En bra start i livet En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Halmstad.

En bra start i livet En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Halmstad. HALMSTADNÄMNDEN JANUARI 2014 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 En bra start i livet ökar chansen för en jämlik hälsa 5 Sociala bestämningsfaktorer och att mäta hälsa 5 Skillnader i hälsa 5 En bra start i livet 6 Ekonomiskt utsatta familjer 6 Val av indikatorer 7 Geografisk indelning av Halmstads kommun 7 DEMOGRAFI 9 Vart bor barn och unga i Halmstad? 9 Hur ser boendeformen ut för barn och unga? 9 FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR 10 Hur ser familjetypen ut? 10 Inom vilka kommundelar bor de ensamstående föräldrarna? 11 Vilken utbildningsnivå har föräldrarna? 12 Moderns högsta utbilningsnivå & fördelning per kommundel 13 Faderns högsta utbilningsnivå & per kommundel 14 Föräldrars sysselsättning 15 Hur många barn i Halmstad lever med föräldrar som är arbetslösa? 15 Hur ser ohälsotalet ut hos föräldrarna? 16 Vilken nationell bakgrund har barn och unga? 17 Familjens ekonomiska situation och utsatthet? 18 Ekonomiskt utsatta familjer utveckling över tid 19 SKOLANS VÄRLD 19 Förutsättningar i förskolan 19 Förutsättningarna i grundskolan 19 Elevernas skolresultat 20 Hur trivs barnen i skolan? 22 Inflytande och delaktighet 23 FRITIDEN 23 BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA 24 VÅRD 25 2

Vårdkonsumtion Somatik 25 Närsjukvård - Läkarbesök 25 Närsjukvård- Psykologbesök 26 Länssjukvård - Läkarbesök 27 Vårdkonsumtion Psykiatrin 28 Psykiatri Läkarbesök 28 Psykiatrin Psykologbesök 29 Avslutande reflektion - Socioekonomiska faktorer påverkar barns hälsa i allra högsta grad 29 Referenser 30 3

SAMMANFATTNING En bra start i livet är en av de absolut viktigaste faktorerna för ett långt liv med god hälsa och gott välbefinnande. Dock är det många som inte får de bästa förutsättningarna för en bra start. Klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat de senaste årtionden såväl globalt som lokalt. 9 % av Halmstads barn lever i socioekonomisk utsatthet och tenderar att missgynnas i samhället. Syfte med den här rapporten är att skapa ett underlag för att diskutera barn och ungas uppväxtvillkor och förutsättningar till en god hälsa i Halmstad kommun. Rapporten visar befintlig relevant statistik från lämpliga databaser från 2011-2013. Förhoppningen är att rapporten ska vara ett underlag för samverkan på regional och lokal nivå. Statistiken av barns och ungas livsvillkor i Halmstad visar att det finns skillnader i hälsa över olika områden i Halmstad och att förutsättningarna i flera avseenden skiljer sig åt beroende på var i kommunen barnen bor. Rapporten beskriver fakta över de faktorer som påverkar hälsan hos barn och unga och deras socioekonomiska förutsättningar. Resultatet kan ses som en indikation på fördelningen av risk och skyddsfaktorer i kommunen. 4

INLEDNING En bra start i livet ökar chansen för en jämlik hälsa Trots att den genomsnittliga hälsan hos befolkningen blir bättre ökar skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Klyftan mellan de som har den bästa hälsan och de som har den sämsta har ökat påtagligt under de senaste årtionden. Det är både ett globalt som lokalt problem och ett faktum att skillnader mellan länder och mellan socialt definierade grupper i samhället växer (Malmökommissionen, SKL, 2013). Aktuella rapporter om social hållbarhet pekar åt samma håll, det vill säga för att skapa social välfärd och hållbarhet (folkhälsa) finns det en stark anledning att arbeta för att skapa en ökad jämlik hälsa. De åtgärder som de olika rapporterna presenterar lägger ett särskilt stort fokus på att ge barn och unga en bra start i livet. En bra start i livet är en av de absolut viktigaste faktorerna för ett långt liv med god hälsa och gott välbefinnande. En god hälsa under livets tidiga år leder till att individen lättare kan samspela med sin omgivning, genom att skapa goda relationer och tillgodogöra sig utbildning. Detta kan vara avgörande för att använda livschanserna optimalt under vuxenlivet. Goda sociala relationer och utbildning ger förutsättningar till känslomässig och social trygghet, en optimal kognitiv utveckling en framgångsrik yrkeskarriär och en god inkomst. Alla dessa är viktiga sociala bestämningsfaktorer för en god hälsa. Alla människor bör få optimala förutsättningar för en god hälsa. Att uppnå en jämlik hälsa är således en av de största utmaningarna för folkhälsoarbetet. Ambitionen är att förbättra allas hälsa och samtidigt minska skillnaderna. Den ojämlika hälsan är inte i första hand ett medicinskt problem utan en socialpolitisk fråga. 1 Sociala bestämningsfaktorer och att mäta hälsa Det absolut första steget i ett framgångsrikt arbete för en mer jämlik hälsa är att utveckla adekvata mätinstrument. Dessa tillämpas i syfte att kunna utvärdera om de insatta åtgärderna verkligen fungerar. Skillnader i hälsa Skillnader i hälsa hör ihop med socioekonomiska faktorer såsom utbildningsnivå, inkomst och social status. 2 Det finns även samband mellan skillnader i hälsa och etniskt tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och geografiska faktorer. Arbetet för att minska skillnaderna i hälsa är nära kopplat till 1 Region Hallands Folkhälsopolicy. 2 Hälsans bestämningsfaktorer, bild 1. 5

arbetet med social hållbarhet. Hälsofrämjande insatser har positiv inverkan på samhällsekonomi, miljö, klimat, trygghet och den sociala sammanhållningen. Insatser för en starkare social hållbarhet har även positiv inverkan på befolkningens hälsa. WHO:s kommission om sociala bestämningsfaktorer har utvecklat en modell som beskriver hur de sociala bestämningsfaktorerna påverkar skillnader i hälsa. Modellen belyser även att olika sektorer har ett gemensamt ansvar i arbetet med att minska skillnader i hälsa bland befolkningen. DETERMINE-konsortiet, under ledning av Sir Michael Marmot, vill bidra med ytterligare en dimension genom att öka kunskapen och kapaciteten hos beslutsfattare inom alla politikområden så att de tar hänsyn till hälsa och jämlikhet vid policyutveckling. Bilden nedan (bild 2) uttrycker ambitionen om att minska klyftan inom en generation: jämlik hälsa som påverkar de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa. 3 En bra start i livet För att skapa en bild av barn och ungas förutsättningar till hälsa i Halmstads kommun visar rapporten aktuell statistik kring de sociala bestämningsfaktorer som är direkt kopplade till hälsa. Den sociala miljön som finns runt barnet, skola och skolmiljö, betydelsen av en bra utbildning och ett meningsfullt arbete. Ekonomiskt utsatta familjer Familjens sociala förutsättningar är en bestämningsfaktor som säger mer än familjens ekonomiska situation. Det finns olika sätt att mäta ekonomisk utsatthet. Måtten fungerar olika och kan därför ge olika resultat. Ekonomisk utsatthet kan definieras i absoluta tal och formuleras som tillgången till materiella resurser, överlevnad och grundläggande behov. Ett relativt mått innebär istället att familjens inkomst och levnadsstandard sätts i relation till förhållandet i det omgivande samhället. 4 3 Aktion för jämlik hälsa, Determine-konsortiet, 2008, bild två. 4 Swärd E och Engelmark L, 2012. 6

EU:s officiella mått är relativt och innebär att den som har en disponibel inkomst lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet riskerar ekonomisk utsatthet. Måttet är relevant då ett barns levnadsvillkor till stor del avgörs av barnets ekonomiska standard i förhållande till den ekonomiska standarden för andra barn i dess närhet (SCB, 2010). Vi förhåller oss till vår närhet och bör därför inte jämföra oss med fattiga länder i exempelvis Afrika. Vad som är normalt bestäms i barnens närhet, på förskolan, i skolan och i bostadsområdet. Val av indikatorer Rapporten utgår från data kring de tre viktigaste miljöerna (bild 3) under uppväxten: o föräldrar och familj o förskola och skola o fritiden. Avsnittet föräldrar och familj utgår från kända riskfaktorer kopplat till framförallt familjens socioekonomiska förhållanden. Valet av indikatorer har påverkats av den statistik som funnits tillgänglig på kommunnivå och vad som är möjligt att redovisa ur sekretesskäl. Syftet med rapporten är att belysa olika socioekonomiska faktorer som påverkar hälsan och skapa ett diskussionsunderlag avseende barns och ungas förutsättningar i Halmstad kommun. Fritiden Familj och föräldrar Barn och ungas hälsa Förskola och skola Hur ser bilden av barn och ungas förutsättningar till god hälsa ut i Halmstad? Finns det skillnader? Var finns skillnaderna och vilken betydelse har dessa för barn och ungas levnadsförhållanden? Geografisk indelning av Halmstads kommun I den här rapporten delas Halmstad kommun in i 13 kommundelar (bild 4). Indelningen är gjord utifrån LUPP - (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) områden för att kunna hantera och jämföra data inom inte allt för stora områden. I texten nämns vissa områden vid namn såsom Öster, Söndrum och Tylösand, vilket är ett uttryck för hela det geografiska området utifrån LUPP-indelningen och inte bostadsområdet i sig 7

Rapporten hänvisar antingen till områdesnummer eller områdets dominerande bostadsdel och namn på detsamma utifrån nedanstående matris: Områdesnr Områdesindelning 1 Vallås 2 Brogård / Snöstorp / Skedalahed / Skedala/ Fyllinge 3 Nyhem / Nyatorp / Linehed / Gustavsfält / Östergård 4 Norra Utmarken/ Kärleken/ Sofieberg/ Hålan / Holm / Frennarp / Furet 5 Andersberg 6 Centrum/ Mickedala/ Rotorp/ Alet/ Söder/ Östra stranden/ Örjansområdet 7 Karlstorp/ Trottaberg/ Bergsgård Pålsbo/ Söndrum/ Bäckagård/ Eketånga/ Stenhuggeriet 8 Tylösand/ Sandhamn/ Frösakull/ Ringenäs/ Görvik 9 Getinge/ Rävinge/ Kvibille/ Slättåkra 10 Marbäck/ Åled/ Sennan/ Johansfors/ Skavböke 11 Trönninge /Laxvik/ Påarp/ Gullbranna/ Eldsberga/ Tönnersjö/ Simlångsdalen 12 Harplinge/ Haverdal/ Steninge/ Gullbrandstorp/ Vilshärad 13 Oskarström 8

DEMOGRAFI I Halmstads kommun bor 20591 barn och unga i åldern 0-19 år. Majoriteten av Halmstads barn och unga bor i tätorten och den stora procentandelen barn bor i småhus och villa. Dock förekommer stora skillnader i boendeform mellan stadsdelarna. Vart bor barn och unga i Halmstad? Vallås Brogård/ Snöstorp/ Skedalahed/ Fyllinge 1508 1817 1088 1271 2156 Nyhem/ Nyatorp/ Gustavsfält/ Östergård Norra Utmarken/ Kärleken/ Sofieberg/ Hålan/ Holm/ Frennarp/ Furet Andersberg 1665 Centrum inkl Östra Förstaden etc 919 Karlstorp/ Trottaberg/ Bergsgård etc 978 553 1842 Tylösand/ Sandhamn etc Getinge etc 2469 1255 Marbäck/ Åled etc 3070 Trönninge/ Laxvik/ Påarp etc Harplinge/ Havredal etc Oskarström Figur 1. Barn och ungas geografiska kommundel. Hur ser boendeformen ut för barn och unga? Andelen barn och unga i åldersgruppen 0-19 år som bor i hus respektive bostadsrätt eller hyresrätt varierar mellan kommundelarna. Största delen av kommunens barn i åldersgruppen 0-19 år bor i hus. I de östra stadsdelarna dominerar hyresrätterna medan i de västra delarna och inland bor de flesta barn i hus. I Andersberg bor alla barn i hyresrätter. 9

Småhus och villa Bostadsrättsförening Flerbostadshus (ej BRF) Vallås Brogård/ Snöstorp/ Skedalahed/ Fyllinge Nyhem/ Nyatorp/ Gustavsfält/ Östergård Norra Utmarken/ Kärleken/ Sofieberg/ Hålan/ Holm/ Andersberg 0% Centrum inkl Östra Förstaden etc Karlstorp/ Trottaberg/ Bergsgård etc Tylösand/ Sandhamn etc Getinge etc Marbäck/ Åled etc Trönninge/ Laxvik/Påarp etc Harplinge/ Haverdal etc Oskarström 19% 46% 8% 48% 5% 77% 80% 100% 9% 82% 90% 87% 98% 98% 96% 75% 73% 49% 12% 11% 5% 15% 42% 7% 11% 0% 9% 4% 10% 0% 2% 1% 1% 3% 9% 17% Figur 2. Andelen (%) barn och unga i respektive kommundel efter boendeform. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR Nyckeln till barns trygga uppväxtvillkor ligger i föräldrarnas situation. Det är genom att belysa föräldrars arbetslöshet, hälsoproblem, låga utbildningsnivå mm som långsiktigt hållbara förutsättningar för de utsatta barnen kan skapas. Det som påverkar föräldrarna påverkar alltså också barnen i allra högsta grad. Tendensen är densamma oavsett samhällsnivå och område (Malmö stad, stadskontoret, 2013). För att skapa en bild över familjens förutsättningar redovisas indikatorer såsom: o familjetyp o föräldrars utbildningsnivå och sysselsättning o ohälsotal o etnicitet Hur ser familjetypen ut? Nationella undersökningar visar att tre av fyra barn under 18 år bor tillsammans med båda sina föräldrar. För Halmstadsdel är andelen med sammanboende föräldrar större 89 %. Gifta n=5128 Sammanboende n=2229 Ensamsteående n=968 12% Majoriteten av barnen, på ett nationellt plan, som bor med ensamstående förälder bor med sin mor (Barn-ULF 2011) vilket också överensstämmer med Halmstads uppgifter. Bilden till höger visar att de flesta av de barn och unga under 18 år i 27% 62% 10

Halmstads kommun bor tillsammans med gifta eller sammanboende föräldrar. Av de föräldrar i Halmstads kommun som är ensamstående bor majoriteten i Centrum, 3 procent av de ensamstående föräldrarna är fäder och 9 procent är mödrar. Figur 3. Andelen (%) familjer med hemmaboende barn under 18 år i Halmstad kommun fördelning efter familjetyp. Inom vilka kommundelar bor de ensamstående föräldrarna? Ensamstående fäder, n=274 Ensamstående mödrar, n=694 1000 953 900 800 700 711 694 600 500 400 300 200 100 0 472 397 402 360 293 228 161 103 94 92 88 97 113 55 40 52 58 27 265 274 228 201 98 113 63 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Figur 4 Andelen (%) ensamstående mammor och pappor med hemmaboende barn under 18 år per kommundel. Majoriteten som bor ensamstående är övervägande mammor. Fördelningen av andelen ensamstående föräldrar i kommundelarna är relativt jämn avseende andelen ensamstående pappor. I centrala Halmstad bor flest andel ensamstående pappor. Andelen ensamstående mammor i kommundelarna varierar i större utsträckning och det större antalet ensanstående mammor står att finna i de centrala och östra delarna av staden.. 11

Vilken utbildningsnivå har föräldrarna? Fäders utbildningsnivå Mödrars utbildningsnivå 45% 40% 42% 40% 35% 30% 31% 25% 20% 20% 15% 13% 15% 15% 10% 10% 9% 5% 4% 0% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildningeftergymnasial utbildning <3 år >3 år eller längre Uppgift saknas Figur 4. Andelen (%) föräldrar med barn i åldern 0-19 år efter kön och högsta utbildningsnivå. I Halmstads kommun har majoriteten föräldrar minst en gymnasial utbildning. Det är en högre andel mammor än pappor som har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män vilket går i linje med nationella siffror och antalet ökar. Uppgift saknas innebär att personen inte finns med i utbildningsregistret. Tänkbara orsaker kan vara att de fått barn innan 17 års ålder, att de studerat utomlands eller att de inte har någon registrerad grundskoleutbildning. Det är betydligt högre andel fäder än mödrar som saknar uppgift i utbildningsregistret. 12

Moderns högsta utbilningsnivå & fördelning per kommundel I Halmstad har den största delen av mödrarna minst eftergymnasial utbildning på två år eller mer. 8 procent har enbart grundskola som högsta utbildningsnivå. Moderns utbildning, hela Halmstad 27% 8% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 35% 13% Figur 5. Andelen mammor med barn i åldersgruppen 0-19 år utifrån utbildningsnivå. 100% 90% Moderns utbildning, per område 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 6% 18% 27% 15% 8% 26% 22% 22% 18% 36% 39% 36% 9% 10% 34% 38% 8% 14% 30% 13% 15% 15% 14% 16% 42% 39% 14% 16% 15% 47% 38% 41% 42% 43% 35% 37% 27% 29% 32% 26% 14% 18% 12% 7% 3% 5% 3% 2% 6% 5% 4% 2% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Förgymnasial utbildning Figur 6. Andelen (%) mödrar per kommundel efter högsta utbildningsnivå. Graden av utbildningsnivå bland Halmstads mödrar varierar och är något ojämnt fördelad i de olika delarna av kommunen. Andelen mödrar med högsta utbildningsnivå finns i Söndrum (7) och därefter kommer Tylösand (8) och de norra stadsdelarna (4). I Andersberg(5) bor det minst andel högutbildade och störst andel med endast förgymnasial utbildning. 13

Faderns högsta utbilningsnivå & per kommundel I Halmstad har den största delen av fäderna gymnasial utbildning. 8 procent har enbart grundskola som högsta utbildningsnivå. Faderns utbildning, hela Halmstad 18% 8% Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre 12% 37% Figur 7. Andelen pappor med barn i åldersgruppen 0-19 år utifrån utbildningsnivå. 90% Faderns utbildning, per område 80% 70% 60% 50% 11% 9% 15% 11% 9% 25% 9% 12% 7% 7% 22% 30% 26% 13% 11% 10% 11% 10% 13% 22% 9% 14% 8% 40% 30% 20% 10% 0% 28% 12% 15% 13% 38% 43% 46% 50% 48% 48% 33% 38% 41% 28% 29% 31% 25% 11% 11% 12% 5% 5% 3% 3% 10% 9% 9% 6% 10% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Förgymnasial utbildning Figur 6. Andelen fäder (%) per kommundel efter högsta utbildningsnivå. Graden av utbildningsnivå bland Halmstads fäder varierar och är något ojämnt fördelad i de olika delarna av kommunen. Det är främst graden av högutbildade och lågutbildade som skiljer sig åt mellan de olika områdena. Andelen fäder med eftergymnasial utbildning mer än tre år är högst i Söndrum (7) medan Andersberg (5) har lägst andel fäder med eftergymnasial utbildning. 14

Föräldrars sysselsättning Sysselsättning mäts oftast i förhållande till arbetslöshetsgraden i ett geografiskt område. I Halmstads kommun bor 519 barn mellan 0-17 år med en arbetslös far och 758 barn med en arbetslös mor. Vi studerar alltså antalet barn som lever med minst en arbetslös förälder eftersom vi utgår ifrån barnens uppväxtvillkor i den här rapporten. Sysselsättningsnivån enligt tabellen redovisas i antalet barn som hade en arbetslös far eller mor någon gång under 2011 i Halmstad kommun. I bilden göms de barn som bor i hushåll där båda föräldrarna är arbetslösa, vilka anses vara de mest socioekonomiskt utsatta (Malmö Stad 2013). Vi kan heller inte jämföra föräldrarna eftersom staplarna visar det totala antalet barn vissa av barnen kan ha fler syskon. Det finns i alla fall fler barn som lever med sin mor än far som var arbetslösa under 2011. Inom vissa områden skiljer det sig lite mer än andra. Hur många barn i Halmstad lever med föräldrar som är arbetslösa? Antal barn med arbetslös fader Antal barn med arbetslös moder 300 250 200 205 214 260 150 131 115 117 102 93 100 81 80 65 62 47 50 39 35 39 24 27 28 21 26 27 30 21 11 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Figur 7. Antalet barn 0-17 år i Halmstad vars fader eller moder varit arbetslös upp till 10 månader under 2011. I Andersberg bor den totalt högst andel arbetslösa föräldrar. Inom alla områden är det fler barn som bor med en arbetslös mor. Bland skilsmässobarn är det fler barn som bor med sin mor än sin far. I vissa fall kan sysselsättningsgraden betyda att mödrar inte är i behov av arbete om familjens ekonomi är stabil för övrigt. Antalet barn som bor med en eller två arbetslösa föräldrar skiljer sig tydligt åt mellan de olika stadsdelarna. Bilden vill visa vilka villkor barnen lever under. En hel del barn bor med föräldrar som inte arbetar. Den andelen barn är störst i Andersberg och näst störst i de östra stadsdelarna. 15

Hur ser ohälsotalet ut hos föräldrarna? Faderns ohälsotal Moderns ohälsotal 35,0 30,5 30,0 25,5 25,0 21,0 21,9 20,0 19,4 17,7 17,3 15,0 10,0 5,0 12,6 10,0 6,2 11,1 6,9 12,6 8,0 4,0 3,5 6,9 7,3 15,4 4,8 16,1 4,1 14,7 4,8 9,9 6,7 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Figur 8. Ohälsotalet hos mödrar och fäder med barn i åldersgruppen fördelat efter kommundelarna. Generellt har mödrarna ett högre ohälsotal än fäderna. 5 Högsta ohälsotalet finns bland pappor i Andersberg och bland mammor i Oskarström. Lägst ohälsotal för både pappor och mammor finns i Tylösand. Skillnaden mellan mödrar och fäder är störst i Oskarström. Ohälsotalet är högst hos mödrarna i Oskarström, där mödrarna är sjukskrivna 25,5 dagar i genomsnitt per år. I Andersberg är det totala ohälsotalet för båda föräldrarna högst i Halmstad där också förhållandet mellan mödrar och fäder är det motsatta i jämförelse med majoriteten. 5 Ohälsotalet beräknas under en 12-månadersperiod och är en summering av 12 månaders värden. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar, t.ex. två dagar med halv ersättning blir en dag. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. 16

Vilken nationell bakgrund har barn och unga? Av kommunens 20 591 barn och unga, 0-19 år, har majoriteten svensk bakgrund 6. Ca 6 % av barnen är födda i utlandet och 13 % barn är födda i Sverige men har utländska föräldrar samt 10 % barn som är födda i Sverige men har en utländsk och en svensk förälder. Figur 9. Andel (%) barn i åldersgruppen efter svensk eller utländsk bakgrund i Halmstad kommun. 14584 71% Utrikes född 1165 6% Inrikes född med två utrikes föräldrar 2671 13% 2171 10% Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes född med två inrikes födda föräldrar Fördelningen i stadsdelarna och övriga kommunen är väldigt ojämn beträffande barnens bakgrund. Majoritetens utrikesfödda barn bor i de östra stadsdelarna och främst på Andersberg. En tredjedel av barnen som är utrikesfödda bor i Andersberg. Även den större mängden barn med två utländska föräldrar bor här 35% 30% 25% 20% 15% Utrikes född Inrikes född med två utrikes föräldrar Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder Inrikes född med två inrikes födda föräldrar 10% 5% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Figur 10. Andel (%) barn i åldersgruppen 0-19 år efter svensk eller utländsk bakgrund i Halmstads kommun. 6 Med utländsk bakgrund avses barn och unga med minst en utlandsfödd förälder. 17

Familjens ekonomiska situation och utsatthet? Barnfamiljens ekonomiska situation utgör en grundläggande förutsättning för barn och ungas goda uppväxtvillkor och inte minst vardagsvillkor. Sambandet mellan barnfamiljers ekonomi och en rad centrala aspekter som barns hälsa, utbildningsmöjligheter och framtidsutsikter är tydliga och pekar på ett generellt behov av att lyfta barnfamiljer upp till en lägsta nödvändig ekonomisk standard. Föräldrar som lever under pressade socioekonomiska förhållanden kan ha svårare att utveckla goda relationer med sina barn och en uppväxt med knapp ekonomi kan få negativa konsekvenser för boendevillkor och möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Barnfattigdomsindex efter religion, år och resultat Halmstad Halland Riket Antal barn 0-17 år 16 563 61 532 1 907 795 Andel (%) barn med utländsk bakgrund 26,8 19,3 27,5 Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 8,6 7 12,1 Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 22 20 29,8 Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 3,7 3,9 5,5 Differens utländsk bakgrund - svensk bakgrund 18,3 16,1 24,4 Tabell11. Källa: SCB, Inkomst - och taxeringsregistret, 2011 I Halmstad lever strax under 9 procent barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll. Den totala andelen barn och unga som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är högre i Halmstad än genomsnittet för Halland. Andelen barn med utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll är i nivå med genomsnittet för Halland och något lägre än riket. Det innebär att minst 2000 barn lever i familjer där inkomsterna inte täcker de nödvändigaste kostnaderna. I Sverige handlar det sällan om att barn svälter eller fryser för att deras föräldrar inte har råd med mat och kläder. Det handlar mer om att inte ha samma möjligheter som de flesta andra barn så självklart har. Risken att hamna i ekonomiskt utsatthet är: 3 % för barn med två svenska föräldrar 20 % om barnet har en ensamstående svensk förälder 26 % om föräldraparet har utländsk bakgrund 50 % om barnet har en ensamstående förälder med utländsk bakgrund Det barn som lever i socioekonomisk utsatthet påverkar i hela dess vardag. I allmänhet är det större risk att bli mobbad och att inte uppfylla målen i skolan. Forskning visar att barns kognitiva förmågor utvecklas i olika riktning beroende på vilken socioekonomisk tillhörighet de har. Utsatta barn har också mindre möjligheter till en aktiv fritid till skillnad från barn som lever i familjer med stabil ekonomi. 18

Ekonomiskt utsatta familjer utveckling över tid Sedan 2005 har den totala ekonomiska utsattheten 7 14 minskat 12 marginellt. 10 Halmstad Halland Riket 2011 hade Halmstad 8,6 8 procent andel ekonomisk 6 utsatta barn 4 vilket 2013 har ökat till 9 2 procent. Siffran 0 för riket ligger konstant högre och siffran för Halland ligger under genomsnittet för Halmstad. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tabell 12. Utvecklingen av andelen barn som levde i ekonomiskt utsatta hushåll mellan åren 2002-2011, Halmstad, Halland och riket, (även 2013 Halmstad). SKOLANS VÄRLD Förutsättningar i förskolan Förskolan har stor betydelse för barns kognitiva och språkliga utveckling och kan på så sätt ge även de barn som lider brist på goda uppväxtvillkor förutsättningar att lyckas i skolan. Redan i förskolan kan möjligheten att klara målen även senare i skolan grundläggas (Västra Götalandsregionen, 2013). En indikator som kan användas för att följa utvecklingen i förskolan är andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, enligt Statens folkhälsoinstitut 2012. Anställda årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal barn per årsarbetande förskollärare Halmstad 56 9,9 Halland 61 8,9 Riket 56 9,6 Tabell 13. Andel (%) årsarbete i förskolan efter utbildning samt antalet inskrivna barn. Källa: Skolverket, 2012 2012 var 4113 barn Halmstad kommun inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år i kommunal verksamhet varav 765 i fristående verksamhet. Halmstads kommun har något lägre andel högskoleutbildad personal i jämförelse med det övriga länet men ligger i linje med riket. Lärartätheten är något högre i Halmstad än länet och riket. Förutsättningarna i grundskolan En kognitiv stimulans skapar förutsättningar för en vilja att lära och goda möjligheter till fullständiga betyg från grundskolan och gymnasieskolan vilket gynnar förutsättningarna för 7 Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder 19

att etablera sig på arbetsmarknaden i vuxen ålder. Sambandet mellan kognitiv stimulans, hälsa och måluppfyllelse är starkt relaterade. Den som har god hälsa, fysiskt, psykiskt och socialt har bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap än den som har sämre hälsa, (Socialstyrelsen, 2012). Godkända betyg i skolan är samtidigt en av de starkaste bestämningsfaktorer för en god hälsa senare i livet. Andelen årsarbetskrafter med pedagogisk högskoleutbildning är en indikator som kan användas för att följa utvecklingen i skolan (Statens folkhälsoinstitut, 2011). Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre i Halmstad än genomsnittet för riket. Lärartätheten är i stort sett detsamma som riket. Lärare (heltidstj.) med pedagogisk högskoleexamen Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) totalt Halmstad 90 12,2 Riket 86 12,1 Tabell 14. Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen samt antalet lärare per 100 elever, källa: Skolverket 2013. Elevernas skolresultat Elevers skolresultat (betyg och behörigheter) påverkas av flera olika faktorer som bland annat kön, föräldrars bakgrund och utbildningsnivå. Förälder med förgymnasial utb. Förälder med gymnasial utb. Förälder med eftergymnasial utb. Halmstad 47 78 91 Halland 52 78 91 Riket 41 72 87 Tabell 15. Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen fördelat efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå, källa: Skolverket, 2012. Det finns en tydlig skillnad i måluppfyllelse beroende på föräldrars utbildningsnivå. Andelen elever som klarar kunskapsmålen i alla ämnen är 44 procent högre hos de elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning än de som enbart gått i grundskola. Svensk bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands Halmstad 85 86 58 Halland 85 83 66 Riket 81 70 51 Tabell 16. Andel (%) elever som uppnått målen i alla ämnen fördelat efter födelseland och bakgrund, källa: Skolverket, 2012. Skillnaden mellan de inrikes födda och utrikes födda elever är också tydlig i avseendet måluppfyllelse. De är betydligt färre elever som är födda utomlands som uppfyller målen i skolan än de elever som är födda i Sverige oavsett svensk eller utländsk bakgrund. 8 Förändringar i grundskolans resultat kan sällan sökas inom endast ett område eller förklaras med en avgränsad faktor, Skolverket 2009. 8 Enligt Skolverkets definition av utländsk bakgrund räknas inte elever födda i Sverige med en utlandsfödd förälder till gruppen med utländsk bakgrund. Andelen beräknas av de som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade styrsystemet (elever som saknar betyg i alla ämnen och lämnat årskurs 9 ingår) 20

Andelen elever som var behöriga till gymnasiet läsåret 2012/2013 var högre i Halmstads kommun än snittet för Halland och riket i samtliga program förutom i yrkesprogrammen där behörigheten är något lägre än rikets genomsnitt. Estetiska programmen Ekonomi-, humanistiskaoch samhällsvetenskapsprogrammen Naturvetenskapliga och tekniska programmen Yrkesprogrammen Ej uppnått målen * Halmstad 88,6 89,6 86,2 5,7 17,7 Halland 87,2 88,8 86,0 6,7 18,9 Riket 85,0 86,5 83,4 7,6 22,6 Tabell 17. Andel (%) behöriga till gymnasiet läsåret 2012/2013, källa: Skolverket 2012/2013. Behörigheten till de olika programmen skiljer sig åt. Andelen som är behöriga till de program eleven söker till sjunker med stigande teoretisk utbildningsnivå. 92 91 90 89 88 87 90,4 89,4 87,7 87,1 90,7 89,6 88,6 91,1 90,3 89,1 87,5 86 86,2 85 84 83 2011 2012 2013 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska programmen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till naturvetenskapliga och tekniska programmen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen. Figur 18. Antalet behöriga till gymnasieskolan och de vanligaste valbara programmen, 2011-2013. Källa: Skolverket, 2013 21

Andelen elever med slutbetyg från gymnasiet inom fyra år har ökat sedan 2008. År 2012 fick 80 procent av eleverna i gymnasiet slutbetyg inom fyra år efter påbörjad utbildning. Halmstad Hallands län Riket totalt 83 82 81 80 79 78 77 76 75 74 73 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 19. Andel (%) elever som fullföljt linje/program inom fyra år, källa: Skolverket, 2012. Hur trivs barnen i skolan? En viktig faktor för en god skolgång är att man trivs och mår bra i skolan. Ett gott skolklimat och harmoniska barn ger goda skolresultat. Forskning visar också att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper mindre risk att utveckla olika typer av problem och drogmissbruk (Statens folkhälsoinstitut, 2012). Enligt elever i årskurs 8 är det över hälften som anser det är en bra stämning på deras skola (Ungdomsstyrelsens LUPP enkät 2012). Det är bra stämning i skolan Tjej Kille Annan könstillhörighet 53% 50% 31% 31% 27% 33% 14% 11% 7% 13% 2% 3% 1% 1% 2% 2% 20% Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet ej Figur 20. Visar andel (%) elever och vad de anser om stämningen i skolan. Källa: Ungdomsstyrelsen LUPP, 2012. 22

Inflytande och delaktighet Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för att ha en god hälsa. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om elever upplever att de inte kan påverka sina egna villkor och sin egen utveckling uppstår en känsla av maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inflytande och delaktighet är centrala aspekter för att utveckla en god hälsa. I skolan kan den möjligheten påverka eleverna på olika sätt. Många elever upplever att de inte kan påverka eller inte vet vad de kan påverka. Finns ett visst svalt intresse att vilja påverka bland elever. En hel del elever anser inte att skolan uppmuntrar dem till att aktivt delta i olika forum. Skolan skulle kunna bli bättre på att uppmuntra elever att påverka genom exempelvis att uppmuntra till deltagande i elevråd och klassråd. Det är en stor andel som inte vet om de fått reda på vad elever ska ha inflytande över i skolan. FRITIDEN En viktig faktor för barn och ungdomar är att de ska ha en meningsfull fritid. Fritiden påverkar elevernas skolgång och välmående över lag. En meningsfull fritid är viktig för att hitta motivationen och ladda batterierna inför skoldagen. 20 % av tjejerna och 15 % av killarna har flera gånger inte kunnat delta på någon aktivitet som de velat på grund av ekonomiska begränsningar. En stor del unga får alltså inte chansen att delta i aktiviteter i den utsträckningen det skulle vilja. Områden såsom Andersberg och Oskarström visar att ungdomar har begränsade ekonomiska möjligheter i större utsträckning än andra i samma ålder. Barnen begränsas bland annat av avgifter för fritidsaktiviteter, bussbiljetter och dyr utrustning. De kan inte följa med sina vänner på biobesök eller en fika och hamnar utanför gemenskapen, Rädda Barnen. Även när det kommer till utlandsresor finns en tendens till att flera inte får resa iväg. Mer än hälften av tjejerna och detsamma för killarna har inte haft möjlighet att åka på semester utanför Halmstad. Detta behöver inte betyda att hälsan är låg hos målgruppen men kan ge en indikation på socioekonomisk utsatthet och är på så vis i riskzonen för ohälsa. Bilden nedan visar att det finns skillnader bland tjejer i Halmstad vad gäller möjligheter att delta i aktiviteter man önskar men inte har ekonomiska förutsättningar. 23

I Andersberg har tjejer inte alls samma förutsättningar i jämförelse med andra delar av Halmstad. 30% Skulle vilja göra på sin fritid, som många andra i samma ålder gör, men inte har råd 25% 24% 20% 15% 12% 10% 9% 9% 5% 5% 5% 5% 0% 0% 0% 0% Figur 22. Visar andel (%) tjejers uppfattning om ekonomiska begränsningar kopplat till önskemål om fritidsaktivitet. BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA En indikator som binder samman flera olika socioekonomiska variabler som presenteras i den här rapporten är barns och ungas tandhälsa. Forskningen visar att förekomsten av karies speglar inte bara tandhälsan utan också föräldrars utbildningsbakgrund och ekonomiska förutsättningar. % 3 år 6 år 12 år 19 år Getinge 97 85 64 32 Söndrum 97 88 60 26 City 96 80 62 28 Nyhem 92 65 59 23 Vallås 98 72 65 24 O-ström 95 81 67 25 Länet 96 79 67 29 Tabell 23. Andel % kariesfria barn 0-19 år i Halmstad. Andelen kariesfria barn och unga sjunker med stigande ålder. Dock är skillnaderna stora mellan områden. I Nyhem är det generellt en lägre andel kariesfria barn än i jämförelse med andra områden i Halmstad, exempelvis betydligt färre kariesfria 6-åringar. Halmstad har sämre värden än länet generellt men det skiljer sig åt på de olika klinikerna. Trots skillnader i munhälsa finns det goda förutsättningar att minska 24

skillnaderna med hjälp av utbildning och kontroller och Folktandvården konstaterar att extra insatser för utsatta grupper är värdefullt. 9 VÅRD Vårdkonsumtion Somatik Flera faktorer påverkar benägenheten att söka vård. Ekonomi, utbildningsnivå och geografisk tillgänglighet är några exempel. Personer med en högre utbildning söker vård mer än personer med en lägre utbildning trots att målgruppen lägre utbildade har en högre förekomst av sjuklighet. Glesbygdens befolkning gör färre besök än befolkningen i storstadsregioner. Bland vissa befolkningsgrupper är benägenheten att söka vård mindre i allmänhet, vilket kan betyda att det finns ett visst motstånd till att söka vård, speciellt de som lider av psykiska problem. Arbetslösa och långtidssjukskrivna söker vård i mindre utsträckning än övriga. 10 Sjukvårdskonsumtionen bland barnfamiljer skiljer sig åt beroende på föräldrars utbildning och social status. Framgår dock av SKLs kunskapsöversikt att de socioekonomiska skillnaderna tycks försvinna när barnen kommer upp i skolåldern. 11 Närsjukvård - Läkarbesök Läkare PV - Öppenvårdkontakter per 100 barn 300 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 0-6 år 7-19 år Medel Halmstad, 0-6 år Medel Halmstad, 7-19 år Medel Halland, 0-6 år Medel Halland, 7-19 år Figur 24. Antalet läkarbesök/100 barn i förhållande till snittet för Halland och Halmstad. 9 Dialogmöte med Folktandvården och Lokala nämnden Halmstad, 2013-03-06. 10 Vård på (o)lika villkor, 2009, http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-437-4.pdf 11 Vård på (o)lika villkor, 2009. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-437-4.pdf 25

Vårdkonsumtionen avseende läkarbesök inom närsjukvården (primärvården) är generellt högre i gruppen 0-6 år än för gruppen 7-19 år.. Antalet läkarbesök per 100 barn är ca 15 % högre i område 1 (Vallås) och område 2 (Snöstorp) än snittet för Halmstad och Halland. Läkarbesöken i gruppen 7-19 år är mer jämnt fördelade. Snöstorp (2), Söndrum (7) och Tylösand (8) ligger lite högre än snittet för både Halmstad och Halland. I Andersberg är det betydligt färre läkarbesök än snittet för Halmstad i båda åldersgrupperna. Det finns samband mellan lägre utbildningsnivå och lägre vårdkonsumtion i allmänhet i Ander berg än de västra delar av Halmstad kommun. Närsjukvård- Psykologbesök Psykolog PV Öppenvårdkontakter per 100 barn 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 0-6 år 7-19 år Medel Halmstad, 0-6 år Medel Halmstad, 7-19 år Medel Halland, 0-6 år Medel Halland, 7-19 år Figur 25. Antalet psykologbesök per 100 barn i förhållande till snittet för Halland och Halmstad. Vårdkonsumtionen avseende psykolog inom primärvården är betydligt högre i åldersgruppen 7-19 år inom flera områden i förhållande till snittet för Halland och Halmstad. Skillnaden mellan Andersberg som har minst antal besök och Centrum som har flest besök är 13 besök per 100 barn. För åldersgruppen 0-6 år finns det också variationer. Något fler områden än hälften har en konsumtion som understiger snittet för länet varför följande områden utmärker sig då de överstiger snittet för länet: Oskarström (13), inlandet (10), Getinge (9), Centrum (6), Norra utmarken (4) samt Vallås (1). Vallås utmärker sig i övrigt med att ha störst skillnader mellan åldersgrupperna. 26

Länssjukvård - Läkarbesök Läkare LV Öppenvårdskontakter per 100 barn 140 120 100 80 60 40 20 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 0-6 år 7-19 år Medel Halmstad, 0-6 år Medel Halmstad, 7-19 år Medel Halland, 0-6 år Medel Halland, 7-19 år Figur 26. Antal läkarbesök inom länssjukvården per 100 barn i förhållande till snittet för Halland Vårdkonsumtionen avseende läkarbesök inom länssjukvården är relativt jämnt fördelad mellan kommundelarna. Majoriteten av båda åldersgrupperna ligger över snittet. Inom åldersgruppen 7-19 år ligger Oskarström och Vallås något över de andra. 27

Vårdkonsumtion Psykiatrin Vårdkonsumtionen inom psykiatrin redovisas endast för åldersgruppen 7-19 år eftersom konsumtionsnivån för åldersgruppen 0-6 år är för låg för att redovisas. Psykiatri Läkarbesök Psykiatri, Läkarbesök, Länssjukvård, antal per 100 barn 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 7-19 år Medel Halmstad, 7-19 år Medel Halland, 7-19 år Figur 27. Antalet läkarbesök inom psykiatrin per 100 barn i förhållande till snittet för Halland Halmstad. Den genomsnittliga vårdkonsumtionen bland 7-19 åringar avseende läkarbesök inom psykiatrin är detsamma för Halmstad som Halland (prickad och heldragen linje sammanfaller i bilden ovan). Oskarström, följt av området Centrum/ Mickedala/ Rotorp, Alet/ Söder/ Östra stranden/ Örjans området svarar dock för den större konsumtionen av läkarbesök inom psykiatrin. Exempelvis besöker barn från Oskarström läkare inom psykiatrin mer än dubbelt så många gånger som fem andra områden inom kommunen. 28

Psykiatrin Psykologbesök Psykiatri, Psykologbesök, Länssjukvård, antal per 100 barn 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 7-19 år Medel Halmstad, 7-19 år Medel Halland, 7-19 år Figur 28. Antalet psykologbesök inom psykiatrin per 100 barn i förhållande till snittet för Halland och Halmstad. Halmstads konsumtion av besök till psykolog, per 100 barn i åldersgruppen 7-19 år, ligger lägre än för Halland i snitt. För Halmstad utmärker sig dock Oskarström och Halmstads västra delar såsom området Tylösand, Sandhamn, Frösakull, Ringenäs och Görvik. Statistiken ger oss inte svar på vilken typ av besök det rör sig om. Vidare får vi inte heller svar på vilken ålder som konsumerar mest vård i genomsnitt. 29

Referenser Determinekonsortiet, 2008. Aktion för jämlik hälsa Sammanfattning. Statens folkhälsoinstitut Barn och utbildningsförvaltningen (2011) Lika behandlingsenkät. SKL (2013) Gör jämlikt Görs Skillnad. Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. SKL (2009) Vård på (o)lika villkor. En kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso och sjukvård Malmö stad (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid. Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommissionen för ett hållbart Malmö. Delrapport Malmö stad, (2013)Sammanfattning av Kommission för ett socialt hållbart Malmös slutrapport, stadskontoret,). Swärd H, Engelmark L (2012). Fattigdom utan gränser. Carlssons. Ungdomsstyrelsens LUPP enkät, (2012). Halmstad Kommun, Stadskontoret Wilkinson, R & Pickett, K. (2009). Jämlikhetsanden. Karnevalförlag Webbkällor: Socialstyrelsen, 2013 Fhi, 2012 Västra Götalandsregionen, 2013 Rädda Barnen 30