Båtar och bo+enfärger Vem vill äta en gi7ig spä+a? Prof. Kjell Nordberg, Inst f. Geovetenskaper, Göteborgs univ. E-post: kjno@gvc.gu.se
Gi7iga båtbo+enfärger med avsikten a+ förhindra påväxt av havstulpaner, musslor, sjöpungar och alger, sprids i skärgården. De oönskade effekterna av toxiska båtbo+enfärger har inneburit successivt skärpta regler. Men det finns idag inga a+rakhva och billiga alternahv Hll gi7iga bo+enfärger för sjösa+a båtar.
Båtbo+entvä+ning av frihdsbåtar Två huvudtyper: Bors+vä+ar Spolning
Tidigare stod man och skrapade på land eller högtrycksspolade på kajen. Färgresterna/spolva+net blev liggande på land eller rann ut i havet
Spolning med kra7iga högtryckssprutor
gjorde a* underliggande äldre TBT- färger frigjordes Organiska tennföreningar (butyltenn) användes som biocider i an@- foulingfärger Användningen av TBT- färger på båtar förbjöds I Sverige 1989 på båtar <25 m och inom akvakultur och på fartyg 1993
Honor utvecklar imposex - sterilitet
Sannäsprojektet Rapporten kan laddas hem här: http://www.gvc.gu.se/forskning/marinmiljo/maringeologi/sannasprojektet-i-kosterhavet/ Prof. Kjell Nordberg, Göteborgs univ. kjno@gvc.gu.se
Sannäsprojektet Tre delprojekt: 1. 2008-2009 byggde vi en toppmodern reningsanläggning med spolplatta och reningsverk (steg 1 och 2) 2. Kursverksamhet och demoanläggning 3. Forskningsprojekt; miljöstatus före och 4 år efter åtgärd
Sannäsfjorden
Samarbete mellan Göteborgs universitet Västra Götalandsregionen Tanums kommun Grebbestads folkhögskola (marinlinjen) Sannäs samhällsförening Lokal entreprenör (driver marinan)
Resö KosterCorden SannäsCorden Västbacken Fjällbacka SaltkälleCorden ByCorden!ordtröskel Saltpannan BroCorden Sannäs
spolplatta med trekammarbrunn-system (Steg 1) och reningsverk (Steg 2) Steg 2 Steg 1
Projektet 2. Utbildningsverksamhet för kommunala miljö- och hamntjänstemän, samt för personal som driver eller arbetar som båtupptagare i småbåtshamnar, båtklubbar och marinor för frihdsbåtar
Endagskurs i miljöanpassat båtupptag 9.00-09.30 Kaffe/samling 09.30-10.00 Bakgrund, Sannäsprojektet. KN 10.15 10.45 Föroreningar/gi7er, spridning, effekter, IC 11.00-11.30 Reningsteknik, AM 11.30-12.00 ReservHd 12.00-13- 00 Lunch 13.00-14.00 LOVA- medel, PSU/ eller PrakHska övningar 14.15-16.30 PrakHska övningar vid spolpla+a/reningsverk. KN, AM 16.30-17.30 Kaffe, mingel, kursavslutning, utvärdering och kursintyg Kursledning: Prof. Kjell Nordberg (kursledare), Göteborgs univ (KN) (kjno@gvc.gu.se) Prof. Ingemar Cato, Göteborgs univ. (IC) Anders Ma+sson, IFAB (AM) Pernille Silfverberg Utgaard (PSU) (Pernille.SilfverbergUtgaard@tanumshamn.se)
Projektet 3. En vetenskaplig miljöanalys som inkluderar; sedimentanalyser längs iordens utsträckning, oceanografiska undersökningar (strömmar, cirkulahon och uppehållshder för va+enmassorna), samt en uppföljning av effekterna av miljöåtgärderna genom en liknande studie 4 år senare.
Västbacken Varför Sannäs-fjorden?!ordtröskel Saltpannan Sannäs
ProvtagningsstaHonerna, sediment på bo+en
Tungmetaller i Sannäsiorden
Sannäs småbåtshamn en punktkälla
Koppar i ytsedimenten, från marinan Hll skärgården utanför iorden
Sannäsfjorden
Källor av koppar och zink Hll en västkustmarina Zink Koppar (Källa: Havsmyndigheten)
Om man nu skall använda gi7iga färger, varför använder vi inte hårda bo+enfärger?!?
Toxicitetsklassning av sediment
Tungmetaller och organiska miljögiler i mari@ma miljöer
Historiska utvecklingen i Sannäsiorden
Fiskebäckskil, Gullmarsiorden
Historiska utvecklingen i Fiskebäckskil
Fjällbacka hamn
Norra delen
södra hamnen
Sannäsiorden
PAH:er i ytsediment längs Sannäsiordens sträckning (0-2 cm)
Vad göra? 1. InformaHon och opinionsbildning!! 2. Sanera ALLA båtar med TBT- färg 3. Sanera hamnar 4. Kra7ig minskning av antalet båtplatser 5. Torrförvaring (då behövs ingen bo+en- målning), sjösä+ning endast vid användning. 6. Sänk priserna kra7igt (kostnadsfri+) för de kommunala miljökontrollerna och analyserna av marinornas reningsanläggningar de, utgör e+ ny+ miljöhot!!!
För vem vill äta en gi7ig spä+a?