolikhet/konsekvensskalan (1-7) representerar inte ett värde i sig dvs. syftar inte till att påvisa att sannolikheten för en händelse är exempelvis en gång på hundra år. Syftet är att bedömningen/gradering av respektive händelse ska sättas mot varandra och sedan användas som underlag i scenarioplaneringen. Sannolikhetsbedömningen av åtta utav nio händelser fick markeringar på 90-97 procent inom intervallet 1-3 (1 representerar lägsta graden av sannolikhet). Endast sannolikheten för ett oljeutsläpp i samband med en fartygskollision/olycka låg under med 79 procent inom intervallet 1-3. Fyra händelser (farlig godsolycka ombord, extremt vattenstånd, extremt isläge samt oljeutsläpp) fick respektive fyra (4) procent av markeringarna på den högsta graden av sannolikhet (7). När det gäller konsekvensbedömningen låg markeringarna mer jämt utspridda över hela skalan. För sex händelser ligger 40 procent på den övre halvan av skalan (5-7). Smitta ombord, extremt vattenstånd och extremt isläge spänner från 8 procent till 20 procent inom samma intervall. Avbrott i verksamheten är en konsekvens som ofta beskrivs. I denna undersökning gör berörda aktörer en bedömning av sannolikheten för samtliga händelser som hamnar långt ner på skalan (1-3) dvs. sannolikheten för samtliga händelser anses vara relativt låg. Deras bedömning av konsekvenser är mer spridd från skalans lägsta grad (1) till högsta (7). Dock bedöms tre händelser sannolikt generera mindre konsekvenser (smitta ombord, extremt vattenstånd och extremt isläge). Åtgärdsplanering vid avbrott i verksamheten Flera aktörer uppger att de har mer informella kanaler och kontaktnärverk som skulle kunna utnyttjas för omdirigering av fartygstrafiken vid ett avbrott. Dock är det förenat med extra kostnader samt i vissa fall en typ av Sid 19

konkurrenssituation. Flera aktörer ser också en ekonomiskförlust och tappat kundförtroende som konsekvenser av avbrottet i fråga. Flera aktörer uppger också att många av deras kunder har verksamhet i andra hamnar vilket öppnar upp för alternativa flödesvägar. Med andra ord kan hamnens kunder sannolikt själva styra sina flödesvägar vid behov. Andra aktörer uppger att deras verksamhet är svår att ersätta genom att lägga om fartygstrafiken. Det beror främst på att alternativa hamnar saknas samt att de hanterar gods och volymer som bara kan hanteras av hamnen i fråga. Branchorganisationen uppger att de har en bra samverkan inom ramen för deras arbetsgivarförbund som kan skapa möjligheter för alternativa flödesvägar. Dock är det idag förenat med högra kostnader. Slutsats åtgärdsplanering Resultatet av tidigare risk och sårbarhetsanalyser och de scenarion som behandlats (t.ex. störningar i elförsörjningen och pandemi) pekar ofta på avbrott i verksamheten som en allvarlig konsekvens. Därför har det för året varit mycket intressant att undersöka hur berörda aktörer tänker när det gäller åtgärdsplanering av ett längre avbrott i verksamheten som t.ex. att säkerställa det normala godsflöde som går via hamnen i fråga. Sjöfartssektorn är mycket omfattande med många olika aktörer och flera av transnationell karaktär. Omständigheter som kan försvåra för mer formella planer och riktlinjer för att kunna hantera/säkerställa godsflödet vid ett längre avbrott. Det har på flera ställen upparbetats mer informella rutiner och kontaktnät för att hantera ett avbrott i fråga. På flera håll finns det ett bra samarbete och fartygstrafiken kan omdirigeras vid behov. Det finns också möjligheter att använda landtransporter över t.ex. Öresundsbron. Dock finns det sannolikt en risk för överbelastning på vägnäten kring de alternativa hamnarna. För de verksamheter som hanterar stora volymer av gods samt gods av speciell karaktär som bara hanteras av verksamheten i fråga är det svårare att hitta alternativa lösningar. Det är också viktigt att beakta hamnens kunder och deras position att styra godsflödet genom sina kontaktnät och avtal. Sid 20

Förmågebedömning störningar i dricksvattenförsörjningen Förmågebedömningen av matrisens tre funktionsgrupper, besluta och leda, kommunicera och samverka samt återställa verksamheten fördelas jämt mellan god förmåga och god förmåga med vissa brister. Det finns en god samverkan mellan aktörer inom sektorn och med t.ex. kommun och länsstyrelse. Det finns en krisledningsorganisation där man samverkar. Flera aktörer uppger att de har erfarenhet av en liknande händelse och ofta har det fungerat bra. Någon aktör upplevde problem inom vissa områden men uppger att andra områden fungerade. Myndighetens olika verksamheter ingår på regionalt håll i den kommunala krisledningsorganisationen och finner således lösningar genom samverkan. Vissa verksamheter är mobila och kan flyttas för att upprätthålla sin funktion. På centralt håll finns det erfarenhet av en liknande händelse. Slutsatser störningar i dricksvattenförsörjningen För flera av de fartyg som anländer Sveriges hamnar är det nödvändigt med intag av färskvatten. En störning i distributionen av vattnet skulle därför kunna medföra problem för nämnda fartyg. Dock går det sannolikt att åtgärda med bunkerbåtar som tar färskvatten på annat håll eller omläggningar i rutten och intag av vatten i en annan hamn. Det finns goda förutsättningar för sjöfartssektorn att hantera scenariot störningar i dricksvattenförsörjningen på ett tillfredsställande sätt. Övergripande bedöms förmågan att i huvudsak vara god med vissa brister. Sid 21

Åtgärdsförslag En viktig del av det årliga risk- och sårbarhetsarbetet är att ständigt försöka utveckla analysens metodansats. Målet är en matris för förmågebedömning som är överskådlig samtidigt som den är informativ och ställer relevanta frågor. Den ska också vara användbar för enkätundersökningar. Det bedöms vara viktigt att arbeta med enkätundersökningar då utskick av välformulerade undersökningar sannolikt är avgörande för att få med alla aktörer inom sektorn. Undersökningarna fyller inte bara ett viktigt syfte som kunskapsunderlag utan även som katalysator för arbetet med risker och sårbarheter inom sektorn. Målet är att under nästa år försöka utveckla arbetet med enkätundersökningar och då även de tekniska förutsättningarna. Även årets analys lyfter fram vikten av att transportmyndigheterna genomför en tvärsektoriell förstudie som tittar på nyttoeffekterna av en handlingsplan för att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter i händelse av en kris. Risk- och sårbarhetsanalysarbetet 2012 För att kunna nå ut till så många berörda aktörer som möjligt påvisar även årets analysarbete vikten av att utveckla och använda enkätundersökningar. De utmynnar i ett väl förankrat kunskapsunderlag samtidigt som samarbetet kring risker, hot och sårbarheter inom sjöfartssektorn sannolikt stärks. Den övergripande bedömningen är att metodarbetet i årets analys har utvecklats i en positiv riktning och att de två enkätundersökningarna som genomförts har varit helt avgörande för årets resultat. Tack vare att berörda aktörer har bidragit med ett stort kunskapsunderlag och insikt kan Sjöfartsverket presentera en risk- och sårbarhetsanalys som sannolikt är väl förankrad i sjöfartssektorn. Sid 22

Hastigt oväntat = situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning Brådskande beslut = situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra samhällsorgan Funktionsförmåga = situationer som allvarligt påverkar samhällets funktionsförmåga eller tillgång på nödvändiga resurser(lokalt, regionalt, Myndighetsansvar nationellt) = krav på förmåga att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde Geografisk variation Kommentar Risk- och sårbarhetsanalys för sjöfartssektorn 2012 Bilaga 1. Händelsekarta Händelse Extremt isläge/isstorm Allvarlig kemhändelse i viktig anläggning på land (hamn) Blockerad viktig farled Farlig godsolycka på fartyg Hård vind + höga flöden/ extrema vattenstånd i hamn Smitta ombord (människor, djur) Fartygsolycka med efterföljande oljeutsläpp Störningar i elförsörjning elektroniska kommunikationer Pandemi b.la. stort personalbortfall Dammbrott Allvarlig brand på passagerarfartyg Terrorism med människor som mål R - kontaminerat fartyg/hamn Sid 23

Bilaga 2. Risk och sårbarhetsanalys av sjöfarten bedömningsmatris Risk/hot Sannolikhet Konsekvens Motivering Farlig godsolycka ombord --- --- Fartygskollison --- --- Blockerad viktig farled --- --- Radioaktiv kontaminering --- --- Smitta ombord --- --- Extremt vattenstånd --- --- Extremt isläge --- --- Sabotage --- --- Oljeutsläpp (fartygskollision/olycka) --- --- Ytterligare risk Ytterligare risk Ytterliggare risk --- --- --- --- --- --- Sid 24

Bilaga 3. Enkätundersökning matrisfrågor Scenario; störningar i dricksvattenförsörjningen Funktion Beskrivning funktion Förmåga Besluta och leda Verksamhetens leds på samma sätt som vid normala förhållanden. Kapacitetet finns för att skapa lösningar. Samarbete med stad eller kommun och under deras ledning. God med vissa brister Kommunicera och samverka Återställa verksamhet Goda relationer kontakter med kommun och andra aktörer. När man ska samverka med aktörer man normalt inte samverkar med kan brister uppstå. Hanteras inom krisledningsorganisation där alla berörda aktörer samlas. Andra former av samlingsforum för berörda aktörer. Kommunikation och information är prioriterade områden. Använda industrivatten som finns inom området. Skulle ske relativt opåverkat. Viss förmåga finns men är aldrig övad. Erfarenhet finns och funkade bra. God med vissa brister God med vissa brister Sid 25

Bilaga 4. Distributionslista Nedan presenteras distributionslistan över de myndigheter, företag och organisationer vilka - förutom Näringsdepartementet och MSB - erhållit Risk- och sårbarhetsanalysen för sjöfartssektorn 2012. Länsstyrelsen Hallands län 301 86 Halmstad Länsstyrelsen Blekinge län 37186 Karlskrona Länsstyrelsen Gotlands län 621 85 Visby Länsstyrelsen Gävleborgs län 801 70 Gävle Länsstyrelsen Kalmar län 391 86 Kalmar Länsstyrelsen Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Länsstyrelsen Skåne län 205 15 Malmö Länsstyrelsen Uppsala län 751 86 Uppsala Länsstyrelsen Östergötlands län 581 86 Linköping Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Länsstyrelsen Västernorrlands län 871 86 Härnösand Länsstyrelsen Västerbottens län 901 86 Umeå Länsstyrelsen Norrbottens län 971 86 Luleå Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Länsstyrelsen Värmlands län 651 86 Karlstad Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Länsstyrelsen Dalarnas län 84 Falun Länsstyrelsen Kronobergs län 351 86 Växjö Länsstyrelsen Jönköpings län 551 86 Jönköping Länsstyrelsen Södermanlands län 611 86 Nyköping Länsstyrelsen Örebro län 701 86 Örebro Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockolm Bergkvara Hamn Hamngatan 1 385 42 Bergkvara Delta Terminal AB Hamnvägen 3 A 860 35 Söråker Göteborgs Hamn AB 403 38 Göteborg Halmstads Hamn Box 1 301 02 Halmstad Hargs Hamn AB 742 50 Hargshamn Helsingborgs Hamn Box 821 251 08 Göteborg Karlshamns Hamn AB Box 8 374 21 Karlshamn Karlskrona Stuveri AB 371 83 Karlskrona Köpings Hamn AB Gamla Hamnvägen 731 36 Köping Landskrona Hamn AB Andra Tvärgatan 261 35 Landskrona Lysekils Stuveri AB Kolholmevägen 3 453 50 Lysekil Malmö Hamn AB Box 566 201 25 Malmö Mönsterås Stuveri AB 393 25 Mönsterås Norrköpings Hamn o Stuveri AB Box 6075 600 06 Norrköping Norrsundets Stuveri AB Box 242 817 02 Bergby Oxelösunds Hamn AB Box 1200 613 24 Oxelösund Rundviks Stuveri AB Tullvägen 10 914 41 Rundvik Simrishamns Stuveri AB 272 80 Simrishamn Skärnäs Terminal AB Box 15 824 21 Iggesund Smålandshamnar AB N Strandgatan 50 572 32 Oskarshamn Stenungsunds Hamntjänst AB Talludden 1 444 31 Stenungsund Stockholms Hamn AB Box 27314 102 54 Stockholm Nynäshamns AB Box 1012 149 25 Nynäshamn Sundsvalls Hamn AB Box 805 851 23 Sundsvall Söderhamns Stuveri o Hamn AB Box 8052 826 05 Söderhamn Södertälje Hamn AB Box 2016 151 02 Södertälje Sid 26

Sölvesborgs Stuveri o Hamn AB Lilleviksvägen 294 35 Sölvesborg Terminal West AB Box 18 432 21 Varberg Trelleborgs Hamn AB Box 51 231 21 Trelleborg Trollhättans Terminal AB Stallbackahamnen 461 38 Trollhättan Uddevalla Hamnterminal AB Box 543 451 21 Uddevalla Umeå Hamn AB Box 83 913 22 Holmsund Vänerhamn AB Stuvargatan 1 652 21 Karlstad Västerås Hamn AB Seglargatan 3 721 32 Västerås Wallhamnsbolagen AB 471 99 Wallhamn Ådalens Stuveri AB Drottninggatan 4 872 30 Kramfors Åhus Box 134 296 22 Åhus Örnsköldsviks Stuveri AB 890 35 Husum Gotlands Hamnar Hamnkontoret 621 57 Visby Gävle Hamn Fredriksskans 805 95 Gävle Hudiksvalls Hamn Håstaängsvägen 824 40 Hudiksvall Härnösands Hamn 871 80 Härnösand Kalmar Hamn Box 810 391 28 Kalmar Karlskrona Hamn Ö Hamngatan 7 B 371 83 Karlskrona Luleå Hamn Strömörvägen 9 974 37 Luleå Lysekils Hamn Hamnkontoret 453 80 Lysekil Norrtälje Hamn Box 802 761 28 Norrtälje Piteå Hamn Box 716 941 28 Piteå Skellefteå Hamn Järnvägsleden 81 932 33 Skelleftehamn Strömstads Hamn 452 80 Strömstad Varbergs Hamn Tullhuset 432 44 Varberg Ystad Hamn Logistik AB Hamntorget 2 271 39 Ystad Örnsköldsviks Hamn Strandgatan 4 891 33 Örnsköldsvik Sveriges Hamnar Box 1621 111 86 Stockholm Sveriges Redareförening Box 330 401 25 Göteborg Sveriges Skeppsmäklareförening Postgatan 4 411 13 Göteborg Sveriges Transportindustriförbund Box 17114 104 62 Stockholm SWEREF Järnvägsgatan 7 645 31 Strängnäs Skogsindustrierna Box 16006 103 21 Stockholm Sjöfartsforum Marieholmsgatan 1 415 02 Göteborg Lotsförbundet Pl 7595 434 97 Kungsbacka Svenska Sjöbefälsförbundet Box 12100 103 23 Stockholm Svenska Hamnarbetarförbundet S Hamnvägen 42 115 41 Stockholm Svenska Transportarbetareförb. Box 714 101 33 Stockholm Sjöfartens Arbetsgivareförbund S Hamngatan 53 411 06 Göteborg SEKO-Sjöfolk Box 31176 400 32 Göteborg Sveriges Fartygsbefälsförening Transportstyrelsen G Brogatan 19 Ö Promenaden 7 111 20 Stockholm 601 07 Norrköping Inom Sjöfartsverket Verksledningen Samtliga Avdelningschefer Samtliga Sjötrafikområden Samtliga Inspektionsområden Sid 27