Förgasningsprojektet i Västerås Örjan Persson Mälarenergi Presentation hos Ragnsells Stockholm 19 mars 2009
Mälarenergi Västerås Sweden Mälarenergi satsar miljardbelopp på ny anläggning (kraftvärme, företagsinfo) Mälarenergi investerar 2,4 miljarder kronor i en ny förgasningsanläggning vid Kraftvärmeverket i Västerås. Det beslutade Mälarenergis styrelse på ett möte idag. Syftet med utbyggnaden är att bli kvitt den resterande mängd kol som används vid den nuvarande anläggningen vid Kraftvärmeverket, och det huvudsakliga bränslet kommer nu att vara utsorterat bygg- och industriavfall. - Med tanke på att vi använder avfallsbränsle så får vi en bra ekonomi, vi måste ju fortfarande försöka hålla låga priser på fjärrvärme till våra kunder i Västerås, säger Christer Malm, ordförande i Mälarenergi. Sveriges Radio Västmanland, 16:06, 20 februari -09 2
Om oss. El, värme, vatten, kyla, snabba kommunikationer och tillhörande tjänster - det är vad vi på Mälarenergi arbetar med. Vi gör din vardag enklare! Mälarenergi AB ägs av Västerås stad Vi har ca 550 medarbetare Under 2007 omsatte vi 2,4 miljarder Försäljning värme 1 501 GWh Antal fjärrvärmekunder 12 660
P1 Torv + kol 100 MWt G1 40 MWe, P2 Kol 100 MWt G2 40 MWe P3 Olja 500 MWt G3 250 MWe P4 Torv +kol 500 MWt G4 250 MWe P5 Biobränsle 200 MWt effekterna är avrundade Block 1+2 Block 3 Block 4 Panna 5
Bränslemix Bränslemix 2007 - Total bränslemängd 2700 GWh Bio; 28% Kol; 28% Olja; 1% Tallbeck; 3% Torv; 39%
Nuläge för vår produktion Produktionsapparaten är i stora delar ålderstigen och i behov av förnyelse eller uppgradering Bränslemixen består av ca 1/3 kol Biopannan förlorar sina elcertifikat år 2012
3 Principer - 9 Alternativ A: Ny basproduktion, Bio-baserad Alt.1a-1) Stort bio-eldat block, 200 MW Alt.1a-2) Stort RT-fliseldat block med CFB-panna, 200 MW 2007 Oktober - uppdrag utreda förnyelse B: Ny basproduktion, Avfallsbaserad Alt.1b-1) Stort avfallseldat block, 200 MW med ångöverhettning 33 MW bio-överhettare. Alt.1b-2) Stort avfallseldat block, 200 MW Alt.1b-3) Litet avfallseldat block 100 MW samt mindre bio-eldad block 125 MW. C: Renovering av befintliga block med ny bränslemix utan kol: Alt.2a-1) Förgasning av RT-flis utan gasrening för samförbränning av gas och torv i P4. Alt.2a-2) Förgasning av avfall med gasrening och efterföljande förbränning av gasen i P4. Alt.2b) Lika som Alt.2a-2 med ökad elproduktion genom kallkondensdrift Alt.3) Investering i tork för bio-bränsle för bio-pulver,samförbränning med torvbriketter i P4.
Beslut i styrelsen feb 2008 Alternativet med förgasning och gasrening utreds vidare enligt utredningens förslag Samarbeten med möjliga leverantörer etableras Utredningar som krävs för att säkerställa tekniken genomförs Arbetet med tillståndsprocessen och markfrågor fortsätter
Förnyelseplanen - mål Snabbt kan avveckla kolet/torra bränslen Föra in avfall i vår bränslemix (såväl osorterat som olika fraktioner)
Tekniska drivkrafter förgasning Låg korrosion, ej dioxiner Integration bef. panna Elverkningsgrad!
Bränsleval
EUs målsättning 2020 20 procents andel förnybar energi i hela EU Idag ca 7 % Energislag - förnybar TWh % Sol 9 1% Biomassa&Avfall 937 68% Geotermi 63 5% Vattenkraft 306 22% Vindkraft 70 5% 1 386 Ytterliggare 2000 TWh (5 gånger Sveriges totala energianvändning)
Val av Bränsle Biobränslen är hårt ansatta från Europa Kraven från transportsidan ökar också Fortfarande deponeras stora mängder brännbart avfall inom Europa Sverige har bra förutsättningar för att bränna avfall
Bränsle Avfall: Verksamhet+ hushåll (ej köks) 200 MW tillfört Tillstånd för 540 kton/år sökt (ca 60 ton/h)
Förgasar mix
Transporter Korta avstånd sker med bil, tex sopbil eller containerbil Avståndet i Mellansverige sker med containerbil och upp till 30 mil kan vara aktuellt Vi har stora möjligheter att kombinera en smart logistik kedja med containers både på tåg och båt.
Import Mest intressant är Norge och England I Norge träder deponiförbud brännbart ikraft 2009 och här finns inte tillräcklig behandlingskapacitet Idag deponeras > 1 Mton brännbart avfall i Norge England, mycket folk på liten yta. Samordningsfördelar med frakter. Dessutom är Frankrike, Holland och Tyskland intressanta som exportländer då dessa kan erbjuda höga mottagningsavgifter.
Strategi - anläggningsutformning Ta bort oönskad materia så tidigt som möjligt i processen
Bränsleberedning 3* 5000 m3 Bränsletork Ballager
Bränsleberedning Magnet Kross 1 Kross 2 10-15w% Tippficka Biofilter Tork
Bränsleberedning 60 ton/h Kross 2-80mm Silo Virvelström - metall Magnet Vindsikt sten, glas, tungt mtl
Teknisk lösning 2x100 MW 23
Förgasning - förutsättningar Beredning av bränslet till jämn och bra kvalitet Kontrollera fukthalten i bränslet Renad gas till panna 4
Preliminär Layout 25
P4 Placering
Gasledningar till Panna 4
Aska förgasaren
Avsättning flygaska Deponi typ Gryta eller Högbytorp Langøya i Norge eller Tyska saltgruvor Återställning bergrum typ Norrköping och Gävle Kostnad mellan 900-1100 Kr/ton
Tekniska frågor vid upphandling och intrimning Dimensionering av kylare Filterfunktion Driftfallsanalys start, stopp Arbetsmiljö brännbar gas Panna 4 - modifiering av rökgasanläggningen
Förgasning - Teknikstöd Leverantörer Referensgrupp oberoende experter TPS Studsvik Studiebesök, Norrsundet, Värö, Lahti, Ruien, etc MdH, KTH Planering av utbildning pågår EU-ansökan (Life +) Energimyndigheten - demonstrationsprogram
Liknande anläggningar Förgasarens Lahti, 40 MW avfalls-förgasare, atmosfärstryck, ~400 MWth kolpanna. Ej gasrening ty sameldning med kol. 10 års drift, 40 % avfall (max enl. tillstånd), resten bio+returträ.
Tidsplan Investeringsbeslut 20/2 Tillståndsansökan Kontrakt Normal drift 2008 2009 2010 2011 11/11 2012 14/6 Samråd Tillståndsprocess Förgasning: markarbeten montage provning Beslutsunderlag Kravspecar Upphandlingar Prov drift Förfrågningar Bränsleberedningmarkarbeten Bygge- montage provning Planering upphandling montage och provning av hjälpsystem, matningar och integration med befintliga anläggningar Genomförande av renoveringar, livslängdsförlängningar och moderniseringar av B1/B2/B4